Visst finns det mark och vatten för biobränslen!



Relevanta dokument
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Etablerte og voksande bioenergimarkeder

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Bioenergi Sveriges största energislag!

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergins utveckling i Sverige

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Växjö

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Biokraftvärme isverigei framtiden

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

EU legislation on sustainability

Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Bioenergi mer än bara biogas

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor!

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

100 % förnybart 2050.!?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Vad sker runt omkring oss inom energiområdet

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Nordic Energy Perspectives

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Branschstatistik 2015

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Making electricity clean

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Drivkrafter för utveckling av nya koncept för skogsindustrin

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Spelinstruktioner och material

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Framtida energisystem i Jönköpings län

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

framtider Energisystemet 2020

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Förnybarenergiproduktion

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till?

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Energisamhällets framväxt

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Transkript:

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio

Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi, 125 TWh, 34,3% År 2013 130,2 TWh Bioenergi Olja, 97,5 TWh, 26,7% Vattenkraft, 51,5 TWh, 14,1% Vindkraft, 9,9 TWh, 2,6%

Sveriges elproduktion 2014 Fossilkraft, 3,5 TWh, 2,3% Biokraft, 9 TWh, 6% År 2013 11,3 TWh Biokraft Kärnkraft, 62,2 TWh, 41,4% Vattenkraft, 63,9 TWh, 42,6% Källa: Svebio, baserat på statistik från Energimyndigheten. Vindkraft, 11,5 TWh, 7,7%

Sverige bäst i EU

Renewable energy supply in Sweden, 1970-2012, TWh 225 200 Wind power Bioenergy, peat Hydro power incl. Wind power to 1996 175 150 125 100 75 50 25 0 Year 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Source: Energimyndigheten och SCB

Totalt virkesförråd i Sverige Ökningen motsvarar 1300 miljoner ton CO 2. (55 ton CO 2 per hektar skog) Den totala volymen virke i svenska skogar har nästan fördubblats under de senaste hundra åren, tack vara återplantering efter skörd, ökade skogsarealer och bättre skogsskötsel Källa: Riksskogstaxeringen, Inst f skoglig resurshushållning, SLU

Global carbon budget 2013 (Billion tonnes C per year) CO2-utsläppen från avskogning är 8 procent av de globala antropogena utsläppen. Den globala skogstillväxten tar upp tre gånger så mycket CO2 som avskogningen. Global Carbon Project 2013

Global carbon budget 1750-2013 (Billion tonnes C per year) Fossil fuels & cement Deforestation Forest growth Atmosphere Ocean sink Global Carbon Project 2013

Jorden blir grönare

Vykort av Släps kyrka i norra Halland 1902. Omgivningen helt kal. Idag är växtligheten riklig runt kyrkan. Bergknallarna är fulla med träd och buskar. Landskapets förändring beror bland annat på mindre bete av kor, får och getter, mindre vedtäkt, skogsplantering och minskad fattigdom.

Avkastning, vete kg/hektar, Sverige1901-2005 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1901/1905 1921/1925 1941/1945 1961/1965 1981/1985 2001/2005 Under åren 1941-2005 ökade produktionen med 1,7 procent per år. Under perioden 1990-2005 använde EU och Sverige, jordbrukspolitiken,common Agricultural Policy, CAP, för att få ner överskottsproduktionen av spannmäl och mat.

Year 1951 1954 1957 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 World Grain Production compaired to population 1950-2012 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Production of grain divided by 0,308 tons per person Global Human Population Global food production is limited by the slower growth of population than production increase. Population has increased by 60 per cent the last 30 years and production has met the demand. 0

Spannmålsproduktion i miljoner ton och antal odlade hektar Miljoner ton Miljoner hektar Världsproduktionen av spannmål ökar kontinuerligt i balans med global efterfrågan. Eftersom avkastningen per hektar ökar snabbare än matefterfrågan, frigörs mark för industri- och energigrödor, biodrivmedel eller skogsplantering.

Global medelavkastning för spannmål ton per hektar 1950 1,07 ton per hektar i Sverige år 1870 1980 1,98 ton per hektar i Sverige år 1910 2012 3,24 ton per hektar i Sverige år 1965 2042 6,00 ton per hektar i Sverige år 1995 Source: Compiled by Earth Policy Institute from U.S. Department of Agriculture (USDA), Production, Supply, & Distribution, electronic database, at www.fas.usda.gov/psdonline, updated 11 January 2013; with data for 1950 59 from Worldwatch Institute, Signposts 2002, CD-ROM (Washington, DC: 2002).

Om den globala spannmålsproduktionen kommer att utvecklas som I Sverige 85 procent högre spannmålsproduktion globalt 2042 Om världens befolkning blir 10,5 miljarder, kommer 20 procent av nuvarande odlingsmark att bli överskottsmark. 4,6 miljoner hektar odlingsmark bör konverteras till energigrödor om året i 30 år.

Eskil Erlandsson 2008 om höga matpriser: Enligt min erfarenhet är bästa medlet mot höga matpriser - höga matpriser.

Etanol från cellulosa (halm), POET, Emmetsburg, Iowa

The sugar cane is grown on 10 000 hectares of centre-pivot irrigated

Half of the electricity (16 MW out of 32 MW) is delivered to the grid, making up 20 % of Sierra Leones electricity capacity

Water for irrigation is taken from the Rokel River. Picture taken at the end of dry season

Burning of forests and shrubs is a common practice in the area

Addaxprojektet - sammanställning Totalareal 24 600 hektar Därav planterat med sockerrör 10 000 hektar Avkastning c:a 100 ton/hektar, totalskörd 1 miljon ton sockerrör. Etanolproduktion 85 000 kubikmeter/år Elproduktionskapacitet 32 MW, varav hälften levereras till det nationella nätet och utgör 20 procent av Sierra Leones elproduktion. 2000 anställda i projektet + security. 1 600 utbildade i Farm schools, 60% kvinnor. Matproduktion mer än fördubblad i projektområdet.

Globala trender Som vi ser världen Fossila bränslen blir dyrare och orsakar större skada per energienhet. Biodrivmedel blir allt billigare och livcykelanalysen, LCA, blir allt bättre. Det finns tillräckligt med åkermark och biomassa för kraftig expansion av både mat och energiproduktion. Efterfrågan måste komma först för att göra produktionen möjlig. Ökad bioenergianvändning och handel sprider välfärd till landsbygd och fattiga länder.

Tack för uppmärksamheten! Kjell.andersson@svebio.se