Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2012

Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2012 Sammanställt och redigerat av: Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län

1 Innehåll 1. Rapportering... 1 2. Syfte/Uppdrag... 3 3. Mål och måluppfyllelse... 3 4. Medborgarperspektivet... 4 5. Produktionsperspektivet... 5 5.1. Beroendecentrums öppenvård... 7 5.1.1 Allmänmottagningen... 7 5.1.2 Neuropsykiatrisk mottagning... 10 5.1.3. Trafikmedicinsk mottagning... 11 5.1.3.1 Körkorts mottagning... 12 5.1.3.2 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken... 13 5.1.4 Opiatmottagningen... 15 5.1.5. Kajsamottagningen... 20 5.1.6. Ungdomsmottagningen... 23 5.1.7 Dopningsmottagning... 24 5.1.8 Psykoterapi och Psykologgrupp... 25 5.1.9 Läkarenheten... 27 5.1.10 CM team (Case management)... 29 5.2 Beroendecentrum slutenvård... 30 5.2.1 Beroendecentrums vårdavdelning... 30 5.2.2 Tillnyktringsenheten (TNE)... 33 5.3 Övrig produktion... 37 5.3.1 Projektbeskrivning för Beroendecentrums samlade vård- och behandlingsprogram mot smittspridning... 37 5.3.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser i kliniken under året... 37 Sammanfattning Slutord... 38 Bilaga 1 Betydelsen av sen debut vid alkoholmissbruk hos kvinnor... 39 Bilaga 2 Forskning, Kurt Skårberg Dopningsartikel och Akupunktur... 40 Bilaga 3 Forskningsprojekt Prevalens, utredning och träning av exekutiva funkt nedsättn hos vuxna med bred beroendepsykiatrisk samsjuklighet... 40 Bilaga 4 Forskning SMADIT - Örebro... 41

1 1. Rapportering Verksamhetsåret 2012 har på många sätt varit annorlunda än tidigare år sett både ur ett Beroendecentrumperspektiv och ur ett omvärldsperspektiv. Den av Landstigsdirektören under år 2011 föreslagna delningen av PPH- förvaltningen trädde i kraft vid årsskiftet innebärande att Psykiatrin med cirka ett tusen medarbetare utgjort ett eget förvaltningsområde under året 2012. Förvaltningen har bestått av sju psykiatriska kliniker, PFC (forskning) samt förvaltningsövergripande stabsfunktioner. Under förvaltningsdirektörens domän har även förvaltningen av psykiatrins nationella kvalitetsregister KCP ingått. Redan vid start av den nya psykiatriförvaltningen påbörjades ett omfattande förändringsarbete under arbetsnamnet PUFF 2. Samtliga kliniker exklusive Beroendecentrum berördes på ett direkt sätt av den omstrukturering som vid årets slut resulterade i att antalet kliniker reducerades från sju till fem. Den nya uppdragsordningen för de fem klinikerna har tagit sin utgångspunkt i målsättningen att förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten i möte med psykiatrin för medborgarna i Örebro län. Under sista delen av verksamhetsåret togs kontakter från Beroendecentrum med BUP i syfte att finna nya vägar till samarbete och överlämnande av patienter utifrån den för BUP kliniken nya uppdragsordningen (klinikens uppdrag kommer från 2013 att inkludera målgruppen unga vuxna 18-25 år). Beträffande övriga förändringar hänvisas till Psykiatriförvaltningens hemsida. Det nationella blickfånget på Beroendecentrum har under året varit mera omfattande än för andra år. Beroendecentrums uppbyggnad och utveckling av SMADIT har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats nationellt i samband med konferenser, hearings och studiebesök. Inte minst inbjöds kliniken till regeringskansliet i mars månad till en av Rikspolisstyrelsen arrangerad nationell konferens för redovisning av framgångsfaktorer i samverkanskonceptet SMADIT- Örebro län. Till konferensen var samtliga länspolismästare i landet, Vägverket och ansvarigt statsråd inbjudna. Under året har Beroendecentrum även uppmärksammats av SKL, regeringskansliet (statsråd Maria Larsson) och föreningslivet för det framgångsrika arbetet som genomförts för att öka brukarinflytande i vården. Hedersutmärkelsen Verdandiljuset har tilldelats verksamhetschefen för kliniken. Ett pris som skall ses som ett erkännande för det idoga arbete/engagemang som kliniken i sin helhet nedlagts under många år i Beroendecentrums brukarråd med föredömligt stöttning och support av politik och tjänstemannaledning i landstingets psykiatriorganisation. Övrigt att notera är att representanter från kliniken har nominerats för deltagande i socialstyrelsens revidering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård och vidare att dialog inletts mellan Beroendecentrum och Socialdepartementet för att utreda förutsättningarna till att ett nationellt kompetenscentrum för dopningsmissbruk utvecklas med Dopningsmottagningen i Örebro som bas. Örebro läns landsting är det enda landsting i Sverige som i dag bedriver behandling av dopningsmissbruk i en för ändamålet särskild inrättad specialistmottagning. Regeringen har inte heller under detta år presenterat några nya lagförslag eller propositioner kring den framtida missbruksvården utifrån Gerhard Larssons omfattande utredning av frågan. Förväntan på sådana åtgärder/insatser har varit stor både från lokala och nationella aktörer inom missbruks- och beroendevården. Beskedet som lämnats från berörda departement har varit att arbetet med utvärderingen av inkomna remissförslag har pågått och att ett inledande arbete för att skriva propositioner har påbörjats med sikte på att presentera förslag inför vårriksdagen 2013. Den nationella rapporteringen kring drogfrågor har i stället kommit att handla om Tullen och polisens arbete i samband med spaning, upptäckt och beslag av stora partier narkotika som insmugglats i landet. Under året redovisas beslag av amfetamin, cannabis och kokain i så stora partier och ämnade för den svenska marknaden att slutsatsen bör bli att missbruket fortsätter att öka kraftigt. Inte minst kan konstateras att beslagen av postförsändelser innehållande narkotiska preparat som inhandlats via nätet aldrig varit större. Exempelvis redovisas i slutet av året att Arlandapolisen i samarbete med tull under tio månader gjort ett beslag av 6000 postförsändelser innehållande droger inhandlade på nätet. Motsvarande siffra för helåret 2011 var 2000.

2 I vårt lokala perspektiv, sett utifrån Beroendecentrums möte med länets missbrukare, kan konstateras att missbruket av cannabis och droger inhandlade på nätet uppvisar en mycket oroande utveckling. Framförallt blir detta mycket tydligt i gruppen unga vuxna (16 25 år). Denna grupp har kraftigt ökat i år i förhållande till föregående år (cirka 40 %) och inte minst kan noteras att cannabismissbruket och användandet av droger inhandlade på nätet i princip är aktuellt i varje ärende som inskrivs på Ungdomsmottagningen. Vad som är ytterligare tragiskt och oroväckande är att två unga personer avlidit under året där dödsorsaken sannolikt kan härledas till överdos av s.k. nät drog. Ytterligare utredning av båda ärendena pågår vid årets utgång för slutgiltigt fastställande av dödsorsak. Inom parantes kan dessutom nämnas att preparatet MDPV (högpotent och svårt att dosera) som är till försäljning på nätet och som vållat stora problem i Västmanland även har påträffats i Örebro län under året. Cannabistillgången i länet har i stort sett varit god eller mycket god under hela året (källa: patienterna själva och polis). Den illegala insmugglingen har på senare år kompletterats med framodling och beredning av växten lokalt. Ett antal s.k. hemodlingar har upptäckts men även omfattande industriell odling (norra länsdelen, december månad). I Västmanland har polisen i slutet av året gjort ett stort beslag av hasch, 125 kilogram samt 25 kilogram amfetamin som ämnats för distribution inom den region som även Örebro län inkluderas i. Ungdomsmottagningen har kunnat konstatera att inställningen till cannabismissbruket hos ungdomar präglas alltmera av en tillåtande attityd och försvarsinställning till information om skador direkt relaterade till missbruket. Det finns all anledning till en samhällig mobilisering i vårt län för att förändra ungdomars attityder och för att reducera tillgången på drogen. I verksamhetsberättelse för år 2011 framlyftes den till kliniken allt ökade inströmningen av ärenden med ett läkemedelsberoende. Beroendeproblematik som i huvudsak genereras inom hälso- och sjukvårdens egen organisation. Det kan röra sig om patienter som exempelvis ordinerats läkemedel för smärtlindring i väntan på operationer och som efter det operativa ingreppet inte fått möjlighet till utsättning av det beroendeframkallande läkemedlet eller patienter som fått läkemedlet insatt vid andra akuta sjukdomstillstånd och som inte fått den uppföljning och möjlighet till utsättning av läkemedlet som borde ha skett enligt gängse riktlinjer och praxis. Utvecklingen har fortsatt under år 2012 med en ökning av remisser och konsultationsförfrågningar med cirka 20 % från år 2011:s redan höga siffror. Här bör observeras att Beroendecentrum formellt inte har denna målgrupp inskriven i uppdragsordningen och av den anledningen har frågan lyfts upp till förvaltningsnivå för vidare diskussion och hantering. Under året har en särskild mottagning för mottagandet av patienter med ett dopningsmissbruk inrättats. Mottagningen är den första i sitt slag i Sverige. Vidare har dopningsmissbruk inkluderats i uppdragsordningen för SMADIT Örebro län med start från 1 januari. Även detta är ett unikt arrangemang som inte finns på någon annan plats i Sverige. Dopningsfrågan har även varit aktuell ur ett annat perspektiv under året då en kommunikation inletts mellan Beroendecentrum och Socialdepartementet angående förutsättningarna att Beroendecentrum får ett uppdrag att bygga upp ett koncept till ett nationellt kompetenscentrum för dopningsmissbruk. Många hade förväntats sig att regeringen inför/under året tagit ställning till vem som skall ansvara för och hur tillnyktringsverksamheten skall tillgå både avseende de som ansöker om tillnyktring på frivillig basis och de som blir föremål för insatsen via LOB (lagen om berusade personer vårdlag för polisingripande). Inget besked har dock ännu lämnats från regeringen i frågan. Beroendecentrum innehar uppdraget att svara för länets behov av tillnyktringsinsatser. Uppdraget genomförs på entreprenad åt länets kommuner. Antalet inskrivningar för tillnyktring har i år varit det högsta, drygt 1100, sedan uppdragets tillkomst.

3 Under året har en nygammal fråga aktualiserats på såväl det nationella som det lokala planet nämligen vilken aktör i den samhälliga organisationen som skall tillhandahålla insatser för behandling av spelberoende. Frågan fick ny kraft då spelberoende som enda icke substansberoende inlemmas i diagnossystemet DSM-V d.v.s. ses som en beroendesjukdom. Utifrån detta perspektiv har frågan debatterats nationellt med en tendens till att se behandling av spelberoende som ett uppdrag för hälsooch sjukvården. En liknande diskussion har initierats lokalt av Örebro kommun i Vilmergruppen (samarbetsforum för kommun och landsting i Örebro län avseende frågor inom områdena psykiatri och missbruksvård). Hitintills har inga beslut eller anvisningar presenterats på något plan som talar för att frågan har sin hemvist i sjukvården. Under verksamhetsåret 2013 kommer med största sannolikhet diskussioner i frågan att fortsätta och intensifieras på såväl det nationella som det lokala planet. Tillämpningen av LVM är en fråga som varit föremål för återkommande diskussioner under året mellan Beroendecentrum och Örebro kommuns socialtjänst. Läkargruppen i Beroendecentrum har haft den ståndpunkten att tillämpningen av LVM varit för sparsam generellt. Vidare att när avrop av LVM initierats av läkare i akuta enskilda fall så har inte detta föranlett de åtgärder som läkare bedömt nödvändig. Överläggningar i frågan har påbörjats i positiv anda med deltagande av områdeschef och enhetschef från kommunen och verksamhetschef, chefsöverläkare, avdelningsläkare, enhetschef från Beroendecentrum. Avsikten är att diskussioner skall fortsätta under första kvartalet 2013 och landa i en samsyn och överenskommelse i frågan. 2. Syfte/Uppdrag Uppdraget för Beroendecentrum har till sitt innehåll i princip varit detsamma i år som för föregående år nämligen att primärt utgöra Örebro läns samlade resurs för specialiserad beroendevård. Insatsen skal ses som ett komplement på specialistnivå till det utbud som erbjuds via allmänpsykiatri, primärvård och socialtjänst i länet vid upptäckt av eller önskemål om behandling för missbruk av alkohol/droger. I uppdraget har inte ingått att utreda och behandla beroendesyndrom av typ spelberoende, sockerberoende, sexberoende eller liknande utan utifrån insatser grundade på inkluderingskriterierna för beroende i DSM-IV. I uppdragsordningen för Beroendecentrum har några ytterligare uppdrag ingått bl.a. att tillhandahålla tillnyktringsverksamhet för länets behov. Verksamheten regleras i ett särskilt avtal mellan länets kommuner och Örebro läns landsting (Psykiatriförvaltningen). Vidare har Beroendecentrum även innevarande år utgjort navet i den länsomfattande trafiksäkerhetsinsatsen SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) samt fortsatt drift av Körkortsmottagningen (för de personer i länet som ålagts av Transportsstyrelsen att verifiera sin alkohol/drogfrihet för att få alternativt behålla sitt körkortstillstånd). I överenskommelsen med den politiska ledningen och psykiatri ingår även att Beroendecentrum förutom reguljär mottagningsverksamhet dagtid även skall tillhandahålla akutverksamhet under kontorstid för länets invånare som är i åldern från 16 år och uppåt och som har ett missbruk/beroende av alkohol/droger och en samtidig psykisk ohälsa som i sig kräver ett möte med den specialiserade psykiatrin. Kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutvårdsverksamhet upp till sjuksköterskenivå. 3. Mål och måluppfyllelse De övergripande mål som Beroendecentrum haft att arbeta efter är de av landstingets politik beslutade övergripande målområdena, de av Psykiatriförvaltningen angivna förvaltningsspecifika målen samt de

mål som finns formulerade i den årliga överenskommelsen som träffas mellan psykiatridirektör och Hälsokansli. Till detta skall adderas målet att tillnyktringsverksamhet skall erbjudas för länets behov till den volym och kvalitet som anges i entreprenadkontraktet mellan länets kommuner och landstinget. I de mätningar som genomförts månatligen i förvaltningen vilka avser att mäta tillgänglighet så har vårdgarantin för Beroendecentrums samtliga enheter i princip uppfyllts (några fel i registreringen i IMX kan noteras under året vilket vissa månader pekat mot negativt utfall, felen har haft att göra med att användare glömt att ta bort gammal vårdbegäran när ny upprättas). I år har inte någon brukarrevision genomförts så hårddata finns inte att tillgå för hur bemötandet uppfattats sett ur ett brukarperspektiv. Däremot har under året uttryckts i brukarrådet att bemötandet generellt är gott i Beroendecentrum vilket också nämns i brukarorganisationernas verksamhetsberättelse. Brukarrevision kommer att genomföras år 2013 av såväl öppenvård som heldygnsvård. Under året har ett omfattande och ambitiöst arbete pågått för att ta fram evidensbaserad vårdprogram för de utbud/behandlingar som erbjuds i Beroendecentrum. Allt i en strävan till att uppnå optimala förutsättningarna till en god och säker vård. De under året inrapporterade avvikelserna, kommunikationerna med Socialstyrelse och patientnämn i enskilda ärenden har inte ifrågasatt att en god och säker vård erbjuds av kliniken. Under året har inte heller något suicidförsök eller fullbordat suicid inrapporterats pga. brister i den medicinska säkerheten i den pågående behandlingen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Beroendecentrum i sin helhet har svarat väl mot uppställda krav som avser tillgänglighet, gott bemötande och en god och säker vård. I överenskommelsen med hälsokansliet framlyfts några specifika uppföljningsområden såsom vaccinationsverksamheten avseende hepatit A och B, arbetet med individuella vårdplaner samt registrering i kvalitetsregister SBR och LAROS. Måluppfyllelsen är god och redovisas särskilt under avsnitt produktion. 4. Medborgarperspektivet Medborgarna i Örebro län har genom Beroendecentrums utbud tillgång till en bredd och till en omfattning av beroendevård som de flesta andra landsting inte kan erbjuda sina invånare. Beroendecentrum möter länets invånare i en mängd olika situationer vilket särskiljer kliniken från de övriga psykiatriska klinikerna i psykiatriförvaltningen. Kontakten med medborgarna med en beroendeproblematik kan ske via det reguljära utbudet av utrednings- och behandlingsinsatser för medborgare från 16 år och uppåt, i anonyma möten som erbjuds i Kajsamottagningen och Ungdomsmottagningen, i samband med tillnyktring, i körkortsfrågor, i samband med trafikförseelser där alkohol/droger utgör kontaktanledning (SMADIT- Örebro län) eller i erbjudande till anhöriga/närstående. I Beroendecentrum finns ett väl etablerat brukarråd som har varit verksamt sedan kliniken startade år 1999. Rådet kan ses som medborgarnas förlängda arm i Beroendecentrums verksamhet (se särskild verksamhetsberättelse från deltagande organisationer i brukarrådet, bilaga?) Under året har i brukarrådet, på uppdrag av psykiatridirektören, framtagit ett 10-punktsprogram för ökat brukarinflytande i vården (se bilaga?). Arbetsuppgiften har tagit stor plats i brukarrådet under året. Programmets inriktning antogs av psykiatrins ledningsgrupp i maj månad. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för implementeringen av programmet. I arbetsgruppen ingår fyra brukarorganisationer samt en representant från varje klinik som ingår i den nya psykiatriförvaltningen. Programmet har rönt stor nationell uppmärksamhet och uppskattning och då inte minst i SKL:s nationella brukarråd. Programmet presenterades för statsrådet Maria Larsson i oktober månad i samband med ett 4

5 brukarseminarium i regeringskansliet. Statsrådet förmedlade att hon skulle arbeta för att sprida de goda idéer som presenterades i programmet i ett nationellt perspektiv. Under året har två organisationer i brukarrådet genomgått en genomgripande förändring. De lokala representanterna i FMN har av olika skäl brutit sig ur riksorganisationen och bildandet en ny förening med i princip samma uppdragsordning. Den nya organisationen har antagit namnet AHA (anhöriga hjälper anhöriga). Vid årets slut är den nya organisationen om möjligt ännu mer etablerad och aktiv i brukarrådet och i länet än den tidigare föreningen. Vidare har KRIS lokalt genomgått en omtumlande förändring under året då den lokala föreningen uteslöts från riksorganisationen. De föreningsaktiva i KRIS lokalt har nystartat en förening påminnande om moderorganisationen under namnet Fenix019. Den nya föreningen är vid årets slut verksam inom princip alla de områden som tidigare KRIS betjänade. I övrigt kan konstateras att arbetet i Beroendecentrums brukarråd i likhet med tidigare år präglats av hög aktivitet och ett stort engagemang. Inom parentes kan nämnas att verksamhetschefen för Beroendecentrum fick motta Verdandipriset 1 december i Norrköping. Priset är en hedersutmärkelse som skall ses som ett uttryck för uppskattning av det samlade arbete som nedlagts i brukarrådet, i kliniken i förvaltningen för att skapa en högre grad av inflytande och delaktighet för brukaren i vården. 5. Produktionsperspektivet Innevarande år har antalet öppenvårdsbesök ökat kraftigt och vid oktobermätningen svarade Beroendecentrum för drygt hälften av hela psykiatrins ökning av registrerade besök. Det är framförallt två mottagningar inom kliniken som särskilt sticker ut nämligen Allmänmottagningen och Ungdomsmottagningen. Vid avstämning vid årsskiftet kvarstår i princip detta faktum. Av nedanstående tabell framgår totalvolymerna avseende öppenvårdsbesök i psykiatriförvaltningen fördelade på respektive klinik. Psykiatriförvaltningen besök jan - dec 2012 Allmänpsykiatrisk heldygnsvård 4698 Allmänpsykiatrisk högspecialiserad vård 13245 Allmänpsykiatrisk närpsykiatri 63521 Beroendecentrum 27811 Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik 21525 Rättspsykiatrisk klinik 1041 Total 131841 Under året har ett omfattande arbete startats upp i syfte att uppnå en mera effektiv och inför framtiden aktuell och uppdaterad arbetsledningsstruktur i kliniken. Arbete med ledningsstrukturen är direkt kopplad till verksamhetschefens direktiv om att vårdprogram skall finnas för varje specialistutbud i Beroendecentrum. Arbetet skall vara fullt ut genomfört senast vid utgången av kvartal tre 2013. För varje specialistområde skall finnas en vårdprogramansvarig och en medicinskt ledningsansvarig, se översikt nedan:

6 Chöl Verksamhetschef Brukarråd Läkarenhet Psykolog Psykoterapi Områdeschef Öppenvård Områdeschef Slutenvård Programansvar Trafik Programansvar Opiat Programansvar Läkemedel Programansvar Dopning Programansvar Intagningsenh Programansvar TOX Programansvar Psyk Utredn Rehab Programansvar NP Programansvar Allmän Programansvar Ungdom Programansvar Kajsa Vårdprogram (organisationsnivå) Programansvarig (operativ ledare 75 % klinisk 25 % administrativ) Individuell vårdplan (individ) I år har en särskild satsning gjorts inom särskilt utvalda förbättringsområden identifierade år 2011. De områden som utvalts är upprättandet av individuella vårdplaner, registrering i SBR och LAROS samt vissa andra utvalda KVÅ-koder bl.a. vaccination (hepatit A och B). Satsningen är delvis initierad utifrån överenskommelsen mellan psykiatriförvaltningen och Hälsokansliet. Nedan redovisas i tabellform uppnådda resultat under 2012 vilka i sig skall utgöra jämförelsetal för mätning av prestationer under 2013. Registreringar SBR Antal Beroendecentrum Vårdavdelning, Örebro 402 Beroendecentrum Ungdom, Örebro 2 Beroendecentrum, Allmänmott Slottsgatan, Örebro 15 Beroendecentrum Neuropsykiatrisk mott, Örebro 3 Beroendecentrum kvinnomottagning Kajsa, Örebro 4 Beroendecentrum Opiatmottagning, Örebro 25 Beroendecentrum Dopningsmottagning, Örebro Total 451 Registreringar LAROS Nyregistrering Opiatmottagningen 66 Total 66 KVÅ-koder 2012 AA060 AU118 AU119 AU120 DA001 DT026 DT030 DU008 DU009 DU010 DU011 DU020-22 GB009 GD002 Allmänmottagning 3 1 1 130 43 586 8 124 16 18 156 100 Dopningsmottagning 23 2 15 22 15 3 2 Kajsamottagning 134 34 151 22 1 138 72 18 9 49 NP-mottagning 109 96 69 19 2 Opiatmottagning 92 1 33 4 8 4 18 Psykolog/psykoterapi 93 438 57 12 417 1 SMADIT 30 TNE 4 Trafikmottagning 144 100 356 Ungdom 7 31 169 56 182 10 10 8 56 Vårdavdelning 5 367 7 118 16 1 Total 212 10 32 1155 134 1030 307 628 230 105 619 17 567

7 AA060 Neuropsykologisk utredning AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan DA001 Akupunktur DT026 Ordination av läkemedel DT030 Vaccination DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk GB009 Information och undervisning riktad till patient GD002 Intyg, enklare (t.ex. sjukskrivning, körkorts intyg) 5.1. Beroendecentrums öppenvård Vid verksamhetsårets inledning ingick åtta öppenvårdsmottagningar i Beroendecentrum vilka samtliga innehade ett länsuppdrag. Från 1 mars tillkom ytterligare en mottagning nämligen Dopningsmottagningen som får betecknas som en högspecialiserad verksamhet med ett uppdragsområde som är vidare än enbart länet dvs. har möjlighet att arbeta med specialistremisser från andra län. Utvecklandet av allt flera specialiserade mottagningar är en konsekvens av att missbruket och beroendet av droger 5.1.1 Allmänmottagningen Målgrupp Allmänmottagningen är den största mottagningen inom Beroendecentrum i mått av både patientvolym och antal medarbetare. Huvuduppdraget är att tillhandahålla ett generellt specialistutbud av utrednings/behandlingsinsatser till personer i länet. vilka har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger och samtidigt en psykisk ohälsa som i sig behöver mötas i den specialiserade psykiatrin. Målgruppen för Allmänmottagningen är personer från 25 år och uppåt Övriga mottagningar i kliniken har till skillnad från Allmänmottagningen en speciell inriktning mot ett specifikt sjukdomstillstånd, genus eller drog. Mottagningen erbjuder: Polikliniska avgiftningar Aversionsbehandling Samtalsbehandling Psykiatrisk utredning och behandling Psykiatrisk bedömning Anhörigstöd Assistans till klinikens övriga enheter med medicinska provtagningar och kontrollfunktioner Konsultinsatser till primärvård och socialtjänst på plats i de olika länsdelarna

8 Mottagningen har ett länsövergripande uppdrag och för respektive kommun i länet finns en kontaktperson utsedd. Konsultativa insatser sker på plats ute i kommunerna inkluderande visst kliniskt utrednings och behandlingsarbete. Mottagningen har i det dagliga arbetet ett nära samarbete med socialtjänst, primärvård, försäkringskassa och kriminalvård. Tendenser och erfarenheter i Allmänmottagningens verksamhet under året En markant ökning av antalet nysökande kan konstateras under året i förhållande till tidigare år. Totalantalet besök har också ökat med 1453 från 2011 till 2012. Besöken är tämligen jämt spridda i mottagningens personalgrupp. Den enskilt största patientgruppen under 2012 har varit män mellan 30-50 år. Alkohol och cannabis är de preparat som utgör vanligast preferensdrog vid inskrivning i mottagningen. Antalet sökande till mottagningen som missbrukat Internetdroger har markant ökat i år jämfört med år 2011, cirka 35 %. Krypton och mefedron har i drogtesten varit de två vanligaste förekommande preparaten enligt verifieringar gjorda av Kem. lab. Att analysera Internet droger har tillsammans med inkomstprover för det ökade antalet av nyinskrivna medfört extra kostnader vilket bidragit till ett överskridande av årets budget för laboratorieprover. Nya provtagningsrutiner har införts under året i syfte att reducera kostnader för droganalyser. En annan målgrupp som i allt högre utsträckning söker behandling på mottagningen är personer som utvecklat ett beroendesyndrom av läkemedel utifrån en smärtproblematik. Personerna har etablerat sitt beroende genom intag av ordinerade smärtstillande preparat förskrivna av läkare anställda inom hälsooch sjukvården. Ett problemområde som framlyftes redan år 2010 men där ingen handlingsplan ännu finns framtagen för mötet med denna patientgrupp. Diskussion har pågått på övergripande nivå kring behovet av en särskild läkemedelsmottagning för denna problematik men ännu finns inget konkret förslag. Allmänmottagningen har inte i sin uppdragsordning att möta upp denna patientgrupp men har ändå fått göra detta då alternativ vård saknas i landstinget. Under perioden januari - oktober 2012 inkom drygt 25 remisser med frågeställning utredning/behandling av läkemedelsberoende. En ytterligare målgrupp som över tiden tar allt större utrymma i mottagningen är personer som har ett opioidmissbruk och köper sina opioider svart. Inte heller för denna målgrupp finns speciellt vårdprogram framtaget och i dagsläget inte heller någon nationell evidensbaserad behandling. I mångt och mycket får behandlingsmötet präglas av erfarenheter av hur behandlingen erbjuds och genomförs för opiatberoende personer. Självklart är detta inte hållbart då problematiken ökar på ett dramatiskt sätt både i det nationella och i det lokala perspektivet. Socialstyrelsen måste ta ansvar för att nationella riktlinjer utformas för mötet med denna målgrupp. Enligt Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer så är behandling av opioidmissbruk inte möjlig inom ramen för opiatprogram och därför står denna målgrupp utan behandlingsalternativ trots att problematiken i sig är medicinskt jämförbar. Under tiden som Beroendecentrum arbetar fram ett vårdprogram för problemområdet samt beslutar var i kliniken mötet skall ske med målgruppen så har Allmänmottagningen ansvaret för behandlingsmötet med dessa personer. Det har inkommit cirka 15 behandlingsförfrågningar under januari - oktober 2012. I verksamhetsberättelsen för år 2011 framlyftes ökade svårigheter att planera vården för enskilda patienter på ett adekvat sätt då antalet personer utan fast bostad ökar över tiden. Bostadslösheten/hemlösheten utgör även innevarande år ett stort problem vilket förmedlats till respektive berörd socialtjänst.

9 Samarbetet med Socialtjänsten i Örebro har inte varit tillfredställande under årets första del. Samarbetet har förbättrats efter att cheferna för Beroendecentrum och socialtjänst i Örebro träffats för att diskutera den uppkomna situationen. Det framkommer vid första mötet att det varit en stor omsättning av personal på Socialkontoret i Örebro vilket naturligtvis påverkat samarbetsförutsättningarna. Regelbundna avstämningsmöten har genomförts under hösten och möten är även inbokade för första delen av 2013. Samarbetet ute i länets kommuner kan se olika ut och lokalmässigt ha olika utgångspunkter. I visa kommuner utgår samarbetet från socialtjänstens lokaler och i andra kommuner utgör vårdcentralen bas för samverkansarbetet. Samtliga aktörer har upplevt att samarbetet fungerar bra i länsdelarna. Det har upplevts vara svårt att remitera över patienter som varit drogfria över 18 mån och som fortfarande har behov av psykiatrisk behandling till Närpsykiatrin. Samarbetet med Kriminalvården har intensifierats under året och antalet inskrivna ärenden har ökat med cirka 20 % i förhållande till föregående år. I Allmänmottagningen deltar en representant från Frivården i rondförfarandet var fjortonde dag för samplanering av ärenden där behandling ingår som en del av påföljden. Även representant från försäkringskassa har deltagit i rond var 14:e dag i syfte att göra avstämning av rehabiliteringsinsatser för inskrivna patienter på mottagningen som uppbär sjukpenning. Den allmänna uppfattningen är att antalet sjukskrivna har ökat i år från att under de sista åren visat en sjunkande trend. Avsikten är att tillsammans med försäkringskassa analysera om fallet i verkligheten är sådant och i så fall vad orsakerna till förändringen kan vara sett i trend från tidigare år. Anhörigstöd På Allmänmottagningen planeras vården alltid i samråd med patienten (individuell vårdplan) och vid behov även med närstående. I de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård framgår att den psykosociala vården av en missbrukare bör fokusera på vissa aspekter, bl.a. inriktning på behandling också av partner eller andra anhöriga (Socialstyrelsen, 2007). De anhörigas eftersatta behov har speciellt uppmärksammats i Beroendecentrums innevarande år. Allmänmottagning har erbjudit individuell rådgivning, 1-5 kostnadsfria samtal. De flesta anhöriga upplever skuld och skamkänslor utan att anledning finns till detta. Målet är att avlasta de anhöriga så att de inte blir kvar i dessa destruktiva känslor utan med mottagningens hjälp får hjälp att gå vidare. I mötet med anhöriga arbetas strukturellt med att behandla den ilska och sorg som många anhöriga känner och som i sig motverkar möjligheten till ett gott liv både för patient och också dem själva. Diskussioner och samtal förs och utifrån teman som: Vad händer med den som fastnar i missbruk och beroende? Vad händer med familjen? Vad kan jag göra som anhörig? Vad säger jag till barnen? Vad kan jag göra för att må bättre? Det sista året har karaktären på våra samtal till viss del ändrats då många av de anhöriga som vi möter befinner sig i akut kris och i behov att gå en egen terapi. Personal Allmänmottagningen betjänas av följande yrkeskategorier: Psykiatriker, läkare under utbildning, psykolog, sekreterare, socionom, öppenvårdsassistent, arbetsterapeut och sjuksköterska, sammantaget 14 personer som arbetar i mottagningens verksamhet med varierande tjänstgöringsgrad.

Under året har en sjuksköterska gått psykoterapiutbildning på nivå steg 1 med omfattning om 25 %. Vidare genomgår en kurator utbildning till psykoterapeut steg 2 med en omfattning av 50 %. Under året har en öppenvårdsassistent arbetat med sänkt tjänstgöringsgrad med 25 % och en sjuksköterska avslutade sin anställning under året., augusti månad) Inga vikarier har anställts för att kompensera de personer som slutat alternativt som arbetar med reducerad tjänstgöringsgrad eller studerar. Däremot omplacerades en öppenvårdsassisten från Opiatmottagningen till Allmänmottagningen under året. 10 Personalkategori Antal besök Antal individer Annan kategori 259 64 Arbetsterapeut 10 9 Kurator 353 65 Läkare 575 252 Psykolog 9 5 PTP-psykolog 96 18 Sjuksköterska 1655 208 Skötare 3555 306 Totalt 6512 490* * antal unika individer som besökt olika personalkategorier 2011 Män Kvinnor Besök totalt 2012 Män Kvinnor Besök totalt 20-29 225 94 319 20-29 618 122 740 30-39 932 140 1072 30-39 1010 92 1102 40-49 1297 470 1767 40-49 1616 470 2086 50-59 879 231 1110 50-59 1236 298 1534 60-69 784 108 892 60-69 855 127 982 70-79 21 21 42 70-79 44 24 68 80-2 2 80- Provtagningskostnader har ökat 2012 i förhållande till 2011 när perioden januari till oktober jämförs. Kemlabbprover 676 000 kr varav urinprov 466 000 kr. Provtagningskostnaderna har ökat. Försökt att minska antal provtagningar så mycket som möjligt. Patientbesöken har ökat med 1453 besök, vilket är en bidragande orsak till de allt ökande kostnaderna. Analysering av internetdroger har ökat och därigenom också bidraget till ökade kostnader. 5.1.2 Neuropsykiatrisk mottagning Neuropsykiatriska mottagningen betjänas av följande yrkeskategorier; psykiater, sjuksköterska, socionom, psykolog, arbetsterapeut samt läkarsekreterare. Mixen av professionerna är ändamålsenlig för både utrednings och behandlingsarbetet. Uppdraget för mottagningen är att utreda och behandla neuropsykiatriska funktionshinder hos personer med ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger. Arbetet sker företrädesvis i öppenvård men under

11 särskilda omständigheter görs även utredningar i slutenvård som exempelvis vid anstalts- eller behandlingshemsvistelser men också i Beroendecentrums egen slutenvård. Även innevarande år har åstadkommits ett plusnetto mellan inkommande utredningsuppdrag och utförda utredningar (köerna till utredning har kortats). De största remittenterna under detta år har varit kriminalvården, internremisser från andra enheter i Beroendecentrum samt gruppen egensökande. Den allra största utmaningen har under året varit att åstadkomma drogfrihet för patienter under utredningstiden. Ett gott samarbete med kriminalvård och länets kommuners socialtjänst har varit av största vikt för att reducera antalet återfall under pågående insatser. En fortsatt satsning på breda psykologtestningar har varit viktig eftersom andelen patienter som ligger under normalbegåvningszonen inte är ovanlig vilket i sig är en betydelsefull faktor att ta hänsyn till vid val av behandlingsmetod och nivåbestämning av behandling. Huvudpreferensdrog upplevs fortfarande vara amfetamin för största andelen av inskrivna patienter. Ett ökat antal patienter uppger även intag av preparat försålda på Internet vilket ytterligare komplicerat utredningsförfarandet. En annan komplicerande faktor i behandlingsmötet har varit patienternas boendesituation. Mottagningen möter allt flera patienter som är bostadslösa och patienter som har haft svårt att orientera sig mellan socialtjänst och LSS när det gäller boendefrågan. Effekterna av medicinsk behandling med metylfenidat upplevs av mottagningen som blygsamma och därför har under det gångna året en satsning skett för att finna alternativa icke-medicinska behandlingar. Sedan sommaren kan nu samtliga patienter erbjudas datoriserad arbetsminnesträning samt gruppverksamhet i syfte att öka funktionsnivå. Att arbeta med inriktning på patienters funktionsnivå har framförallt varit viktigt och framgångsrikt för de patienter som innehar en psykisk utvecklingsstörning. Under nästkommande år kommer en ännu intensivare satsning att ske för att utveckla individanpassade icke-medicinska behandlingar. Ett nytt vårdprogram är under utarbetande och förhoppningen är detta klart för klinisk tillämpning våren år 2013. I övrigt kan nämnas att i likhet med föregående så har varje månad cirka 80 patienter varit inskrivna på mottagningen för läkemedelsassisterad behandling utifrån sin neuropsykiatriska diagnos. Nedan redovisas en tabell över besöksflödet under året: Ålder Män Kvinnor Totalt antal besök 20-29 493 179 672 30-39 655 178 833 40-49 604 338 942 50-59 398 179 577 60-69 29 29 58 5.1.3. Trafikmedicinsk mottagning Trafikmedicinska mottagningen är ett samlingsbegrepp för två insatser som i sig inte utgör traditionell hälso- och sjukvård. Insatserna sker i det ena fallet, körkortsmottagningen, utifrån den s.k. normaliseringsprincipen d.v.s. insatserna utförs som fullföljd av nationell lagstiftning med påföljande regelverk för att få eller behålla körkortstillstånd i samband med alkohol/drogproblematik. Den andra insatsen ingår i ett samarbete mellan Polis, Kriminalvård och Socialtjänst (SMADIT) där syftet är att reducera antalet alkohol/drogpåverkade i trafiken. Beroendecentrums insats består framförallt av akut alkohol/drogrelaterad provtagning på personer i samband med polisingripande samt ett därpå följande

12 motivationsarbete som förhoppningsvis skall leda till behandlingsinsatser som antingen erbjuds i socialtjänst eller i landstingets beroendevård. 5.1.3.1 Körkorts mottagning Uppdraget för körkortsmottagning är att för Transportstyrelsens räkning utföra medicinska lämplighetsprövningar av körkortsinnehavet för personer vilka ådragit sig anmärkningar utifrån en alkohol- och/eller narkotikaproblematik. Insatsen är inte primärt att betrakta som hälso- och sjukvårdsuppdrag utan utförs utifrån normaliseringsprincipen. Inga riktade landstingsbidrag anvisas verksamheten utan finansieringsgrunden är i huvudsak baserad på patienternas egenavgifter utifrån en uträknad differentierad tariff. Verksamheten är klart underfinansierad då egenavgifterna kraftigt understiger självkostnaden för utförandet. Det gamla alkolåsprojeket som varit en försöksverksamhet övergick 2012-01-01 till att bli nytt permanent villkorssystem. Aktuella villkorstider är eller två år utifrån en indelning i låg- eller högriskgrupp. Kostnaden står den enskilde individen själv för. Vi har ännu inte sett så stora belastningseffekter gällande tillströmningen av ansökningar för alkolås. Effekterna av den nya lagstiftningen kommer först att visa sig efter 2 år. Ett 2 års alkolåsintyg pågår enligt regelverket under 3,5 år. Under 2012 har 35 st. nya alkolåsärenden startats, varav 29 st. 2 års och 6 st. 1 års ärenden. Totalt finns nu 40 st. pågående alkolåsärenden inklusive 5 st. från projektet. Ur belastningssynpunkt kan nämnas att 40 st. ärenden av 2 års alkolås genererar cirka 663 ssk besök och 195 läkarbesök under 3,5 år. (Ett tidigare alkolåsprojekt har från 1 januari 2012 övergått till ett permanent förfarande, vilket innebär en möjlighet för den enskilde att istället för indraget körkort välja alternativet alkolås. Kostnaden för alkolåset får den enskilde själv stå för. Detta förfarande gäller endast de personer som av Transportstyrelsen har en fastställd spärrtid (d v s det antal månader innan ansökan om körkortstillstånd kan göras). Vi har ännu inte sett så stora belastningseffekter vad gäller tillströmningen av ansökningar för alkolås. Effekterna av den nya lagstiftningen kommer visa sig först cirka 2 år efter start med alkolås då det inte är förrän alkolåset är borttaget som de täta provtagningsserierna inleds. Ett 2 års alkolåsintyg är enligt regelverket egentligen aktivt under 4 år. Under 2012 har 17 st. nya alkolåsärenden startats, varav 13 st. 2 års och 4 st. 1 års ärenden. Totalt finns nu 43 pågående alkolåsärenden. Ur belastningssynpunkt kan nämnas att 40 ärenden av typ 2 års alkolås genererar cirka 663 st. sjuksköterskebesök och 195 st. läkarbesök under ett fyraårsperspektiv.) De flesta inskrivna körkortsärenden utgörs av ett intyg som utfärdats efter 6 månader + 6 månader + 12 månader vilka per ärende genererar 18 besök hos sjuksköterska, samt minst fyra läkarbesök. Variationer kan förekomma. Vilka provtagningsintervall som skall tillämpas beslutas av Transportstyrelsen. Som tidigare nämnts är Körkortsmottagningen underfinansierad, vilket för året innebär ett underskott på cirka. 1,5 miljoner kronor varav drygt 1 miljon kronor kan härledas till laboratoriekostnader. Den nya författningen för hantering av körkortsintyg har medfört en något ökad arbetsinsats för Körkortsmottagningens personal och då framförallt avseende hanteringen av alkolåsärenden men som tidigare nämnts blir effekten av detta inte så påtaglig under första året. Alla som efter januari 2012 blir

gripna för rattfylleri får automatiskt en spärrtid på 12 månader och det är dessa personer som nu utifrån den nya lagstiftningen kan ansöka om alkolås för att inte behöva vara utan körkort. 13 Nedan följer en översiktlig redovisning av antalet olika typer av intyg som genomströmmat mottagningen under året: Utfärdade Intyg Intyg 2012 Jan Febr. Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept. Okt Nov Dec Totalt 3 mån alkohol intyg 1 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 7 4 mån alkohol intyg 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 4 0 7 6 mån alkohol intyg 9 5 13 8 6 10 9 20 6 9 9 0 104 12 alkohol intyg 2 3 2 1 2 1 2 2 0 0 2 4 21 3 mån narkotika intyg 1 1 0 0 1 0 1 0 2 0 1 0 7 4 mån narkotika intyg 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 6 mån narkotikaintyg 7 6 9 5 9 4 7 15 5 6 8 6 87 12 mån narkotika intyg 2 0 2 2 0 1 0 0 0 2 4 0 13 Gamla alkolåsintyg 6 12 6 7 12 5 1 8 5 3 5 2 72 Oplanerat avslutade intyg 5 1 3 4 5 1 0 4 1 5 3 3 35 5.1.3.2 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Beroendecentrum har sedan insatsen startade 1 april 2006 utgjort det kliniska navet i samarbetet mellan deltagande parter i SMADIT (polis, socialtjänst kriminalvård, landstingets beroendevård och länsstyrelse). Lokalerna för de gemensamma insatserna är lokaliserade i direkt anslutning till Beroendecentrums vårdavdelning. I Beroendecentrum har en sjuksköterska (50 %) ett operativt, koordinerande och administrativt ansvar för insatsen. men såväl öppenvårdspersonal som personal ifrån vårdavdelningen medverkar i utförandet av provtagning och/eller MI samtal för av polisen införda personer. Metodens grundsats är att med en kort ledtid erbjuda vård/behandling till personen som av polis gripits för alkohol/drogrelaterad problematik. Den operativa ledaren för SMADIT har under året bl.a. utbildat personal från Östersund i Örebrokonceptet inför start av liknande verksamhet på denna ort. Vidare bör nämnas att ett annex uppstartats i Karlskoga under året där Boängens psykiatriska vårdavdelning utgör nav för verksamheten. Ansvaret för utbildning och handledning inför start och det inledande arbetet i Karlskoga har åvilat den operativa ledaren för SMADIT. Vid årets slut kan konstateras att verksamheten i Karlskoga redan efter kort tids verksamhet uppnått ett otroligt gott samarbete mellan deltagande parter medförande ett resultat som är i full paritet med verksamheten i Örebro. SMADIT verksamheten i Örebro har under årets månader kraftigt varierat avseende hur många personer som motiverats till behandling. Den operativa ledaren har av den anledningen arrangerat torsdagsträffar där personal från vårdavdelningen deltar för att därigenom få ytterligare information och framförallt motivation om hur SMADIT metoden SKA fungera på ett optimalt sätt. Detta har lett till en positiv attitydförändring gällande uppdraget.

SMADIT konceptet har under åren utvecklats från att vid start endast omfatta insatser för personer som uppmärksammas av polis i trafiken med en alkohol/drogrelaterad problematik till i steg två även omfatta personer som misstänks för ett ringa narkotikabrott oavsett om de framför fordon eller inte till att i dagsläget även inkludera dopningsproblematik. Som en direkt följd av utvecklingen över tid så har den operativa ledaren tillsammans med polis även medverkat i riktade insatser mot dopningsmissbruk i länet. Två sådana insatser har genomförts under året dels i juni och dels i november med goda resultat som följd. Ett flertal personer har inskrivits för behandling i Dopningsmottagningen direkt efter upptäckten av missbruket. Avsikten är att under nästkommande år även öppna ett annex för SMADIT-insatser i norra länsdelen och då med Lindesberg som bas. Verksamhetschef för Beroendecentrum har i uppdrag att tillsammans med polis och socialtjänst finna former för ett samarbete påminnande om det som etablerats i Karlskoga. I nedanstående tabeller redovisas hur många formulär som ifyllts under med indelning på åldersgrupp samt hur många personer som omfattats av insatsen redovisade efter genus. Om Du som läsare behöver ytterligare upplysningar och/eller tolkningar av siffrorna så kan Du med fördel kontakta operativ ledare Pernilla Göthlin på den Trafikmedicinska mottagningen Statistik 14 Antal ifyllda formulär: 2012 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt 10-19 år 5 3 5 8 6 2 3 3 13 1 6 6 61 20-29 år 19 18 13 25 18 12 8 15 12 17 13 19 189 30-39 år 6 4 13 9 6 3 2 7 5 8 13 7 83 40-49 år 4 5 5 2 2 4 3 4 7 9 2 4 51 50-59 år 6 2 14 7 4 1 0 2 3 9 5 4 57 60-69 år 1 1 0 1 1 0 1 0 0 2 1 1 9 70-79 år 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 Jan Febr. Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept. Okt Nov Dec Totalt antal patienter 181 183 187 173 185 182 162 186 152 167 168 148 Kvinnor 26 27 28 25 29 21 21 24 17 23 20 19 Män 155 156 159 148 158 161 141 162 135 144 148 129 5.1.3.3 Vaccinationsverksamhet År 2011 uppstartade Beroendecentrum ett preventionsarbete inom områdena Sex och samlevnad samt vaccination hepatit A och B. Två av Beroendecentrums kuratorer utsågs till att leda insatserna (Erika Gustafsson och Linda Delin). Alla enheter har uppmanats att lämna erbjudande om vaccinationsmöjligheten inklusive Drogfri Trafik (SMADIT) där personalen på Trafikmedicinska mottagningen blivit alltmera medvetna om att erbjuda vaccin för de personer som är misstänkta för något brott. Detta sker i anslutning till polisförhör.

15 Nedan följer en redovisning av vaccinationsinsatsen med Twinrix under året utifrån KVÅ kod DT030 Beroendecentrum Antal vaccinationer Antal individer Allmänmottagning 8 6 SMADIT 30 21 Dopningsmottagning 15 7 Vårdavdelning 118 93 Kajsamottagning 22 12 Opiatmottagning 4 3 Körkortsmottagning 100 60 Ungdom 10 8 Totaler 307 210 Beträffande insatsen Sex och samlevnad så har strategier framarbetats under året som skall implementeras under år 2013 0ch 2014. Vidare skall utbildningsinsatser ske till all personal i kliniken i syfte att skapa trygghet för att lyfta frågan i patientmötet. 5.1.4 Opiatmottagningen Personal Personalomsättning har varit hög under den senaste tiden innebärande att 75 % av sjuksköterskegruppen på Opiatmottagningen bytts ut under senare delen av 2011 och första delen av 2012. Anledningen till detta har varit flera. En tidigare stabil och erfaren sjuksköterskegrupp som arbetat många år tillsammans splittrades därmed och det har krävts ett massivt engagemang ifrån såväl läkare som kvarvarande sjuksköterska för att på kortast möjliga tid skola in den nya personalen i mottagningens rutiner. Glädjande nog har de nya sjuksköterskorna varit otroligt engagerade och läraktiga och genom detta snabbt funnit sina arbetsformer. Opiatmottagningens personalgrupp består idag av överläkare (specialist i psykiatri), psykolog, kurator, läkarsekreterare samt fyra sjuksköterskor varav två med specialistutbildning i psykiatri Den personal som inte haft kompetens i MI har utbildats under året i detta område. Ordinarie psykolog har under del av året varit barnledig och ersatts med vikarie. Mottagningen har deltagit i läkemedelsstudier och i samband med genomförandet av detta har extra personal, skötare från avdelningen, fått användas under några månader för att balansera arbetssituationen Under hösten 2012 har hela personalgruppen inklusive sekreteraren haft handledning varannan vecka av extern handledare. Gruppen valde själva att avstå handledning under våren för att istället använda tiden för inskolning av den nya personalen. Vårdprogram Under hösten 2011 färdigställdes ett specifikt vårdprogram för verksamheten. Ett vårdprogram som den nya personalen upplevde som ett mycket trygghetsskapande och användbart instrument för att snabbt kunna sätta sig in i Opiatmottagningens rutiner och riktlinjer (se Beroendecentrums hemsida). Vårdprogrammet kommer att bli föremål för revidering under våren 2013 då nya inslag i vården planeras att bli införda och då vissa delar behöver utrangeras eftersom ny kunskap finns tillgänglig.

16 Patientperspektiv Byte av läkemedel från Subutex/Buprenorfin till Suboxone har i stort sett slutförts under året. Arbetet med att genomföra läkemedelsbytet har inte varit helt komplikationsfritt. Målgruppen har haft en rädsla till förändringen av läkemedel så bytet har fått ta tid vilket vi nu ser som en fördel i efterhand. Få patienter klagar på Suboxone idag. Under 2013 fortsätter arbetet med läkemedelsbytet med målet att de allra flesta inskrivna i opiatprogrammet har Suboxone som ordination. Vid årsskiftet är 75 patienter inskrivna i programmet varav 18 behandlas med Metadon, 6 behandlas fortfarande med Subutex, 8 är ordinerade Buprenorfin och resterande 43 patienter har Suboxone som förstahands preparat. Under november månad meddelades ifrån Reckitt-Benckiser att företaget inte längre kommer att saluföra Subutex på den Svenska marknaden. Motiveringen från företaget är att preparatet missbrukas i allt större omfattning ute på gatan. När nyheten aviserades i media så reagerade ett par av patienterna med oro, mest för att det framställts i media att själva behandlingen skulle upphöra. För Opiatmottagningen i Örebro innebär det endast att de få patienter som fortfarande står kvar på Subutex nu kommer att få byta preparat snabbare. Under året har tre patienter på eget initiativ trappat ut och avslutat sin underhållsbehandling. Två av patienterna slutade sin behandling i början av året, en av dem har haft regelbunden samtalskontakt med psykolog efter avslutad läkemedelsbehandling medan den andre patienten har önskat att slippa komma till mottagningen så ofta. Båda två mår bra och har idag fungerande liv med arbete och familj. De är dock trygga med att snabbt få tillgång till behandlingen igen om behovet skulle uppstå. Den tredje patienten som avslutade sin behandling under våren tog åter kontakt med mottagningen i slutet på sommaren och meddelade önskemål om att få komma tillbaka. Han återtogs utan dröjsmål i behandling. Opiatmottagningens policy är att underhållsbehandlingen inte per automatik skall ses som ett livslångt alternativ utan vi har med, redan från behandlingens inledning, att målet för underhållsbehandlingen skall vara tidsbegränsad. Vi arbetar aktivt för att så många som möjligt skall våga prova att trappa ner och eventuellt helt avsluta sin behandling. Det betyder inte att vi anser att alla kommer att kunna vara utan medicin. I de fall där vi bedömer att risken för återfall i missbruk föreligger avråder vi till nedtrappning. Diagnoser Ett av målen för Opiatmottagningen är att samtliga patienter skall diagnostiseras utifrån såväl missbruk/beroende som psykiskt status vilket är ett arbete som kommer att ta lång tid att genomföra. Idag uppfyller 28 patienter detta kriterium varav 8 blivit utredda och diagnostiserade under innevarande år. Viktiga iakttagelser i samband med utredningsförfarandet är att ett stort antal uppvisar en neuropsykiatrisk problematik med NP diagnoser som följd. Vidare är olika typer av personlighetsstörningar vanliga. I sammanställningarna av utredningsfynden kan också konstateras att andelen patienter som uppvisar en låg begåvningsprofil är anmärkningsvärd hög vilket i sig initierat en diskussion kring ett ökat behov av nya och individuellt matchade behandlingsformer. Några viktiga iakttagelser under verksamhetsåret 2012 En viktig iakttagelse under 2012 är att flera patienter som varit inskrivna i programmet under många år (fem eller flera år) och som ansetts väldigt välfungerande har plötsligt återfallit i missbruk i sådan

omfattning att anmälan om LVM behövt göras till socialtjänsten. Analys av materialet pågår och därför kan ingen säker anledning anges till detta. Vidare har ett stort antal anmälningar gällande oro för barn också gjorts under året vilket skiljer sig i förhållande till tidigare år. Här bör dock framhållas att ett mindre antal individer genererat många anmälningar pga. upprepade återfall. I de flesta fall har dessa anmälningar lett till ett bra samarbete med barnhandläggarna men i allt för många fall har frustration uppstått hos Opiatmottagningens personal pga. avsaknad av uppföljning och feedback från socialtjänsten. Samarbetsytan med socialtjänsten i Örebro har inte i år nått den nivå som präglat tidigare år. I synnerhet kan detta konstateras då en i programmet välfungerande person behövt en temporär insats från socialtjänstens sida så har det varit svårt att få detta till stånd. Att förbättra och hitta bra samarbetsformer med socialtjänsten i Örebro är ett utvecklingsområde för 2013. Innevarande år har vi kunnat snabbt erbjuda familjesamtal genom psykolog då detta varit indikerat. Ett erbjudande som vi tidigare inte haft tillgång till. Samarbetet med Frivården har visat fortsatt positiv utveckling. Frivården har en representant med på mottagningens rond varje vecka där gemensamma ärenden tas upp till diskussion och för planering. Samarbetet är mycket uppskattat av såväl personal som berörda patienter. Kanske den viktigaste erfarenheten av året är att allt färre patienter som söker till programmet på Opiatmottagningen inte uppfyller Socialstyrelsens krav för inkludering i LARO-behandling. Allt färre patienter kan styrka ett års dokumenterat heroinberoende utan hänvisar till ett pågående opioidberoende som i sig inte kvalificerar för LARO-behandling. Ökningen av denna grupp har varit dramatisk vilket medfört att vi inför år 2013 överväger ett särskilt vårderbjudande för denna grupp. Patientgenomströmning under året Av de patienter som varit i behandling eller i väntan på behandlingsstart har: 13 patienter blivit ofrivilligt utskrivna pga. någon form av misskötsamhet. 1 patient avslutades under utredningsfasen. 3 patienter har under året blivit överförda till annan vårdgivare. Av de remisser som inkommit var det; 17 sökande som inte uppfyllde gällande kriterier för LARO-behandling 11 sökande som uteblev efter att ha blivit kallade minst två gånger. Inskrivna under 2012 10 patienter har påbörjat sin underhållsbehandling under året och av dessa patienter är fyra patienter för första gången i behandling, tre patienter är återinskrivna efter tidigare utskrivning. 1 patient har tagits över från annan mottagning på grund av flytt till Örebro. 2 patienter bor i annat län och behandlas på mottagningen via specialistvårdsremiss. Remisser I slutet av november månad har 13 nya remisser inkommit vilka väntar på bedömning inför en eventuell utredningsstart. Av dessa har fem patienter tidigare haft underhållsbehandling men ofrivilligt blivit utskrivna. Någon egentlig kö eller väntelista föreligger inte vid årsskiftet. 17

18 Gruppbehandling Under hösten 2012 inleddes en gruppbehandling på mottagningen enligt ACT-modellen. Gruppen leds av en sjuksköterska och en psykolog. Deltagarantalet är endast 3 personer, vilket är ett lågt antal i förhållande till antalet inskrivna i programmet. Det har varit svårt att motivera patienter som varit i behandling länge till att delta i gruppen. Det finns på förslag att få in gruppbehandlingen som någon form av obligatorisk del i programmet, eventuellt med start efter cirka 2 månader då patienten blivit stabil avseende sin medicindosering. Sidomissbruk Patientgruppen är på det stora hela relativt stabil men som tidigare nämnts så finns en mindre grupp patienter som har svårt att avstå från olika former av sidomissbruk. Återfall med heroin eller andra opiater är ovanligt, vilket endast skett vid enstaka tillfällen. Vanligast förekommande återfall i sidomissbruk är bensodiazepiner (både legala och sådana som köpts via Internet), hasch och amfetamin. Läkemedelsstudie Opiatmottagningen har under året deltagit i en läkemedelsstudie vars syfte var att testa övergången från Suboxone till ett liknande preparat i tablettform. Till skillnad från Suboxone som är en resoriblett vilken ska smältas under tungan var det nya läkemedlet en tablett som kunde sväljas. Studien var en randomiserad dubbel blind studie som genomfördes samtidigt i flera europeiska länder. Ambitionen var att inkludera totalt 140 personer i studien. Förberedelserna för studien påbörjades redan innan årsskiftet 2011/2012 med en ganska lång startsträcka. Patienterna var svårmotiverade, främsta anledningen till detta var att vi under året som gått hade fokuserat på medicinbytet från Subutex till Suboxone. Patienterna var inte positiva till att byta läkemedel ännu en gång. En annan svårighet i inkluderingen var att man under en tiodagars period skulle ta blodprover dagligen. En mycket stor andel av opiatmottagningens patienter är svårstuckna pga. förstörda vener. Det är inte heller ovanligt att man tycker att det är obehagligt med nålstick. En annan faktor var att patienter med arbete hade svårt att kunna komma dagligen till mottagningen. Totalt screenades fem patienter varav fyra randomiserades. Av dem avbröt en patient i förtid och de andra tre fullföljde hela studien. Första patienten togs in i mars och de sista två under juli månad. Studiens praktiska utformning var betydligt mer avancerad än vad informationen angav inför uppstart. Ett gediget digitalt frågeformulär skulle fyllas i ifrån såväl ssk som läkare som sedan skulle synkroniseras och bedömas av läkemedelsföretaget. Ett tillsynes enkelt förfarande men i praktiken utomordentligt komplicerat. Konceptet innehöll vissa minutangivelser inför varje patients provtagning samt somatiska bedömningar av läkare. Ett prov som togs på patienten skulle vara på kemlabb för analys inom 30 min och därför var det ytterst noga att synkronisera logistiken med kemlabb. Patienterna som deltog i studien skulle delta i 10 olika tester och vid varje testtillfälle krävdes provtagning, undersökning samt ifyllande av ett omfattande frågeformulär. Provtagningsmaterialet skulle hanteras efter vissa angivelser, frysas osv. Syftet med studien var att se ifall testläkemedlet RBP-6300 (som innehåller naloxone och kan sväljas) är sämre eller bättre än Suboxone/Subutex i klinisk praktik. Fem olika europeiska länder har deltagit i studien. LAROS-register Efter sommaren startades förberedelser för att registrera mottagningens patienter i LAROS-registret. Starten försenades pga. tekniska problem och har inte fungerat helt utan problem. Vid årets slut är samtliga patienter registrerade.