RUSMEDELSPLAN - ANDRA STADIET Staden Jakobstad 201 2-201 5
Rusmedelsplan andra stadiet, år 201 2-201 5 text: Regionala drogförebyggande gruppen sättning och omslag: Musikcafé After Eight
Innehåll Andra stadiet 1 2 3 3.1 3.2 3.3 4 5 5.1 5.2 5.3 6 7 8 9 Skolans rusmedelsförebyggande plan...5 Skyddande faktorer och riskfaktorer...6 Vad kan andra stadiet göra?...8 Andra stadiets personal...9 Studerande... 1 0 Vårdnadshavare... 1 1 Vad göra vid misstanke om eller oro för studerandes rusmedelsbruk?... 1 3 Igenkännande och tidigt ingripande... 1 5 Oro och misstanke väcks i skolan eller i hemmet... 1 5 Studerande blir fast för användning av rusmedel i skolan eller på sin fritid...1 6 Studerande har med sig rusmedel i skolan...1 6 Samarbete med vårdnadshavare... 1 7 Barnskyddsanmälan... 1 8 Viktiga kontaktuppgifter... 1 9 Lagar som styr det förebyggande arbetet i skolan... 20 Källor Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Handlingsplan vid tobaksrökning/snusning Tobaksenkät Oro och misstanke om alkohol väcks i skolan eller i hemmet Oro och misstanke om narkotika väcks i skolan eller i hemmet Studerande ertappas för användning av alkohol/narkotika Studerande har med sig alkohol/narkotika på skoltid Vårdnadshavares/Kollegas missbruk Matierialbank och webbadresser (skilt dokument) Godkänd den 4.6 201 2 av Kommunala samarbetsnämnden I Pedersörenejden. 1
Inledning Skolans rusmedelsplan är ett verktyg som skall hjälpa skolan planera sin förebyggande verksamhet. Framförallt skall planen skapa gemensamma regler, som följs av studerande, personal och vårdnadshavare. En fungerande rusmedelsplan förutsätter att hela skolsamfundet följer den handlingsplan man kommit överens om. Skolor får fritt tillämpa och utveckla planen enligt sina egna behov. Då är det också bra att involvera studerande, skolans personal och vårdnadshavare för att utforma de gemensamma reglerna på skolan. Rusmedelsplanen ska vara lättillgänglig för skolans personal, studerande och studerandes vårdnadshavare. Planerna ska finnas på nätet och det är bra att informera om den när nya studerande och ny personal börjar på skolan. Den Regionala drogförebyggande gruppen i Jakobstadsregionen har omarbetat en rusmedelsplan från Klaari som är en rusmedelsförebyggande verksamhet i Helsingfors stad. Rusmedelsplanen har gjorts upp i samarbete med Social-och hälsovårdsverket som innefattar Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo. Kronoby får tillgång till rusmedelsplanen för egen bearbetning, t.ex. av kontaktuppgifter. I texten har vi för enkelhetens skull valt att använda begreppen studerande och vårdnadshavare. Beslut om uppgörande av regional plan för den drogförebyggande verksamheten. http://www.jakobstadsregionen.fi/medialibrary/data/smn_22_1 1 _201 0_prot-%7Bbmrud58els-op8v2%7D.pdf 3
INFO Rusmedelsplanen finns tillgänglig - https://www.sochv.jakobstad.fi/ - Skolan - Skolornas hemsidor Vårdnadshavarna delges/informeras om rusmedelsplanen - Vid skolstart - Vid utvecklingssamtal - Via Wilma Studerande delges rusmedelsplanen - Vid skolstart - Grupphandledarmöten Ansvarsområde 4 Rusmedelsplanen utvärderas och uppdateras av - Regionala drogförebyggande gruppen Kontaktuppgifter i Social- och hälsovårdsverkets portal - Skolans samarbetsparter/kurator Rusmedelsplanen utvärderas och uppdateras - 201 5
1. Skolans rusmedelsförebyggande plan Det är viktigt att kunna prata om rusmedel med barn och unga. Barn är exponerade för vuxnas rusmedelsbruk både genom anhörigas och andra vuxnas tobaks- och alkoholbruk. Fester, t.ex. födelsedagar, Valborg och bänkskuddardagen är också tillfällen där unga kommer i kontakt med rusmedel. Unga kan uppleva otrygghet när vårdnadshavarna blir berusade eller när de ser berusade människor i sin omgivning, t.ex. på allmänna transportmedel. Rusmedel är även synliga i media, såsom TV, film, musik och reklam. I skolan är det förbjudet att inneha, använda eller vara påverkad av alkohol, narkotika och andra berusningsmedel. Dessa preparat får inte heller säljas eller förmedlas på skolans område. Rökning och annan användning av tobaksprodukter är förbjuden på skolans område, även övriga tider när skolans utrymmen hyrs ut. Personer under 1 8 år får inte heller inneha tobaksprodukter. Andra stadiets skolor får information om studerandes rusmedelbruk genom enkäten Hälsa i Skolan, samt genom skolhälsovårdarens individuella samtal. Skolhälsovårdarna eller kontaktpersonen för hälsorådgivning är tillgängliga för att hjälpa skolorna tolka resultaten av Hälsa i Skolan undersökningen. Hälsa i skolan är viktig för uppföljningen av välmåendet och rusmedelsbruk bland regionens ungdomar. Enkäten Hälsa i skolan har som mål att genom en nationellt enhetlig metod producera information för kommuner och skolor om 1 4 20-åriga ungdomars hälsa, levnadsvanor och skolerfarenheter. Tips! Använd Cronhjelmskolans Tobaksenkät, se Bilaga 2 5
2. Skyddande faktorer och riskfaktorer Följande risk- och skyddande faktorer är bra att känna till för skolpersonalen för att stärka studerandens välmående i skolan: 6
Skyddande faktorer Riskfaktorer I skolan I skolan - Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna - Uppmärksammas för positiva handlingar - Känna tillhörighet och anknytning - Ett gott socialt och känslomässigt klimat - Studeranden trivs och fungerar väl i skolan - Framgång i skolarbete/känsla av att lyckas - Studerandedelaktighet - Tydliga gränser mot mobbning, skadegörelse och skolk - Goda vuxna förebilder I hemmet - Tydliga normer och förväntningar från vårdnadshavarna - Goda och kärleksfulla relationer och en förtroendefull dialog - Uppmärksammas för positiva handlingar - God insyn i vad den unga gör utanför hemmet - Vårdnadshavarnas negativa attityder till den ungas rusmedelsbruk Individen, kamrater - Social och kognitiv kompetens - Skolframgång - Kompisar och intressen - Förmåga att hantera konflikter - Förmåga att hantera besvikelser - Förmåga att hantera risker - Förmåga att förutse konsekvenser - Känsla av att kunna påverka i sitt liv - Vuxna förebilder och förtroendefulla vuxenrelationer I samhället - Vantrivsel - Inlärningssvårigheter - Oordning, brist på struktur - Orimliga förväntningar från vuxna i skolan - Misslyckande i skolan - Skolfrånvaro - Att mobba eller vara utsatt för mobbning I hemmet - Missbruk - Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn - Dålig kontakt med vårdnadshavarna - Allvarliga familjekonflikter - Vårdnadshavare eller andra vuxna som bjuder på tobak och alkohol - Vårdnadshavarna känner inte till vad den unga gör på fritiden Individer, kamrater - Tidigt och långvarigt asocialt beteende - Koncentrationssvårigheter - Kamrater som har problem - Kamrater med positiv inställning till rusmedel - Tidig debut och positiv attityd till rusmedel - Biologiska/genetiska faktorer - Vuxna som bjuder på alkohol - Brist på goda vuxna förebilder I samhället - Bristfällig övervakning av tillgång till rusmedel - Otydliga förväntningar och normer gällande ungas rusmedelsbruk - Begränsad tillgång till rusmedel - Tydliga förväntningar och normer gällande ungas rusmedelsbruk 7
3. Vad kan andra stadiet göra? Skolans förebyggande arbete vilar på tre premisser 1 Handlingsplaner med tydliga strategier för en rusfri skoltid, rusfria 2 Generella förebyggande och främjande insatser som stärker skyddsfaktorerna runt barn och unga i form av skolframgång, goda sociala relationer och trygghet 3 Undervisning som stärker studerandens förmåga att ta ställning och skolavslutningar, skoldiskon och skolresor argumentera för sina åsikter, värdera reklambudskap och genomskåda myter Mera information om aktuell forskning inom rusmedelsförebyggande finns att läsa på - http://www.klaarihelsinki.fi - http://www.paihdelinkki.fi/puheeksi (finns också på svenska) - http://www.terveysportti.fi Rekommenderas Diskutera om rusmedel och attityder till dessa. Skolans ledning och studerandevårdsgrupp utser årligen en ansvarsperson/grupp som har till uppgift att läsa igenom planen och informera övrig skolpersonal. Värdediskussioner Syftet med värdediskussionerna är att fundera kring värden som trygghet, respekt och ansvar och diskutera attityder kring olika rusmedel. Läs mera på http:www.värdegrunden.se Skoldemokrati Allt känns mycket roligare om man känner att man kan påverka! Då mår man också mycket bättre. Läs mera på http://www.skoldemokrati.fi. Med tanke på att upplevelsen av att man kan påverka omständigheter i sitt liv är en av de faktorer som skyddar mot rusmedelsbruk är det viktigt att verka för en levande skoldemokrati. 8
Välj föreläsare med omsorg! Upplysande undervisning om tobak, alkohol och narkotika har inte den effekt man förväntat sig. Före detta missbrukare som berättar om sitt liv kan ge bilden av att man kan leva ett spännande och häftigt liv med diverse farligheter och ändå klara sig bra. 3.1 Andra stadiets personal Det är hela personalens uppgift att arbeta för en trygg miljö, som stöder barnens sunda utveckling och beslutsfattande. Andra stadiets personal är i nyckelposition när det gäller rusmedelsförebyggande. Rusmedelsförebyggandet är hela personalens sak ett hållbart förebyggande kan inte vila på enskilda arbetstagares axlar. Varje studerande har rätt att få hjälp i att fatta beslut som är viktiga för hälsan och framtiden. Studerande har även rättighet att inte bli utsatta för andras rusmedelsbruk under sin skolgång. I den läroplansenliga undervisningen och i samtal med studerande förs en dialog om rusmedel, egna val, risker, konsekvenstänkande, kamrattryck m.m. Beakta detta i planeringen av läsåret! Målsättning 1 Rektorn ansvarar för att göra upp gemensamma regler angående dessa - personalen inte använder tobaksprodukter på skolans område (se tobakslagen) - personalen inte använder rusmedel (inklusive tobaksprodukter) inför studerande utanför skolans område på skoltid, t.ex. klassresor, kvällsevenemang. - personalen ingriper konsekvent då man observerar rusmedelsbruk på skoltid eller på skolområdet. 2 Att öka personalens kunskap om rusmedel och om förebyggande verksamhet 3 Uppföljning av frånvaro i WILMA 9
Insatser Sakkunnig föreläsare besöker ett lärarmöte/planeringsdag och berättar om rusmedelsförebyggande arbete. Värdediskussion om rusmedel och skolans regler för rusmedel. Aktuell skolning och handledning för personalen om hur man kan prata om rusmedel och riskkonsumtion med unga. Vid behov; Samarbetsmöte med lokala kiosker och butiker om snatteri, åldersgränser för försäljning av alkohol- och tobaksprodukter och langning. Genomgång av och fortsatt arbete med Hälsa i skolan-enkätens resultat. Hur kan resultaten omsättas i praktiken? Vilka tyngdpunksområden borde man särskilt satsa på? Skolan erbjuder meningsfulla aktiviteter som stöder hälsa och samhörighet samt skapar en trivsam studiemiljö. Tips! - Samarbetsmöte mellan skola, polis och socialarbetare t.ex. 1 gång/termin. - Vid konstaterat narkotikabruk kontaktas alltid polis, barnskyddet kontaktas då studerande är minderårig. - Studerandevårdspersonalen får utbildning i hur samtala med unga. - Diskutera på lärarmötet - Motsvarar skolans linjedragningar mina egna värderingar? - Hur ser jag på ungas rusmedelsbruk? - Vems uppgift är det att ingripa? - Skall jag ta tid av undervisningen för att diskutera rusmedel om det blir en aktuell situation i klassen? 3.2 Studerande Målsättning - Ge studeranden möjlighet att diskutera sina attityder till rusmedel och kritiskt granska myter kring rusmedel - Minska de positiva förväntningarna på alkoholens verkan - Stärka sociala normer och förväntningar om att unga inte ska dricka - Ge studeranden kunskap i och förståelse för lagar och gränser gällande rusmedel och rusmedelspolitik 10
- Ge studeranden en möjlighet att diskutera rusmedel ur en samhällelig och global synvinkel (rusmedel kan diskuteras utifrån många perspektiv, t.ex. samhälle, miljö, globala konsekvenser av organiserad brottslighet och narkotikahandel, mänskliga rättigheter) - Individuella samtal med skolhälsovården ger studeranden kunskap om rusmedlens konsekvenser för den egna hälsan och kunskap i att bedöma risker för egen del - Ge studeranden kunskap om hur man får hjälp vid riskkonsumtion och problem - Någon ur skolans personal samtalar med studerande då misstanke om rusmedel föreligger Insatser - Studerandevårdsarbete - Hälsokunskap - Gymnastik - Genomgång av Hälsa i Skolan-enkätens resultat med studeranden samt förverkligande av studerandes åtgärdsförslag - Tutorer - Trafikdag - Tjej- och killgrupper Tips! - Tobaksrökning är förbjuden i lokalerna vid läroanstalter och på internaten samt de utomhusområden som hör till. --> Rökförbud kan skrivas in i läroanstaltens och internatens ordningsstadgor med stöd av tobakslagen. 3.3 Vårdnadshavare Målsättning - Informera om skolans rusmedelsförebyggande arbete - Informera om ungas rusmedelsbruk - Att stöda vårdnadshavarnas gränssättning och föräldraskap - Informera att skolans studerandevård fortsätter jobba även med myndiga studerande 11
Insatser - Uppmuntra vårdnadshavarna att övervaka studerandens välmående och rusmedelsbruk under arbetspraktikperioder och ledigheter. - Informera om att skolans studerandevård står till studerandens tjänst även under arbetspraktikperioderna. - Information för vårdnadshavare om skolans policy gällande rusmedel t.ex. genom antagningsbrev, föräldramöte. - I höstens brev, meddelanden och på skolans hemsida kan man uppmuntra till en fritid utan rusmedel. - Uppmärksamma studerandens firande i samband med bänkskuddardagen, studentskrivningar, skolavslutning och annat dylikt på möten med vårdnadshavare under våren eller genom brev eller e-post. - Gemensam rusmedelsinfo för alla studerandes vårdnadshavare (t.ex. med gästföreläsare från polisen, drogförebyggande föreningar, A-kliniken) - Presentation av resultaten för Hälsa i skolan-enkäten - Uppmana föräldrar att aktivt använda WILMA. 12
4. Vad göra vid misstanke om eller oro för studerandes rusmedelsbruk? - Om man misstänker att en studerande använder alkohol eller andra rusmedel är det ytterst viktigt att regelbundet följa med studerandes tillstånd i skolan och eventuell frånvaro. Denna uppföljning görs i samråd med den egna grupphandledaren och studerandevården. - Vid misstanke tar grupphandledaren upp frågan med studerande och informerar studerandevårdsgruppen att saken diskuterats. - Vid återkommande misstankar kallas vårdnadshavare till nätverksmöte. Är studerande myndig behövs även studerandes tillåtelse till att kontakta vårdnadshavare. I nätverksmötet kan lärare, skolhälsovårdare eller skolkurator delta. - Under mötet görs upp en skriftlig plan om uppföljning och eventuell styrning till vård. Därefter agerar man i samarbete med studerandevårdsgruppen. - I fall oron kvarstår bör barnskyddet kontaktas det är en lagstadgad plikt. Barnskyddet gör en utvärdering av studerande i samarbete med vårdnadshavarna. Se mera i avsnittet om barnskyddsanmälan. När oron inte gäller en specifik studerande, utan det mera handlar om en rusmedelspositiv attityd bland studeranden, t.ex. mycket prat och skryt om veckoslutsfyllor, eller att det cirkulerar rykten på skolan om studerandes rusmedelsbruk på fritiden, så agerar skolans studerandevårdsgrupp. Skolhälsovårdare, skolkurator eller kontaktperson för hälsorådgivning hjälper till med planerandet av förebyggande insatser och rekommenderar föreningar som gör förebyggande arbete i skolor! Vad göra vid oro för myndiga studerande? Då studerande är myndig är hon/han inte längre föremål för barnskyddsåtgärder. Det att studerande är myndig befriar emellertid inte skolan från det etiska ansvaret att jobba för studerandes hälsa. Med myndiga studerande bör man jobba motiverande, dvs. motivera till samtal och vård. Material man kan använda sig av med unga är t.ex. AUDIT-testet - http://www.hel.fi/1 0kysymysta eller - http://www.paihdelinkki.fi/testa/audit (1 0 frågor + kön och ålder) 13
Mätning av ungas användning av rusmedel (M. Pirskanen) - http://hoitoreitit.vsshp.fi/paihdepotilas/doc/ Nuorten_paihdemittari_A4_2008_ruotsiksi.pdf Alla studerande kan hänvisas till Malmska hvc-mottagning, Nykarleby hvc-mottagning, skolhälsovårdaren, skolläkaren, skolkuratorn, social-och hälsovårdsverkets skolpsykologer eller skolpsykologen i Nykarleby eller till A-kliniken för utredning och samtal!se Viktiga Kontaktuppgifter! 14
5. Igenkännande och tidigt ingripande 5.1 Oro och misstanke väcks i skolan eller i hemmet Uppmärksamma om studerande under kort tid har några av nedanstående beteendeförändringar - skolk - förändrade vänskapsrelationer - familjesituationen förändras - lögner - sena nätter - ständigt på väg - snatteri, dyra varor dyker upp/försvinner, brott - försvarar droger, sitt beteende - motivationsbrist - humörsvängningar, dåligt humör - sysslolöshet, inaktiv, passiv - inåtvänd; svår att nå - snabb försämring av skolframgången och - försummelse av uppgifter - övermäktig trötthet på lektionerna - frånvaro från hemmet - förändringar i värderingar och levnadssätt - upprepade spår av misshandel - upprepade olyckshändelser - att komma till skolan bakfull - oskäligt starka raseriutbrott - försummelse av personlig hygien OBS! Vissa beteendeförändringar känns också igen vid en normal pubertetsutveckling! Åtgärder - Prata med övrig skolpersonal, har de gjort liknande observationer? - Misstanken delges till någon i studerandevårdsgruppen - Lärare diskuterar med studerande och vårdnadshavare tillsammans med någon ur studerandevårdsgruppen. Myndiga studerande ger sin tillåtelse om vårdnadshavare deltar. - Plan för uppföljning och dokumentation tillsammans med studerandevårdsgruppens personal - Vid återkommande oro för minderårig studerande konsulteras barnskyddet - Eventuell utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. 15
5.2 Studerande blir fast för användning av rusmedel i skolan eller på sin fritid Skolpersonal/vårdnadshavare/kompisar ertappar studerande Åtgärder - Studerande hänvisas till skolhälsovårdare, skolkurator eller rektor för diskussion. - Vårdnadshavare kontaktas om studerande är minderårig, i övriga fall med studerandes godkännande - Barnskyddsanmälan för minderåriga studerande. - Vid misstanke om narkotika kontaktas polisen. - Skolhälsovårdare/skolkurator fortsätter uppföljningen tillsammans med barnskyddet eller med studerandevårdspersonal. - Vid återkommande oro för minderårig studerande fortsätter kontakten till barnskyddet. - Eventuell utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. 5.3 Studerande har med sig rusmedel i skolan Åtgärder - Kontakta vårdnadshavare om studerande är minderårig (med studerandes godkännande om myndig) - Ifall det gäller narkotika kontaktas polis och vårdnadshavare - Diskutera med studerande - Barnskyddsanmälan för minderåriga studerande - Skolhälsovårdaren/skolkuratorn fortsätter uppföljningen tillsammans med barnskyddet eller med studerandevårdspersonal. - Eventuell utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. Se viktiga kontaktuppgifter! 16
6. Samarbete med vårdnadshavare Att prata med vårdnadshavarna om oro för studerande är inte alltid en lätt uppgift. Vårdnadshavarna kan bli chockerade, ledsna eller arga då de själva oroar sig för sitt barn. Att informera vårdnadshavarna och hantera deras oro hör emellertid till skolans arbete. Tips! - Bestäm vilka som skall vara närvarande vid samtalet med vårdnadshavarna. - Formulera er kring det ni har gemensamt, alltså oron för studerande. - Förbered er för samtalet genom att: - Berätta vad som skall hända härnäst, vem som är kontaktperson på skolan, barnskyddet etc. - Ta reda på var vårdnadshavarna kan få hjälp och stöd - Undvik att anklaga vårdnadshavarna - Undvik att överföra egna eventuella negativa fördomar om rusmedelsbruk, barnskydd etc. till vårdnadshavarna i samtalet. - Det kan vara en bra idé att de som utsetts som ansvariga för samtal med vårdnadshavarna får utbildning och arbetshandledning om uppgiften känns svår. - Sammanfatta diskussionen med att upprepa hur du har förstått situationen och vilka eventuella åtgärder som följer. Allting skall dokumenteras (datum för samtal, telefonsamtal, vilka brev som skickats vart och vem som kopplats till ärendet och när). 17
7. Barnskyddsanmälan Barnskyddslagen (1 3.4.2007/41 7, 25 ) slår fast att bl.a. alla anställda inom utbildningsväsendet har en skyldighet att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds OBS! - Om man är osäker om en barnskyddsanmälan är befogad kan man alltid konsultera barnskyddet. Vid en konsultation förblir studerande anonym. Diskutera i samråd med studerandevårdsgruppen om oro över en studerande. Blankett för barnskyddsanmälan - http://www.sosiaaliportti.fi/sv-fi/blanketter_for_barnskyddet/ - Gå till Barnskyddsanmälan: Anmälningsdel Varför anmäla? Barnskyddet är den instans som har ansvar för att hjälpa minderåriga vars trygghet och utveckling är i fara. Anmälan är ett sätt att dela på ansvaret för studerandes trygga utveckling, och överlåta ansvaret till en myndighet till vars uppgift det hör. Barnskyddet har möjlighet att erbjuda studeranden resurser och hjälp som inte skolan har. Att inte anmäla är ett brott mot barnskyddslagen och kan bestraffas med böter. OBS! - Barnskyddsanmälan och polisanmälan skall göras om studerande har utsatts för sexuella övergrepp. 18
8. Viktiga kontaktuppgifter Barnskyddets jourtelefon Vardagar 8 1 6 Tfn (06) 786 31 1 1 Socialjouren Kl 1 6 08 samt veckoslut Tfn 1 1 2 A-klinikens telefonjour Vardagar 8 1 2 Tfn (06) 786 3506 Nödcentralen Tfn 1 1 2 Malmska hvc:s telefonrådgivning Vardagar kl 08 1 6 Tfn (06) 786 1 333 Vardagar kl 08 1 6 Tfn (06) 786 2701 Enheten för barn- och familjearbete Betjänar unga och deras anhöriga som har problem med rusmedel eller andra beroenden. Även för unga som oroar sig för anhörigas missbruk. Tidsbeställning Nykarleby hvc-mottagning Tidsbeställning Jouren, Malmska 24h Jouren, Nykarelby hvc-mottagning Tfn (06)786 2222 Vardagar kl 08 1 8, lördagar kl 1 0 1 6 söndagar/helgdagar kl 1 2 1 6 Tfn (06) 786 2704 Psykologmottagningen Vardagar kl 08-1 6 Tfn (06) 786 1 1 1 1 Tfn 050 342 3384 (på Stationsvägen) Skolpsykolog, Nykarleby (utbildningsverket) Jakobstads polisstation Vardagar kl 08 1 6:1 5 Tfn 071 874 01 61 Kl 1 6.1 5 08 samt veckoslut Tfn 1 1 2 Giftinformationscentralen 24h Tfn (09) 47 1 9 77 (direkt) Tfn (09) 471 1 (via telefonväxel) Kontaktperson för hälsorådgivning Tfn 050 41 1 8392 Irti Huumeista/Fri från Narkotika Vardagar kl. 9-1 5, 1 8-20 Tfn 01 0 804 550 (lokal telefontaxa) Skolpoliser fornamn.efternamn@poliisi.fi Sonja Westerlund Nationell service telefonnummer 19
9. Lagar som styr det förebyggande arbetet i skolan Preventivt rusmedelsarbete ska ses som en bestående del av ungdomsfostran. Stärkandet av den sociala identiteten är integrerat i nästan allt arbete som utförs bland unga. - Enligt en förändring i tobakslagen som delvis trädde i kraft den 1.1 0.201 0 är både innehav och köp av tobaksprodukter förbjudet för minderåriga. Rökförbudet omfattar utrymmen och fordon där barn och unga vistas, gemensamma lokaler i bostadsfastigheter, vid tillställningar som arrangeras utomhus samt i hotellrum. Rökning är alltid förbjudet enligt lag på skolan och på skolans område. Tobakslagen 1 3.8.1 976/693. - Enligt alkohollagen (8.1 2.1 994/1 1 43) är all användning av alkohol förbjuden för minderåriga. Servering av alkohol till personer som inte fyllt 1 8 år är förbjudet i restauranger. (Lag om ändring av alkohollagen 642/2009.) - Lagen om missbrukarvård (41 /1 986) - Lagen om nykterhetsarbete (828/1 982) - Barnskyddslagen (1 3.4.2007/41 7) slår fast att anställda inom t.ex. undervisningsväsendet, social-och hälsovården har en skyldighet att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds (25 ). - Narkotikalagen (30.5.2008/373): Produktion, tillverkning, import till och export från Finlands territorium, transport, transitering, distribution, hantering, innehav och användning av, samt handel med narkotika är förbjudet ( 5). Den som har kommit i besittning av narkotika utan att vara berättigad att inneha den är skyldig att utan dröjsmål överlämna den till polis-, tull- eller gränsbevakningsmyndigheterna ( 8). Ämnen som klassificeras som narkotika är synliga i Narkotikalagen(Lag om ändring av 3 i narkotikalagen 595/201 0). - Lagen om grundläggande utbildning (21.8.1 998/628) Kommunen är skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. ( 4) När ett ärende som gäller en enskild studerande behandlas inom studerandevårdsarbetet görs en anteckning om vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motivering, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter om studerande som lämnats och till vem de lämnats ( 31 a). 20
- Lagen om yrkesutbildning (21.8.1 998/630) Se 34 och 35. - 34 a (1 2.8.201 1 /951 ) Utbildningsanordnaren ska i samarbete med aktörer inom studerandevården göra upp skriftliga instruktioner för förebyggande av användningen av rusmedel och ingripande i missbruksproblem bland de studerande. - 41 Varje läroanstalt där det ordnas «utbildning» enligt denna «lag» har en studerandekår som består av de studerande. - Gymnasielagen (21.8.1 998/629) - 31 Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag har en studerandekår som består av studerande. - Ungdomslagen (72/2006)Ungdomslagen lyfter fram betydelsen av förebyggande arbete bland unga och ger det preventiva rusmedelsarbetet en grund för fostran. Alla medborgare under 29 år omfattas av lagen. - 7b Syftet med uppsökande ungdomsarbete (lag om ändring av ungdomslagen 693/201 0) är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras tillväxt och självständighetsprocess och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden. Uppgifterna måste emellertid lämnas ut till den ungas hemort för uppsökande ungdomsarbete i sådana fall då den unga inte är placerad i studier som följer efter grundläggande utbildning, då den unga är under 25 år och har avbrutit en yrkesinriktad utbildning eller gymnasieutbildning eller om den unga har befriats från värnplikts- eller civiltjänst på grund av bristande tjänstduglighet. (7c ) I samband med det uppsökande ungdomsarbetet får uppgifter om en ung person lämnas ut till andra myndigheter endast med den unga personens eller vårdnadshavarens samtycke. (7d ) 21
Källor Rusmedelsplan för Helsingfors skolor - http://www.klaarihelsinki.fi/sv Cronhjelmskolans tobaksenkät Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak i grundskolans senare år. Statens Folkhälsoinstitut 201 1. - http://www. fhi.se - http://www.paihdelinkki.fi - http://www.terveysportti.fi - http://www.effekt.org/ Pirskanen, M., Pietilä, A-M., Halonen, P. & Laukkanen, E. (2006). School health nurses and substance use among adolescents-towards individual identification and early intervention. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, 439-447 - http://www.finlex.fi - http://www.sosiaaliportti.fi/page/a97a5d9b-debf-4a93-becce84731 f4f2f2.aspx - http://www.eoph.fi/se/ Vad är preventivt rusmedelsarbete i ungdomssektorn? Stödmaterial för högkvalitativ rusmedelsfostran, andra reviderade upplagan. Sanna Pylkkänen, Reijo Viitanen, Elsi Vuohelainen, ISBN 978-952-456-092-4 22
bilaga 1 23
bilaga 2 24
bilaga 3 Oro och misstanke om alkohol väcks i skolan eller i hemmet Oro väcks i hemmet Oro väcks i skolan för minderårig studerande 1 Prata med övrig skolpersonal, har de gjort liknande observationer? 2 Misstanken delges till någon i studerandevårdsgruppen. 3 Lärare /skolhälsovårdare /skolkurator diskuterar med studerande och vårdnadshavare tillsammans med någon ur studerandevårdsgruppen. Studerande medger riskkonsumtion 1 Studerande ombeds prata med sin vårdnadshavare om sin alkoholanvändning och skolhälsovårdaren eller skolkuratorn kontaktar vårdnadshavaren efter en given tid. 2 Plan för uppföljning och dokumentation tillsammans med studerandevårdsgruppen. 3 Eventuellt utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. 4 Vid återkommande oro konsulteras barnskyddet. Hemmet kontaktar skolhälsovårdare /skolkurator /telefonrådgivningen vid Malmska /Nykarleby. Studerande medger INTE riskkonsumtion 1 Lärare /skolhälsovårdare /skolkurator /rektor följer upp studerande en tid (frånvaro, studieprestationer, beteende och mående). 2 Plan för uppföljning och dokumentation tillsammans med studerandevårdsgruppen. 3 Vid återkommande oro konsulteras barnskyddet. 4 Eventuellt utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. Oro väcks i skolan för myndig studerande 1 Prata med övrig skolpersonal, har de gjort liknande observationer? 2 Misstanken delges till någon i studerandevårdsgruppen 3 Lärare diskuterar med studerande (vårdnadshavare om studerande tillåter) tillsammans med någon ur studerandevårdsgruppen (skolhälsovårdare, skolkurator). Studerande medger riskkonsumtionen 1 Studerande ombeds prata med sin vårdnadshavare om sin alkoholanvändning. 2 Plan för uppföljning och dokumentation tillsammans med studerandevårdsgruppen. 3 Eventuellt utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. Studerande medger INTE riskkonsumtion 1 Lärare, skolhälsovårdare, skolkurator eller rektor följer upp studerande en tid (frånvaro, studieprestationer, beteende och mående). 2 Plan för uppföljning och dokumentation tillsammans med studerandevårdsgruppen. 3 Eventuellt utrednings- och/eller vårdperiod på A-kliniken. 25