Årsplan 2015 2.0 Kungälvs kommun

Årsplan 2015 2.0 Kungälvs kommun

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kommunfullmäktiges uppdrag... 4 2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar... 6 2.1.1 Finansiella mål (indikatorer)... 6 2.1.2 Kommentarer... 7 2.2 Strategiska mål... 7 2.2.1 Kommentarer... 7 2.3 God ekonomisk hushållning... 8 2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget... 8 3 Omvärldsanalys... 9 4 Kommunanalys... 10 5 Styrning... 13 5.1 Verksamhetsuppföljning... 13 5.2 Internkontroll... 14 5.3 Gemensamma spelregler politik - förvaltning... 14 6 Strategi... 15 7 Förvaltningens åtagande... 16 7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter... 16 7.1.1 kommentar... 21 7.2 Planerade verksamhetsvolymer... 22 7.2.1 Verksamhet... 22 7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget... 24 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget... 24 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan... 25 7.6 Investeringsplan 2015-2018... 26 8 Ekonomiska sammanställningar... 42 8.1 Driftplan... 42 8.2 Finansieringsplan... 43 8.3 Investeringsplan... 44 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 2(45)

1 Inledning Utvecklingen fortsätter Vi är en del i Göteborgsregionen. En region som ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. För att bidra till utvecklingen behövs ett gemensamt målinriktat arbete. För oss i Kungälv innebär det en spännande utmaning att fortsätta utveckla vårt sätt att arbeta. För att hitta en balans gällande demografin måste vi fortsätta vara attraktiv för olika åldersgrupper i samhället. Det gör vi bland annat genom att utveckla våra serviceorter. En utmaning med detta är att vi inte klarar att göra allt på en gång. Vi måste med andra ord prioritera och klara av att våga tänka långsiktigt. En del i denna prioritering är satsningen på Kungälv centrum. När vi får till den planerade utvecklingen av centrum så kommer hela övriga kommunen att få nytta av detta. Det är därför väldigt glädjande att proppen gått ur i två viktiga projekt, Kongahällatomten och Centrumutvecklingsprojektet. Utöver dessa projekt finns även den stora satsningen på serviceorten Diseröd. Alla dessa projekt är extra spännande då de i hög utsträckning sker i samarbete med andra aktörer. En förutsättning för att vi över tid skall kunna fortsätta erbjuda förstklassig service till våra invånare i Kungälv är att näringslivet ges möjlighet att växa. Kraftfulla företag skapar en trygg anställning till våra medborgare som genom skatteintäkter bidrar till välfärden. En av vägarna till detta är att jobba för att skapa goda relationer mellan näringslivet och offentlig förvaltning. For oss är det en mycket prioriterad fråga att jobba vidare med. Internt är ett huvudfokus inom förvaltningen att utveckla våra arbetssätt. Det finns stora möjligheter att öka effektiviteten i organisationen utan att för den delen tumma på kvalitén. De stora vinsterna finns framför allt att hämta i processerna mellan de olika enheterna och funktionerna. Vi får dock inte glömma bort att för att kunna ha tillväxt måste vi fortsätta att erbjuda bra verksamheter. Utan bra skola, vård och omsorg kryddat med brett kulturutbud så kommer inflyttningen att minska eller stanna, av oavsett hur mycket som byggs i Kungälv. För att kunna erbjuda bra verksamheter så är det väldigt viktigt att vi ses som en attraktiv arbetsgivare. Vi måste få de bästa att söka sig till Kungälvs kommun. Vi måste fortsätta få många sökande när vi annonserar tjänster framöver och även se till att behålla all kompetens vi har. Det skall vara roligt och utvecklande att vara anställd i kommunen. Som avslutning konstaterar jag att för att hitta nya lösningar på framtidens utmaningar krävs att vi har medarbetare, chefer och ett näringsliv som har mod. Mod att tänka nytt, kreativt och att våga hålla i och tänka långsiktigt. Magnus Gyllestad Kommunchef Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 3(45)

2 Kommunfullmäktiges uppdrag Beslut i kommunfullmäktige november 2014 Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars 2014 50 avseende punkt 2 Strategiska mål för planperioden 2015-2018 och fastställer följande strategiska mål för planperioden 2015-2018: I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars 2014 50 avseende punkt 1 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: Finansiella mål fastställs för planperioden 2015-2018 i den del som avser överskottsmålet och fastställer följande överskottsmål för planperioden 2015-2018: Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015 och 2016 och 3 % 2017 och 2018. Kommunstyrelsens driftram 2015 fastställs till 1 972,0 mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med förvaltningen omarbeta årsplan 2015 med hänsyn till förändringar i kommunfullmäktiges ursprungliga rambudgetbeslut. Resultatmålen ska redovisas för fastställande i kommunfullmäktige och årsplanen i övrigt för antecknande, senast i december 2014. Beslut i kommunfullmäktige 2014-03-13, 50 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: finansiella mål fastställs för planperioden 2015 2018. Följande förslag till strategiska förutsättningar: strategiska mål fastställs för planperioden 2015-208: o För att klara behovet av äldreomsorg i framtiden behövs fler seniorboenden och trygghetsboenden, centralt och i kommundelarna. o De socioekonomiska resurserna skall riktas till barn, unga och föräldrar i behov av särskilt stöd. o Med en trygg miljö, ordning och studiero, samt tydligare föräldra- och lärarroller, skapas en god plattform för lärande. o Med högre anslutningsgrad möjliggörs en snabbare VA-utbyggnad till kommundelarna. o Trafiksituationen i Kode måste lösas. o Minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 kr (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats. Kommunstyrelsens driftram för 2015 fastställs enligt resultaträkning till 1 957,0 Mkr. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta årsplan för 2015. Årsplanen ska innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen ska redovisas i kommunfullmäktige i november. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 4(45)

Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 Mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsens investeringsram för 2015 fastställs enligt finansieringsanalys till 650,0 Mkr, varav 450,0 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 200,0 Mkr för avgiftsfinansierad. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren 2015 2018 och innehålla utblick mot 2022. Med förslaget skall följa driftkostnadskalkyler. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2015 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden och överförmyndarnämnden att o Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen, lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2015, o Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, o Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB ( Bolagen ) att föreslå o Bolagen skall i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 5(45)

2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Som grund för kommunfullmäktiges strategiska mål finns förutom visionen även strategiska förutsättningar vilken består av tre delar. Dessa är ekonomi, medarbetare (humankapital) och processer. Dessa tre är styrande på ett övergripande plan och har direkt påverkan huruvida vi lyckas eller inte. De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar kan också nämnas att kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och reglementen. 2.1.1 Finansiella mål (indikatorer) Indikator Beskrivning Målvärde Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år 2015. Generationsansvar genom finansiellt sparande Soliditeten skall öka under planperioden De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Detta innebär med andra ord att vi tydligt meddelar vilka ekonomiska ramar som skall gälla för vår politik de närmsta fyra åren och att vi kommer att lägga lika stor vikt vid vår uppföljning på kvalitet, måluppfyllnad och ekonomiskt utfall när vi utvärderar de resultat som verksamheterna levererar. Vi är tydliga med att vi skall ha ett överskott i kommunens totala verksamhet, vi är också tydliga med att detta mål inte är överordnat alla övriga mål som vi i Samverkanspartierna tagit fram för perioden. Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015, 2016 och 3 procent 2017 och 2018. En oförändrad skattesats, 21,44 kr för 2015 För perioden 2019-2023 är det rimligt att ha ett överskott runt 3 % för en fortsatt hållbar tillväxt. Genom detta anser Samverkanspartierna att vi tar ansvar för nuvarande och kommande generationer som nu lever och verkar eller kommer att leva och verka i Kungälvs kommun. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning. Under den närmaste tio-årsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar (enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kommer soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort ökar den. Ökad upplåning möjliggör väsentligt högre investeringsnivåer men påverkar driftkostnaden! Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det tidigare antagna målet att de skattefinansierade investeringarna skall rymmas inom det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en finansiell begränsning. De extraordinära investeringsbehov vi ser innebär att vi måste frångå denna begränsning under ett antal år, med en betydligt högre grad av lånefinansiering. Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (VA-investeringar och exploateringsinvesteringar) kommer att öka kraftigt under den kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem, eftersom de egentligen inte påverkar kommunens driftsbudget i det långa perspektivet. Men de utgör en allt större del av den totala investeringsvolymen som vissa år når upp till 600 MSEK. 2% 0 12% Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 6(45)

2.1.2 Kommentarer De finansiella målen beskriver de ekonomiska villkoren som kommunfullmäktige har fastställt. I årsplanen kallas de indikatorer och är kopplande direkt mot de strategiska förutsättningarna. Målen tillsammans med beräknade intäkter ger förutsättningar för kommunstyrelsens driftram och investeringsram. 2.2 Strategiska mål Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Strategiska förutsättningar 2015 I KUNGÄLV FINNS ARBETE ÅT ALLA ATTRAKTIVT BOENDE MINSKAD SEGREGATION MINSKAD MILJÖ OCH KLIMATPÅVERKAN GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN INVESTERA I BARN OCH UNGA Förtydligande God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälv har inte råd med arbetslöshet. Vi vill tillsammans med företag och föreningar ge alla unga ett sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden. Vi vill hjälpa människor i Kungälv till jobb genom stödanställningar, praktikplatser och utbildning. Vi vill ha ett kunskapslyft för fler jobb. Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggande så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Målet är ett jämlikt samhälle. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Barnfattigdomen skall minska. Ett starkt samhälle är ett samhälle som både förmår varje individ att odla sin särart och samtidig ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste institutionen för att bygga detta gemensamma sociala kapital, i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Därför får segregation vare sig uppstå eller förstärkas av skolan. Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i de pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper förstärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig, det stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. 2.2.1 Kommentarer Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige, med visionen som grund anger 3-4 strategiska mål samt beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten - framtagna av Ekonomiberedningen. De strategiska målen har tidsaspekten 4-10 år och skall vara övergripande till sin karaktär. De strategiska målen skall vara så heltäckande som möjligt inom de politiska ansvarsområdena samt fokusera på den aktuella politiska viljeinriktningen. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 7(45)

2.3 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2008-04-10 samt uppdaterad version 2014 beskriver modellen för styrning och uppföljning. 2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget Budgetprocess under 2014/Möteskalender 13 mars, Kommunfullmäktige Beslutar om rambudget 2015 2018, med utblick mot åren 2019 2022 Beslutar om uppdrag till kommunstyrelsen, myndighetsnämnder och helägda bolag Mars/april, Kommunstyrelsen (KS ordförande) kvitterar uppdraget 30 april, Kommunstyrelsen Beslutar om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen 15 oktober, Kommunstyrelsen Beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta in fyra tilläggsuppdrag i Årsplan 2015, att gälla under förutsättning att kommunfullmäktige antar förslag till reviderade finansiella mål för 2015-2018 och finansieras genom det utrymme som tillskapas genom förändrat överskottsmål. 13 november, Kommunfullmäktige Beslutar om nya strategiska mål, reviderade finansiella mål och nytt uppdrag till kommunstyrelsen. 26 november, Kommunstyrelsen Beslutar om Årsplan 2015, det vill säga resultatmål och driftplan samt förslag till investeringsbudget. 4 december, Kommunfullmäktige Beslutar om investeringsbudget, upplåning, fastställer kommunstyrelsens resultatmål och antecknar kommunstyrelsens beslut om Årsplan 2015. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 8(45)

3 Omvärldsanalys Tudelad världsekonomi med geopolitiska risker Världsekonomin är till viss del tudelad med ett allt starkare USA som närmare sig räntehöjningar, ett svagt euroområde som behöver mer stimulans och svagare tillväxtländer med strukturproblem. På senare tid har geopolitisk oro i Mellanöstern, Ukraina samt Gaza, påverkat de finansiella marknaderna negativt. Om USA:s ekonomi går bättre än prognoserna så är det snarare tvärtom med den europeiska. BNP i många europeiska länder har varit lägre än förväntat och det gäller inte bara i problemländer som Grekland, Italien och Portugal utan även Tyskland, och framför allt Frankrike, går sämre än väntat. I Frankrike tilltar den politiska oron och frågan är hur presidenten Holland ska lyckas genomföra sina ekonomiska reformer. Euroområdet: Svag tillväxt och oro för Ryssland och Ukraina Den svaga tillväxt vi ser i euroområdet gäller även Tyskland. Krisen i Ryssland och Ukraina skapar stor osäkerhet och dämpar handeln, liksom den tyska omställningen av energiproduktionen. Sverige: Svag tillväxt men växande sysselsättning Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att prognosen för årets BNP-tillväxt måste skrivas ned. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. Hushållens konsumtion är fortsatt stark och bygginvesteringarna ökar men samtidigt är exporten och övriga investeringar relativt svaga. Att exporten är svag är inte så överraskande med tanke på att Sveriges huvudsakliga handelspartners befinner sig i det svaga euro-området. Att Tyskland visar allt fler tecken på svagare utvecklingen är negativt för Sverige. Även om tillväxten inte riktigt tar fart i Sverige så är utvecklingen sedan finanskrisen otroligt stark jämfört med euroområdet. Låg inflation och därmed låga räntor Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och arbetslösheten kryper under 7,5 procent. Det finns fortfarande lediga resurser. Inflationen stiger något, men från en låg nivå. Riksbankens inflationsmål på 2 procent nås emellertid inte och penningpolitiken fortsätter därmed att vara expansiv, det vill säga de låga räntorna består. Ansträngd ekonomi i kommuner och landsting framöver Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. De behov som följer av befolkningsförändringar växer allt snabbare i kommunerna. Från att under senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu till drygt en procent per år. Källor: Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt 2/2014 och Nordea, Ekonomiska utsikter, sept 2014 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 9(45)

4 Kommunanalys Under den tidiga hösten 2014 noterar vi tre utomstående analyser av Kungälvs kommuns ekonomi och som alla är samstämmiga i att vår ekonomi är stabil och att våra kostnader sjunkit: Kommunrating har efter genomförd granskning förnyat vår Finansiella elitlicens, september 2014 Kommunforskning i Väst (KFi) har i sin Finansiella analys av svenska kommuner noterat en god, och över tid, förbättrad budgetföljsamhet I jämförelsen av så kallade standardkostnader fortsätter våra kostnader att sjunka. I de senaste årens Årsplaner har vi skrivit att Kungälvs kommun kännetecknas av: Relativt högt skatteuttag Relativt höga kostnader för all verksamhet undantaget förskolan o De kostnadsslag vi framförallt identifierat är lokalkostnader och kostnader för köpt vård, men eftersom personalkostnader utgör en så stor del av en kommuns ekonomi så gäller relativt höga kostnader även dessa. En växande kommun med omfattande landsbygd Från och med 2007 har vi först förändrat och därefter reviderat både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Motiven till förändringen har bland annat hämtats från erfarenheter av svag styrning. Den utveckling vi nu kan se i standardkostnadsjämförelsen (se tabellen nedan) är positiv för Kungälvs kommun. Det sammanvägda totalvärdet sjunker och stora verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg ligger nära noll, det vill säga att de redovisar kostnader i nivå med förväntade standardkostnader. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 10(45)

Tabellen avser procent Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 11(45)

Denna årsplan (2015) är, liksom årsplan 2014, uttryck för behovet av långsiktigt hållbar balans mellan god kvalitet i verksamheten och ekonomisk utveckling under kontroll. Kungälv, som växande kommun med stabil ekonomi, kan agera långsiktigt! Vad gäller ekonomi kan vi uttrycka det som att vi söker den rimliga kostnadsutveckling som följer befolkningsutvecklingen och efterfrågeförändringarna i vår verksamhet men inte linjärt. Kommunens samlade nettokostnader ska öka i något lägre takt än skatteintäkterna! Förvaltningen får i årsplan 2015 tillskott för löneökningar och volymförändringar inklusive kostnadsökningar till följd av nya anläggningar. Det effektiviseringsbeting som ges motsvaras av de prisökningar för varor och tjänster som följer av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. Strategi för långsiktig utveckling, på det strukturella planet, utvecklas i kapitel 6, Strategi. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 12(45)

5 Styrning Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation. Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel: Kommunfullmäktige anger i RAMBUDGET strategiska mål och ekonomiska villkor för kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen. Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till ÅRSPLAN, förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer resultatmålen. Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till kommunfullmäktige vid tre tillfällen. Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet inte inom de ekonomiska ramarna. 5.1 Verksamhetsuppföljning Avgörande för att förvaltningens åtagande skall lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare, volymförändringar och ekonomi. Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under 2015 KC månad Feb. prog. Tertial 1 Tertial 2 Okt. prog. Årsredovis. Ekonomi X X X X X X Personal X X X X Verksamhetsvolymer X X X X Resultatmål X X X Ekonomiska styrprinciper: Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. Detta hanteras så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument. Ekonomiska reserver budgeteras centralt. Det innebär att om någon sektor hamnar i en situation där nya förutsättningar uppstått ska inte hela förvaltningen behöva engageras för att hjälpa till att ekonomiskt hantera det som uppstått. Å andra sidan vilar ansvaret att vidta åtgärder i första hand på enhet, därefter sektor och sedan förvaltning. I en traditionell förvaltnings- och nämndorganisation finns ofta principer kring hantering av över- och underskott som innebär att hela eller delar av avvikelsen får tas med till kommande år. Frågan om överskott på helheten ter sig idag mest teoretisk. Skälet för det är vår svaga soliditet. Vi behöver ta tillvara alla möjligheter att stärka soliditeten de närmaste åren - framför att höja kvaliteten. För detta krävs såväl politisk acceptans som politiskt stöd. Utförarenheter inom hemtjänsten I och med att kundval införts i hemtjänsten har de ekonomiska spelreglerna förändrats. Hemtjänstens utförarenheter och externa aktörer ska ges förutsättningar att på så lika villkor som möjligt driva sin verksamhet. Bland dessa förutsättningar återfinns ägarens roll. Kommunen som ägare ska inte kontinuerligt täcka underskott. Konsekvenserna av att verksamheten eventuellt inte går ihop ekonomiskt måste hanteras mera långsiktigt. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 13(45)

5.2 Internkontroll Ytterst handlar Intern kontroll om Att säkerställa att de uppdrag och mål som fastställs i kommunfullmäktige faktiskt genomförs och får avsedd effekt. o Att identifiera risker o Att i förebyggande syfte kontrollera att policyn, regler och riktlinjer följs Intern kontroll är till sin karaktär något som organisationen själv, genom föreskrifter och rutinbeskrivningar eller som särskilda kontrollåtgärder genomför som naturliga inslag i arbetsprocesserna. Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamheter Följer tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer På ett tillförlitligt sätt rapporterar och informerar om den finansiella utvecklingen och om verksamhetens resultat Eliminerar och upptäcker allvarliga fel och brister Överhuvudtaget bedriver verksamhet och använder personal ändamålsenligt och kostnadseffektivt Plan för intern kontroll kommer att redovisas som en verksamhetsplan. Förvaltningen kommer att redovisa uppföljningen av den interna kontrollen i sammanhang med hela styrkedjan, alltså i årsredovisning och verksamhetsberättelser. 5.3 Gemensamma spelregler politik - förvaltning Samverkan politik - förvaltning Förvaltningen arbetar enligt fastställd Årsplan och utför endast mycket begränsade arbetsinsatser därutöver, utan formella uppdrag från kommunstyrelsen. Sektorchef ska ges kännedom om när andra kontakter mellan enskilda politiker och personal än ren informationssökning tas Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 14(45)

6 Strategi Huvudpunkterna i Kungälvs kommuns långsiktiga strategi är: God personalpolitik och attraktiv arbetsmiljö Minska pensionsåtagandets (ansvarsförbindelsen) likviditetspåverkan genom sparande och försäkringslösning Sänka lokalkostnaderna o Genom att minska lokalytor o Genom att (via fyrstegsprincipen) undvika att bygga eller hyra nytt så länge vi har tillgång till användbara lokaler och lokalytor o Genom att sänka kostnaderna för fastighetsskötsel, energiåtgång etc Utveckla hemmaplanslösningar o För att sänka kostnaderna för köpt vård o För att bygga upp egen organisation och förmåga i Kungälv Öka samarbete och samverkan med andra kommuner inom SOLTAK Arbeta målmedvetet för att sänka kostnaderna för inköp genom att täcka in alltfler områden med ramavtalsupphandlingar och genom att höja avtalslojaliteten. Styrning av verksamheten med fokus både på hushållning och kvalitet balans Socioekonomiskt perspektiv vi bryter utanförskapet och inkluderar våra medborgare. Det socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt. Kommunstyrelsen och förvaltningen utvärderar och förändrar arbetssätt och arbetsprocesser för att uppnå större brukarnytta, inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige ställer till förfogande Kommunstyrelsen och förvaltningen arbetar med långsiktigt fokus Strategiska val för åtagandet i Årsplan 2015 Lönekostnadsökning kompenseras fullt ut Volymökning kompenseras fullt ut o Förvaltningens antagande om volymökning är 35 Mkr. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att uppstå. o Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. Driftkostnadskonsekvenser av investering kompenseras fullt ut Pris- och kostnadsökning kompenseras inte Reformer ligger utanför Årsplanen och är inte beräknade ur resursperspektiv. Eventuella finansieringsbehov får lösas när de uppkommer. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 15(45)

7 Förvaltningens åtagande 7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Ekonomi (KS budget - utfall) Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo Eller SCB Nöjd medborgarindex) Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela förvaltningen för medveten styrning mot ökad samordning. Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Söktryck Sjuktal Sysselsättningsgrad i relation till kön Andel timanställda Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Bilda analysgrupp Införa IT-stöd för Avvikelser och tillbud Underhåll på trygg och säker nivå Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Långsiktiga underhållsplaner finns för kommunens fastigheter, tekniska anläggningar, byggnader och lokaler Ja/Nej/Delvis? Status på underhållsplaner och aktiviteter redovisas till förvaltningsledningen årligen. Genomfört/ej genomfört. Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 16(45)

Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Lokalkostnader Lokalytor Stäm av de föreslagna indikatorerna mot branschnyckeltal Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler Bilda analysgrupp Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Arbetslösheten i Kungälv Kostnader för försörjningsstöd Antal stödanställningar Antal sommarjobb Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Avtalslojalitet Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar eller studier Skapa arenor och samverkansprojekt Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Antalet lägenheter (<35 kvm) Antalet bostäder för flyktingar Antalet lägenheter vid LSS-boende Antalet platser vid vårdoch omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 17(45)

Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31 Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Antal ansökta detaljplaner Antal ansökta och godkända detaljplaner Antal färdigställda bostäder Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät) Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) gällande frågor som en kommun att bo i Förändra detaljplaneprocessen Förändra bygglovsprocessen Anordna seminarier tillsammans med byggherrar Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Andel ensamkommande i studier/arbete Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år Antal vuxna som klarar grundläggande SFI inom etableringstiden Praktikplatser och stödanställningar inom kommunen (Hela förvaltningen) Kommunens system för föreningsbidrag ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 18(45)

Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Nationella prov Meritvärde i årskurs 9 Antal genomförda examen Genomförd fortbildning för lärare Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Barnfattigdom Drogmissbruk Biståndsinsatser inom socialtjänsten Meritvärde åk 9 Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi) Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp Socioekonomi) Öka andelen kollektivtrafikresenärer Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort Antal pendelparkeringar i kommunen Antal resande med Grön express och Bohusbanan Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 19(45)

Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Öka andelen anslutningar till VA. Fossila koldioxidutsläpp ton/år från lokaler samt fordon Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kwh/kvm (väderkorrigerad förbrukning) Självförsörjningsgrad av energi Trafik o gata: Energiförbrukning kwh/belysningspunkt En plan utarbetas för att förbättra den ekologiska statusen i Kungälvs vattendrag (med mätpunkter). En del av arbetet blir att identifiera värdefulla stränder och miljöer, samt översvämningsbenägen mark. Kampanjer, satsningar, information för att få medborgarna att bidra till minskad klimatpåverkan Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Införa miljöledningssystem under 2015-2018 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan rån och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt vara 18,5 barn. Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som 2014. Snitt antal barn per avdelning Snitt personaltäthet barn/vuxen. Redovisas i T2, T3. Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Ökade resultat i nationella prov åk 3 (ma, sv) Ökande resultat i nationella prov åk 6 (ma, sv, en, NO och SO) Meritvärdet för årskurs 9 grundskolan. Öka andelen gymnasieelever som tar examen Öka andelen elever med godkänt i alla ämnen åk 9 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 20(45)

Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga. 7.1.1 kommentar Resultatmålen är kommunstyrelsens konkretisering av kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar. Kommunfullmäktiges strategiska mål samt kommunstyrelsens resultatmål kan gälla hela verksamheten eller delar av verksamheten. I tabellen ovan visas de resultatmål som kommunstyrelsen har fastställts tillsammans med den tolkning som förvaltningen gör av målformuleringen. För att göra målet mätbart har förvaltningen kopplat indikatorer mot respektive mål. På förvaltningsledningsnivå har man också formulera aktiviteter som förvaltningsledningen ansvara för. I årsplanen redovisas tolkning och indikator som en del av respektive resultatmål. Aktiviteter på övergripande nivå visas som en del av förvaltningsledningens arbete med att nå målen och kommer att följas upp i del- och årsbokslut på kommunstyrelsenivå. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 21(45)

7.2 Planerade verksamhetsvolymer 7.2.1 Verksamhet Volymgrupper Volymtal Plan helår 2015 Prognos helår T2 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Missbruksenhet Bostad med särskild service, antal brukare Arbetslivscentrum Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+G emensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Intern öppen-vård, bistånds-bedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Egna boenden, vuxna Antal brukare daglig verksamhet 720 760 739 779 250 250 129 162 2 250 2 250 2 347 2 689 11 000 11 000 13 948 11 899 5 526 6 050 6 958 5 646 175 160 165 139 5 5 2 7 1 600 1 462 1 697 1 633 700 800 554 312 2 200 2 200 3 641 4 053 88 82 81 81 200 190 165 157 Måltidsservice Serverade måltider 2 400 000 2 425 000 2 300 000 2 300 000 Kommunala fastigheter Elförbrukning (MWh) Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 16 700 16 400 16 538 223 625 211 575 208 846 30 079 36 558 37 480 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 22(45)

Volymgrupper Volymtal Plan helår 2015 Prognos helår T2 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Förskola Antal helårsplatser 1 823 1 868 1 885 1 934 Pedagogisk omsorg Antal barn 227 228 222 224 Förskoleklass Antal elever 512 495 501 491 Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 4 003 3 896 3 752 3 642 Skolbarnsomsorg Antal barn 2 265 2 238 2 181 2 075 Särskola Antal elever 31,5 32 32 36 Gymnasiet, Mimers Hus Mimers Hus/ Gymnasiesär Vuxenutbildning inklusive lärlingsoch yrkesvuxutbildning Fristående förskolor Fristående förskoleklass Fristående grundskola Fristående skolbarnsomsorg Fristående gymnasieskola Platser Köpta platser/vårddygn Brukare i hemtjänsten Ersatta timmar i hemtjänsten Antal elever 1 520 1 578 1 628 1 678 Antal elever 102 110 113 116 Antal studerande i Kungälv 600 310 219 Antal barn 502 489 475 449 Antal elever 67 70 72 59 Antal elever 592 580 565 542 Antal barn 303 300 285 275 Antal elever 249 247 256 268 Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter /Psykogeriatriska lägenheter 418 414 414 415 162 158 149 149 Omsorgslägenheter 176 176 185 184 Köpta årsplatser 3 1 0,14 0,67 Brukare med hemtjänst Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Timmar i hemtjänsten 1 030 1 000 962 1 039 1 050 1 000 1 049 1 008 361 000 340 000 313 128 292 363 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 23(45)

7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget De senaste åren har tillgången till arbetskraft minskat. Detta är ett demografiskt problem och hänger samman med stora pensionsavgångar och betydligt mindre grupper som uppnått arbetsför ålder. En följd av detta är att det är allt svårare att rekrytera till flera av de 200 yrkesgrupper som finns i kommunen. Insatser för marknadsföring och rekrytering behöver öka under året för att verksamheterna ska kunna bemannas. Särskilda insatser kommer bland annat att krävas rörande chefer, ingenjörer, undersköterskor och förskollärare. Det generella löneläget inom kommunal sektor är lägre än övriga sektorer på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av de ökade svårigheterna att rekrytera så finns därför ett behov av att utjämna dessa skillnader. Det medför en högre löneutveckling. En trend är att sjukfrånvaron ökar i hela samhället. Kungälvs kommun är inget undantag. Analyser av sjukfrånvaron och arbetsmiljön visar att det finns behov av särskilda insatser för bland annat vårdpersonal. En del av kommunens personal kommer att flytta in i det ombyggda Stadshuset. Där finns en helt ny typ av arbetsytor som förutsätter ett annat sätt att arbeta. Berörda medarbetare förbereds för nya arbetssätt genom bland annat stödinsatser från ergonom inom företagshälsovården. 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Finansiering/upplåning Med förslaget till investeringsbudget följer ett upplåningsbehov på 830,0 mkr brutto, av detta utgör 200,0 mkr amortering. Hela nettoupplåningsbehovet hänför sig till Kungälvs kommuns behov. Investeringsplanen Investering och exploatering redovisas dels i sammanfattning som del av denna Årsplan och dels som bilagor. Driftkostnadskalkyler ingår i underlaget. I förhållande till kommunfullmäktiges rambudget har ett antal förändringar skett varvid de enskilda årens planeringsramar såväl under- som överskridits. Detta beroende på att vi när Årsplanen skrivs har mer aktuell information, framförallt om året 2015, än vid tidpunkten för beslut om rambudget. Avstämning mot rambudget återfinns i tjänsteskrivelse och i avsnittet om investering och kommer tämligen kontinuerligt att behöva göras under kommande år. Driftplanen Kommunstyrelsens driftram ökar med 80,0 + 15,0 mkr från 2014 till 2015. Dessutom ökar de budgeterade avskrivningarna med 10,0 mkr. Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat 18,0 mkr. Total ramökning 105,0 Mkr. Genom beslut i kommunstyrelsen 2014-10-15 fick förvaltningen i uppdrag att inarbeta fyra tilläggsuppdrag i Årsplanen. Budgeterade kostnader för dessa summerar till 15 mkr och finansieras genom utökning av kommunstyrelsens ram. 5,3 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget Kompetensutveckling för lärare 5,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget Minska grupperna i förskolan 1,5 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget Anropsstyrd trafik på landet. 2,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget Förstärkt grundbemanning på vård- och omsorgsboenden. De behov förvaltningen presenterat för kommunstyrelsen överstiger ramtilldelningen med 35,0 mkr och motsvaras av antagande om volymförändringar i kärnverksamheten. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 24(45)

De reformer som annonserats är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner. Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här): För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 45 mkr, grundat på antagandet om ökning med 3,0 %. För driftkostnadsökning till följd av gjorda investeringar budgeteras 15,0 mkr. Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 38,7 mkr, efter avstämning med Ale kommun. För underhåll budgeteras 33 mkr, varav oförändrat 22 mkr för egna fastigheter och 11 mkr för anläggningar. För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2014 års budget. Förvaltningens sektorer ges därmed ett ekonomiskt beting som motsvarar verksamhetens pris- och kostnadsökning. 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan 1. Kortfattad beskrivning av förvaltningens verksamheter Kungälvs kommuns verksamheter omfattar ett brett kompetensfält och som är geografiskt utspridda över kommunens yta. Organisatoriskt är förvaltningen uppdelad i sektorer med kommunchefen som högste chef. Skola Förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning, Familjecentral (tillsammans med MVC/BVC och Arbetsliv o Stöd). Arbetsliv och Stöd Gemensam mottagning för socialtjänstfrågor, Funktionshinderverksamheten, Individ- och familjeomsorgsverksamheten (Barn- och ungdomsenheten, Missbruksenheten, Familjerådgivning/Kriscentrum, Social boendeverksamhet, Skuld- och budgetrådgivning), Utförarenheten, Försörjningsstödsenheten, Arbetslivscentrum (Daglig verksamhet, Enheten för arbete, rehabilitering och integration) samt Socialpsykiatrin. Fritidsgårdar, Unga Kungälv och Ungdomssysselsättning. Kultur och Samhällsservice Bibliotek, Kulturarrangemang, Kulturskola, Teater & uthyrning, Fritidsanläggningar, Stöd till idrott och rekreation, Folkhälsa, Medborgar- och näringslivsservice samt Överförmyndare. Vård- och Äldreomsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), myndighets- och beställarenhet, Vård- och omsorgsboenden (7 st samt dagverksamhet), korttidsboende, hemtjänst och öppen verksamhet (2 st servicehus, Kungälvs hemtjänst, larmpatrull, nattpatrull, anhörigstöd, demensteam), rehabenhet (rehabilitering, habilitering, hjälpmedelshantering, logoped, poliklinik, bostadsanpassningar) samt sjuksköterskeenhet (dygnetruntverksamhet), kom-hem-team. Samhällsbyggnad Översiktsplanering, Planering, Mark och exploatering, Trafik Gata Park, Samhällsbetalda resor, Vatten och avlopp, Renhållning, Bygglov, Miljö, Tillstånd, Kart- och mätverksamhet. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 25(45)

Kommunledning Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande av beslut, ekonomi, humana resurser/hr, utveckling, utredning och planering. Sektorn består av fem enheter: Utveckling, planering och uppföljning, Kommunkansli och juridik, Humana Resurser/HR, Ekonomi och upphandling samt Kommunikation. Servicesektorn Repro, IT, Projektledning bygg, Verksamhets- och fastighetsservice, Måltidsservice, Fastighets- och anläggningsteknik, Lokalvård, hamnverksamhet, Entreprenad, Bemanningsenhet och Löneenhet 2. Vad påverkar sektorns verksamhet? Respektive sektor har redovisat underlag till denna årsplan. Underlaget utgör samtidigt grund för de verksamhetsplaner som ska skrivas efter det att årsplanen fastställts. Verksamhetsplanen är sektorns styrdokument och en förutsättning för löpande uppföljning under verksamhetsåret. 3. Tilldelad budgetram Uppdraget till sektorerna blir att i verksamhetsplan för 2015 planera verksamhet och fördela resurser så att tilldelad budgetram hålls. Detta arbete skall göras i dialog med respektive utskott och med avstämning med kommunchef. Verksamhetsplanerna skall beslutas i kommunstyrelsen. I underlag till årsplan och verksamhetsplan pekar sektorerna på volym- och verksamhetsförändringar: Skola Volymökning netto 7,8 Mkr Arbetsliv och Stöd Volymökning netto 7,8 Mkr Vård och äldreomsorg Volymökning netto 14,6 Mkr Höjd timersättning till utförare i hemtjänsten Samhällsbyggnad Volymökning netto 7,0 Mkr Kultur och samhällsservice Volymökning netto 3,7 mkr En rak summering av dessa antaganden ger summan 40,9 mkr. Med beaktande av den osäkerhet som ackumuleras vid summering bedömer förvaltningen att en ram på 35,0 mkr är rimlig. 7.6 Investeringsplan 2015-2018 Uppdraget från Kommunfullmäktige mars 2014 och från Kommunstyrelsen april 2014 Förvaltningsledningen har lagt ett uppdrag till Investeringsgruppen att lämna förslag till en investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden 2015-2018. Förvaltningsledningen har under 2014 beslutat att utse Tf sektorchefen för Samhällsbyggnad och sektorchefen för Arbetsliv och stöd till styrgrupp för investeringsplaneringen. Sektorerna har för detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget 2015-2018 är en utgångspunkt för arbetet, liksom Kommunstyrelsens budgetdirektiv. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 26(45)

Pågående arbete från uppdraget 2014 Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Kommunstyrelsen att i planering och genomförande: Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt Utarbeta och föreslå principer för hur beslut kan fattas rörande investeringsobjekt som av planerings- och genomförandeskäl behöver fattas med större framförhållning än Årsplan Genom dialog, ägardirektiv och gemensamma viljeyttringar samordna kommunkoncernens arbete för att utveckla en attraktiv stad och bärkraftiga kommundelar Arbeta med fortsatt förtätning, med prioritering på de centrala delarna av Kungälv, Ytterby samt stråket längs väg 168. Enligt PM-rapporterna ska även serviceorterna Kärna och Diseröd prioriteras. Höja kapaciteten vad avser såväl tillståndsgivning, bygglov samt detaljplanläggning för att klara de tillväxtmål som kommunfullmäktige antagit Prioritera eftersläpande behov före tillväxtfrämjande investeringar under de närmaste två åren Se över möjligheten att börja tillämpa komponentavskrivning Uppdatera gällande styrdokument för exploatering Verka för att exploateringsinvesteringar i större omfattning ska ske genom externa intressenter Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4-stegsprincipen för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar Tillgodose nuvarande behov inom skola/barnomsorg och samtidigt stödja den förväntade ökningen av antalet elever, särskilt ska hänsyn tas till att långsiktigt möjliggör en minskning av barngruppernas storlek i förskolan Prioritera arbetet med att skapa fler platser för särskilt boende för äldre centralt och i kommundelarna. Fyrtio nya platser ska skapas genom om- och tillbyggnad av befintliga boenden Skyndsamt arbeta fram en struktur för ny planfri järnvägskorsning och centrumplacering i Kode Skyndsamt ta fram en modell för fördelning av finansieringen av Grokarebymotet. Beslutet innehöll följande tillägg (utdrag ur) till Kommunstyrelsens förslag: Att i Kodes två befintliga grundskolor göra om-, till-, eller nybyggnad för att åstadkomma ett F-9-spår. Förvaltningen föreslår att den pågående utredningen som utifrån verksamhetsoch fastighetsperspektiv samt ÖP inriktningen om attraktiva centrummiljöer i serviceorterna färdigställs för att kunna lämna ett samlat förslag. Att satsningen på gång- och cykelbaneutbyggnad ökas till nivån 20 mkr per år under planperioden. Förvaltningen föreslår målsättningen 80 mkr totalt på fyra år med stegrat genomförande pga. behov av planeringsinsatser, samverkan med Trafikverket och myndighetsprocesser. Att under 2014 genomföra en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under tak. Ev. beslut om placering skall fattas under 2014. Investeringsmedel skall avsättas 2017 med motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering. Hamnar/Turist- och besöksnäring/destinationsutveckling Vi vill stärka vår destination med främst Marstrand men också Kungälv och Bohus fästning som viktiga besöksmål, gästhamnsverksamheten, badplatser, scen på Fästningsholmen och arbeta för ett gångstråk runt Strandverket på Marstrand. Investering avgiftsfinansierad: (gästhamn/hamnverksamhet): 25 mkr. Investeringar skattefinansierad (infrastruktur, badplatser, scen ): 10mkr Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 27(45)

Förvaltningen föreslår att åtgärder i planen som möter Kommunfullmäktiges beslut. Dock vill förvaltningen sprida över fler år för att klara beslutad rambudget. Kommunen ska verka för möjligheten för Marstrand som kryssningsdestination och för angöring för turbåtar i Kungälv. I samband med detta ska även satsningar göras för gästhamnen i Kungälv. Förvaltningen föreslår åtgärder på södra sidan Fästningsholmen där djupet är tillräckligt. Hamnverksamheten genomför under 2013-2014 åtgärder på befintlig kaj för att underlätta transport från fartyg till kaj på Marstrandsön. Den offentliga miljön ska också lyftas genom särskilda satsningar på offentlig konst med början 2014 i konststråket Västra Tullen Kongahälla och vara klar 2017. Satsning 1 mkr årligen. Förvaltningen föreslår dels att beslutet arbetas in i investeringsplanen dels att 1% regeln för avsättning i investeringar till konst utreds. Närheten till naturen och möjligheten till en aktiv fritid stärker Kungälvs attraktivitet. Våra strövområden och motionsspår är tillgångar som ska vårdas och utvecklas. Under perioden förses motionsspåret i Kärna med elljus. Förvaltningen föreslår att driften av motionsspåren delas ekonomiskt mellan markdrift och verksamhetsdrift. Det medför att Fritidsverksamhetens budget lättar vilket ger utrymme för investeringar i elljusspår både i Kastellegården och i Kärna under perioden. När den nyligen nedbrunna Motionscentralen i Fontin återuppbyggs ska denna profileras för ett rörligt friluftsliv och främja folkhälsan i ett samarbete mellan kommun och föreningsliv. Förvaltningen jobbar på det sättet. Förvaltningens investeringsgrupp har arbetat in besluten ovan. De återfinns även i sammanfattningen samt i redovisningen av investeringar indelat i programområden. Sammanfattning av investeringarna i fyra programområden Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför innehåller investeringsplanen fyra övergripande programområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och investeringsplan fram till 2018. Programmen gör inte anspråk på att få med alla detaljerna i alla objekten i sin beskrivning utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive programområde. De innehåller även en utblick med sikte på 2019-2022. Programmen sammanfattas även med utdrag ur investeringsplanen. Dessa utdrag visar dock inte den totala omfattningen av investeringsplanen utan lyfter endast fram viktiga satsningar för programområdet och/eller serviceorterna. Objekt förekommer på flera ställer eftersom de ingår i planen både som delar i samlade geografiska program och som viktiga beståndsdelar i potterna. 1) Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till att en bit in på 2020-talet nå nivån 50.000 invånare. Ett annat sätt att beskriva målsättningen finns i att tillväxten ska vara 1,5% per år framöver. Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort. Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun. Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett paket vars kvalitet har en avgörande betydelse för att nå Kommunfullmäktiges målsättningar. Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla kommunens serviceorter i syfte att skapa kvalitet, trygghet och tillgänglighet till barnomsorg. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 28(45)

Förvaltningsledningen har också läst in de politiska signalerna från Samarbetspartierna att det finns en högre ambition om planering för ytterligare 60 platser för egna särskilda boendeplatser/vårdplatser under perioden. Dialog kring detta skall genomföras våren 2015. Genomförandet av översiktsplanen i våra kommundelar Utifrån underlagen till beslutad översiktsplan (januari 2012) ska serviceorterna ges tydliga centrumbildningar. Avsikten är att samla servicefunktioner på en begränsad yta i syfte att hjälpa till att skapa ett underlag med människor vilket i sin tur ger förutsättningar för kommersiell service. I serviceorterna är boendekvaliteterna viktiga för att skapa trygghet och attraktivitet. Behovet av kompletterande rekreationsfunktioner skapar förutsättningar för den befolkningsutveckling som översiktsplanen anger. Helt avgörande är den organiska vidareutvecklingen av de kommunala servicefunktionerna. Utmaningen för kommunen som organisation är att styra utvecklingen så att medvetna val göra och att kvaliteterna genomförs i den planerade ordningen för varje serviceort. Diseröd Tryggt, nära och lantligt! Ett nytt centrum byggs i Diseröd. Det ska innehålla vidareutveckling av förskole- och skolfunktionen för att både höja kvaliteten och erbjuda nya innevånare plats i de kommunala verksamheterna. Ett nytt allaktivitetshus med idrottshall kompletterar centrum. Biblioteket flyttas från skolan till centrum för att förstärka centrumfunktionen. Bostäder och trygghetsbostäder ska byggas i och i direkt anslutning till centrum för att öka antalet boende. Ambitionen är att en ny livsmedelsbutik ska etableras. Kollektivtrafiken ska förstärkas genom att bussterminalen flyttas från nuvarande läge till centrumtomten och kombineras med pendelparkeringsplatser. På nuvarande bussterminal byggs bostäder med vacker utsikt över delar av Romelanda. Återvinningsstation och reningsverk behöver flyttas och förändras för att utvecklingen ska kunna ske. Under hösten 2014 är två detaljplaner ute på samråd. Genomförandet beräknas starta under senhösten 2015. För att ytterligare förstärka utvecklingen med nya bostäder arbetas detaljplaner fram för Hoffrekullen och Tyfter. Dessa båda detaljplaner kommer att innehålla upp emot 300 nya bostäder. Det är lämpligt med en successiv utbyggnation. I slutet av planperioden är mycket av genomförandet igång och fram till utblicken är det tänkt att Diseröd har mer än 200 nya innevånare. Förslag till några viktiga satsningar i Diseröd: Kode Enligt översiktsplanen ska Kode ges stora utvecklingsmöjligheter. Här finns goda förutsättningar för ett gott boende både genom sitt utmärkta läge i förhållande till havet och till de stora kommunikationsstråken genom kommunen. Stora strukturerade frågor behöver hitta sin lösning. Passagen av Bohusbanan är en nyckelfråga, likaså är ytterligare tillgänglighet till trafiken på Bohusbanan viktig. Placering av centrum är en annan. Uppdraget att studera ett F-9-spår för skolan pågår. När det gäller möjligheten till en ny lösning för skola/förskola finns flera alternativ som nu utreds. Ett scenario kan vara att detaljplanelägga för en F-9-lösning samt förskola som sen får byggas i etapper beroende på behovet. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 29(45)

Inom något år är VA-kapaciteten åtgärdad efter många år av begränsningar. Förvaltningen ser att planeringsarbetet inleds under 2014 i syfte att lämna tydligare bilder beträffande infrastruktur och bebyggelseutveckling under planperioden. Västra Götalandsregionen behöver aktiveras för att kunna lösa väg och järnvägsfrågor i Kode. De planeringsprocesserna kräver långsiktighet och en omfattande förankringsprocess. Mot slutet av planperioden blir de första fysiska åtgärderna kunna genomföras. Huvuddelen av utvecklingen ligger i Utblicken. Kungälv Ytterby Kareby I detta område avses en betydande del av kommunens tillväxt ske (tillsammans med Kungälvs centrum 65% enligt ÖP). Med en så stor tillväxt följer stora behov på strukturell nivå samtidigt som utbyggnadstakten hålls hög. Det finns betydande utvecklingsområden i delområdets alla delar; I Ytterby färdigställs planerade delar av centrum samtidigt som flera nya bostadsområden tillkommer i väster. Ridskolans flytt under perioden ger ytterligare tillväxtmöjligheter både under perioden och i utblicken. På Strategisk nivå påbörjas arbete med förutsättningar för en framtida utbyggnad av centrum väster om järnvägen. Mot slutet av planperioden bedöms förtätning i Komarken bli aktuellt, en process som kommer att fortsätta i utblicken. Norr och öster om Kongahälla/Mimers hus finns flera stora utbyggnadsområden som behöver planeras under perioden men där utbyggnad i bedöms ske i utblicken. Stadens tillväxt ställer ökade krav på kommunal service, det ställer krav på investeringar i såväl skolor och förskolor som äldreboenden. Stora investeringar i skola och förskola runt om i delområdet ligger med i planperioden och ytterligare behov finns i utblicken, dessa avser både tillbyggnader och helt nya anläggningar. Torildskolan ligger tidigt i planen med byggstart under 2015. Utbyggnad av platser inom äldreomsorg är fördelat över både planperioden och utblicken, totalt bedöms fem nya äldreboenden behövas fram till 2022. Därutöver behöver förvaltningen med stöd av de allmännyttiga bolagen skapa möjlighet att bygga boende för den målgrupp som har omsorgsbehov men inte behov av äldreboende och de i gränszonen mellan äldreomsorgens och Arbetsliv-och stöds verksamheter. I samarbete med allmännyttan ska även fler servicebostäder skapas för funktionshindrade i behov av bostad med särskild service. Därutöver planeras investeringar i flera funktionshinderboenden under perioden. En viktig del av den kommunala servicen utgörs av Kultur- och fritids anläggningar. Genom att erbjuda ett rikt utbud av fritidsmöjligheter och tillgång till kreativa och vackra miljöer blir vi en attraktiv kommun. Inom perioden ligger bland annat återuppbyggnad av Motionscentralen som pågår och investeringar i när-rekreation samt att flytta ridskolan från Ytterby till Trankärr. Det är särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. Under 2014/2015 levereras uppdraget att studera möjligheterna för en multihall enligt uppdraget från Kommunfullmäktige. Investeringsmedel skall avsättas 2017 med tydliga motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering för uppförandet av multianläggning för Kungälvs is-idrott (konståkning, hockey och bandy). Sociala mervärden skall planeras. Alternativa driftsformer och ägande skall belysas. Stadskärnan Kungälv Motorn i kommunens tillväxtarbete! Stadskärnan, från Västra Gatan till och med Kongahälla, ska bli Göteborgsregionen mest dynamiska Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 30(45)

plats för kulturella, administrativa, sociala och kommersiella möten av kranskommunerna. Antalet boende och besökande i stadskärnan ska fördubblas fram till år 2025. En hög täthet ska eftersträvas och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform, verksamheter och handel. Besöksnäringen och handeln ska i samverkan stärka destinationen. På sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan och Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallvägen, Vita Fläcken, genom den nya stadsdelen och fram till entrén till Komarken. Upprustningen av stadsmiljön till en plats som Kungälvsborna blir goda ambassadörer för ska fortsätta. Investeringar planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. esplanaden eller promenaden förbi Västra parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Första etappen för Västra Tullen är entrén till det nya stadshuset, som ska ge en skjuts för området kring rondellen. Investeringen i Stadshuset skapar inte bara möjligheter för nya arbetssätt utan har också ett viktigt symbolvärde för utvecklingen i stadskärnan. Här byggs en liten, liten del av framtidens Kungälv, resten måste vi göra tillsammans. De 460 anställda som förväntas arbeta i stadshuset bidrar aktivt som kunder i centrumhandeln och i lunchrestaurangerna. Kopplingen till älven och närheten till rekreationsområdena runt stadskärnan ska vidareutvecklas ytterligare. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken, utveckling av Strandparken och promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden. En upprustning och omdaning av Fästningsholmen pågår under planperioden. Syftet är att möjliggöra utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen. En del i målsättning i arbetet kring stadens och Fästningsholmens utveckling är att koppla samman Fästningsholmen och gamla staden, däribland nytt torg på Fästningsholmen, en ny gånglösning över från Fästningsholmen till gamla torget och stråket bort längs Strandparken m.fl. Människor ska känna sig inbjudna att röra sig i stråken genom staden och centrum länkas ihop. Flera av dessa satsningar arbetas in i investeringsplanen 2015-2018. Under planperioden kommer resecentrum vid motorvägshållplatsen att vara i drift. Torildskolans upprustning är genomförd. De första trygghetsbostäderna är i drift på Kvarnkullen. Inom Kongahälla bedrivs en rad verksamheter, handel och de första bostadskvarteren är inflyttade. Det pågår byggnation för nya verksamheter, handel och bostäder på nuvarande bussterminalen. I källaren på kvarteret finns ett viktigt tillskott av parkering för stadskärnans besökare. Förslag till några viktiga satsningar i Kungälv-Kareby-Ytterby är: Ort Verksamhet Investering 2015 Invest bg 2016 Invest bg 2017 Invest bg 2018 Invest bg Utblick 2019-2022 Kareby Förskola Ny förskola 6 avd 4 000 28 640 Kareby Infrastruktur Grokarebymotet, aktiveras vid helt färdigställt (P-pendel och GC) Kareby Kultur och Fritid Konstgräs 11-manna, flytt och ersättning av befintlig gräsplan Kareby Skola 1 klassrum + kompl ytor för fh 120 kvm, inhyrning alt inköp moduler Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Centrumutveckling 4 000 3 840 Gruppbostad funktionshinder 17 600 Bostäder för ensamkommande flyktingbarn 12000 4000 Daglig verksamhet lokaler 8 480 Stadskärnan i Kungälv 6 000 6 000 20 000 20 000 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 31(45)

Ort Verksamhet Investering Kungälv Förskola Om- och tillbyggnad av Munkegärde och Ulvegärde förskolor Kungälv Gc-banor GC-bana Kastellegårdsgatan/Motionscentralen 2015 Invest bg 15 430 4 700 2016 Invest bg 2017 Invest bg 2018 Invest bg Utblick 2019-2022 Kungälv Gc-banor GC-bana Vävra-Tjuvkil 2 000 19 000 Kungälv Infrastruktur Rollsbomotet 2 000 6 000 Kungälv Infrastruktur Resecentrum - Markåtgärder Utmarksv /Konghällag, Ny GC- bron, hlp Kongahällag, västra Mvhpl, Bidrag 87 milj Kungälv Infrastruktur Stadsmässiggöra centrala gator och stråk 10 000 20 000 26 000 4 100 6 700 2 000 6 000 Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kultur och Fritid Kultur och Fritid Kultur och Fritid Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Kommunal Ridanläggning ink. Infrastruktur Modernisering av Skarpe Nord, Kongevi och Oasen samt konstgräs Motionscentralen 12 000 10 000 25 000 9 500 4 000 Parkstråk som binder ihop staden 8 800 1 800 Temalekplatser 3 000 3 000 Fästningsholmen/gamla torget 6 000 Upprustning V:a Gatan, affärsdelen 5 000 Ny gästhamnsanläggning Kungälv centrum, dela upp Esplanadens förlängning till Nordmannatorget Kungälv Skola Thorildskolan åk 7-9 ombyggnad och tillbyggnad Kungälv Skola Ny skola åk F-6 (grundskola o grundsärskola) med utbyggnadsmöjlighet, flexibla lokaler Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg 25 000 55 000 10 000 10 000 500 17 500 Äldreboende 60 platser 49 920 74 880 Utredning av nytt äldreboende 60 platser ersätta Båtsmansgärdes 2021 Utredning omställning Fridhemskullen för bostäder/äldreboende 2021 Äldreboende, 30 platser säbo och 30 korttid, ersätter Fridhem 2019 Äldreboende 60 platser, inhyrning eventuellt samarbete med koncernen Kungälv Infrastruktur Kungälvsmotet östra sidan, exploatering 55 000 85 000 300 125 000 500 20 000 15 000 200 200 51 200 76 800 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 32(45)

Ort Verksamhet Investering Kungälv Kungälv Bostadsbygg ande Bostadsbygg ande 2015 Invest bg 2016 Invest bg 2017 Invest bg Kongahälla, exploatering 80 000 85 000 50 000 Kvarnkullen, exploatering 3 000 Kungälv Parkering P-syd, exploatering 5 000 Ytterby Ytterby Ytterby Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Gruppbostad Funktionshinder 6+ 3 plats Ytterbyhemmet, Särskilt boende, 12 platser, målgrupp mellan Arbetsliv och stöd och Äldreomsorg Gruppbostad funktionshinder 18 000 Ytterby Förskola Ny förskola 4 avd med utbyggnadsmöjlighet till 6 avd, i utblicken 20 800 2018 Invest bg 200 22 540 Ytterby Gc-banor GC Stället-Ekelöv 500 2 000 10 000 10 000 Ytterby Gc-banor GC-Tega - Trädal -Staby, etapper 1 000 19 000 Ytterby Infrastruktur Sparråsvägen 5 500 3 000 3 000 Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Kollektivtrafi k Kultur och Fritid Offentliga miljöer Offentliga miljöer Utveckling Ytterby station pga K2020 och Västra Ytterby Multihall för konståkning, ishockey och bandy Torg och parker 900 900 Näridrottsplats+lekplats Ytterby Skola Ny flexibel skola F-3 inkl förskola 2-3 avd ink idrottshall Ytterby Skola Ytterbyskolan, Ombyggnad, tillgänglighetsanpassning och modernisering inkl kök, utblicken Ytterby Ytterby Vård-och äldreomsorg Bostadsbygg ande Ytterbyhemmet, omställning från vårdcentral till annan verksamhet Västra Ytterby (Vena, Nordtag mfl), exploatering Ytterby Infrastruktur Sparråsvägens förlängning, exploatering 3 800 5 000 10 000 75 000 75 000 1 000 30 000 40 000 5 000 3 000 19 000 18 000 2 000 52 000 Utblick 2019-2022 21 760 16 000 29 000 5 000 90 000 Kärna I ÖP ligger Kärna på ett framtida sekundärstråk, det innebär att de större satsningarna på serviceorten ligger längre fram i tiden. Samtidigt utgör Kärna serviceort för ett betydande omland och bör bli föremål för en centrumsatsning likt den i Diseröd i utblicken bortanför investeringsplan 2015-2018. Kärna utgör också ett lokalt kollektivtrafiknav med pendlingsmöjligheter via Kornhall och Ytterby. Bussterminalen är nyligen tillgänglighetsanpassad och kan nu fungera som bytesstation för alla resenärer. För att ytterligare öka möjligheten till pendling är en utbyggnad av GC- nätet kring kärna inlagd i perioden. I Kärna finns ett stort antal byggbara bostadstomter ytterligare tillskott bedöms Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 33(45)

inte behövas under perioden. För att ytterligare öka intresset för att bosätta sig i Kärna planeras viss investering i förskola och fritidsanläggningar både inom planperioden och i utblicken. Förslag till några viktiga satsningar i Kärna Marstrand Inriktningen i Marstrand följer översiktsplanen och de av Kommunstyrelsen beslutade s.k. 10- punkterna för Marstrand. Besöksnäringen och Marstrand som besöksmål över hela året ska förstärkas. Allt ljus på Marstrand är ett tillkommande arrangemang som parallellt med de stora sommareventen vidareutvecklar destinationen. Koön blir centrum för den kommunala servicen. Det gör att under planperioden och inom utblicken fram till 2022 kommer att etableras skola, förskola och olika former av omsorgsboende/trygghetsboende på Koön. Ett centrum för de kommunala servicefunktionerna på t ex Hedvigsholmen är eftersträvansvärt då det skulle medverka till att förstärka centrumområdet och ge ytterligare underlag för annan kommersiell service. En stor strukturerande och gammal fråga är parkeringstillgängligheten. En studie pågår vilken är tänkt att beslutas under 2015. Tanken är att hitta en parkeringsstrategi för Marstrand som effektiviserar dagens anläggningar och som möjliggör vidare utveckling av orten. Genomförandet av översiktsplanen innehåller även betydande bostadstillskott i Tjuvkil och på Instön. Dessa är definierade i översiktsplanen som grannbyar till Marstrand. Detaljplanearbete pågår i Tjuvkil. Det arbetet innehåller möjligheten att bygga förskola. Vidareutveckling av Instön ligger längre fram med tyngdpunkt i utblicken. Orsaken är att då finns förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp. Förslag till några viktiga satsningar i Marstrand: Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand, Diseröd samt Kode. Här samverkar detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande. 2) Ett effektivare och mer hållbart resande- Infrastruktur för både det lokala och regionala resandet. Pendlingen är ett framgångskvitto. Kommunen är intressant framförallt som bostadsplats men även för arbete. För att klara de utmaningar som ligger i den växande regionen och därmed den växande Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 34(45)

kommunen behöver vi vidareutveckla den övergripande infrastrukturen. Vi behöver arbeta aktivt för att förändra beteenden hos de som reser i vardagen. Fler behöver använda cykel och buss/tåg för att klara miljöutmaningarna. Hållbart resande är samlingsbegreppet för hur vi rör oss i transportsystemet. Programmet innehåller betydande satsningar på infrastruktur i form av Karebymot, Resecentrum i Kungälv, ökad tillgänglighet vid Ytterby station, ny bussterminal i Diseröd och utbyggd linjetrafik i Kungälv. Programmet innehåller åtgärder som ska underlätta beteendeförändring hos enskilda. Vi föreslår även studie av effekter om kollektivtrafikens taxegränser ändras i syfte att underlätta det kollektiva resandet. Bland potterna ligger en satsning om 4,0mkr/år i åtgärder som ska främja alternativen till bilen. Genom att erbjuda ytterligare gångoch cykelvägar i kommunen får vi både effekten bättre folkhälsa och skapar förutsättningar för att fler barn och vuxna ska kunna välja cykel framför bil och buss inkl. skolskjuts. För att det ska lyckas behöver det nuvarande systemet förädlas successivt. Trafiksäkerhet, tillgänglighet, anslutningar till skolor, belysning, anpassningar av hållplatser mm frågor behöver åtgärder. Förslag till några viktiga satsningar inom hållbart resande är: 3) Destinationsutveckling skapa ännu stoltare ambassadörer. Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt. Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen i Kungälv, på Fästningsholmen, och i Marstrand är centrala i destinationsutvecklingen. Ett antal övergripande potter ska skapa rätt förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Programmet är även tänkta som en del av svaret på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand. Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar. Fästningsholmen, entrén till hela Kungälv Avtalet med Statens fastighetsverk kring utvecklingen av Fästningsholmen är klart. Genomförandet har börjat. Bagahus AB har startat sin verksamhet. Detaljplanen för Fästningsholmen har vunnit laga kraft. Programmet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktige har beslutat. Här finns bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice och infrastruktur för att kunna genomföra större arrangemang. Strandstråket i Kungälv Från centrala Fästningsholmens strandpromenad till Strandparken, Älvparken, upp i Bäckparken och över till Komarksstrandens vasspromenad. Målet är en obruten strandpromenad längs älven och Komarksbäcken, med en jämn fördelning av aktivitetsytor och parkområden av mer kontemplativ karaktär. Stråket utvecklas bl. a i samverkan med Bagahus AB, Statens fastighetsverk, (projekt Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 35(45)

Kungälvsbryggan), Kv Koggen vid älven. Strandstråket möter Centrumstråket vid Kongahällagatan och Kvarnkullen. Centrumstråket i Kungälv Ett grönstråk genom Kungälv från Gamla Torget ska via de små trädgårdarna på Västra gatan och Strandgatan till Västra Parken, Uddevallavägen, Kongahällagatan och över till Komarken och Klosterparken med omgivningar. I stråket ingår även gatuträd och planteringar i gatumiljö. Hit räknas också några mer isolerade parker som Rådmansparken och Kvarnkullens midsommarplats. Här vidareutvecklas berättelserna om det äldre Kungälv till utflyktsmål. Det här stråket möter uppdragen om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket. Gamla torget förändras till att bli en tydligare mötesplats och entré till Östra och Västra gatan. Marstrand Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med information- och parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på Koön kommer under perioden inkludera södra Koön, Backudden och Rosenlundsområdet. Samarbetet med det lokala näringslivet ger verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra strandverket ska vi i samarbete med Statens fastighetsverk studera frågan om en promenadbrygga på land. Ytterby och övriga serviceorter Även om kommunen inte är ansvarig för ytorna i våra serviceorter är det angeläget att dessa upplevs tilltalande och välkomnande. Förvaltningen ska studera om det går att i mindre skala samarbete med de lokala vägföreningarna för att öka mängden planteringar. Förslag till några viktiga satsningar inom destinationsutveckling är: 4) Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiktsplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Under 2014 har beslut fattats om nytt vattenverk och dess placering i Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 36(45)

Dösebacka (KF 201/2014). Nytt vattenverk ska klara långsiktig utveckling i kommunen med ökad befolkning. Kapaciteten ska även studera förutsättningarna för att fortsätta leverera vatten till Ale och se om vi kan vara en regional möjlighet för kommunerna norr om oss. Förslag till några viktiga satsningar inom va-verksamheten: Generella potter Utöver fyra ovanstående programområden med riktade investeringar finns även ett antal generella investeringar i form av potter för bland annat trafiksäkerhet, lekplatsprogram, park-och strövområden runt om i kommunen. Potterna innehåller även investeringar för lokalanpassningar och energisparåtgärder i kommunala byggnader samt inventarier för kommunala verksamheter. Viktiga potter för 2015-2018 är: Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 37(45)

Sammanfattning av volymer investeringar 2015-2018 Investeringsplanen kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering) Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. Bilderna viktiga investeringar för varje serviceort presenteras i de fyra programområdena ovan. De skattefinansierade investeringarna delas även in verksamheter. Volymerna för de skattefinansierade investeringarna sorteras i olika typer av verksamheter enligt följande bild. Observera att endast år 2015 är inom ram medan påföljande år fortfarande är i ett planeringsläge. Sammanställning investeringsförslag per verksamhet tkr 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Förskola 19 430 39 520 13 880 62 280 135 110 Skola 136 550 133 500 72 000 192 500 534 550 Kultur & Fritid 45 620 26 000 54 350 60 000 185 970 Arbetsliv & stöd 29 600 30 480 21 000 22 540 103 620 Vård-och äldreomsorg 800 55 120 75 080 51 500 182 500 Offentliga miljöer 58 100 39 700 47 700 11 850 157 350 Gc-banor 13 200 43 000 24 500 25 000 105 700 Infrastruktur 34 400 35 700 60 000 28 000 158 100 Centrumutveckling 6 000 6 000 12 000 Kollektivtrafik 5 300 5 500 11 000 13 000 34 800 Energisparåtgärder 18 000 18 000 18 000 18 000 72 000 Inventarier 20 000 15 000 10 000 10 000 55 000 IT-inventarier 28 000 15 000 10 000 10 000 63 000 Lokalanpassningar 35 000 25 000 25 000 25 000 110 000 Summa 450 000 487 520 442 510 529 670 1 909 700 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 38(45)

Förtida beslut - Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar Investeringsgruppen vill inledningsvis peka på att sammanställningen av investeringarna visar upp volymer som är högre än ramen som Kommunfullmäktige anslagit under perioden 2015-2018. År ett, d.v.s. 2015, ligger förslag till skattefinansierade investeringar inom beslutad ram. För åren 2016-2018 krävs mer bearbetning. I det här läget lämnas ramarna för 2016, 2017 och 2018 orörda. Förvaltningen föreslår alltså ingen ramjustering just nu. Investeringsplanen bearbetas vidare inför Årsplan 2016. Beslut i investeringsplanen för 2016-2018 Redan nu finns dock ett förslag på större projekt som ligger under åren 2016-2018 och som behöver låsas fast genom förtida beslut. Detta för att arbetet med att planera och genomföra objekten ska kunna ske inom tidplan. I många fall handlar objekten om stora behov inom kärnverksamheten som måste lösas eller om avtal som finns med annan part, t ex Trafikverket. Genom att låsa dessa objekt tas delar av ramarna för åren 2016-2018 i anspråk. Sektorerna har förfinat sitt planeringsarbete i behovsanalyserna. De prognoser som kommunen genom beslut lagt fast ligger till grund för arbetet. En analys är även gjord av detaljplaneringssituationen. Detta ligger nu som förutsättning för byggstart i alla de anläggningar som behöver ny detaljplan. Tidplanerna är i möjligaste mån synkade med sektorernas behov och möjligt genomförande. Större skattefinansierade objekt som föreslås låsas under perioden 2015-2018 för att påbörja ett genomförande är följande: Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Volymökningarna som förslaget innebär förutsätter att sektorernas budgetbehov hanteras och kompenseras genom ordinarie budgetprocess med hushållnings- och effektiviseringsfokus likt tidigare år. Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en naturlig volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. Investeringsgruppen föreslår därför 1% årlig effektivisering i verksamheterna som en möjlighet att öka investeringsvolymen för Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 39(45)

de skattefinansierade investeringarna. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar differentierade avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. I dagsläget pekar dock prognoserna på att alla investeringar inte kan genomföras enligt tidplan, bland annat på grund av markägarfrågor. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som KF beslutar om. Det gör att en förutsättning för investeringarna i vatten och avlopp, renhållning, hamnverksamheten och parkering är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter om inte dagens driftramar räcker till. Detaljplanen för ett nytt vattenverk i Dösebacka förväntas vara klar under hösten 2015. Vid årsskiftet 2014/2015 kan det vara så att processen avbryts för att istället ersättas med en process om ett bygglov i enlighet med de förväntade förändringarna i Plan och Bygglagen. Förvaltningen driver dock detaljplanärendet vidare då vi inte kan garantera lagstiftningsförändringen genomförs. Även för de avgiftsfinansierade investeringarna finns ett behov av att fatta förtida beslut som rör åren 2016-2018 för att kunna starta projekt i tid för att klara ett genomförande. Större avgiftsfinansierade objekt som föreslås låsas under perioden 2015-2018 är följande: De exploateringsfinansierade investeringarna ökar under perioden. Kongahälla ska genomföras. Hareslätt och Västra Ytterby samt Diseröd kommer att starta under perioden. Målsättningen om att genomföra 2000 nya bostäder under mandatperioden får effekt på arbetsprocesser och tidsplanering. Förvaltningen behöver vara mer aktiv gentemot byggherrar som redan har byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner. Förvaltningens bedömning av genomförandet är inarbetat i investeringsplanen. För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk. Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad. Även om anläggningsinvestering i exploateringsprojekt är externt finansierad behöver de skötas under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie avskrivningsregler. Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 40(45)

styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att KF årligen fattar separat beslut i samband med bokslut om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostnader. Kommunfullmäktige beslutade i sitt rambeslut, maj 2013, att styrdokumentet för exploateringsprocessen ska uppdateras och det arbetet pågår inom ramen för Framtids- och utvecklingsberedningen samt Ekonomi och strategiberedningen. Viktiga exploateringsfinansierade satsningar: Driftkostnadsutveckling 2015-2018 och effektiviseringsbehov Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i investeringsplanens sammanställning. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett schablonmässigt utrymme som för åren 2015-2018 beräknas till ca 20 mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. Driftkostnadseffekterna av skattefinansierade investeringar för åren 2015-2018 är prognostiserade till: Driftkostnadseffekter skattefinansierade inv 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Ram 450 000 300 000 250 000 250 000 1 250 000 Förslag 450 000 487 520 442 510 529 670 1 909 700 Diff 0-187 520-192 510-279 670-659 700 Utrymme avskrivn och drift Verklig avskrivn och drift 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 31 719 55 885 61 905 74 960 224 469 Diff -11 719-35 885-41 905-54 960-144 469 Effektiviseringbehov ca -0,59% -1,79% -2,10% -2,75% -7,22% Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 41(45)