Checklista efter distal radiusfraktur -Hur lång tid har det gått sedan operation eller skadetillfälle? Svullnad (måttband, volymeter) Hur ser svullnaden ut? Är den generell eller specifik? Var sitter svullnaden? - handrygg? - handflata? - fingrar? - över ärrområdet? Hur känns svullnaden? (hård eller mjuk) Är svullnaden konstant eller fluktuerande? Behov av kompressionsbehandling (ödemhandske, fingerlindning)? Smärta (VAS) (se bilaga 1) Vilovärk? (konstant eller efter träning/aktivitetet?) Rörelsesmärta? Belastningssmärta? - statisk? - i ytterlägen? Nervpåverkan? Var sitter smärtan? - ulnart? - radialt? Tecken på CRPS? (använd separat checklista) Rörlighet (goniometer, pro-/supinator, myrinmätare) Vilken rörlighet har patienten i handled och fingrar? Aktivt/passivt (om tillåtet) Funktionell rörlighet i handled ext/flex 45-50 Normal rörlighet i handled ext/flex radial-/ulnardev. pro-/sup 70 /80 20 /30 80-90 Knytdiastas och fingerrörlighet (American Academy of Orthopaedic Surgeons, 1965)
Hud Hur ser ärret ut? Behov av ärrbehandling? (tejpning m leukoplast, duoderm osv) Har patienten hyperestesi? Behov av strukturerad desensibiliserings-träning? Handstyrka (Jamar eller Grippit) (se bilaga 2 för normalvärden Jamar) Aktivitet (t. ex. DASH, QuickDASH eller COPM) Vilken aktivitetsförmåga/funktion har patienten? Yrkesarbetande/familj/fritidsintressen/roller? Vilken attityd, motivation och vilka mål har patienten? Vad krävs för att klara av det? Litteraturlista: Mätning av ledrörlighet/normalvärden: American Academy of Orthopaedic Surgeons. (1965). Joint motion: Method of measuring and recording. Edinburgh: Churchill Livingstone. Norkin, C. & White, J. (2003). Measurement of Joint Motion. A guide to goniometry. 3 ed. Philadelphia: F.A. Davis Company. Cambridge, C. (2002). Rehabilitation of the Hand. J.M. Hunter, E.J. Mackin, A.D. Callahan (Eds), Range of motion measurement of the hand. (pp. 169-182). St Louis: The Mosby Company.
Bilaga 1 Smärta analys: Smärta är alltid subjektiv och beroende av personens tidigare upplevelser. Det är alltid personens uppfattning som styr vad som ska uppfattas som smärta. Viktigt att lyssna på personens beskrivning av smärta och ställa det i relation till vad pers. gör och hur det påverkar utförandet av dagliga aktiviteter. Smärtupplevelsen innehåller flera komponenter intensitet, lokalisation, kvalitet, tidsaspekt och känslomässiga komponenter som påverkar beteendet. Intensitet Smärta mätts med: VAS, Visuell analog skala (intervallskala) beskriver smärta på en skala 1-10 eller 1-100. Mac Gill Pain Questionnari, (ordinalskala) beskriver smärta som ingen = 0, lätt =1-2, måttlig = 3-4, medelsvår = 5-6, svår = 7-8, outhärdlig = 9-10. Lokalisation Smärtgubbe alt rita av pat,s hand. Använda vedertagna symboler för att beskriva smärtan. Kvalitet Nervskada Ren smärta beskrivs som blixtrande, huggande, pisksnärt. Obehaglig känsla beskrivs som domningar. sockerdrick eller stickande känsla Muskuloskelettal smärta beskrivs ofta som molande Smärta som är vaskulärt orsakad beskrivs ofta som bultande eller pulserande, vid vasokonstriktion ofta som krampartad. Tidsaspekt Konstant Periodisk hur lång tid, när på dygnet. Under aktivitet, - vilka Störd nattsömn Något som utlöser smärta Något som lindrar smärta. ISAP, 2002. URL http://www.iasp-pain.org/terms-p.html Pelopeles M. Att beskriva smärta en lärprocess (Licentiatuppsats) Tema kommunikation, Linköpings Universitet Sic 41, 2000. Klintman H. Den gåtfulla smärtan. Ett helhetsperspektiv på orsaker, symtom och hanterbarhet. Stockholm: Natur och Kultur. 1998 Kerstin Runnqvist. Handens rehabilitering, Volym. Studentlitteratur. 1996
Bilaga 2