Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Inomhusmiljö Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Handledning Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd mars 1999 Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer
Miljösamverkan 98 I samverkan mellan Länsstyrelsen, kommunernas miljökontor, Älvsborgs Kommunförbund och Landstinget i Älvsborg fortsätter det arbete som bedrevs i Kemikalieprojekt Älvsborg 1993-1995. Nu har vi dock breddat arbetet till att även omfatta andra miljöfrågor än kemikalieanknutna, och har också med hälsoskyddsfrågor. Miljösamverkan 98 arbetar med ett flertal delprojekt. Högst prioritet har delprojekten Inomhusmiljö, Bad- disk- och tvättavlopp och Miljöanpassad upphandling. Bland övriga delprojekt kan nämnas Biltvätt, Vedeldning, PCB-fria fogar, Flamskyddsmedel, Kemikalietillsyn på industrier och Plastadditiv. Några nyckelord för hur vi jobbar: Tillsyn, Information, Ta fram underlagsmaterial, Driva på och uppmuntra. 1996-1997 var projektnamnet Miljösamverkan Älvsborg, men i och med bildandet av Västra Götalands Län 1 januari 1998 då Älvsborg upphörde som eget län bytte projektet namn till Miljösamverkan 98. Projektet fortsätter på övertid några månader in på 1999. Förhoppningen är att det sedan ska kunna startas en ny miljösamverkan omfattande hela Västra Götalands Län. Miljösamverkan 98 har dock i några frågor, bl.a. Vedeldning, redan deltagit i samarbete som omfattat hela det nya länet. Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lasse.lind@mailbox.swipnet.se Beställning av material, kontakta Ann-Christin Lind Älvsborgs Kommunförbund tel 0521-27 10 13, fax 0521-197 51 e-post ann-christin.lind@p.komforb.se Det mesta av vårt material finns dessutom på projektets hemsidor på www.alvsborg.lst.se klicka på Natur/Miljö - Miljösamverkan 98 Älvsborgs Kommunförbund mars 1999
Inomhusmiljö Handledning utgiven av Miljösamverkan 98 Introduktion... 2 Annat material som rör lokaler och fastigheter... 4 Del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder Inledning... 5 Allmän policy för handläggning av klagomål rörande inomhusklimat i bostäder... 5 Checklista för första-inspektion... 9 Bilagor del A... 11 Standardskrivelser (12); Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter (17) Del B Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskolor och andra lokaler Inledning - Översikt... 19 Samverkansmodell... 20 Hur innemiljön följs och problem förebyggs... 22 Hantering av uppkomna innemiljöproblem... 25 Rutiner för att säkerställa god innemiljö vid ny- och ombyggnad... 28 Bilagor del B... 31 Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner (32); Checklista för kontrollrond (egenkontroll) (41) Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden Syfte och omfattning... 49 Var och när kan undersökningar göras?... 50 Begreppet vistelsezon (50); Väderlek och årstider (50) Mätningar och undersökningar Metoder, användbarhet... 51 Intervju- och enkätundersökningar (52); Fukt (54); Temperatur (56); Ventilation och föroreningar (60); Mikroorganismer, kvalster m.m. (65); Lukt (67); Ljus, belysning (69); Buller (71); Elektriska och magnetiska fält (74); Radon (75) Jämförelsevärden... 77 Fukt (78); Temperatur (80); Ventilation och föroreningar (82); Mikroorganismer, kvalster m.m. (85); Ljus och belysning (86); Buller (88); Elektriska och magnetiska fält (90); Radon (91) Bilagor del C... 93 Frågeformulär för enkel intervju av boende / brukare (94); Fuktberäkning (96); Kalibrering av några fuktinstrument (97) Del D Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö Syfte och omfattning... 98 Översikt (98); Miljöbalken, MB (99); Byggnadslagstiftningen (103); Arbetsmiljölagen (103); Tobakslagen (104) Litteraturreferenser... 105 Index... 108
Introduktion Syftet med denna handledning är att vara ett stöd i arbetet för en bättre inomhusmiljö. I första hand är den inriktad på bostäder samt skolor och förskolor, men bör också vara användbar för hantering av innemiljöfrågor i andra lokaler. Handledningens målgrupper är dels kommunernas miljönämnder (eller motsvarande) som har tillsynsansvar enligt miljöbalken för innemiljön, dels de som driver verksamheter som skolor och förskolor och de som förvaltar de fastigheter där dessa är inrymda. Också för företagshälsovård och skolhälsovård m.fl. bör materialet ha intresse. Det finns en uppsjö litteratur om inomhusmiljö och det kan tyckas onödigt att producera ytterligare ett dokument på detta tema. Emellertid har vi tyckt att det saknats en mer konkret handledning som direkt ska kunna fungera som ett arbetsredskap för målgrupperna. Handledningen består av följande fyra delar A B Tillsynshandledning innemiljö bostäder som främst är avsedd som ett stöd till miljönämnderna för deras handläggning av klagomål på innemiljön i bostäder. Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskola och andra lokaler ska ses som ett förslag till program för hur man i samverkan mellan myndigheter, brukare och förvaltare följer innemiljön, hanterar uppkomna problem och undviker misstag inför ny- och ombyggnader. C D Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden redovisar olika undersökningsmetoder, samt vilka riktvärden undersökningsresultaten kan jämföras med. Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö tar främst upp den nya miljöbalken men redovisar också bygg- och arbetsmiljölagstiftningen. Del C och D är faktadelar som kompletterar del A och B. I handledningen saknas i stort sett beskrivningar av olika innemiljöfaktorers betydelse för hälsa och komfort. För en enkel översikt över detta, se Inneboken (1). De bilagor som ingår i handledningen utgörs bl.a. av checklistor. Det kanske kan finnas intresse av att få dessa separat, utan att behöva kopiera ur handledningen. Man kan också vilja göra egna ändringar och tillägg innan de används i den egna verksamheten. Flertalet bilagor kommer därför att läggas ut som separata filer på projektets hemsida 1 varifrån de enkelt kan skrivas ut eller hämtas hem. Handledningen har sammanställts av undertecknad i samråd med Miljösamverkan 98s arbetsgrupp. Faktagranskning av hela eller delar av materialet har gjorts av Socialstyrelsen (Marie Becker), Sveriges Provnings- och 1 www.alvsborg.lst.se klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98. Materialet kan under 1999 komma att flyttas till annan web-adress. 2
Forskningsinstitut, SP (Ingemar Samuelson) och Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro (Kjell Andersson och Göran Stridh). En preliminär utgåva gjordes i januari 1999. Här föreliggande utgåva har justerats och kompletterats med hänsyn till synpunkter som framförts på den preliminära utgåvan. Det är inga genomgripande omarbetningar som gjorts utan det handlar om ett antal mindre ändringar och tillägg. Här kan nämnas att det införts upplysningar om avgifter enligt miljöbalken i del D vilket också påverkat handläggningpolicyn och bilagorna (standardskrivelser) i del A. I del B har det lagts till att erfarenhetsåterföring från brukare är en viktig faktor inför ny- och ombyggnad. Texterna om egenkontroll och rumsföreskrifter i del B har också kompletterats något. Det kan säkert finnas anledning att så småningom ytterligare bearbeta handledningen och ge ut en ny upplaga. Synpunkter och förslag på ändringar och tillägg tas alltså tacksamt emot! mars 1999 Lasse Lind PROJEKTLEDARE MILJÖSAMVERKAN 98 EDSGATAN 18 662 30 ÅMÅL TEL: 0532-714 47 FAX 0532-710 44 E-POST: lasse.lind@mailbox.swipnet.se 3
Annat material som rör lokaler och fastigheter Projekten i f.d. Älvsborgs län har också arbetat med andra frågor som kan vara av intresse i samband med byggnader och lokaler. Titel Innehåll År Finns på hemsidan 2 Minskad miljöstörning från bygg- och rivningsavfall, hanteringsrutiner 43 s. inkl. bilagor. Beskriver hälso- och miljöfarliga komponenter och material i byggnader och hur man ska förfara vid rivning m.m. Flamskyddsmedel - brandskydd och miljöpåverkan Redovisar fakta och risker med olika flamskyddsmedel och ger underlag till en policy för hur farliga flamskyddsmedel ska kunna undvikas, bl.a. i fastigheter och deras inredning. Nu rensar vi Älvsborg från kvicksilver. Viktig information till större fastighetsägare. Broschyr på 4 sidor framtagen för kampanjen Kvicksilverfritt Älvsborg 1995-96. Informerar om förekomst av kvicksilver i installationer i byggnader. 1995 Nej 1997 Ja 1995 Nej PCB-Fria fogar, slutrapport. Kommer våren 1999. Förekomst, miljörisker, inventering av PCB-haltiga fogmassor i byggnader, metod för sanering, handlingsplan m.m. 1999 Kommer 3 Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av PCBhaltiga fogmassor. Ges ut våren 1999 av SP 4 som komplement till ovanstående, med bl.a. utförligare beskrivning av metod för sanering. Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter Innehåller också råd om skyddsåtgärder vid förvaring av kemikalier, inklusive oljor m.m., och kan därför vara intressant också för fastighetsägare. Förslag till kommunal policy för småskalig eldning med fasta biobränslen. Innehåller utförlig orientering om hälsooch miljörisker, teknik m.m. 1999 Nej 1995 Ja 1998 Ja Material som inte finns på hemsidan: Kontakta Älvsborgs Kommunförbund, Länsstyrelsen Västra Götaland eller kommunens miljökontor (i f.d. Älvsborgs län). 2 www.alvsborg.lst.se klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98. Materialet kan under 1999 komma att flyttas till annan web-adress. 3 Inventeringsanvisningar m.m. från projekt PCB-Fria fogar finns redan på hemsidan. 4 Beställs genom SP, Sveriges Provnings och forskningsinstitut, Borås tel 033-16 50 00 4
Del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder Inledning Handledningen är främst avsedd som ett stöd för miljökontorens (motsvarande) hantering av ärenden som rör innemiljön i bostäder. Sådana ärenden inleds oftast med att klagomål inkommer från de boende. Också kommunens byggnads- och fastighetskontor har personal med kunskaper i byggnadsfysik och inomhusmiljö, och det bör därför inte försummas att ta till vara möjligheter till kunskapsutbyte, samutnyttjande av instrument och kanske i vissa fall gemensamma inspektioner m.m. Handledningen tar inte upp radon trots att det är en viktig innemiljöfråga i bostäder. Anledningen är dels att rutiner för radonärenden torde vara väl inarbetade på alla miljökontor, dels att det är en typ av ärenden som sällan inleds med klagomål, eftersom radon inte är något de boende kan förnimma. Viss vägledning rörande undersökningar av radon ges dock i del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. Handledningen tar inte upp sådana klagomål som inte rör innemiljön men ofta förekommer i och vid bostäder, exempelvis störningar från katter, vedeldning, restauranger, industri- och trafikbuller 5. Allmän policy för handläggning av klagomål rörande inomhusklimat i bostäder På följande tre sidor beskrivs policyn i ett steg-för-stegschema i ordningen Klagomål Inspektion Närmare utredning Fortsatta åtgärder Självklart noteras alla uppgifter som framkommer i alla steg. När/om ett ärende ska registreras/diarieföras bestäms efter de rutiner som tillämpas på den egna förvaltningen. 5 För orientering om en del sådana störningskällor se t.ex. Vägvisare och Lathund för Miljö- och Hälsoskydd (29) 5
Händelse eller förutsättning Åtgärd Hyreshus, bostadsrätter etc Villor/egna hem Klagomål från boende på dåligt inomhusklimat (kyla, drag, fukt, lukt, mögel etc.) inkommer. - Klagomål kvarstår efter att hyresgästen kontaktat värden - Om problemet kan ha samband med ventilationen Upplys den klagande om vilka krav som gäller för den aktuella frågan, exempelvis vilka innetemperaturer som är godtagbara. Uppmana hyresgästen att först kontakta hyresvärden och be denne undersöka/åtgärda problemet. Framhåll tydligt att man ska återkomma om man inte får tillräcklig hjälp av hyresvärden. Om hyresgästen återkommer efter att ha kontaktat värden: Bedöm om första åtgärd ska vara att Alt a kontakta värden och be denne undersöka/åtgärda problemet. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse A Alt b åka ut och inspektera. Se inspektion nedan. Alt a väljs i första hand och är i vart fall lämpligt om det påtalade problemet kanske inte är så stort och/eller troligen lätt avhjälpt. Det gäller alltså bara att få hyresvärden/ fastighetsägaren att ta tag i frågan. Alt b kan ibland behöva väljas när det misstänks vara större eller mer komplicerade problem, eller om man bedömer det som svårt att aktivera fastighetsägaren. Ta reda på om den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) är gjord. Byggnadsnämnden (motsv.) har uppgifter om detta och är tillsynsmyndighet. Men det är inte säkert att ventilationen uppfyller miljöbalkens krav för att anläggningen är godkänd enligt OVK. Inspektion kan alltså behövas även vid godkänd OVK. Mer om OVK i del D sid 103. Upplys om att vi, mot avgift (om taxa för det finns), kan komma ut och göra en enkel inspektion för att eventuellt kunna konstatera om det finns anledning att gå vidare med mer kvalificerade undersökningar. 6
Inspektion Inspektionens syfte är att göra en första enkel kontroll och bedömning. De mätningar som görs i samband med inspektionen ska betraktas som indikerande, inte som en grundlig eller exakt uppmätning av förhållandena i bostaden. Avtala tid med den boende för inspektion. Gäller klagomålen fukt, lukt eller liknande olägenheter så poängtera att man inte ska ha rökt i bostaden samma dag, att man ska ha plockat bort eventuella doftblock o.dyl., inte ha tvätt hängande för torkning i bostaden och i övrigt se till att bostaden använts normalt det senaste dygnet. Inspektionens genomförande, se Checklista för första-inspektion sid 9. - Om inget fel hittats eller bedömts troligen inte kunna föreligga - Om något fel hittats vid inspektionen, eller bedömts troligen kunna föreligga. Skriv inspektionsmeddelande som tillställs den boende och fastighetsägaren. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse B1 Skriv inspektionsmeddelande som tillställs fastighetsägaren samt för kännedom den boende och hyresgästföreningen. Uppmana i meddelandet hyresvärden att närmare undersöka och åtgärda bristerna. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse C1. Skriv inspektionsmeddelande som tillställs villaägaren. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse B2 Skriv inspektionsmeddelande som tillställs villaägaren. Informera om att de bör åtgärda bristerna och att det är lämpligt, för att inte riskera felaktiga åtgärder, att de anlitar en konsult. Först bör man dock kontakta sitt försäkringsbolag. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse C2. Bifoga bladet Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter (Bilaga 2) 7
Närmare utredning Om fastighetsägaren inte går med på att anlita konsult, eller om man, undantagsvis, bedömer att villaägare måste få mera vägledning. Genom miljöbalken har införts möjligheterna att förelägga en verksamhetsutövare (t.ex. en hyresvärd) att utföra undersökningar, eller att låta utföra undersökningar på dennes bekostnad. Dessa möjligheter bör övervägas i de fall råd inte följts. Se vidare under rubriken Undersökningar del D sid 101. Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. kan ge vägledning till vilka undersökningar som bör göras. Särskilt om det handlar om problem i ett större hyreshus eller ett område med många likadana hus bör det övervägas att inleda de fortsatta undersökningarna med en enkätundersökning. Fortsatta åtgärder om problemen inte avhjälpts Behandlas inte närmare här. Det måste bli en bedömning från fall till fall om man ska fortsätta med uppmaningar och dialog med fastighetsägaren, eller gå vidare med vitesföreläggande om åtgärder. Normalt ska egnahemsärenden inte behöva följas upp. De har ju i allmänhet tillkommit på fastighetsägarens initiativ, och denne kan då förväntas följa de råd som givits. I fall där en utomstående (t.ex. socialnämnden eller en allergikonsulent) påtalat att bostadsmiljön kan behöva kontrolleras kan det dock vara befogat att följa ärendet, särskilt om det finns barn i huset. Det kan då vara jämförbart med hur radonärenden hanteras. 8
Checklista för första-inspektion Utrustning att ta med Luftfuktighetsmätare med termometer Fuktkvotsmätare med stift som sticks in i materialet, och/eller fuktindikeringsinstrument med mätsond som läggs an mot materialet Rökpuffare, rökelse eller dylikt för indikering av ventilationsfunktion och/eller drag En separat termometer, t.ex. en snabbtermometer (gärna med boll, d.v.s. glob-termometer) eller IR-termometer. Eventuellt kamera/videokamera för att exempelvis dokumentera synliga fukteller mögelangrepp. Intervju Inspektionen kan kompletteras med en enkel intervju med den boende med stöd av ett formulär, se bilaga 1 till Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. Intervjun kan göras före eller i samband med inspektionen. På kontoret 1. Mät luftfuktigheten hemma på kontoret. Man ser att utrustningen fungerar, och får en referens till vad som kan vara rimlig relativ luftfuktighet inne denna dag. Kontrollera (om möjligt kalibrera) samtliga instrument som ska tas med. 2. Om det gäller flerbostadshus och det bedöms relevant för klagomålet, kan kontroll med byggnadsnämnden göras om den obligatorisk ventilationskontrollen (OVK) genomförts i byggnaden. På plats För närmare beskrivningar och ytterligare kontrollmöjligheter vid en enkel inspektion, se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden 3. Notera lukt t.ex. av mögel direkt när du kommer in. Gå gärna in två gånger för att kolla extra. Fråga om de själva brukar känna lukt när de kommer hem. Gå runt och sniffa efter mögel i bostaden (nu är näsan som fräschast). 4. Notera tecken på dålig luftomsättning som instängd luft, onormala lukter, imma (kondens) på fönster. Fuktskador i nederkant på fönsterbågens insida mot rummet indikerar att kondens ofta förekommer, även om det inte var fallet vid inspektionstillfället. 5. Observera om tilluftsdon finns och är öppna. Kontrollera att ventilationen verkar fungera med hjälp av rökpuffare eller liknande vid ventilationsdon. 9
6. Notera tecken på fukt: Flagnad målarfärg, bubblig målarfärg på väggar, golvlister etc, bubblande golvmattor, missfärgningar, saltavlagringar, synligt mögel. Lukt av mögel m.m. är också tecken på fukt. 7. Mät luftfuktighet inne och ute. Notera såväl relativ fuktighet som temperatur. Värdena används för att senare beräkna fukttillskottet inne och ångkvot inne. 8. Mät eller indikera fukt i golv och väggar. Stickprovsvis, samt där problem befaras. Mät fuktkvot i trä. Om indikerande instrument används kan fler material kontrolleras, observera eventuellt behov av omställning av instrumentet mellan olika material. Notera alla resultat. 9. Om klagomålen rör temperatur (i första hand kyla), mät på ett antal ytor (golv, väggar, föremål på olika höjd över golv) med IR-termometer eller med snabbtermometer då man också direkt kan mäta lufttemperaturen. Ev. kan också operativ temperatur mätas med globtermometer. 10. Informera de boende att de kommer att få (kopia av) inspektionsmeddelande. Om brister påträffats/misstänks, nämn också gärna muntligt: Om egnahemsägare: De får själva anlita konsult som kan göra närmare utredning. Om hyresgäst: Fastighetsägaren kommer att uppmanas att undersöka närmare/vidta åtgärder. På kontoret 11. Beräkna fukttillskottet inne och ångkvoten inne med hjälp av de uppmätta värdena. Beräkningar och bedömningar, se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden 12. Skriv inspektionsmeddelande. 10
Bilagor del A 1. Standardskrivelser 2. Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter 11
Bilaga 1 del A Standardskrivelser Standardskrivelse A åååå-mm-dd Fastighetsbolaget Storgatan 1 999 99 Storby Inkommet klagomål på sanitära förhållanden i bostad Miljökontoret har mottagit klagomål från (namn, boendeadress) på... (kalla lägenheter/dålig lukt/fukt/...) i er fastighet (adress, ev. fastighetsbeteckning). Miljökontoret har inte inspekterat bostaden men vill uppmana Er att undersöka de påtalade bristerna och vid behov åtgärda dessa. Om Ni bedömer det befogat bör även andra lägenheter än den klagandes undersökas/åtgärdas. Riktvärden för godtagbar innemiljö när det gäller... (t.ex. temperatur) är... Kontakta gärna undertecknad om Ni önskar diskutera ärendet. Om klagomålen kvarstår kan miljökontoret komma att inspektera bostaden. En inspektion kan följas av föreläggande från miljönämnden att åtgärda eventuella brister. Avgifter I de fall inspektion görs och klagomålet är befogat tar Miljökontoret ut en avgift för sitt arbete. Avgiften är... kr per timma enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Debiterbar tid är förutom själva inspektionen även resor, skrivarbete etc. I de fall det inte kan konstateras att det föreligger någon olägenhet tas inte heller någon avgift ut. Underskrift Kopia för kännedom till - hyresgästen (- ev. också till hyresgästföreningen)
Bilaga 1 del A Standardskrivelse B1 åååå-mm-dd Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Fastighetsbolaget Storgatan 1 999 99 Storby Hyresgästen namn adress Miljökontoret har 199x-xx-xx inspekterat bostaden (ev. lägenhetsnummer, adress, ev. fastighetsbeteckning), lägenhetsinnehavare: (boendenamn). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen framkom inget onormalt som kan förklara de besvär som upplevs i bostaden. Följande värden uppmättes:...... (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Miljökontoret kommer därför tills vidare inte att vidta ytterligare åtgärder. Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Om besvären kvarstår eller återkommer kan närmare undersökningar vara befogade. Hyresgästen uppmanas i sådant fall kontakta hyresvärden. Om inte tillfredsställande hjälp då erhålls av hyresvärden får hyresgästen åter kontakta miljökontoret. Hyresgäst och hyresvärd är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgifter (tas med om fastighetsägaren inte tidigare är informerad om detta) Miljökontoret tar, enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa för bl.a. tillsyn och utredning av bostadsklagomål, ut en avgift av... kr per timma. Avgiften betalas av fastighetsägaren/hyresvärden. I ärenden där ingen olägenhet konstaterats tas dock ingen avgift ut. Åtgärderna hittills i detta ärende medför därför ingen avgift. Underskrift
Bilaga 1 del A Standardskrivelse B2 åååå-mm-dd Fastighetsägaren Villagatan 1 999 99 Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx på Er begäran inspekterat Er bostad (adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen framkom inget onormalt som kan förklara de besvär som upplevs i bostaden. Följande värden uppmättes:......... (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Om besvären kvarstår eller återkommer kan närmare undersökningar vara befogade. Ni bör i så fall anlita en konsult som kan genomföra en grundligare undersökning och vid behov ge förslag på åtgärder. Ta dock först kontakt med Ert försäkringsbolag. Miljökontoret kan om så önskas tillhandahålla en förteckning med exempel på konsulter som kan anlitas. Avgift (här upplyses vid behov om vilken taxa som gäller och vilken avgift som tas ut i detta fall) Underskrift
Bilaga 1 del A Standardskrivelse C1 åååå-mm-dd Fastighetsbolaget Storgatan 1 999 99 Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx inspekterat bostaden (boendenamn, ev. lägenhetsnummer, adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen gjordes följande noteringar:... Följande värden uppmättes:...... (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Ni uppmanas därför att åtgärda de påtalade bristerna (senast åååå-mm-dd) Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Det kan därför vara lämpligt att fastighetsägaren först genomför/låter konsult genomföra grundligare undersökningar för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Om Ni bedömer det befogat bör även andra lägenheter än den klagandes undersökas/åtgärdas. Om klagomålen kvarstår kan miljökontoret komma att föreslå miljönämnden att utfärda föreläggande om att åtgärda bristerna. Ni är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgifter (tas med om fastighetsägaren inte tidigare är informerad om detta) Miljökontoret tar enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa ut en avgift för sitt arbete. Avgiften är... kr per timma. Debiterbar tid är förutom själva inspektionen även resor, skrivarbete etc. Underskrift Kopia för kännedom till - hyresgästen - hyresgästföreningen
Bilaga 1 del A Standardskrivelse C2 åååå-mm-dd Fastighetsägaren Villagatan 1 999 99 Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx på Er begäran inspekterat Er bostad (adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen gjordes följande noteringar:... Följande värden uppmättes:......... (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... De påtalade bristerna bör åtgärdas. Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Det kan därför vara lämpligt att ni anlitar en konsult som kan genomföra grundligare undersökningar och ge förslag på åtgärder. Ta dock först kontakt med Ert försäkringsbolag. Ni är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgift (här upplyses vid behov om vilken taxa som gäller och vilken avgift som tas ut i detta fall) Underskrift Bilagt: Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter.
Bilaga 2 del A Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter Här ges exempel på konsulter insatta i fukt- och mögelproblematik m.m. i byggnader. Listan är ingen rekommendation. Fler förslag kan man finna i telefonkatalogens yrkesdel under Ingenjörer - Byggnadsteknik. Man kan också fråga banker och fastighetsförmedlare på orten efter vilka konsulter som brukar anlitas för husbesiktning och värdering. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), Ingemar Nilsson, Ingemar Samuelson, Box 857 501 15 Borås, tel 033-1650 00 fax 033-13 55 02 Anticimex Box 265 461 26 Trollhättan tel 0520-118 65 (finns på fler orter) J&W Bygg o. Anläggning AB, Bo Malmberg, Box 446 651 10 Karlstad, tel 054-14 72 00, 14 72 49 Hans Lindqvist, Hällekil 4175 669 00 Deje tel 0552-310 44 och tel 054-11 12 00 HLM, Göran Molin Box 546 451 21 Uddevalla tel 0522-394 20 Geo Väst, Jan-Ove Gustafsson, Ekedalsvägen 20 464 72 Håverud tel 0530-302 30 fax 0530-302 29 även tel 0521-636 60 Kjell Bandgren, Bygghyttan Bruket 662 95 Fengersfors tel 0532-234 00, 234 13 fax 0532-234 04 ------- BIDRAGSMÖJLIGHETER Vid åtgärder på villor som är yngre än 25 år och som färdigställts före 1989 finns vissa möjligheter till bidrag från Fonden för fukt- och mögelskador. (Om det finns särskilda skäl kan bidrag lämnas även i andra fall). Det är dock bara större åtgärder som kan medföra bidrag, och en betydande självrisk måste fastighetsägaren själv stå för. Kontakta Fonden direkt, om Ni önskar få reda på om bidrag kan bli aktuellt i Ert fall. I det fall det finns utlåtande från miljö- och hälsoskyddskontoret, eller annan, bör Ni redovisa det för fonden som då kan få lättare att lämna ett snabbt besked. Fonden för Fukt- och Mögelskador, Box 2303 103 17 tel 08-14 22 65 Vid allergiska besvär m.m. kan det vara möjligt att få s.k. bostadsanpassningsbidrag. Kontakta kommunens handläggare av bostadsanpassning. Vissa andra bidrag kan ibland vara aktuella. Kontakta Länsstyrelsens Bostadsenhet, tel 031 60 50 00 och fax 031-60 52 36 i Göteborg samt 0501-60 50 00 och fax 0501-60 54 30 i Mariestad. 17