Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001

Rapport nr 7038-P 2004-12-20 Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001 Helena Lindmark Månsson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

Innehåll INNEHÅLL... 3 BAKGRUND... 4 SAMMANFATTNING... 5 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 7 ÖVERGRIPANDE UTFORMNING... 7 ANALYSERADE KOMPONENTER... 7 DELTAGANDE MEJERIER... 8 PROVHANTERING... 9 ANALYSER... 10 ANALYSMETODER... 11 VÄDERFÖRHÅLLANDE 2001... 15 LITTERATUR... 15 BERÄKNINGAR... 16 UPPSKATTNING AV RIKSMEDELVÄRDE... 16 VÄGT ÅRSMEDELVÄRDE... 16 STATISTISKA BEGREPP... 17 STATISTISKA TEST... 17 ANVÄNDA STATISTIKPROGRAM... 17 FÖRKLARING TILL BOX-PLOT DIAGRAM... 18 STATISTISKA UTVÄRDERINGAR - TOLKNINGAR, SLUTSATSER... 19 LITTERATUR... 19 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN... 21 PROTEINER... 22 MINDRE KVÄVEFÖRENINGAR... 28 FETTSYRASAMMANSÄTTNING... 32 MINERALER OCH SPÅRÄMNEN... 62 KOLHYDRATER... 68 ANDRA VIKTIGA PARAMETRAR... 70 STATISTIK... 75 GEOGRAFISK VARIATION... 75 VARIATION UNDER ÅRET... 77 JÄMFÖRELSE MELLAN KARTLÄGGNINGARNA 1996 OCH 2001... 79 KORRELATION... 81 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 86 LITTERATUR... 87 FÖRÄNDRINGAR I MJÖLKPRODUKTIONEN... 88 LITTERATUR... 88 SAMMANSTÄLLNING AV SAMTLIGA ANALYSVÄRDEN SOM INGÅTT I UNDERSÖKNINGEN AV DEN SVENSKA MEJERIMJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2001... 1 PROTEIN... 2 MINDRE KVÄVEFÖRENINGAR... 4 LIPIDER... 5 FETTSYRASAMMANSÄTTNING... 5 MINERALER OCH SPÅRÄMNEN... 19 KOLHYDRATER... 21 ANDRA VIKTIGA PARAMETRAR... 22 3

Bakgrund En större undersökning av svensk mejerimjölk gjordes 1996. Sedan dess har förändringar i mjölkens innehåll av fett och protein skett till följd av bland annat avelsarbete, förändringar i mjölkningsrutiner, utfodring och djurhållning samt effekt av förändrade betalningssystem. Redan innan undersökningen 1996 hade mjölkens halt av protein börjat sjunka efter ett högsta värde 1993 på 3,41 % i landet för att under år 2000 nå en medelproteinhalt på 3,26 %. Även fetthalten har sjunkit, från 4,37 % 1993 till 4,22 % år 2000. För att uppdatera kunskapen om hur mjölkens sammansättning var 5 år senare, 2001, gjordes en ny kartläggning med fokus på komponenter som kan samvariera med halterna av fett och protein. Målet med undersökningen var att få en uppfattning om den kemiska sammansättningen i svensk mjölk 2001 och dess variation med årstid och geografiskt läge. Genom denna kunskap fås möjlighet att upptäcka förändringar i mjölkens sammansättning dels jämfört med tidigare undersökningar men dels också för att förutspå framtida förändringar. 4

Sammanfattning Mjölkens sammansättning är av avgörande betydelse för mjölken som näringskälla, som råvara för tillverkning av olika produkter på mejeriet och som ingrediens vid övrig livsmedelsframställning. Sammansättningen är beroende av en mängd olika faktorer. Den varierar under året och med det geografiska läget. Den påverkas av fodrets innehåll och hanteringen av korna, som exempelvis mjölkningsstrategi, bland mycket annat. För att uppdatera kunskapen om mjölkens sammansättning gjordes en ny kartläggning 2001 som uppföljning till en större undersökning som gjordes 1996. Nu analyserades silomjölk från sju mejerier (Malmö, Kalmar, Göteborg, Götene, Stockholm, Östersund och Umeå) fyra gånger under ett års tid. Den första provtagningen ägde rum i slutet av mars 2001, och de följande skedde i juli, september samt i januari 2002. Ett urval av mjölkens komponenter analyserades med tyngdpunkt på mjölkens proteiner och på vissa mineraler och spårämnen, som kalcium, selen och jod. Också mjölkens fetthalt och fettsyrasammansättning analyserades. Protein Det vägda årsmedelvärdet för proteinhalten var 3,28 % medan det 1996 var 3,37 %. Redan innan undersökningen 1996 hade mjölkens halt av protein börjat sjunka från ett högsta värde 1993 på 3,41 % i landet för att under år 2000 ha en medelproteinhalt på 3,28 %. År 2003 hade medelproteinhalten stigit till 3,35 % enligt officiell statistik från Svensk Mjölk. Mjölkens innehåll av kasein och vassleproteiner hade också sjunkit men däremot hade inte kaseintalet (kaseinets andel av totalproteinet) förändrats. Inte heller mjölkens innehåll av ickeproteinkväve (non-protein nitrogen, NPN) hade förändrats. 1996 var det en tydlig geografisk variation med högre proteinhalter i de östra delarna av landet och likaså för kaseinhalten. I undersökningen 2001 kunde ingen signifikant geografisk variation urskiljas. Proteinhalt, kaseinhalt och innehållet av vassleproteiner varierade under året på ett likartat sätt som i den förra undersökningen och var lägst i under våren. Fetthalt och fettsyrasammansättning Även fetthalten har sjunkit, från 4,34 % 1996 till 4,11 % 2001. Här hade också minskningen börjat redan 1993 då fetthalten var 4,37 %. År 2003 var fetthalten i svensk mjölk 4,22 % enlig officiell statistik från Svensk Mjölk så även här har en ökning skett sedan den lägsta noteringen 2001. Fetthalten varierade i landet med de högsta årsmedelvärdena längst norrut i landet på samma sätt som 1996. Mjölkens fettsyrasammansättning bestämdes också och andelen mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror och transfettsyror låg på samma nivå som i förra undersökningen. Däremot hade andelen fleromättade fettsyror ökat. Inom gruppen mättade fettsyror hade andelen korta och medellånga fettsyror (från 4 till 12 kolatomer) minskat sedan 1996 medan stearinsyrans andel av de totala fettsyrorna hade ökat. Innehållet av den enkelomättade fettsyran oljesyra hade också ökat. Variationsmönstret under året för fettsyrasammansättningen var likartat mellan de båda undersökningarna även om det för enskilda fettsyror var en mindre variation 2001. För de mättade fettsyrorna totalt var andelen lägst på sommaren då andelen enkel- och fleromättade fettsyror var högst såsom tidigare. 5

Mineraler och spårämnen Av mjölkens mineraler analyserades halten av kalcium och av spårämnena analyserades innehållet av zink, selen och jod. Mjölkens totala askhalt bestämdes också. Askhalten var på samma nivå som 1996, dvs 0,73 g/100 g och varierade inte i landet men under året med lägre värden på sommaren. Innehållet av kalcium var 113 mg/100 g och det skilde sig inte signifikant från 1996. Någon geografisk variation var det inte vid någon av undersökningarna men däremot en variation under året. Mjölkens innehåll av zink och jod var samma som tidigare medan seleninnehållet var lägre och hade sjunkit från 1,8 µg/100 g till 1,2 µg/100 g. Laktos, torrsubstans, fettfri torrsubstans, celltal och fryspunkt Laktoshalten hade ökat från 4,80 % 1996 till 4,82 % 2001. I undersökningen 1996 varierade innehållet under året men så var inte fallet 2001. Torrsubstans och fettfri torrsubstans var båda lägre än tidigare. Någon geografisk variation i de båda parametrarna fanns inte 2001 till skillnad från 1996. Mjölkens celltal hade sjunkit från 233 000 celler/ml 1996 till ca 200 000 celler/ml 2001. Fryspunkten hade däremot stigit mellan de båda undersökningarna. Variationsorsaker Sedan förra undersökningen av mjölkens sammansättning gjordes har förändringar i halter bland mjölkens komponenter skett till följd av bland annat avelsarbete, förändringar i mjölkningsrutiner, utfodring och djurhållning samt effekt av förändrade betalningssystem. Innehållet av vissa mjölkkomponenter är svårare än andra att påverka. Exempelvis kan mjölkens fettsyrasammansättning och innehållet av jod och selen förändras relativt lätt då det till stor del påverkas av fodrets innehåll. Eventuellt skulle den högre fryspunkten indikera en ökad vatteninblandning i mjölken, något som skulle kunna avspegla ett ökat antal besättningar med automatisk mjölkning. 6

Undersökningens genomförande Övergripande utformning Silomjölk från sju mejerier samlades in fyra gånger under ett års tid. Den första provtagningen ägde rum i slutet av mars 2001, följt av provtagningar i juli, september samt i januari 2002. Mjölk från mejerierna i Malmö, Kalmar, Göteborg, Götene, Stockholm, Östersund och Umeå ingick i undersökningen. Alla mejerier tog ut prov på mjölk vid samma tidpunkt och skickade detta till Svensk Mjölk, Lund, samma dag. Här delades mjölken upp och transporterades i förekommande fall vidare till andra analyslaboratorier. Analyserade komponenter De parametrar och komponenter som analyserades i undersökningen var dels referensvärden för mjölk och dels komponenter som kan samvariera med mjölkens innehåll av fett och protein samt sådana komponenter som påverkas av fodrets sammansättning. I tabell 1 visas vilka parametrar som analyserades. Tabell 1 Analyserade parametrar Protein Icke proteinkväve Kasein Vassleprotein Fetthalt Fettsyrasammansättning Laktos Kalcium Zink Selen Jod Torrsubstans Askhalt Celltal Fryspunkt 7

Deltagande mejerier I undersökningen ingick 7 mejerier, tabell 2. Tabell 2 Mejeriförening Arla Foods Arla Foods Arla Foods Arla Foods Milko Norrmejerier Skånemejerier Mejerier Göteborg Götene Kalmar Stockholm Östersund Umeå Malmö Provinsamlingen från varje mejeri representerade mellan 25 och 50 % av det totala upptagningsområdets invägning. Fördelningen mellan koraser inom respektive mejeris upptagningsområde 2001 beräknad efter husdjursföreningarnas statistik visas i tabell 3. Inom parentes anges motsvarande värde vid undersökningen 1996. Tabell 3 Mejeri SLB, % SRB, % Övriga, % Malmö 91 (85) 9 (9) 0 (6) Kalmar 37 (29) 62 (67) 1 (4) Göteborg 70 (43) 30 (51) 0 (6) Götene 49 (44) 50 (52) 1 (4) Stockholm 21 (19) 79 (75) 0 (6) Östersund 52 (45) 44 (44) 4 (11) Umeå 49 (45) 47 (47) 4 (8) 8

Provhantering Provuttagning på mejeri Mjölken togs ut direkt ur silotankar. De silotankar innehållande mjölk som levererats till mejeriet under provtagningstiden identifierades. Kranarna sprayades med 70%-ig alkohol under 1 minut. Före uttagning av provet fick 5 liter mjölk passera kranen. Därefter togs prov ut med en total volym på ungefär 7 liter fördelade på det aktuella antalet silos. Provkärl Mjölkproverna samlades upp i plastöverdragna 10-liters Pyrex-flaskor. Flaskorna syradiskades och steriliserades före insamlingen. Provtagningstid Mjölkproven samlades in från klockan 14 en dag till klockan 05 följande morgon. Detta innebar att huvuddelen av mjölken som samlats in under ett dygn av de medverkande mejerierna var representerad i provet. Provtransport Glasflaskorna med mjölk placerades i en kylbox med kylklampar. Transporten till Lund skedde på snabbast möjliga sätt med flyg och bil efter klockan 5 på morgonen då provtagningen var avslutad. Proven ankom till Lund under dagen. Den högsta uppmätta temperaturen i mjölken vid ankomst var 7,5 C. Uppdelning av mjölkprov Efter ankomsten till Lund delades mjölken upp för vidare transport till analyslaboratorier utanför Lund. För att få homogena mjölkprov placerades glasflaskan halvliggande i ett vattenbad. Vattnets temperatur var 40 C. Flaskan snurrades försiktigt då och då under uppvärmningen till 20 C. Före första upphällningen i en 1 liters E-kolv vändes flaskan lugnt 20 gånger. Mjölken i E-kolven blandades försiktigt 5 gånger före varje portionering till provkärl. Provbehållare till respektive laboratorium Mjölken delades upp i portioner om 50, 100, 250 respektive 300 ml före transport till analyslaboratorierna. I de flesta fall användes plastburkar. Mjölkprov för analys av jod och selen transporterades i syradiskade plastburkar. Transport till analyslaboratorier Proverna skickades vidare till respektive analyslaboratorium på kvällen samma dag de kommit till Lund eller påföljande morgon. Även här sändes proverna på snabbaste sätt med bil eller flyg. Proverna skickades i kylboxar med kylklampar alternativt i fryst skick. 9

Analyser Laboratorier För att kunna jämföra analysresultaten från denna undersökning med värden från undersökningen 1996 var målsättningen att så långt möjligt låta analyserna utföras av samma laboratorium som tidigare och med samma metodik. Av olika anledningar fick vissa analyser utföras av ett annat laboratorium än tidigare men analysmetoderna var desamma. De analyslaboratorier som medverkade i kartläggningen var: - Arla Foods, 105 46 Stockholm - Steins Laboratorium AB, Scheelevägen 18, 223 63 Lund (tidigare Svenska Mejerilaboratoriet) - Steins Laboratorium AB, Box 324, 551 15 Jönköping (tidigare Mjölkbedömningens Service AB) - Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), 751 89 Uppsala 10

Analysmetoder De använda analysmetoderna var internationella standardmetoder, referensmetoder (International Dairy Federation (IDF), Association of official analytical chemists (AOAC), av myndigheterna accepterade metoder (Nordisk metodikkommitté för livsmedel (NMKL), Statens livsmedelsverk (SLV)) alternativt metoder publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Metoderna var föreslagna och värderade av respektive analyslaboratorium. Nedan redogörs för de analysmetoder som använts i undersökningen. Metodens referenser anges, principen samt det laboratorium som utfört analysen. Analyserna är indelade i grupper efter komponenternas tillhörighet. Proteiner och mindre kväveföreningar Proteiner Protein Metod Princip Laboratorium Kasein Metod Princip Laboratorium - FIL-IDF 20B:1993. Milk; Determination of nitrogen content. Organiskt material och protein i mjölkprovet bryts ned med kokande svavelsyra tillsammans med koppar, kaliumsulfat och väteperoxid. Koppar används som katalysator, kaliumsulfat höjer svavelsyrans kokpunkt vilket medför snabbare nedbrytning och väteperoxid påskyndar processen. Proteinkvävet omvandlas därvid till ammoniumvätesulfat. Ammoniumvätesulfat får därefter reagera med lut och ammoniak bildas. All bildad ammoniak titreras med ett överskott av saltsyra. Åtgången av saltsyra är ett mått på mängden bildad ammoniak och den totala halten kväve i provet. För att beräkna proteinhalten multipliceras kvävehalten med 6,38. Analyssystem; Kjeltec 1030 AA. Steins Laboratorium, Lund - FIL-IDF 29:1964. Determination of the casein content in milk. Mjölkprovet delas i två delar. I den ena delen bestäms den totala kvävehalten enligt ovan. Kaseinet i den andra delen fälls ut med ättiksyra-acetat buffert vid ph 4,6. Kaseinet filtreras ifrån och kvävehalten i filtratet bestäms. Kaseininnehållet beräknas genom att det totala kväveinnehållet minskas med kväveinnehållet i filtratet och skillnaden i kväveinnehåll multipliceras med 6,38. Analyssystem; Kjeltec 1030 AA. Steins Laboratorium, Lund 11

Vassleprotein, beräknat; 6,38x(totalkväve-kaseinkväve) Metod - FIL-IDF 29:1964. Determination of the casein content in milk. Princip Kaseinet i mjölken fälls ut med ättiksyra-acetatbuffert. Kaseinet filtreras ifrån och kvävehalten bestäms enligt ovan. För att beräkna vassleproteinhalten multipliceras kvävehalten med 6,38. Analyssystem; Kjeltec 1030 AA. Laboratorium Steins Laboratorium, Lund Mindre kväveföreningar Icke proteinkväve Metod - FIL-IDF 20B:1993. Milk; Determination of nitrogen content. Princip Mjölkens protein fälls ut genom tillsats av triklorättiksyra-lösning så att slutkoncentrationen av triklorättiksyra i provet blir ungefär 12 %. De fällda proteinerna filtreras bort. Provets kväveinnehåll analyseras enligt metoden för proteinbestämning. Analyssystem; Kjeltec 1030 AA. Laboratorium Steins Laboratorium, Lund Lipider Fetthalt Metod Princip Laboratorium - FIL-IDF 1C:1987. Determination of fat content - Röse-Gottlieb gravimetric method. Fettkulemembranen spräcks med en ammoniak-etanollösning. Därefter extraheras det frigjorda fettet med etanol-dietyleter. Föroreningar och den i dietyleter lösta etanolen fälls ut med petroleumeter. Efter extraktionen avdestilleras lösningsmedel och återstoden, fettet, vägs ut. Steins Laboratorium, Lund 12

Fettsyrasammansättning Metod - DeMan, J. M. 1964. Determination of the fatty acid composition of milk fat by dual column temperature programmed gas-liquid chromatography. J. Dairy Sci., 47, 546. Modifierad. Princip Mjölkfettet extraheras ut med dietyleter och petroleumeter. Efter avdunstning av lösningsmedel förestras fettsyrorna (metyleras) med natriummetylat för att överföra dessa till fettsyrametylestrar. Estrarna skakas ut i n-hexan och natriumvätesulfat-natriumkloridlösning. Fettsyrorna bestäms med gaskromatografisk teknik genom separation på kapillärkolonn. Laboratorium Steins Laboratorium, Lund Mineraler och spårämnen Askhalt Metod - NMKL nr 108:1984. Bestämning av aska. - NMKL nr 23, 3:e upplagan. 1991. Vatten och aska. Princip En känd mängd mjölk torkas och glödgas till konstant vikt i ugn vid 550 C. Glödningsresten i % av provmängden utgör askhalten. Laboratorium Steins Laboratorium, Lund Kalcium och zink Metod - NMKL 153:1996. Bestämning av mineraler. Princip Provet uppsluts med salpetersyra i mikrovågsugn, späds och analyseras med atomemission eller atomabsorption. Lustgas-acetylenlåga eliminerar interferenser för kalcium och magnesium. Cesiumklorid tillsätts då cesium undertrycker jonisationen. Laboratorium Arla Foods, Stockholm Selen Metod Princip Laboratorium Jod Metod Princip Laboratorium - Galgan, V. & Frank, A. 1988. Automated system for determination of selenium in biological materials. In Trace element analytical chemistry in medicine and biology. Ed; Blätter, P. & Schramel, P., 84. Provet behandlas med en blandning av perklorsyra och salpetersyra. Selenet överförs till en väteförening och atomiseras. Detektionen sker i en atomabsorbtionsspektrofotometer vid våglängden 195 nm. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala - Novikev, G. V. 1971. Bestämning av jod i fodermedel och växtprodukter. Gig. Sanit. 36, 4, 67. Provet föraskas i basisk miljö. Efter upplösning i vatten och centrifugering uttages en mängd i vilken jodhalten bestäms. Detta görs genom att fotometriskt mäta den färgreduktion som sker då Ce 4+ reduceras av As 3+ under katalytisk verkan av IO - 3. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala 13

Kolhydrater Laktos Metod Princip Laboratorium - Handbuch der Lebensmittelchemie II/2, Analytik der Lebensmittel, 1967, 394. Verfahren nach Luff-Shoorl. Mjölkens proteiner och laktos fälls med kaliumferrocyanid och zinksulfat. Blandningen filtreras varefter filtratet kokas med kopparsulfatreagens. Mängden bildad koppar(i)-oxid bestäms jodometriskt och mjölkens laktoshalt beräknas. Steins Laboratorium, Lund Andra viktiga parametrar Torrsubstans Metod Princip Laboratorium - FIL-IDF 21B:1987. Determination of the total solids content. - NMKL nr 23, 3:e upplagan. 1991. Vatten och aska. Gravimetrisk bestämning i kött och köttvaror. Mjölkproven vägs in i förtorkade skålar och torkas i värmeskåp vid 102 C till dess vikten är konstant. Intorkningsresten definieras som mjölkens totala torrsubstans. Steins Laboratorium, Lund Celltal Metod - FIL-IDF 148A:1991. Enumeration of somatic cells. Princip Bestämningen av celler sker med instrumentet Fossomatic 360. Mjölkprovet blandas med buffert/färglösning. Cellernas kärna färgas in och ger fluorescenssignal. På en roterande skiva läggs en tunn sträng av det preparerade provet ut kontinuerligt. Strängen belyses med ultraviolett ljus. Varje infärgad cell återger ett rött sken som registreras av en fotomultiplikator. Signalen omvandlas till antal räkningsbara celler och registreras i 1000-tal celler/ml. Laboratorium Steins Laboratorium, Jönköping Fryspunkt Metod Princip Laboratorium - FIL-IDF 108B:1991. Determination of freezing point. Mjölkens fryspunkt är den temperatur, vid atmosfäriskt tryck, då mjölkens vätskefas och kristallina fas befinner sig i jämvikt. Vid denna bestämning används ett kryoskop. Genom att underkyla en lösning till några grader under dess fryspunkt och sedan på mekanisk väg vibrera lösningen bildas iskristaller. Smältvärme från iskristallerna orsakar en temperaturhöjning hos lösningen som stiger till en temporär platå. Vid platån befinner sig lösningen i jämvikt mellan fast och flytande form. Platån är enligt definitionen lösningens fryspunkt vilken mäts med en termistor. Resultatet anges i tusendels grader Celsius. Steins Laboratorium, Jönköping 14

Väderförhållande 2001 Väderförhållandena året före provtagningen och under året som provtagningarna ägde rum har betydelse för mjölkens sammansättning. Temperatur och nederbörd påverkar näringsinnehållet i grödor som används till foder. Temperaturförhållandena inverkar även på tidpunkten då betessläppet sker. Exempelvis påverkas fettsyrasammansättningen i mjölken vid betessläpp. År 2001 dominerades av de varma perioderna. Som helhet fick landet 0,7 grader högre medeltemperatur än normalt. I början av juli steg temperaturen till drygt 32 C på många håll i södra Sverige. Nästa lika varmt var det i Götaland i augusti. Kallt var det i januari och i december med den lägsta temperaturen på 44 C i nordligaste Dalarna. De största temperaturöverskotten uppvisade den östra och nordligaste delen av landet med upp till drygt en grad. I Norrlands inland och i västra Sverige var överskotten mycket små och norra Dalarna uppvisade till och med ett litet temperaturunderskott. Större delen av landet fick färre soltimmar än normalt, men landets sydöstra delar hade mer soltimmar än normalt tack vare vackert sommarväder. Nederbörden var för landet i helhet 12 % högre än normalt. Att 2001 var ett blött år avspeglar sig även i ett ovanligt stort antal nederbördsdygn i praktiskt taget hela landet. Det var främst Norrland och Östersjölandskapen som bidrog till att hela landet fick ett nederbördsöverskott för året. Nederbördsöverskottet var störst med hela 60 %, en mycket stor avvikelse när det gäller årsnederbörd, i de inre delarna av mellersta Norrland, där främst april och juli var nederbördsrika. Överskotten i den östra delen uppkom främst i samband med kraftiga regnen i augusti och september som orsakade svåra översvämningar. Litteratur Väder och vatten; Väderåret 2001. SMHI, Norrköping, Sverige. 15

Beräkningar Resultaten i rapporten redovisas för varje parameter med vägt medelvärde, medianvärde, första och tredje kvartil. Variationen i landet och under året redovisas i diagramform och i text. Jämförelser har för de parametrar där det var möjligt gjorts med kartläggningen som utfördes 1996. I samband med beräkningarna har Vibeke Horstmann, Lunds Universitet, konsulterats. Uppskattning av riksmedelvärde Vid uppskattning av medelvärdet för hela landet, för varje enskild parameter, har mejeriföreningarnas och de ingående mejeriernas mjölkinvägning legat till grund. Vid beräkningarna delades först landet in i 7 områden, ett runt varje mejeri. För varje provtagningstillfälle sattes dessa 7 områdens invägning i relation till den totala invägningen i landet. Med detta förfaringssätt täcktes 99,7% av Sveriges mjölkinvägning in. Mätvärdet från ett mejeri bidrog sedan i riksmedelvärdet med en vikt motsvarande områdets andel av den totala invägningen. De vikter som använts för beräkning av vägda årsmedelvärden för 7 provtagningar visas i tabell 4 nedan. Vikterna grundas på uppgifter från respektive mejeriförening. Tabell 4 Provtagning Malmö Kalmar Göteborg Götene Stockholm Östersund Umeå 200103 0,1225 0,1438 0,1313 0,2409 0,1824 0,1215 0,0565 200107 0,1231 0,1738 0,1205 0,2564 0,1459 0,1227 0,0565 200109 0,1234 0,1275 0,1320 0,2421 0,1932 0,1232 0,0575 200201 0,1183 0,1353 0,1274 0,2453 0,1926 0,1222 0,0578 För varje provtagningstillfälle (j) beräknades riksgenomsnittet av C j = V i= l ij C ij, där C ij anger mätvärdet vid provtagningen j för ett visst mejeri i, och V ij anger mejeriets vikt vid provtagningstillfället. Det aktuella antalet mejerier (7) anges med m. Vägt årsmedelvärde Vid beräkning av det vägda årsmedelvärdet som bygger på komponenter som analyserats vid 4 tillfällen beräknades årsmedelvärdet som medelvärdet av de 4 riksmedelvärden. Vägt årsmedelvärde = 1/4 4 C j. j= l I fortsättningen omtalas resultaten som gällande för 2001 även om de innehåller information från 2002. m 16

Statistiska begrepp Medianvärdet för halten av en komponent är det värde som ligger i mitten av observationerna. Hälften av alla mätvärden ligger under detta värde och hälften över. Genom att ange medianen minskar betydelsen av skevheter och extrema värden i analysunderlaget. Första kvartil är det värde där 25% av observationerna ligger under det angivna värdet och tredje kvartil det där 25% av värdena ligger över det angivna värdet. Statistiska test Beräkningarna av statistisk signifikans för skillnader både i årstidsvariation och i geografisk variation har gjorts med Kruskal-Wallis test. Vid beräkningarna av statistisk signifikans för förändring mellan 1996 och 2001 av komponenternas halter har Wilcoxons rangsummetest använts. Färre mejerier och färre provtagningstillfällen ingick år 2001 och vid jämförelse med 1996 utnyttjades endast information från samma mejerier och samma provtagningstillfällen. Beräkningarna gjordes utan hänsyn till årstidsvariationen. Därför får faktorer som beror på yttre förhållanden som väder och betessläpp minskat inflytande. Korrelationen, som mäter det linjära sambandet mellan de olika komponenterna, har beräknats med Pearsons korrelationskoefficient. För varje komponent är de angivna korrelationerna större än 0,6 eller mindre än -0,6 angivna. Detta innebär att korrelationen mellan komponenterna alltid är signifikant på 0,1%-nivån, p-värde <0,001. Använda statistikprogram Statistiska beräkningar har gjorts med statistikprogrammet SYSTAT version 9 för Windows, och SPSS version 11, SPSS Inc, USA samt StatXact/4 version 4.0.2, Cytel Software Cooperation USA. 17

Förklaring till box-plot diagram Resultaten för geografisk variation och årstidsvariation visas i box-plot diagram, se exempel nedan. 2.6 2.6 2.5 2.5 Kasein, g/100 g 2.4 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Kasein, g/100 g 2.4 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Det grova tvärstrecket i varje rektangel visar medianvärdet för observationerna. Medianvärdet är beräknat ur alla värden för varje mejeri respektive provtagningstidpunkt. Rektangelns undre och övre kanter visar första respektive tredje kvartil. Hälften av värdena ligger sålunda inom denna rektangel. En kort ruta innebär att de mittersta observationerna ligger nära varandra och det betyder att det finns en liten variation i mätvärdena. Enbart ett streck motsvarande medianvärdet innebär att alla värdena är samma. Strecken ut från rutan visar minsta respektive största värde. Om dock något enstaka värde är avvikande markeras detta särskilt antingen med en cirkel eller om det ligger ännu längre ifrån medianen med en asterisk. Vid sneda fördelningar kan medianen sammanfalla med en av rutans kortsidor. Högsta värde Tredje kvartil Median Första kvartil Lägsta värde * Extremt värde 18

Statistiska utvärderingar - tolkningar, slutsatser I denna undersökningen har ett stort antal parametrar uppmätts i mjölken och ett stort antal jämförelser har gjorts. Statistiska tester har utförts med en därtill hörande angivelse av en signifikansnivå. Signifikansen anger risken för att påvisa en signifikant skillnad där ingen reell skillnad finns. Om man, som i detta arbetet, utför ett stort antal statistiska tester kan man alltså förvänta att en del av de påstådda skillnaderna är skenbara. Detta innebär att eventuella intressanta skillnader och korrelationer som påpekas i detta arbete bör betraktas med en viss försiktighet och helst bekräftas med nya undersökningar, med en bakomliggande hypotes och relevant frågeställning. Mätperioden för 2001 påbörjades i mars. Detta innebär att januariproverna gjordes 2002. Vid jämförelse med 1996 är tidsskillnaden 6 år för januari i stället för 5 år som det är för de övriga provtagningstillfällena. Det bör observeras att utseendet av box-plottarna är känsligt för enstaka mätvärden. Speciellt märkbart är detta vid de geografiska variationen där varje box-plot baseras på endast 4 mätvärden. Litteratur Miller, J.C. & Miller, J.N. 1994. Statistics for analytical chemistry. Ellis Horweed Ltd., Chichester, UK. Wartlaw, A.C. 1992. Practical statistics for experimental biologists. John Wilney & Sons Ltd., Chichester, UK. 19

20

Resultat av undersökningen Komponenterna redovisas indelade i grupper. En sammanfattning av resultaten för varje grupp redovisas dels i tabellform med det vägda medelvärdet för 2001, standarddeviation (SD) för det vägda årsmedelvärdet samt variationer geografiskt och tidsmässigt anges för varje komponent och dels genom en beskrivning med kommentarer. Dessutom anges i tabellen det vägda årsmedelvärdet för 1996 och eventuella förändringar jämfört med 2001. För en närmare redogörelse av komponenterna hänvisas till rapporten Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996, Reg. nr. 4968, Svensk Mjölk. Varje komponent redovisas därefter var för sig. För varje komponent anges det vägda årsmedelvärdet, median, första kvartil och tredje kvartil. Den geografiska variationen och årstidsvariation redovisas i box-plot diagram 1. Medianen för värdena är den horisontella fyllda linjen i respektive box. Under diagrammen kommenteras variationerna avseende årsmedelvärde och vägda medelvärden för provtagningsmånad. 1 För förklaring se sid 18 21

Proteiner Sammanfattning Komponent Vägt årsmedelvärde 1996 Vägt årsmedelvärde 2001 SD för vägt årsmedelvärde Geografisk variation 2001 Variation under året 2001 Förändring sedan 1996 Proteinhalt, g/100 g 3,37 3,28 0,05 i.s. ** *** Kasein, g/100 g 2,56 2,50 0,03 i.s. *** ** Vassleprotein, g/100 g 0,62 0,60 0,02 i.s. *** *** Proteiner i vassle, g/100g 0,81 0,78 0,01 i.s. ** *** Kaseintal 0,76 0,76 0,00 * i.s. i.s. i.s. Inte signifikant * p < 0,05 ** p < 0,01 *** p < 0,001 Jämfört med undersökningen 1996 har proteinhalt, kaseinhalt, halterna av vassleproteiner och proteiner i vassle sjunkit signifikant. Däremot har kaseintalet inte förändrats. Mjölkens proteinhalt och kaseinhalt visade till skillnad från resultaten i undersökningen 1996 ingen signifikant geografisk variation, men precis som i förra undersökningen en signifikant variation under året. Vassleproteinerna visade en signifikant variation under året men ingen geografisk variation och detta följer mönstret från den tidigare undersökningen. Halten proteiner i vasslefraktionen visade precis som vassleproteinerna endast en årstidsvariation. Kaseinets andel av proteinet, kaseintalet, visade på en signifikant geografisk variation men ingen årstidsvariation på samma sätt som 1996. 22

Proteinhalt I det som anges som mjölkens proteinhalt ingår totala halten kväve från kasein, vassleprotein och icke proteinkväve (t. ex. urea, fria aminosyror) som multiplicerats med faktorn 6,38. 3,28 g/100 g 3,30 g/100 g 3,25 g/100 g 3,34 g/100 g Variation 3.4 3.4 3.3 3.3 Proteinhalt, g/100 g 3.2 3.1 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Proteinhalt, g/100 g 3.2 3.1 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Proteinhalten i mjölk varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Proteininnehållet visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i september och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 3,37 g/100 g, fås att proteinhalten minskat signifikant. 23

Kasein 2,50 g/100 g 2,51 g/100 g 2,48 g/100 g 2,55 g/100 g Variation 2.6 2.6 2.5 2.5 Kasein, g/100 g 2.4 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Kasein, g/100 g 2.4 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Kaseinhalten i mjölk varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Kaseinhalten visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i september och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 2,56 g/100 g, fås att kaseinhalten minskat signifikant. 24

Vassleprotein Vassleproteiner är de proteiner som finns kvar när mjölkens kasein fällts ut vid ph 4,6 med 12% triklorättiksyra. I detta värde ingår inte mindre kväveföreningar och fria aminosyror. 0,60 g/100 g 0,60 g/100 g 0,58 g/100 g 0,61 g/100 g Variation.66.66.64.64.62.62 Vassleprotein, g/100 g.60.58.56 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Vassleprotein, g/100 g.60.58.56 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Vassleproteinhalten i mjölk varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Vassleproteinhalten visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i september och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 0,62 g/100 g, fås att vassleproteinhalten minskat signifikant. 25

Proteiner i vassle Proteiner i vassle skiljer sig från vassleproteiner genom att även mindre kväveföreningar ingår, som utgörs av mjölkens fraktion av icke proteinkväve (NPN). Vägt årsmedelvärde Median Första kvartilen Tredje kvartilen 0,78 g/100 g 0,78 g/100 g 0,77 g/100 g 0,80 g/100 g Variation.84.84.82.82.80.80 Proteiner i vassle, g/100 g.78.76.74 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Proteiner i vassle, g/100 g.78.76.74 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Proteinhalten i vassle varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Proteinhalten i vassle visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i september och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 0,81 g/100 g, fås att halten av proteiner i vassle minskat signifikant. 26

Kaseinets andel av totalprotein (kaseintal) 0,76 0,76 0,76 0,77 Variation.78.78.77.77.76.76 Kaseintal.75 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Kaseintal.75 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Kaseintalet i mjölk varierade signifikant mellan olika delar av landet med de högsta årsmedelvärdena i Umeå medan övriga låg på samma årsmedelvärde. Kaseintalet visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet också var 0,76 g/100 g, fås att kaseintalet inte ändrats. 27

Mindre kväveföreningar Gruppen av mindre kväveföreningar i mjölk utgörs av mängden icke proteinkväve. I denna ingår exempelvis urea, ammoniak och alla fria aminosyror. Sammanfattning Komponent Vägt årsmedelvärde 1996 Vägt årsmedelvärde 2001 SD för vägt årsmedelvärde Geografisk variation 2001 Variation under året 2001 Förändring sedan 1996 Icke proteinkväve, g/100 g 0,030 0,029 0,001 i.s. i.s. i.s. i.s. Inte signifikant * p< 0,05 ** p < 0,01 *** p < 0,001 Jämfört med undersökningen 1996 har halten icke proteinkväve inte förändrats. Halten av icke proteinkväve visade ingen variation vare sig geografiskt eller under året. Motsvarande resultat från 1996 visade en signifikant årstidsvariation. 28

Icke proteinkväve (NPN) Icke proteinkväve är den kvävemängd som återstår när vassle surgörs med triklorättiksyra. 0,029 g/100 g 0,029 g/100 g 0,028 g/100 g 0,030 g/100 g Variation.032.032.031.031 Icke proteinkväve (NPN), g/100 g.030.029.028.027.026 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Icke proteinkväve (NPN), g/100 g.030.029.028.027.026 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Halten icke proteinkväve i mjölk varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Halten icke proteinkväve visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet också var 0,030 g/100 g, fås att halten icke proteinkväve inte ändrats. 29

Lipider Sammanfattning Komponent Vägt årsmedelvärde 1996 Vägt årsmedelvärde 2001 SD för vägt årsmedelvärde Geografisk variation 2001 Variation under året 2001 Förändring sedan 1996 Fetthalt, g/100 g 4,34 4,11 0,10 * * *** i.s. Inte signifikant * p < 0,05 ** p < 0,01 *** p < 0,001 Jämfört med undersökningen 1996 har fetthalten minskat signifikant. Mjölkens fetthalt visade en signifikant geografisk variation och variation under året. I undersökningen 1996 varierade fetthalten enbart geografiskt. 30

Fetthalt 4,11 g/100 g 4,17 g/100 g 4,06 g/100 g 4,20 g/100 g Variation 4.5 4.5 4.4 4.4 4.3 4.3 4.2 4.2 4.1 4.1 4.0 4.0 Fetthalt, g/100 g 3.9 3.8 3.7 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Fetthalt, g/100 g 3.9 3.8 3.7 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Fetthalten i mjölk varierade signifikant mellan olika delar av landet med det högsta årsmedelvärdet i Umeå och det lägsta i Malmö. Fetthalten visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i mars och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 4,34 g/100 g, fås att fetthalten minskat signifikant. 31

Fettsyrasammansättning I denna redogörelse redovisas för varje fettsyra dess andel i viktsprocent av totalfettsyrorna. För omättade fettsyror kan olika positionella isomerer ingå och trivialnamnet på den i mjölk vanligaste fettsyran anges i redovisningen. Summan av enskilda fettsyror utgör i regel 90-95 % av fettinnehållet. Resten utgörs av glycerol och ibland även fosfor och andra komponenter i fosfolipider och strukturlipider samt steroler. Vid omräkning till fettsyrasammansättning i fett från fettsyror av den totala fettsyrasammansättningen används faktorn 0,945 för mjölk- och mjölkprodukter. Till skillnad från undersökningen 1996 analyserades även konjugerad linolsyra (conjugated linolic acid, CLA). Den ingick i den tidigare undersökningen i gruppen övriga fettsyror. CLA och gruppen övriga fettsyror är inte jämförda med värden från 1996. 32

Sammanfattning Fettsyrasammansättning, fettsyror i vikt% av totalfettsyror Vägt årsmedelvärde 1996 Vägt årsmedelvärde 2001 SD för vägt årsmedelvärde Geografisk variation 2001 Variation under året 2001 Förändring sedan 1996 Smörsyra, 4:0 4,7 4,4 0,1 i.s. i.s. * Kapronsyra, 6:0 2,8 2,4 0,1 i.s. i.s. *** Kaprylsyra, 8:0 1,5 1,4 0,1 i.s. i.s. ** Kaprinsyra, 10:0 3,1 2,7 0,2 i.s. * *** Laurinsyra, 12:0 3,8 3,3 0,2 i.s. ** *** Myristinsyra, 14:0 11,3 10,9 0,5 i.s. *** i.s. Pentadekansyra, 15:0 0,9 0,9 0,0 * i.s. ** Palmitinsyra, 16:0 30,3 30,6 0,9 i.s. ** i.s. Margarinsyra, 17:0 0,4 0,4 0,0 i.s. ** * Stearinsyra, 18:0 11,5 12,2 0,4 * i.s. * Arakidinsyra, 20:0 0,2 0,2 0,0 i.s. i.s. i.s. Mättade fettsyror totalt 70,4 69,4 1,7 i.s. *** i.s. Dekensyra 10:1 0,3 0,3 0,0 i.s. i.s. i.s. Myristoleinsyra, 14:1 0,6 0,8 0,4 i.s. *** i.s. Palmitoleinsyra, 16:1 1,5 1,0 0,0 * i.s. *** Heptadekensyra, 17:1 0,1 0,1 0,0 i.s. i.s. i.s. Oljesyra, 18:1 21,6 22,8 1,0 i.s. *** * Enkelomättade fettsyror, cis, totalt 24,4 25,0 1,0 i.s. ** i.s. Linolsyra, 18:2 1,5 1,6 0,1 * i.s. ** Linolensyra, 18:3 0,6 0,7 0,0 i.s. * *** Fleromättade fettsyror, cis, totalt 2,1 2,3 0,1 i.s. i.s. *** Palmitelaidinsyra, 16:1t 0,1 0,4 0,1 i.s. *** *** Vaccensyra, 18:1t 2,2 2,5 0,4 i.s. *** i.s. Linolelaidinsyra, 18:2t 0,2 0,2 0,0 i.s. i.s. ** Transfettsyror totalt 2,5 2,7 0,7 i.s. *** i.s. Konjugerad linolsyra - 0,4 0,1 i.s. *** - Övriga fettsyror 0,6 0,0 0,0 i.s. i.s. - i.s. Inte signifikant * p< 0,05 ** p < 0,01 *** p < 0,001 33

Jämfört med undersökningen 1996 har andelen mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror och transfettsyror inte ändrats. Andelen fleromättade fettsyror har ökat signifikant. En förändring inom gruppen mättade fettsyror har dock ägt rum. Andelen av korta och medellånga fettsyror har minskat signifikant medan andelen av långa fettsyror som margarinsyra och stearinsyra ökat sedan 1996. Inom gruppen enkelomättade fettsyror har andelen palmitoleinsyra minskat och andelen oljesyra ökat. I gruppen fleromättade fettsyror har de båda analyserade fettsyrorna linolsyra och linolensyra ökat sedan förra undersökningen. De mättade fettsyrorna totalt visade en signifikant variation under året. Av enskilda mättade fettsyror visade kaprinsyra, laurinsyra, myristinsyra, palmitinsyra och margarinsyra en variation under året. Vid undersökningen 1996 visade alla mättade fettsyror utom pentadekansyra och arakidinsyra en signifikant variation under året. Av de mättade fettsyrorna visade stearinsyra en signifikant geografisk variation precis som 1996 då även margarinsyra varierade geografiskt. I denna undersökning varierade även andelen pentadekansyra av totalfettyrorna i landet. De enkelomättade fettsyrorna totalt visade en signifikant variation under året. De fettsyror som bidrog till denna variation var myristoleinsyra och oljesyra. Variationen under året överensstämmer med säsongsvariationen1996. Av de enkelomättade fettsyrorna visade palmitoleinsyra en signifikant geografisk variation. 1996 var heptadekensyra den enda enkelomättade fettsyran som uppvisade en geografisk variation. De fleromättade fettsyrorna totalt visade ingen variation varken geografiskt eller under året till skillnad från 1996 då både en signifikant geografisk variation och en signifikant variation under året kunde noteras. Linolsyra visade en signifikant geografisk variation och linolensyra visade en signifikant variation under året precis som i undersökningen 1996. Mjölkfettets totala halt av transfettsyror visade en signifikant variation under året med högst medelvärde i juli liksom 1996. Övriga fettsyror visade ingen signifikant variation under året till skillnad från undersökningen 1996. I övriga fettsyror 1996 ingick konjugerad linolsyra som i denna undersökning är analyserad separat och som utgjorde majoriteten av gruppen övriga fettsyror. Konjugerad linolsyra varierade signifikant i landet. 34

Mättade fettsyror 69,4 % av totalfettsyror 69,5 % av totalfettsyror 68,1 % av totalfettsyror 70,8 % av totalfettsyror Variation 76 76 74 74 Mättade fettsyror, % av totalfettsyror 72 70 68 66 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Mättade fettsyror, % av totalfettsyror 72 70 68 66 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen mättat fett av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen mättat fett av totalfettsyrorna visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i januari och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 70,4 % av totalfettsyrorna, fås att andelen mättade fettsyror inte ändrats. 35

Enkelomättade fettsyror Här är endast enkelomättade fettsyror i cis-position medtagna. 25,0 % av totalfettsyror 25,1 % av totalfettsyror 23,9 % av totalfettsyror 26,0 % av totalfettsyror Variation 27 27 Enkelomättade fettsyror, % av totalfettsyror 26 25 24 23 22 21 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Enkelomättade fettsyror, % av totalfettsyror 26 25 24 23 22 21 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen enkelomättade fettsyror av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen enkelomättade fettsyror av totalfettsyrorna visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i juli och lägst i januari. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 24,4 % av totalfettsyrorna, fås att andelen mättade fettsyror inte ändrats. 36

Fleromättade fettsyror Här är endast fleromättade fettsyror i cis-position medtagna. 2,3 % av totalfettsyror 2,4 % av totalfettsyror 2,1 % av totalfettsyror 2,5 % av totalfettsyror Variation 2.6 2.6 2.5 2.5 Fleromättade fettsyror, % av totalfettsyror 2.4 2.3 2.2 2.1 2.0 1.9 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Fleromättade fettsyror, % av totalfettsyror 2.4 2.3 2.2 2.1 2.0 1.9 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen fleromättade fettsyror av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen fleromättade fettsyror av totalfettsyrorna visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 2,1 % av totalfettsyrorna, fås att andelen fleromättade fettsyror ökat signifikant. 37

Transfettsyror 2,7 % av totalfettsyror 2,8 % av totalfettsyror 2,6 % av totalfettsyror 3,2 % av totalfettsyror Variation 5 5 4 4 Trans-fettsyror, % av totalfettsyror 3 2 1 0 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Trans-fettsyror, % av totalfettsyror 3 2 1 0 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen transfettsyror av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen transfettsyror av totalfettsyrorna visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i juli och lägst i januari. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 2,5 % av totalfettsyrorna, fås att andelen transfettsyror inte ändrats. 38

Övriga fettsyror Ett antal fettsyror finns i mjölkfettet i halter som understiger analysmetodens detektionsgräns eller som inte identifierats och ingår i denna undersökning i gruppen övriga fettsyror. I undersökningen 1996 ingick konjugerad linolsyra i denna grupp. 0,0 % av totalfettsyror 0,0 % av totalfettsyror 0,0 % av totalfettsyror 0,0 % av totalfettsyror Variation.3.3.2.2 Övriga fettsyror, % av totalfettsyror.1 0.0 -.1 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Övriga fettsyror, % av totalfettsyror Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen övriga fettsyror av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet..1 0.0 -.1 Andelen övriga fettsyror av totalfettsyrorna visade ingen signifikant variation under året. Andelen övriga fettsyror kan inte jämföras med resultatet från undersökningen 1996 då ytterligare en fettsyra bestämts nu, konjugerad linolsyra. Konjugerad linolsyra ingick i undersökningen 1996 i gruppen övriga fettsyror. 39

Smörsyra (4:0) 4,4 % av totalfettsyror 4,4 % av totalfettsyror 4,2 % av totalfettsyror 4,5 % av totalfettsyror Variation 5.2 5.2 5.0 5.0 4.8 4.8 Smörsyra, % av totalfettsyror 4.6 4.4 4.2 4.0 3.8 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Smörsyra, % av totalfettsyror 4.6 4.4 4.2 4.0 3.8 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen smörsyra av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen smörsyra av totalfettsyrorna visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 4,7 % av totalfettsyrorna, fås att andelen smörsyra av totalfettsyrorna minskat signifikant. 40

Kapronsyra (6:0) 2,4 % av totalfettsyror 2,4 % av totalfettsyror 2,3 % av totalfettsyror 2,5 % av totalfettsyror Variation 3.0 3.0 2.8 2.8 Kapronsyra, % av totalfettsyror 2.6 2.4 2.2 2.0 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Kapronsyra, % av totalfettsyror 2.6 2.4 2.2 2.0 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen kapronsyra av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen kapronsyra av totalfettsyrorna visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 2,8 % av totalfettsyrorna, fås att andelen kapronsyra av totalfettsyrorna minskat signifikant. 41

Kaprylsyra (8:0) 1,4 % av totalfettsyror 1,4 % av totalfettsyror 1,3 % av totalfettsyror 1,5 % av totalfettsyror Variation 1.8 1.8 1.7 1.7 1.6 1.6 Kaprylsyra, % av totalfettsyror 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Kaprylsyra, % av totalfettsyror 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen kaprylsyra av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen kaprylsyra av totalfettsyrorna visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 1,5 % av totalfettsyrorna, fås att andelen kaprylsyra av totalfettsyrorna minskat signifikant. 42

Kaprinsyra (10:0) 2,7 % av totalfettsyror 2,7 % av totalfettsyror 2,5 % av totalfettsyror 2,9 % av totalfettsyror Variation 3.6 3.6 3.4 3.4 3.2 3.2 Kaprinsyra, % av totalfettsyror 3.0 2.8 2.6 2.4 2.2 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Kaprinsyra, % av totalfettsyror 3.0 2.8 2.6 2.4 2.2 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen kaprinsyra av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen kaprinsyra av totalfettsyrorna visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i januari och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 3,1 % av totalfettsyrorna, fås att andelen kaprinsyra av totalfettsyrorna minskat signifikant. 43

Dekensyra (10:1) 0,3 % av totalfettsyror 0,3 % av totalfettsyror 0,3 % av totalfettsyror 0,3 % av totalfettsyror Variation.5.5.4.4 Dekensyra, % av totalfettsyror.3.2.1 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Dekensyra, % av totalfettsyror.3.2.1 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen dekensyra av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen dekensyra av totalfettsyrorna visade ingen signifikant variation under året. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet också var 0,3 % av totalfettsyrorna, fås att andelen dekensyra av totalfettsyrorna inte ändrats. 44

Laurinsyra (12:0) 3,3 % av totalfettsyror 3,3 % av totalfettsyror 3,2 % av totalfettsyror 3,5% av totalfettsyror Variation 4.2 4.2 4.0 4.0 3.8 3.8 Laurinsyra, % av totalfettsyror 3.6 3.4 3.2 3.0 2.8 Malmö Göteborg Stockholm Umeå Kalmar Götene Östersund Laurinsyra, % av totalfettsyror 3.6 3.4 3.2 3.0 2.8 Mars 2001 September 2001 Juli 2001 Januari 2002 Andelen laurinsyra av totalfettsyrorna varierade inte signifikant mellan olika delar av landet. Andelen laurinsyra av totalfettsyrorna visade en signifikant variation under året och det vägda medelvärdet var högst i september och lägst i juli. Då alla mätvärden under perioden jämfördes med motsvarande värden från undersökningen 1996, då det vägda årsmedelvärdet var 3,8 % av totalfettsyrorna, fås att andelen laurinsyra av totalfettsyrorna minskat signifikant. 45