Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering av flodpärlmussla...4 Elfiske...5 Provfiske...5 Inventering av lek...5 Mink...5 Slutsatser och rekommendationer...6 Källor...7 Foton...7 Bilagor...7 Bilaga 1: karta Bilaga 2: Elfiskeprotokoll (ej i denna version) Bilaga 3: Provfiskeinstruktion samt protokoll (ej i denna version) 2
Förord Fiskevårdsprojektet Juojoki år 2009 är genomfört av elever på Natur- och Fiskeguideutbildningarna vid Tornedalens Folkhögskola; Mikael Ryttestål, Jonas Berg, Henrik Jonsson, Robin Bergdahl, Anton Persson, Ruben Werle, Jimmie Östlund, Hampus Book, Tobias Ekeling, Andreas Alevård, Simon Nilsson, Erik Tjärner, Oscar Pihl, Erik Nilsson, Frida Gabrielsson, Elin Strid, Jesper Jansson, Katharina Koch-Hartke, Timo Kanamüller, Love Lundqvist, Henry Andersson, Linus Lundqvist samt guidelärare Eva-Lena Henriksson. Projektledare har varit Rolf Lahti. Projektet är delfinansierat av Länsstyrelsen genom statliga fiskevårdsmedel. Vision Visionen är att Juojoki blir mönsterbäck för hur fiskevård och naturvård kan bedrivas. Bakgrund Juojoki är belägen ca 20 km norr om Övertorneå i Norrbottens län. Bäcken innehåller östra Norrbottens enda population av flodpärlmussla vilket ger den mycket höga naturvärden. Flodpärlmusslan är för sin fortplantning beroende av öring. Bäcken är som de flesta andra mindre vattendrag flottledsrensad vilket innebär att man flyttat en mängd större stenar från bäcken upp på sidorna av bäcken. Efter att flottningen upphörde har man under 1970 återfört en del sten. Då koncentrerade man sig på att göra pooler för att gynna sportfisket, men poolerna missgynnade öringen eftersom gäddan också trivdes där och öringen är ett av gäddans byten, mycket arbete återstår ännu att göra. Tornedalens folkhögskola gjorde redan 2001 en översiktlig inventering av bäcken, bl a skogsbruk, vandringshinder, vattenkemi och elfiske ingick i arbetet. Resultatet finns dokumenterat i "Vattensystemet Juojoki och dess förutsättningar". Nuvarande projekt har löpt sedan 2004 och 2009 är 6:e året. Syfte Fiskevårdsprojektet syftar till att återställa de under flottningsepoken rensade avsnitten till dess naturliga utseende. Genom miljövårdsåtgärderna förbättras också villkoren för de förekommande fiskarterna såsom öring och harr samt för den fridlysta flodpärlmusslan. 3
Restaureringen 2009 Vi utsåg område 37 där huvuddelen av arbete utfördes, se karta - bilaga 1. Område 37 är beläget mellan följande koordinater i rikets nät i norr avgränsat av X: 7406484 Y: 1844370 och i söder av X:7406280 Y:1844456, en sträcka på ca 300 meter. Vi har restaurerat och nygjort/omgjort 6 lekbottnar där befintligt grusmaterial var optimalt. Det innebär att vi fyllt på med mer grus från annat håll i bäcken och flyttat om större stenar för att optimera in- och utflödet i lekplatsen för öring. 3 av lekbottnarna var inom arbetsområde 37 medan de tre andra var på arbetsområde 28, 30 och 35 L28-4 X7407460: Y1844363 (omgjord i år - utförd 2007) L30-2 X7407398: Y1844390 (omgjord i år utförd 2004) L35-3 X7407288: Y1844377 ( ny, strax nedanför L35-2 som har slammat igen) L37-1 X7406420: Y1844415 (omgjord i år- tidigare benämning L35-10 år 2005) L37-2 X7406325: Y1844467 L37-3 X7406294: Y1844455 Vi har även på område 37 restaurerat och optimerat uppväxtområden och ståndplatser för öring alltifrån yngel till lekmogen fisk. Återställningen genomförs så att redan återförda stenar och block justeras samt att ytterligare material som tidigare lagts (schaktats) upp längs stränderna återförs till vattendraget. Stenmaterialet läggs ut så att naturliga vattendrag efterliknas. Utläggningen av sten- och blockmaterialet utförs med handkraft. Innan något stenarbete har påbörjats har vi med hjälp av vattenkikare plockat upp flodpärlmusslor och tillfälligt lagt dem på annan plats för att sedan återställa dem efter arbetet utförts. Dokumentation Skisser är inte utförda detta år. Fotodokumentation finns och bifogas denna rapport. Fotostation 37-1 X7406484: Y1844370 Fotostation 37-2 X7406454: Y1844376 Fotostation 37-3 X7406387: Y1844429 Fotostation 37-4 X7406322: Y1844467 Fotostation 37-5 X7406280: Y1844456 Foton finns även hos Rolf Lahti. Samtliga foton finns även på Tornedalens folkhögskola. Fiskeförbud Sveaskog och Kuivakangas skifteslags samfällighetsföreningar har fortfarande fiskeförbud på sina marker. Inventering av flodpärlmussla Ingen inventering av flodpärlmusslor har skett under 2009. 4
Elfiske Vi har med hjälp av elfiske undersökt föryngringsresultatet. Elfisket genomförs med elaggregat som tillfälligt bedövar fisken enligt Handbok för miljöövervakning, Elfiske i rinnande vatten. Efter artbestämning, räkning och mätning och återutsätts fisken. Provplatsernas början och slut har märkts ut med orange beständiga märken på träd. Vi elfiskade 3 gamla lokaler: E-24, E-25, E-28, E-30, E-31 samt E-35, se bilaga 2 Vi kan konstatera att öring och harrlek ägt rum på dessa tre elfiskesträckor. Vi har tätheter på både öring- och harryngel på mellan 1 och 8 yngel per 100 kvadratmeter. De högre tätheterna var högre upp i systemet. I jämförelse med elfiskeregistret hade vi normala till låga värden. Normalt värde innebär inte att yngeltätheten tillfredställande utan att detta är normalt jämfört med andra elfiskade bäckar. Det brukar även fångas en del större öringar mellan 20 och 30 centimeter som är redo för lek men de var i år fåtaliga. Se Slutsatser och rekommendationer för tolkning av resultaten. Provfiske Provfiske enligt tidigare framtagen metodik är utförd under 2009. Provsträckorna är markerade i terrängen med träbricka på träd. Provfiskemetodik samt fångstprotokoll finns i bilaga 3. De provfiskade sträckorna, från norr till söder är ca 100 meter långa. Namn 2009 Fd namn Från Till resultatt P7-09 X 7410444 Y 1844710 X 7410384 Y 1844661 P8-09 X 7410094 Y 1844731 X 7409979 Y 1844720 P9-09 X 7408234 Y 1844568 X 7408123 Y 1844544 1 öring + 3 harr P2-09 P28-10 2007 X 7408005 Y 1844456 X 7407965 Y 1844354 P3-09 P28-20 2007 X 7407905 Y 1844359 X 7407816 Y 1844375 1 öring + 5 harr P4-09 P35-10 2006 X 7407296 Y 1844368 X 7407201 Y 1844367 1 öring P5-09 P35-20 2006 X 7407054 Y 1844407 X 7406957 Y 1844416 2 harr P6-09 X 7406652 Y 1844351 X 7406550 Y 1844368 2 öring + 1 harr P10-09 X 7403543 Y 11844777 X 7403574 Y 1844884 Inventering av lek Heltäckande lekinventering är inte utförd under 2009. Påbörjad lek sågs i lekgrop L30-1 den 23 september. Mink Vi har ej haft minkfällor ute och vi har inte sett några spår efter mink. 5
Slutsatser och rekommendationer Årets projekt blev kort och intensivt med mer än 20 personer som under en vecka arbetade hårt. Vid elfiske konstaterades öring och harryngel vid alla fiskade provsträckorna. Inte överdrivet många men ändå hoppingivande för framtiden. Som bifångst så erhöll vi få öringar äldre än yngel vilket vi kan tolka på två sätt. Det första alternativet kan vara så att det har fiskats i bäcken. Det andra alternativet är att det låga vattenstånd som var i slutet av augusti gjorde så att den större fiske gick ut i djuphöljorna och ännu inte återvänt till de strömmande partier där lek äger rum. Den relativt höga vattentemperaturen kan också göra att leken är något senarelagd. Normalt verkar de leka 3:e veckan i september. Vi har inte gjort någon djupare analys av prov- och elfiskeresultaten men vi kan väl ändå säga så att när det gäller öringen verkar den långsamt få bättre lekresultat och antal yngel ökar men med årliga svängningar både upp och ned. Svårtolkat med andra ord. Vad gäller harren verkar den stadigt öka och här får man framöver se om man ska ha ett riktat fiske mot harr för att konkurrensen gentemot öring inte ska bli för stor. Vi tror att antalet lekmogna större öringhonor är den enskilda faktorn som har störst betydelse för hur många yngel bäcken producerar. Att det sedan ska finnas bra lekbäddar med bra yngelståndplatser strax nedströms ger förutsättningar för stora årskullar. Därefter ska det finnas områden med bra ståndplatser för årsklasserna efter yngel. De största fiskarna vill sedan ha djuphålor, gärna med större stenar, överhäng och död ved att gömma sig bland. Dessa områden fungerar även som vinterståndplatser. För öringen kommer det nu att dröja ännu några år innan vi kan se vad bäcken verkligen kan producera i form av yngel. Då har de senaste generationerna växt sig stora och är lekfisk att räkna med, dvs över 30 cm och de mesta av bäcken är restaurerad. Vi hoppas att dessa större, mycket värdefulla, avelsfiskar får simma ifred. För flodpärlmusslan dröjer det ytterligare några år innan vi kan se något resultat då det dröjer ca 5 år innan musslan är tillräckligt stor för att upptäckas vid inventeringarna. Först om ca 20 år kan man tänka sig att de ger genomslag vid våra provytor. De inventeringar och övriga observationer som vi gjort ger vid handen att det finns även små musslor men de är jämfört med de stora, gamla musslorna mycket få. Men en stor population öring kommer att ge musslorna goda chanser att föryngra beståndet. En hög täthet med ökad konkurrens innebär också att öringarna blir mera benägna att vandra ut ur Juojoki. Kanske upp till Seittijärvi där det tidigare funnits öring, eller till andra sjöar, älven eller t.o.m. ned till havet. När dessa återvänder efter några år för att leka är de större än de högst kilostora, oftast mindre, öringarna som näringstillgången tillåter att en bäcklevande öring blir. Stora öringar har mycket rom och garanterar en hög yngelproduktion och hög öringtäthet vilket gynnar vandringsbenägenheten o.s.v. En liten bäck är mycket känslig för överfiske och flera års arbete kan i värsta fall spolieras på några dagar. Vi har dock inte sett några tecken på fiske i bäcken och vi uppskattar den hänsyn som visas projektet av fiskevattenägare och lokalbefolkning mfl. 6
Vi upprepar förra årens skrivning här nedan och uppmanar fler att följa efter Kuivakangas skifteslags samfällighetsförening och Sveaskog och införa bestämmelser om fiske i Juojoki. Ovan nämnda har uttryckligen förbjudit fiske i Juojoki. Med stöd av ovanstående resonemang rekommenderar vi fiskevattenägarna att fortsätta med fiskeförbud under ett antal år. När man sedan kan konstatera att fiskevårdprojektet gett resultat kan man om så önskas tillåta ett begränsat fiske. Samtidigt bör man informera om fiskeförbudet och orsakerna till detta samt övervaka efterlevnaden. Källor Degerman & Nyberg & Näslund & Jonasson (1998): Ekologisk fiskevård. Sveriges sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Naturvårdsverket (2004): Handbok för miljöövervakning. Elfiske i rinnande vatten. Naturvårdsverket (2002): Handbok för miljöövervakning. Övervakning av stormusslor. Tornedalens Folkhögskola (2001): Vattensystemet Juojoki och dess förutsättningar. Fiskeguideutbildningen. Gula kartan: Ylinenjoki 27M:08, Pyhäjärvi 27M:28 Lahti Rolf (2005), Juojoki fiskevårdsprojekt 2005, 2006, 2007 och 2008. Foton Digitalbilder från fotostationerna finns förvarade hos Rolf Lahti samt arkiverade på CD-skiva hos Tornedalens Folkhögskola. Digitalbilder översänds till Länsstyrelsen lagrade på minnessticka. Bilagor Bilaga 1: Karta Bilaga 2: Elfiskeprotokoll (Excel dokument; Juojoki 24, 25, 28, 30, 31, 35 år 2009) Bilaga 3: Provfiskeinstruktion samt provfiskeprotokoll. 7
Bilaga 1 Arbetsområde 37 samt arbetsområdena 35 och 36. 8