Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft
2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten.
Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2050. Det innebär att andelen förnybar elenergi måste öka. Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har även presenterat en Nationell strategi för hållbar vattenkraft som visar att vattenkraften kommer att spela en fortsatt mycket viktig roll för att Sverige ska klara dessa miljömål. Vattenkraften är en förnybar energikälla som idag producerar nära hälften av Sveriges elenergi utan några större utsläpp av koldioxid. Men vattenkraftproduktionen gör stora avtryck i landskapet och i naturmiljön. På Vattenfall är vi övertygade om att det går att öka den biologiska mångfalden i redan utbyggda älvar samtidigt som vi till största delen behåller elproduktionen från vattenkraften. Här berättar vi mer om hur vi arbetar med vårt Program för biologisk mångfald. 3
Sverige hör till de länder i världen som idag har lägst utsläpp av koldioxid. Historien om en fantastisk energikälla Vattenkraft är på många sätt en fantastisk energikälla. Den är förnybar, vattnet kan lagras i dammar så att elen kan produceras precis när den behövs och den ger nästan inga utsläpp av koldioxid. Men det finns en annan sida också. När vi i Sverige byggde ut älvarna, samtidigt som vi byggde vårt välfärdssamhälle, så ändrade vi förutsättningarna i naturen längs de älvar vi byggde ut. I praktiken gjorde vi om stora rinnande vattendrag till sjöliknande system. Det här skedde i en tid av utveckling och optimism. Allt var möjligt, vi hade en strålande tid framför oss. Förändringarna i de utbyggda älvarna blev på många sätt dramatiska. Fiskens vandringsleder skars av och fisken kunde inte nå sina gamla lekplatser. Vissa sträckor dämdes upp medan andra blev torrlagda. Men det lade också grunden för en förnybar och flexibel elproduktion som gör Sverige till ett av de länder i världen som idag har lägst utsläpp av koldioxid i sin energiproduktion. Akkats vattenkraftverk i Lule älv. 4
Suorvadammen. Vattenkraften producerar 45 % av den elenergi vi använder i Sverige.
El är färskvara Älvkarleby. El är svår att lagra i stora mängder och måste därför produceras i samma stund som den används. Därför är vattenmagasin så viktiga. Vattenmagasinen kan liknas vid stora batterier. Vattnet lagras och kan sedan användas efter behov. På våren är vattentillrinningen stor, då lagrar vi vattnet för att kunna använda det på vintern när behovet av energi är stort. En av vattenkraftens stora fördelar är att den kan regleras från en minut till en annan. Den snabbheten är viktig, till exempel för att möta variationer i elproduktionen från vind och sol. Allt vatten som släpps ur dammarna utan att passera en turbin är förlorad energi som måste ersättas av annan elproduktion. Helst ska det vara elproduktion som snabbt kan ökas och minskas beroende på behov. Vindkraft producerar el när det blåser, solkraft skapas när det är soligt och kärnkraft är mest effektiv om elproduktionen håller en jämn nivå. Däremot finns det flexibla och snabbreglerade fossila bränslen, till exempel gas, som precis som vattenkraften snabbt kan starta produktion av el. Den stora skillnaden mellan dessa flexibla energikällor är att vattenkraften är förnybar och därför extra viktig för att vi ska nå våra klimatmål i framtiden. 6
El är en färskvara den måste produceras precis när den avänds, därför är vattenmagasinen så viktiga. GWh 5000 4000 3000 2000 Tillrinning Produktion Tillrinningen är ojämnt fördelad över året. Genom att spara vårflodens och höstregnens vatten i magasin kan vi täcka vinterns behov av el. 1000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 7
Sverige sätter mål för vatten och klimat År 2000 upprättade EU ett ramdirektiv för vattenskydd och förvaltning av vattenresurser. Målet är att uppnå god ekologisk och kemisk status i alla EU:s vatten fram till 2015. Det innebär till exempel att hindra och minska föroreningar, främja hållbar användning av vatten, skydda miljön, förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem och mildra effekterna av översvämningar och torka. När ramdirektivet genomförs i Sverige utreder myndigheterna nu åtgärder som kan förbättra den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag. Arbetet utgår bland annat från den nationella strategin för hållbar vattenkraft och bedrivs i sexårscykler. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått minst god ekologisk status till år 2015. I de fall detta inte är möjligt kan tiden förskjutas, som längst till 2027. God ekologisk status ska uppnås samtidigt som Sverige uppfyller sina klimatmål. Det innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990 och att våra nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2050. Sveriges arbete för hållbar vattenkraft vilar på de EU-direktiv som berör vattenskydd och skydd av arter och naturtyper. Art- och habitatdirektivet EU:s art- och habitatdirektiv anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas. Av de 1000 arter som upptas i direktivet finns cirka 150 i Sverige. Av 231 naturtyper har vi 88. Sverige ska se till att alla dessa arter och naturtyper har gynnad bevarandestatus, det vill säga att utbredningsområde, areal, populationsutveckling och andra kvaliteter kan behållas. De flesta av Sveriges naturreservat innehåller flera av art- och habitatdirektivets naturtyper. Nationell strategi för hållbar vattenkraft I juli 2014 presenterade Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten en Nationell strategi för hållbar vattenkraft. Syftet med strategin är att skapa bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft. Enligt myndigheterna kommer strategin att leda till en minskning av den nuvarande vattenkraftproduktionen på maximalt 1,5 terrawattimmar (TWh) eller ca 2,3 procent. 8
Vattenmyndigheterna För att samordna arbetet med direktivet skapades år 2004 Vattenmyndigheterna. De arbetar över fem distrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Tillsammans ska de samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten. Vattenmyndigheterna har i Sverige lagt stort fokus på vattenkraftens miljöpåverkan. De flesta vattenförekomster påverkade av storskalig vattenkraft har identifierats som KMV, ett begrepp som betyder Kraftigt Modifierade Vatten. Det innebär att de enligt direktivets mål ska uppnå God Ekologisk Potential, GEP, till 2015. Vattenmyndigheterna har förlängt tidsfristen till 2021. GEP God ekologisk potential God ekologisk potential uppnås när alla rimliga åtgärder för att förbättra de ekologiska förhållandena i vattenförekomsten är genomförda. Vattenmyndigheterna har gett länstyrelserna i uppdrag att ta fram älvvisa åtgärdsplaner till år 2017 för att uppnå miljökvalitetsnormerna.
Som stor vattenkraftägare har vi ett stort ansvar Vattenfall äger och driver 54 storskaliga vattenkraftverk i åtta stora svenska älvar: Lule älv, Skellefte älv, Ume älv, Ångermanälven, Indalsälven, Gimån, Dalälven och Göta älv. De står tillsammans för drygt en tredjedel av Sveriges förnybara elproduktion. Vi äger och driver också ett femtiotal småskaliga vattenkraftverk i mindre vattendrag som utgör en mindre del av vår produktion. 10 Älvkarleby, Dalälven.
Fisktrappor, lekgrus och borttagna vandringshinder. Vi provar många lösningar, sedan satsar vi på de åtgärder som gör mest nytta ur ett sammanvägt perspektiv för biologisk mångfald och förnybar energi. Arbetet har börjat Vi vill hitta de åtgärder som gör mest nytta för den biologiska mångfalden, i kombination med minimalt bortfall av förnybar energi. Och vi har redan börjat. Vi bygger fisktrappor, vi lägger ut lekgrus i Finland, vi tar bort vandringshinder och mycket mer. Arbetet genomförs i bred dialog med intressegrupper och myndigheter för att hitta hållbara lösningar för framtiden. Idag ser vi goda möjligheter att främja vandringsbestånd av strömlevande fisk i sidovattendragen till de stora älvarna. Andra ställen där insatser kan göra stor skillnad är vid den stora mängd småskaliga vattenkraftstationer som idag påverkar sin omgivning. Program för biologisk mångfald och vattenkraft År 2012 startade Vattenfall Program för biologisk mångfald och vattenkraft. Syftet med programmet är bland annat att stärka den biologiska mångfalden genom att utreda och genomföra åtgärder som förbättrar miljön. EU:s ramdirektiv för vatten är en viktig grund för arbetet. Vi har redan idag flera framgångsrika projekt, bland annat i Stornorrfors. Där har vi byggt en av Europas modernaste fisktrappor så att fisken kan vandra upp till den outbyggda Vindelälven. Vi har också gjort stora inventeringar för att hitta effektiva åtgärder i Lule älv, Göta älv och i den småskaliga vattenkraften. Tillsammans med andra energiföretag genomför vi nu inventeringar i älvar med flera kraftverksägare. Resultatet visar att det finns en rad åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden. Inventeringarna kommer att utgöra en viktig del i arbetet med att ta fram älvvisa åtgärdsplaner fram till 2017. Vattenfall arbetar inom en rad områden: Krafttag ål Ålyngel sätts ut och ålar får transporthjälp förbi kraftverk ned till havet. Värnområden Vattenfall har fyra värnområden där vi lovat att bevara naturmiljön och att skydda arterna i området. Nya områden utreds. Fonden Bra miljöval Vattenfalls Bra miljöval el för vattenkraft produceras i vattenkraftverken längs Göta älv. Bra miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärkning och vi är via fonden delaktiga i en rad miljöförbättrande åtgärder bl a biflödesrestaurering i Göta älv (Lillån och Valån) och Flarkån, ett biflöde till Luleälven. Forskning och utveckling Vi driver flera forskningsoch utvecklingsprojekt, oftast i samverkan med bransch, universitet och andra intressenter. 11
Europas modernaste fisktrappa i Stornorrfors hjälpte under 2013 femton tusen lax- och havsöringar att nå sina lekplatser i den outbyggda Vindelälven Åtgärder pågår Stornorrfors en port till Vindelälven I Stornorrfors har Vattenfall byggt en av Europas modernaste fisktrappor och för att fisken lättare ska ta sig dit har vi under våren 2013 anlagt poler vid svåra passager längs den sex kilometer långa sträckan från havet till fisktrappan. Där kan fisken vila på sin mödosamma färd mot sina lekplatser som kan ligga allt mellan 2 och 33 mil upp längs älven. Med hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, följer vi noga resultatet av våra ansträngningar, bland annat genom att utrusta enskilda fiskar med radiosändare så att vi kan spåra hur de rör sig. År 2013 vandrade 15 000 lax- och havsöringar upp till sina lekplatser via fisktrappan till den outbyggda Vindelälven. Det här är resultatet av den avsiktsförklaring som Vattenfall och intressenterna längs Ume älv enades om under våren 2007. Intressenter Det finns ett starkt engagemang och intresse bland alla berörda längs Ume- och Vindelälven. Under samlingsnamnet Från kust till fjäll arbetar följande parter och intressenter med att utveckla området ur fiskesynpunkt. Kraftverksägare Vattenfall Umeå kommun Universitet, myndigheter och intresseorganisationer Sveriges Lantbruksuniversitet SLU (Vilt, fiske & Miljö) Länsstyrelsen i Västerbotten Vindelälvens Fiskeråd Fiskeriverket nuvarande Havsoch vattenmyndigheten. EU Fiskerifonden Fisktrappan i Stornorrfors är en av Europas modernaste. Vindelälvskommunerna Vännäs Vindeln Lycksele Sorsele Arjeplog 12
Översikt över Stornorrfors Fisktrappa. I programmet Krafttag ål planteras ålyngel ut samtidigt som lekmogen ål fångas och transporteras förbi kraftverken i Göta älv. Krafttag ål vi hjälper ålen på dess långa väg mot Sargassohavet Ålen i Vänern har en lång simtur framför sig för att komma till sina lekområden i Sargassohavet utanför Kuba och Florida. Sedan 2010 hjälper vi dem förbi vattenkraftverken i Göta älv. Under 2014 transporterade Vattenfall 13 000 ålar förbi kraftverken i Göta älv så att ålen kan ta sig till sina lekområden. Åtgärderna är en del i programmet Krafttag ål som är ett frivilligt program för ålens bevarande där Vattenfall och fem andra vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten ingår. Bakgrunden till Krafttag ål är ålförordningen (EG nr 1100/2007) som EU antog år 2007. Målet för varje medlemsstat i EU är att minst 40 procent av ålen med stor sannolikhet ska ta sig ut i havet. Jämförelsen görs mot den bästa uppskattningen av hur många ålar som skulle ha tagit sig ut i havet om inte mänskliga faktorer påverkat beståndet. 13
14
Stornorrfors vattenkraftverk i Umeälven. Projekt i storskaliga reglerade vattendrag När är en älv regleras för vattenkraftproduktion hindras fisken ofta att vandra mellan biflöden och huvudälv. När vi återskapar fiskvandring mellan dessa vattendrag så ger det ekologiska effekter i både sidovattendraget och i huvudälvfåran. I huvudälvfåran kan biotopåtgärder som till exempel utläggning av lekgrus och sten ge goda ekologiska effekter utan fallförluster och minskad produktion. Den ekologiska effekten kan sannolikt stärkas genom att omfördela befintliga flöden till huvudfårans avstängda sidogrenar. En annan åtgärd för att stärka den ekologiska effekten är att ta bort gamla vandringshinder för fisk, som till exempel trösklar och andra konstruktioner från flottningsepoken. Fördjupning av bäckfåran i Tsåkesjokk Lule älv Lågt vattendjup i mynningen till sjön Langas skapade ett vandringshinder när vattenståndet i sjön var lågt. År 2012 gjorde Vattenfall en första inventering och under 2013 grävde vi ner bäckfåran gradvis till en nivå anpassad till det lägsta vattenståndet i Langas. Nu finns kontinuitet mellan sidovattenflödet och sjön. målet med vattendirektivet. Det innebär bland annat att bedöma miljönyttan och beräkna hur åtgärderna påverkar vattenkraftproduktionen i älven, både som helhet och vid specifika anläggningar. Projektet arbetar enligt de vägledningar som tas fram av Havs- och vattenmyndigheten och utvärderar de åtgärdsförslag som förs fram för storskaliga reglerade vattendrag. Fyra värnområden med natur av riksintresse Vattenfall har fyra värnområden där vi bevarar naturmiljön och skyddar arterna i området. De fyra områdena Porsi, Bombmurkleskogen, Messaure och Edefors ligger alla längs Lule älvdal. Under arbetet med att återskapa värdefulla naturmiljöer runt de utbyggda älvarna har Vattenfall funnit dessa fyra riksintressanta miljöer värda att bevara. Här finns bland annat rödlistade växter, rester av naturskogar och intressanta fågellokaler. Vi arbetar kontinuerligt med att utreda fler värnområden. Djupviksbäcken Djupviksbäcken mynnar i sjön Langas i stora Lule älv. Området ligger cirka 15 km öster om Stora Sjöfallet. Inventeringar som genomfördes under 2013 visade på en mycket låg vattennivå i mynningen där bäcken rinner genom zonen där älven regleras. Det innebar att vattnet sjönk och steg beroende på aktuell vattenkraftproduktion. Med hjälp av en mindre grävmaskinen fördjupades bäckens mynning och gjordes smalare genom regleringszonen. Vattendjupet ökade och fisken kan nu återigen vandra upp längs Djupviksbäcken. Umeälvprojektet en viktig nyckel till ny kunskap Vattenfall medverkar som en intressent i Umeälvprojektet tillsammans med älvens övriga kraftproducenter, myndigheter och lokala intressenter. Syftet är att utreda vilka åtgärder som kan genomföras för att nå Djupviksbäcken Lule älv. 15
Projekt i den småskaliga vattenkraften Vattenfall har genomfört en rad lyckade miljöprojekt inom den småskaliga vattenkraften tillsammans med olika intressenter och myndigheter. Och vi inventerar för fler projekt i framtiden. Inventering i Säveån Det finns mycket som kan göras för den biologiska mångfalden i anslutning till den småskaliga vattenkraften. Under 2012 genomfördes omfattande inventeringar av Säveån och Upperudsälven för att hitta åtgärder som kan stärka den biologiska mångfalden. Den omfattande inventeringen av Säveån ger i sin tur beslutsunderlag för andra småskaliga anläggningar. Arbetet omfattade bland annat: Flödessimuleringar av torrfåror Inventeringar av reproduktionsområden Inventering av behovet av biotopvårdsåtgärder Utredning av möjliga fiskvägar Kostnads- och nyttoanalys av åtgärder Mjukare flöde i Säveån I början av 2000-talet uppmärksammade lokala sportfiskare att laxungarna i Säveån hotades av kraftiga variationer i åns vattenflöde. Variationerna berodde på att vattenflödet genom Jonsereds vattenkraftverk stängdes av automatiskt i samband med åskstörningar. För att minska variationerna i flöde byggdes en nödvattenlucka samtidigt som ny teknik installerades för mjukare och mer naturliga flödesvariationer. Dessutom återskapades Jonseredsströmmen med högre flöden, och öppettiden för den befintliga fisktrappan förlängdes. Omlöp vid Rolfsån Fisken kom inte förbi kraftverket vid Rolfsån. I samverkan med regionala myndigheter, kommun och fiskeintressenter har ett omlöp byggts förbi kraftverket vid Bosgårdens kraftverk i Rolfsån. Vid Apelnäs kraftverk har vi även medverkat till bygget av en fisktrappa. Resultatet av detta arbete kommer att ligga till grund för kommande miljösatsningar. 16
Omlöp vid Bosgårdens kraftverk i Rolfsån. Ullignatur? Mentiati odi dia dit lam, sincia veri odi autetur? Ut reiuntet por aut que volupidesed quaestrum que asimus abo ovitate. Apelnäs fisktrappa. 17
18 På Vattenfall är vi övertygade om att det går att öka den biologiska mångfalden i redan utbyggda älvar samtidigt som vi till största delen behåller produktionen av vattenkraften.
Vy över Ångermanälven med Stalon kraftstation. 19
Vill du veta mer om Vattenfall Vattenkrafts miljöarbete? Kontakta: Miljöchef Richard Holmgren richard.holmgren@vattenfall.com Tel 0920-771 75 Miljösamordnare Sören Ek soren.ek@vattenfall.com Tel 0976-779 18 Miljösamordnare Henrik Viklands henrik.viklands@vattenfall.com Tel 0920-770 72 Här kan du läsa mer om vattenkraft, energi och miljö Vattenfall vattenfall.se Svensk Energi svenskenergi.se Elforsk elforsk.se Havs- och Vattenmyndigheten havochvatten.se Vattenmyndigheterna vattenmyndigheterna.se Energimyndigheten energimyndigheten.se Länsstyrelserna i Sverige lansstyrelsen.se Regeringen regeringen.se Naturskyddsföreningen snf.se 2015, Blomquist & Co.