Veberöds avloppsreningsverk

Bilaga 2 Veberöds avloppsreningsverk Miljörapport 2014

2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Veberöds avloppsreningsverk(1281-50-009) år: 2014 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1281-50-009 Anlaggningsnamn: Veberöds avloppsreningsverk Postnummer: 247 64 Ort: LUND Besöksadress för anl.: Pallvägen 12 Fastighetsbeteckningar: VEBERÖD 16:94 Kommun: Lund Huvudverksamhet och verksamhetskod: 90.10 (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO 14001. ISO 9001. Koordinater: 6166774 x 405739 Länk till anläggningens hemsida: www.vasyd.se Inlämnad:2015-08-21 09:42:30 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2 3

MILJÖRAPPORT Grunddel För Veberöds avloppsreningsverk(1281-50-009) år: 2014 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Monica Efternamn: Erlandsson Telefonnummer: 040-635 02 84 Telefaxnummer: E-postadress: monica.erlandsson@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: 201 21 Postort: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: 201 21 Postort: Malmö Inlämnad:2015-08-21 09:42:30 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2 4

Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 10 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 12 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 12 EGENKONTROLL... 12 Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad... 12 ISO 17025... 13 ISO 14001 och ISO 9001... 13 Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD... 13 Central krisledning... 14 Periodisk undersökning... 14 Utsläppskontroll och driftkontroll... 14 Funktion hos mätutrustning... 14 Kontroll av utloppsledningar... 14 Drift- och underhållsystem... 14 Riskvärdering... 14 GÄLLANDE BESLUT... 16 TILLSTÅNDSBESLUT... 16 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 16 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET... 16 ÖVRIGA BESLUT... 18 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 18 ÖVRIGA KOMMENTARER... 20 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP. MILJÖBALKEN... 21 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 23 REGN... 23 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 23 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 24 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 24 BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET... 25 UTSLÄPPSVÄRDEN... 25 UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN... 27 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 28 LUKT... 28 5

ENERGI... 28 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 28 HANTERING AV AVFALL... 28 ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 29 UNDERHÅLLSARBETE... 29 Ledningsnätet... 29 Avloppsreningsverket... 30 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER... 30 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA AVVIKELSER... 31 Ledningsnät... 31 UPPSTRÖMSARBETE... 32 6

Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Veberöds avloppsreningsverk avseende 2014. Veberöds avloppsreningsverk ligger i Veberöd och är ett av sex kommunala avloppsreningsverk i Lunds kommun. 7

Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation 8

VA SYD genomförde en organisationsöversyn den 1 december 2014. Det huvudsakliga syftet med förändringarna är att stärka det strategiska arbetet och få ett större fokus på ekonomistyrning. I samband med detta har även inrättats en vice förbundsdirektör. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljönämnden i Lunds kommun. Verksamhetsområde Veberöds avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten från Veberöds tätort samt en mindre mängd från Sjöbo kommun. Figur 2. Verksamhetsområde för Veberöds avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem. Det finns inga bräddpunkter på ledningsnätet. 9

Det finns sex stycken pumpstationer inom verksamhetsområdet. De är sammanställda i tabell 1. Tabell 1. Sammanställning över pumpstationer inom verksamhetsområdet Plats Namn Larm pump Larm reservpump Larm Hög Nivå Nödavlopp Recipient för nödavlopp Videvägen VIV Ja Ja Ja Ja Dagv.led. öppet dike Klingavälsån Friluftsbadet Vildrosvägen FRV Ja Ja Ja Ja Dagv.led Veberödsbäcken Villavägen VVV Nej** Nej Nej Ja Inf.brunn * Idala IDV Ja Ja Ja Ja Dagv.led. Veberödsbäcken Kärleksgatan KGV Ja Ja Ja Ja Dagv.led. Veberödsbäcken Lökadal LÖV Ja Ja Ja Ja Dagv.led, Lavelundsb, Veberödsb. **Villavägen saknar larm men har röd varningslampa placerad på elskåpet *Klarar inte brunnen av flödet rinner det över en slänt ner i marken Anläggningsbeskrivning Lokalisering Reningsverket ligger i norra utkanten av Veberöd på fastigheten Entitan 1. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är ca 300 meter. Recipient är Veberödsbäcken som via Klingavälsån mynnar ut till Kävlingeån. Reningsprocessen Veberöds avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den biologiska reningen sker genom aktivslambehandling. Den kemiska reningen sker som för- och efterfällning med järnklorid som fällningskemikalie. Efter efterfällningen filtreras vattnet genom ett två-mediafilter (antracit/sand) innan det leds vidare till recipienten. Slammet stabiliseras anaerobt i rötkammare och avvattnas genom centrifugering. Centrifugen används även som mekanisk förtjockare av slam före rötning. Det avvattnade slammet mellanlagras i ett slamlager på fastigheten innan det transporteras bort av Ragn-Sells och används som jordförbättringsmedel. Ett förenklat processchema visas i figur 3. 10

Figur 3. Förenklat processchema över Veberöds avloppsreningsverk. Möjlighet till bräddning och förbiledning Bräddavlopp finns före inloppspumpstationen. Kemikaliehantering Järnklorid fylls på i en invallad kemikalietank som maximalt kan innehålla 7 m 3. Mottagning externslam Externslam tas inte emot på anläggningen. Tillståndsgiven belastning Avloppsreningsverket är dimensionerat för 5000 p.e. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Veberöds avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. På anläggningen används en mindre värmepump som utvinner värme ur avloppsvattnet, motsvarande storleksordningen 10 m 3 eldningsolja per år. Även olja används för uppvärmning. Producerad biogas förbränns i en fackla. Energiinnehållet utnyttjas således inte. 11

Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001:2004. Lagar har inventerats och följts upp, rutiner har gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter har prioriterats och miljömål samt handlingsplaner för åtgärder har tagits fram för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgör framförallt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Veberödsbäcken, som via Klingavälsån avbördas till Kävlingeån. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av råvaror och slam kan också förekomma. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Verksamhetsförändringar under året Inga förändringar av betydelse har genomförts i verksamheten under året. Egenkontroll Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001: 2008, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO 27 000 serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, kommunikation, diarie & arkiv samt juridik. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. 12

ISO 17025 Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under 2014. Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD. ISO 14001 och ISO 9001 VA SYD är sedan 2013 miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 och 2014 genomgick vi även en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2008. Ett led i miljö- och kvalitetsledningsarbetet är att förbättra verksamheten på alla plan och detta görs genom årlig kontroll av instruktioner, rutiner, mål och policys. De nya kvalitets- och miljöstandarderna utkommer till sommaren 2015 och under hösten påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvalitetsledningssystemet till ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015. Ett nytt intranät har implementerats och hjälper oss att säkerställa dokumenthantering samt uppföljning av mål och handlingsplaner. Vi har också påbörjat arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem som ska behandla och styra upp avvikelser från verksamheten, interna revisioner, skyddsronder, felanmälan i våra byggnader, förbättringsförslag samt reklamationer. I varje avvikelse görs en mindre riskbedömning också. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. 13

Central krisledning VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har tre större krisövningar genomförts samt fem kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av 2014. Periodisk undersökning Den senaste periodiska besiktningen av oberoende besiktningsman gjordes 2001. Miljöförvaltningen hade senast inspektion på anläggningen i november 2013. Utsläppskontroll och driftkontroll För verkets driftskontroll har VA SYDs laboratorium vid Källby och Ellinge använts. Laboratoriet är ackrediterat för dessa analyser. Under 2013 har kurs i provtagning hållits för driftpersonalen. Sammanställning av analyser på inkommande vatten samt totala årsutsläpp och övriga resultat av utsläppskontrollen sammanfattas under rubriken Resultat av mätningar och undersökningar. Funktion hos mätutrustning Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Fel i flödesmätning uppstod i november och ny flödesmätare installerades i december. Denna var dock felkalibrerad och detta åtgärdades i januari. Månadsmedelflödet för november och december uppskattades till 1000 m 3 /d utifrån oktober månads medelflöde och årsmedelflöde. Kontroll av utloppsledningar Utloppsledningarna har inte kontrollerats under 2014. Drift- och underhållsystem För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. Riskvärdering Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. 14

En kartläggning på vilka riskbedömningsmetoder VA SYD använder sig av har genomförts under året. Syftet med kartläggningen var att se vilka bedömningar som skulle kunna genomföras med en gemensam mall. Resultatet slutade i ny rutin och ny mall som innefattar även en handlingsplan kopplad till riskbedömningen. Denna metod utgår från de krav arbetsmiljöverket ställer på oss och analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) där man i kombination med händelsernas sannolikhet och konsekvenser vägs mot varandra. Samtliga riskers relevans och aktualitet värderas och resultatet sammanställs i riskmatriser. De risker som efter utvärderingen visar sig vara mest allvarliga utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes 2012 enligt HazOp metoden. 15

Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1973-04-13 Statens Naturvårdsverk Utsläpp av avloppsvatten från Veberöds samhälle (dispens enligt 10 2 stycket miljöskyddslagen). 1980-06-30 Länsstyrelsen Lagring av avloppsslam på Veberöds reningsverk (anmälan enligt 10 1 stycket miljöskyddslagen). 1993-10-11 Länsstyrelsen Föreläggande om installation för förbränning av metangas från rötkammaren. Länsstyrelsen har meddelat nytt tillstånd för Källby avloppsreningsverk (2008-02-14). Det innefattar även att Veberöds avloppsreningsverk läggs ner och vattnet härifrån överförs till Källby via Dalby. Detta planeras ske under 2015 och anmälan om detta har gjorts till miljöförvaltningen under 2014. Tills detta är genomfört gäller de tidigare villkoren för Veberöds avloppsreningsverk. Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplan för Lund kommuns avloppsnät färdigställdes under 2012, vilken utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Veberöd reningsverks upptagningsområde. Åtgärdsplanen har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen. Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför exploateringar. Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut 14/00034 2013-01-08 2014-01-10 2014-01-15 Månadsrapport Källby och yttre verk dec 2013. VA SYD svarar. VA SYD svarar. 2014-01-08 2014-01-10 MF begär kompletteringar. MF svarar och ber om ytterligare kompletteringar. 14/00042 2014-01-14 VA SYD meddelar om dosering av PlusPac (polyaluminiumklorid) i biosteget för bekämpning av filamentbildande bakterier (anmält 2013-10-25) har avslutats. 14/00210 2014-02-07 Månadsrapport för Lund och yttre verk, januari 2014 14/00222 2014-02-14 VA SYD svarar. 2014-02-10 Lst skickar en energiundersökning. 14/00222 2014-03-11 Lst skickar en påminnelse om energiundersökning. 14/00434 2014-03-17 Månadsrapporten för Källby ARV samt reningsverken i Veberöd och Torna Hällestad. 16

14/00493 2014-03-28 En ny miljörapport har lämnats in för anläggning 1281-50-009, Veberöds avloppsreningsverk. 14/00434 2014-04-16 Månadsrapporten för mars. 2014-10-06 MF granskar MR 2013. 14/00434 2014-05-09 Månadsrapport för Källby, Veberöd och Torna Hällestad under april 2014. 14/01008 2014-06-02 Meddelande från Lst: prövningsavgift och klassning av miljöfarlig verksamhet där kommunen är tillsynmyndighet 14/01074 2014-06-25 VA SYD har inga synpunkter på förslag till beslut. 14/00434 2014-06-13 Månadsrapport för Källby, Torna Hällestad och Veberöd avloppsreningsverk under maj 2014. 2014-06-10 2014-07-04 Förslag till beslut om klassificering och avgift enl. miljöbalken Veberöd. MF svarar. 14/01211 2014-07-01 2014-09-25 Anmälan om dosering av polyaluminiumklorid på Veberöd ARV (PAX-XL350) för bekämpning av filamentbildande bakterier på Veberöd ARV. VA SYD svarar. 14/01338 2014-07-16 Månadsrapport för Källby, Torna Hällestad och Veberöd avloppsreningsverk under juni 2014. 14/01419 2014-08-11 Månadsrapport för Källby, Veberöd och Torna Hällestad ARV. 2014-07-01 MF har inget att erinra mot anmälan. 12/00869 2014-09-01 2014-09-11 2014-11-04 Ombyggnad av Veberöds ARV till pumpstation. VA SYD svarar. VA SYD kompletterar. 14/01773 2014-09-19 Månadsrapport Källby och yttre verk augusti. 14/01953 2014-10-06 Anmälan tillfälligt driftfel Veberöd ARV. 14/01967 2014-10-07 Månadsrapport för Källby, Veberöd och Torna Hällestad ARV, september. 14/02354 2014-11-17 Månadsrapport för Källby, Veberöd och Torna Hällestad ARV, oktober. 14/02657 2014-12-19 Månadsrapport Källby och yttre verk november 2014 (Källby, Veberöd och Torna Hällestad ARV). 2014-09-03 2014-09-23 2014-09-23 2014-12-11 MF svarar och begär kompletteringar. Lst svarar. Lst svarar. Lst: Anmälan föranleder för närvarande inte någon åtgärd från Länsstyrelsens sida. 17

Övriga beslut För denna anläggning har inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen fattats av tillsynsmyndigheten under året. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvattnet skall undergå behandling i ett reningsverk, vilken - med de undantag vartill nedan upptagna villkor kan föranleda skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet slutligen redovisat förslag. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får normalt i vart fall inte överstiga 10mg BOD7 och 0,5 mg fosfor per liter vatten (motsvarande en lägsta reningseffekt av ca 95 % avseende såväl BOD7 som fosfor). Kommentar: Samtliga månadsmedelvärden för totalfosfor understeg 0,5 mg/l under 2014. Som medelvärde för året har halten i utgående vatten varit 0,1 mg/l. Villkoret har därmed uppfyllts för totalfosfor. Årsmedelvärdet för BOD 7 blev 5 mg/l och samtliga månadsmedelvärden understeg 7 mg/l. Reningsgraden av BOD 7 översteg riktvärdet på 95 % under hela året. Villkoret har uppfyllts för BOD 7. Villkor 2 Utrustning och anordningar för effektiv klorering skall finnas för desinfektion vid behov av det behandlade avloppsvattnet. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mobil anläggning kan hyras om det uppstår behov av desinficering. Villkor 3 Det angivna reningsverket skall tas i drift snarast och senast den 1 april 1975. Kommentar: Villkoret är inte längre aktuellt. Villkor 4 Industriellt avloppsvatten får ej mottas i reningsverket i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att dess funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten. Skall inrättning som anges i 2 miljöskyddskungörelsen utföras eller ändras så att avloppsvattnet från inrättningen leds till reningsverket får kommunen enligt 4 samma kungörelse ej utan tillstånd eller medgivande enligt 10 andra stycket miljöskyddslagen utsläppa avloppsvattnet därifrån. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Industribelastningen i Veberöd är obetydlig. Villkor 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av dag-, grund- och dräneringsvatten till reningsverket. 18

Kommentar: Redovisning av de förbättringar av avloppsledningsnätet som har utförts redovisas under rubriken Underhållsarbete i kapitlet om Åtgärder som har genomförts under året. Villkor 6 Bräddavlopp och nödavlopp skall förses med galler eller motsvarande avskiljningsanordningar. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bräddavlopp och nödavlopp vid verket är gallerförsedda. Villkor 7 Kontinuerlig kontroll av avloppsverkets funktion och av tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av kontrollresultaten skall ske med beaktande av naturvårdsverkets anvisningar rörande utsläppskontroll vid kommunala avloppsanläggningar. Program för denna verksamhet ska upprättas av kommunen och senast 3 månader före idrifttagandet av den här angivna anläggningen underställas länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men till stor del är det inte längre aktuellt. Kontrollprogrammet upphävdes i beslut 2008-07-18. Se vidare under rubrikerna Egenkontroll respektive Resultat av mätningar och undersökningar. Villkor 8 Vid driftstörning i reningsverket eller i avloppsanläggningen eller om del av verket eller anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att minsta möjliga nedsättning av reningseffekten skall uppstå och på annat sätt söka begränsa olägenheter i recipienten. Underrättelse skall vid sådant tillfälle genast ske till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Se Anmälningsärenden under året. Miljöförvaltningen har tillsynsansvar för anläggningen. Villkor 9 Om olägenheter skulle uppkomma i samband med utsläpp av avloppsvatten från reningsverket i recipienten skall kommunen vidta lämpliga motåtgärder. Kommentar: Inga olägenheter har noterats. Villkor 10 Slammet från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. I fråga om deponering av slammet erinras kommunen om miljöskyddslagens och miljöskyddskungörelsens bestämmelser. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Närmare beskrivning av årets slamhantering finns under rubriken Hantering av avvattnat slam. 19

Villkor 11 När belastningen på reningsverket närmar sig den storlek för vilken det är dimensionerat eller om det dessförinnan kan befaras att ovan nämnda villkor rörande reningen normalt ej kan uppfyllas skall kommunen efter prövning i vederbörlig ordning bygga ut eller komplettera verket. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 12 Den närmare utformningen av utbyggnaden av reningsverket skall ske i samråd med länsstyrelsen efter hörande av naturvårdsverket. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Övriga kommentarer Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5 samt SNFS 1994:2 med senaste ändringsföreskrift NFS 2001:5): För VA SYDs och Veberöds ARVs del bedöms att det framför allt är nedanstående föreskrifter som är aktuella att kommentera enligt denna punkt: Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. (SNFS 1994:2) Kontroll av utsläpp sker enligt SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5. Det finns rutiner i verksamheten som säkrar att föreskriften följs. Analyserna av avloppsvatten och slam utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. Information om hur va- verksamheten uppfyller föreskriften beskrivs framför allt under olika rubriker i miljörapporten men framför allt under Egenkontroll respektive Utsläppsvärden. När det gäller 1994:2 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 2001:5 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9 med senaste ändringföreskrift från NFS 2013:12): Genom utsläppskontroll och uppföljning av driften har VA SYD uppfyllt vad som föreskrivs i gällande tillstånd för Veberöds avloppsreningsverk och gällande föreskrifter. Inga gränsvärden har överskridits. Påverkan på miljön är därmed inte större än vad som accepterats av miljövårdande myndigheter. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. 20

Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar placerade i byggnader där invallningarna rymmer minst den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalien har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och 21

maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Slam som bildas i de mekaniska, biologiska och kemiska reningsprocesserna rötas, vilket ger biogas med hög metanhalt. Biogasen facklas. Lokaliseringsprincipen Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det togs i bruk på 1967. Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 22

Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mätare i Lunds kommun som kontinuerligt mäter nederbörd, en av dessa är placerad i Veberöd. I nedanstående tabell 2 visas uppmätt nederbörd vid SMHIs mätare i Vomb och VA SYDs mätare i Veberöd 2014 samt referensvärdet för Vomb perioden 1961-90. Den uppmätta årsnederbörden vid SMHIs station i Vomb uppgick till 807 mm, vilket är 133 mm mer än normalvärdet. VA SYDs regnmätare i Veberöd registrerade 801 mm. Enligt VA SYDs egna regndata har det i verksamhetsområdet under 2014 inträffat ett antal intensiva regntillfällen som ledningsnätet inte är dimensionerat för. Veberöd drabbades den 29 juli och 19 oktober av stora mängder nederbörd. Tabell 2. Uppmätt nederbörd i Vomb och Veberöd Vomb 1961-90, SMHI (mm) Vomb, SMHI (mm) Veberöd (mm) JAN 54 58 59 FEB 32 36 57 MAR 45 32 35 APR 41 37 39 MAJ 45 54 53 JUN 60 56 59 JUL 76 52 60 AUG 63 148 138 SEP 66 39 30 OKT 65 144 138 NOV 72 24 25 DEC 64 128 108 Summa 674 807 801 Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. 23

Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande flöde, årsmedelvärden och belastning avseende BOD 7, TOC, P-tot och N-tot i inkommande vatten till Veberöd ARV redovisas i tabell 3. Flödet i november och december har uppskattats pga felaktig flödesmätning, läs beskrivning i avsnitt Funktion hos mätutrustning. Tabell 3. Uppmätt inkommande halt samt beräknad mängd Inkommande flöde: 342 000 m 3 avloppsvatten/år, medelvärde 937 m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medelvärde BOD 7 48 dp 248 85 TOC 43 dp 128 44 P-tot 47 dp 7,0 2,4 N-tot 46 dp 62 21 En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 4. Under 2014 var det 2 % ovidkommande vatten i Veberöd. Tabell 4. Vattenbalans för Veberöds Avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten 336 000 1 Dagvatten 0 Tillskottsvatten 6 000 Total mängd inkommande vatten 342 000 1 Renvattenförbrukning. Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Verket är dimensionerat för 5000 personekvivalenter. Antal anslutna personer uppgick 2014-12-31 till ca 4800 personer. Baserat på 70 g BOD 7 /pe*d uppgår belastningen till motsvarande 3319 personer. En del av flödet kommer från Sjöbo kommun. Under 2014 pumpades 20 270 m 3 till Veberöds avloppsreningsverk och ca 250 hushåll är anslutna. 24

Bräddning och förbiledning på verket Ingen bräddning har registrerats under året. Utsläppsvärden Årsmedelvärden och totala årsutsläpp avseende BOD7, TOC, COD, P-tot, N-tot, NH 4 -N i utgående vatten från Veberöd ARV redovisas i tabell 5. Tabell 5. Uppmätta halter och beräknade mängder i utgående vatten Parameter Antal prov och provtyp Utgående halter (mg/l) Utgående mängder (ton/år) Medelvärde Totalt BOD 7 48 dp 5 1,6 TOC 44 dp 14 4,9 COD Uppmätt och beräknat värde, korrelation mot TOC 38 P-tot 49 dp 0,07 0,02 N-tot 45 dp 52 17,7 NH 4-N 49 dp 45 15,5 Samtliga årsmedelvärden understeg kraven enligt villkoren. Årsmedelvärdet för BOD 7 blev 5 mg/l och månadsmedelvärdena understeg 7 mg/l under hela året (figur 4). Det utgående organiska utsläppet uppmätt som BOD 7 har minskat med 70 % jämfört med året innan. Månadsmedelvärdena för reningsgraden avseende BOD 7 var över 97 % under hela året (figur 5) och årsmedelvärdet blev 98 %. Detta överstiger riktvärdet om 95 % enligt tillståndet från 1973. Årsmedelvärdet för TOC blev 14 mg/l vilket är lägre än året innan. Utsläppsmängden avseende TOC har minskat med 31 % jämfört med 2013. COD-analyser har gjorts på utgående vatten från och med april 2014. COD-halten under januari-mars har beräknats utifrån medelvärdet för COD/TOC kvoten under perioden april-december 2014. COD/TOC-kvoten blev 2,65 med en standardavvikelse på 0,45 (35 mätpunkter). Årsmedelvärdet för COD beräknades till 38 mg/l. Detta underskrider kravet på 70 mg COD/l enligt 1994:7. Årsmedelvärdet för totalfosfor blev 0,07 mg/l (figur 6), och månadsmedelvärdena understeg 0,09 mg/l under hela året. Reningsgraden uppgick till 99 % som årsmedelvärde. Utgående utsläppsmängdav fosfor har minskat med 80 % jämfört med året innan. 25

Figur 4. Månads- och årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Veberöd ARV under 2014. Riktvärdet är 10 mg/l. Figur 5. Månads- och årsmedelvärden för reningsgrad av BOD 7 i utgående vatten från Veberöd ARV under 2014. Riktvärdet är 95 %. 26

Figur 6. Månads- och årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Veberöd ARV under 2014. Röd linje visar riktvärdet för totalfosfor. Undersökning av recipientförhållanden Recipient till Veberöd avloppsreningsverk är Veberödsbäcken som mynnar ut i Klingavälsån som i sin tur mynnar ut i Kävlingeån. Kävlingeån och Klingavälsån omfattas inte av EU:s fisk- och mussel-vattendirektiv, men vattnet är intressant ur fiskesynpunkt på grund av förekomst av bl.a. öring. Klingavälsån hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 och målet är god ekologisk status 2027. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god 2009. Även Kävlingeån hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 medan den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god. Den otillfredsställande ekologiska statusen orsakas främst av övergödning samt fysiska förändringar. En samordnad recipientkontroll sker i både Klingavälsån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Under 2014 har Alcontrol ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 14 provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, varav en ett par nedströms Veberöd ARV vid Klingavälsåns utlopp i Kävlingeån. Det ingår däremot ingen provpunkt uppströms reningsverket. Årsrapport för recipientkontrollen 2014 färdigställs under våren 2015. VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. Vi är aktiva i Kävlingeåns vattenråd, Höjeå vattenråd, Segeåns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har även organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. 27

Hantering av avvattnat slam Slamproduktionen uppgick under 2014 till 1160 ton. Hela årsproduktionen har gått till jordtillverkning. Slammets kvalitet har analyseras med utgångspunkt från stickprov. Ett stickprov har tagits som får anses vara representativt för slamkvaliteten och inkluderar 2014 års produktion. Resultat från stickprovstagningen redovisas i tabell 6. Tabell 6. Slamkvalitet Parameter 2015-02-17 mg/kg TS Bly 7,9 Kadmium 0,58 Kvicksilver <0,05 Krom 15 Nickel 12 Koppar 400 Zink 430 Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under 2014. Energi Elförbrukningen uppgick till 274 863 kwh under 2014. Oljeförbrukningen uppgick till 16 m 3. Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 67 120 kg. Polymerförbrukningen uppgick till 900 kg. Det finns ett aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HCFC i detta aggregat är 3,5 kg. Inget läckage har skett under året. Hantering av avfall Lunds renhållningsverk har hämtat 1 131kg tvätt rens under året samt 1880 kg blandat avfall. 28

Åtgärder som har genomförts under året Underhållsarbete Ledningsnätet VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten- och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena oberoende av kommungränser. Ett omfattande förbättringsarbete med att centralisera avloppsvattenhanteringen i Lunds kommun pågår. Det långsiktiga målet är att minimera antalet avloppsreningsverk för att skapa de bästa förutsättningar för avloppsreningsprocessen. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att utreda förbättringsåtgärder på ledningsnätet utifrån de krav som tillsynsmyndigheten ställer på kommunens reningsverk. Under 2014 har VA SYD investerat i olika förnyelse- och förbättringsåtgärder samt nyläggningar på Lund kommuns ledningsnät. Totalt har det resulterat i 1503 meter spillvattenförande ledningar, 1036 meter dagvattenledning och 2167 meter vattenledning i förnyelse- och förbättringsprojekt. Nedan listas förbättringsprojekt som pågått under 2014. Veberöd-Björnstorp Avloppsreningsverken i Dalby, Genarp, Veberöd och Björnstorp skall läggas ner och spillvattnet skall överföras till Källby i Lund för rening. Överföringsprojektet är indelat i tre etapper som kan ses i figur7 nedan. Etapp I mellan Lund och Dalby samt etapp II mellan Dalby och Genarp är sedan tidigare färdigställda. Pumpstationerna i Björnstorp och Genarp togs i drift i början av 2013. Detta projekt avser den tredje etappen bestående av överföringsledningen mellan Veberöd och Björnstorp. På större delen av sträckan läggs en tryckavloppsledning, men närmast Björnstorp läggs självfallsledning. Under hösten 2014 har arbetet kommit igång och förväntas vara färdigt under hösten 2015. Projektet möjliggör nedläggningen av reningsverket i Veberöd. Effekten av att kunna överföra spillvatten över kommungränserna är att färre meter ledning behöver byggas och färre pumpstationer behöver drifthållas. Spillvattnet kommer dessutom att kunna renas på ett effektivare sätt i större och modernare reningsverk. 29

Figur 7. Pågående överföringsprojekt Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Avloppsreningsverket Två av inloppspumparna har bytts ut. Returslampump har bytts ut. Recirkulationspump i rötkammaren renoverad. Pump för spolvatten i sandfilter har bytts ut. Centrifugen har genomgått service. Flödesmätare har bytts ut. Åtgärder med anledning av avvikelser Dosering av polyaluminiumklorid i aktivslam Efter noterad skumning i aktivslambassängen och ökande slamvolymindex doserades polyaluminiumklorid (PAX-XL350) för bekämpning av filamentbildande bakterier. Behandlingen ägde rum från början av juli till mitten av oktober med erhållet önskat resultat. Anmälan har gjorts till miljöförvaltningen. 30

Åtgärder för att förhindra avvikelser Ledningsnät VA SYD, har en miljöberedskap för akuta utsläpp som kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten. Vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om 2:4 företag (farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ) och riskanläggningar samt information om avlopps- och dagvattennätet. Under 2015 avser Rörnätsavdelningen fortsätta samarbetet med de 2:4 företag som finns inom VA SYDs geografi. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tyckavlopp samt huvudledningar. Flöden i huvudledningar är givetvis mycket svårare att stoppa än flöden från serviser. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät- och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och absol av olika sorter som används för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. VA SYD har även egna sugbilar med hydraulpumpar och större mobila pumpar som kan användas vid utsläpp. I början av 2014 har vi införskaffat en större Miljövagn för att klara lastvikterna för ekipaget. Vi har även gått utbildning i avloppsvattenprovtagning för miljöberedskapen. Vi har haft en gemensam övning med Räddningstjänsten syd och Miljöförvaltning på 2:4 företag. Vi har under året haft utryckningar till miljöincidenter i samtliga medlemskommuner och totalt har vi ryckt ut 72 gånger. Eslöv representerar med 4 incidenter, Burlöv med 12 incidenter, Lund med 10 incidenter och Malmö således med 46 incidenter. Efter att vi satt fokus på dessa miljöincidenter under 2014 är trenden tydligt ökande. Figur 8. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan. 31

Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD aktivt deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under 2014 har VA SYD genom fört 27 besök på företag, varav 5 har skett vid samråd inför tillståndsprövning. (1 A-, 13 B-, 12 C - och 1 U-verksamheter). Sammanlagt 40 remissvar har avgetts när det gäller tillstånds- och anmälningsärenden. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Dessutom sker mycket talrika samtal och mailväxling med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. Nuvarande Tilläggsbestämmelser till ABVA började gälla 2010-04-01, vilka beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter. Bestämmelserna är dessutom till stöd då det även ingår i REVAQ-arbetet att ha kontroll på kemikalier och PRIO-ämnen som används på industrier inom upptagningsområdet. Under 2012 köptes ett digitalt verktyg, EnvoMap, in för att hålla ordning på verksamheter och de olika ämnen som kommer in till reningsverken runt om i VA SYDs upptagningsområde. Under 2012 fick alla A- och B-verksamheter med utsläpp av olika former av processvatten brev med krav om att lägga in sina kemikalier i VA SYDs kemikaliesystem. Alla A- verksamheter lade in sina listor under 2012 och B-verksamheterna lade in under 2013. Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga kommer de att få ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under 2013 fylldes EnvoMap på med information om C- och relevanta U-verksamheter inom VA SYDs område och verksamheterna i Eslövs kommun fick brev med krav på att lägga in verksamheten. Alla pågående verksamheter för tandläkare samt nedlagda kliniker finns inlagda. Under 2014 har brev skickats ut till ca 600 prioriterade C- och U-verksamheter för bearbetning. De C- och U-verksamheter som prioriterades i denna första omgång är verkstäder, avfallsanläggningar, tvättanläggningar och laboratorier. Information till allmänheten eller särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Som ett led i detta arbete togs en kommunikationsplan för uppströmsarbete fram under 2012 och reviderades 2013 och 2014. VA-bladet Hållbart Vatten har delats ut fyra gånger under 2014. VA-bladet För miljön, nära dig kom med två nummer under 2014. En broschyr med namnet Schysst mot miljön har tagits fram och används i olika sammanhang. VA SYD har en ny hemsida och uppströmsarbetet belyses under rubriken Rent Vatten Några studiebesök har genomförts på avloppsreningsverken VA SYD har deltagit på Malmöfestivalen, en Näringslivsdag i Eslöv och Borgeby Fältdagar i Borgeby. Tillsammans med alla fakturor skickas en bilaga som innehåller aktuell information om uppströms- och avloppsfrågor. Bilagan utkom i fyra editioner under 2014. VA SYD har informerat allmänheten genom annonser i lokala tidningar och med webbanonser. VA SYD deltar i Mitt-Vatten -kampanjer t ex genom stora biltvättarhelgen som hölls under våren 2014. 32

Nya riktlinjer för fordonstvättar och spolplattor, framtagna genom samarbete mellan Miljöförvaltningarna i Lund, Burlöv, Malmö och Eslöv samt VA SYD, började gälla och användas under 2012. Samarbetet med miljö- och va-avdelningarna i VA SYDs och anslutna kommuner har därefter ökat. VA SYD har under 2014 haft möte med alla miljöavdelningar och va-verksamheter i de kommuner som är anslutna till reningsverken i VA SYDs område. Under 2014 har fyra grupper börjat arbetet för att ta fram gemensamma riktlinjer för utvalda arbetsområden med deltagare från två eller flera kommuner samt VA SYD i respektive grupp. Arbetsområdena är klotter- och fasadsanering, tandläkare, laboratorier samt avfallshantering. Riktlinjerna för dessa ämnesområden förväntas bli färdiga under 2015. VA SYD kommer att kalla till nytt möte under våren 2015 och eventuellt nya områden för samarbete kommer då att tas fram. Lund Under året har 6 verksamheter fått besök (3 B- och 3 C-verksamheter), varav 5 leder avloppsvatten till Källby avloppreningsverk och 1 till Södra Sandby. 13 remissvar har avgetts under 2014 (3 A, 4 B-, 6 C- verksamheter). Av dessa ligger, eller kommer att ligga, alla verksamheter inom Källbys verksamhetsområde. Avloppsvatten från Dalby avleds numera till Källby avloppsreningsverk. Det gör även avloppsvatten från samhällena Björnstorp och Genarp sedan april 2013. Efter att Astra Zeneca lade ner sin verksamhet i Lund har ett stort antal verksamheter flyttat in på området. Fastighetsägaren, Medicon Village, skriver i avtal med verksamheterna, att utsläpp till avlopp inte är tillåtet. Samråd ska ske med VA SYD innan utsläpp eventuellt tillåts. Ett antal sådana samråd har förekommit under 2014, allt eftersom verksamheter har flyttat in på området. VA SYD har under sommaren 2014 genomfört provtagning på avloppsvatten inom Källbys upptagningsområde, främst som ett led i att följa upp eventuella källor till kvicksilver, men även andra metaller analyserades. Provtagningen gjordes i 15 olika provpunkter under två veckor, som dygnsprovtagning samt som samlingsprov under helgerna. Provpunkterna täcker hela Lunds tätort och inkommande avloppsledning från Dalby. Avsikten är att följa upp provtagningen under 2015 och detta i samråd med Miljöförvaltningen i Lund. 33

34

35

36