SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel, 16 17 december 2013 Med stöd från Europeiska kommissionen
KOLLEKTIVA FÖRHANDLINGAR # 02 Sammandrag om konferensen Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Presentation Syftet med detta sammandrag för konferensdeltagare är att ge lite bakgrundsinformation till de huvudsakliga debatterna och arbetsgruppsmötena tillsammans med länkar till relevanta dokument. En del av huvudfrågorna som EPSU och dess medlemsförbund står inför gäller hur de svarar på några av de största utmaningarna, både på EU-nivå och på nationell nivå, och detta kommer även att lyftas fram. Vi hoppas att sammandraget hjälper till att utgöra en bra utgångspunkt för konferensen och att deltagarna aktivt deltar i diskussionerna och debatterna. Avsnitten nedan följer konferensens dagordning: Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Information om löneutveckling Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Lön inom offentlig och privat sektor utveckling Arbetsvillkor för offentlig förvaltning jämförelse av lönenivåer och Workshoppar som pågår samtidigt o Decentralisering av kollektiva förhandlingar o Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten o Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Svara på utmaningen inom ekonomisk styrning Minska löneskillnaden mellan könen Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för 2
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 03 Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Den europeiska terminen är den årliga cykeln av politisk vägledning och tillsyn som utgör processen för ekonomisk styrning. Den börjar med utformningen av den årliga tillväxtöversikten på hösten och inkluderar: förvarningsmekanismen för att varna för makroekonomiska obalanser och leder till djupodlande landsspecifika rapporter; nationella reformprogram, stabilitets- och konvergensprogrammen, landsspecifika rekommendationer och nu även nationella budgetbedömningar där kommissionen i praktiken godkänner utkast till nationella budgetar. Den tredje europeiska terminen slutfördes tidigare i år med de landspecifika rekommendationerna 2013 där löner återigen var en central fråga. En EFS-analys fann att åtta medlemsstater får en rekommendation om löner och/eller lönesättningssystem, medan det även finns fyra länder där ingripanden i löner är en del av saneringspaketet från trojkan som består av representanter från EUkommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. EFS noterar att i nästan samtliga fall är kommissionens rekommendationer anpassade till ingripanden och reformer som främjar löneflexibilitet i en nedåtgående riktning. Det finns vissa indikationer på att kommissionen är nöjd med de reformer av lönebildningssystem som redan har genomförts, men insisterar dock fortfarande på att fortsätta, fördjupa eller åtminstone övervaka dessa reformer. Den fjärde europeiska terminen är nu på gång efter publiceringen av Årlig tillväxtöversikt 2014. Kontinuitet är det övergripande budskapet här och huvudtemana från tidigare översikter upprepas. Kommissionen noterar att vissa länder har genomfört arbetsmarknadsreformer, men att en del stelheter fortfarande finns kvar och att dessa, enligt kommissionen, hämmar tillväxten och konkurrenskraften. I den årliga tillväxtöversikten slås det fast att man bör se till att löneutvecklingen ligger i fas med produktiviteten men inflation tas inte upp, så det är oklart huruvida detta gäller verkliga eller nominella löner. Kommissionen uppmanar även medlemsstater att fortsätta modernisera lagen om anställningsskydd" och att modernisera arbetsmarknaderna. EFS bidrag till debatten om den årliga tillväxtöversikten innefattade en utmaning till kommissionens krav på större flexibilitet på arbetsmarknaden, med argumentet att en löneutveckling mot botten skulle öka antalet osäkra anställningar och försvaga efterfrågan. Ronald Janssen, ekonomisk rådgivare på EFS, kommer att presentera detta möte. Han bidrar regelbundet till Social Europe Journals webbplats och en av hans senaste artiklar behandlar frågan om strukturella reformer. 3
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 04 Information om löneutveckling Det förs en ständig debatt om löneutveckling runt om i Europa med en rad olika källor som tillhandahåller olika uppgifter om trender inom löner, både gällande löneökningar och utveckling inom kollektivt förhandlade löner. EIRO, Europeiska observationsorganet för arbetsmarknadsrelationer online, har övervakat trender under lång tid och har nu sammanställt informationen i en onlinedatabas för kollektiva förhandlingar. Databasen innefattar en del allmän information om kollektivavtal i varje land samt en tidslinje för utvecklingen inom kollektiva förhandlingar och uppgifter om förhandlade löneökningar som omfattar både ekonomin i sin helhet och ett antal specifika sektorer, inklusive, i vissa fall, civil förvaltning och lokala myndigheter. Camilla Galli da Bino, forskningsinformationschef på Eurofound kommer att presentera detta möte. Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Sedan 2008 har fackförbund för offentliganställda i flera länder stått inför lönesänkningar och lönestopp där en del av lönestoppen kommer att gälla till 2014. Lönesänkningar har genomförts i Kroatien, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien. I Rumänien sänktes lönerna med 25 % år 2010 men har stegvis ökat igen. Dock har offentliganställda inte återfått samma lönenivåer som före 2010 på grund av nedskärningar i bonusar och andra förmåner. I tre av de fyra största EU-länderna Frankrike, Storbritannien och Italien har offentliganställda haft lönestopp i tre till fyra år, medan man i Tyskland hittills har gått emot utvecklingen och två stora kollektivavtal för den offentliga sektorn har gett en liten ökning av reallönen. EPSU:s medlemmar i Norden har nått vissa framgångar i att skydda offentliganställdas köpkraft trots att detta har krävt några tuffa förhandlingar tillsammans med en stor strejk i Norge 2012 för att säkerställa att löneökningar i den offentliga sektorn förblev i linje med de i den privata sektorn. Torsten Müller, förste forskare om kollektiva förhandlingar vid ETUI:s forskningsinstitut, kommer att ge en vidare analys av den senaste utvecklingen inom offentliga tjänster. Hans artikel om det europeiska ingripandet i nationella branschrelationer (medförfattare till Thorsten Schulten) och en presentation av viktiga punkter som finns på webbsidorna om mötet för EPSU:s arbetsgrupp för kollektiva avtalsförhandlingar i maj 2013. Lön inom offentlig och privat sektor utveckling jämförelse av lönenivåer och 4
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 05 Eftersom offentliganställda har upplevt många attacker på lön och lönevillkoren har EU:s institutioner, en del regeringar och olika mediekommentatorer lyft fram frågan om lön i den offentliga sektorn. Argumentet har varit att lönerna i den offentliga sektorn i vissa länder har ökat mycket snabbare än lönerna i den privata sektorn samt att lönenivåerna i den offentliga sektorn är högre än de i den privata sektorn. I oktober publicerade generaldirektoratet för ekonomi och finans (DG ECFIN) en rapport där lönenivåer i den offentliga sektorn och den privata sektorn jämfördes. Rapporterna publicerades av Europeiska centralbanken, som även har utfört analyser om lön i den privata och offentliga sektorn, men i förhållande till trender inom löneutveckling. De två främsta budskapen är att lönerna i den offentliga sektorn generellt sett är högre än lönerna i den privata sektorn ett utgångsläge som hjälper till att rättfärdiga de aktuella nedskärningarna i lön och lönestoppen i den offentliga sektorn i många länder och att det finns bevis på större löneökningar i den offentliga sektorn under åren före krisen och att dessa ökningar har visat vägen för löneutvecklingen i den privata sektorn. Analysen av lönenivåerna försöker att ta hänsyn till de faktorer som kan förklara högre inkomster i den offentliga sektorn, såsom att arbetstagare i den offentliga sektorn ofta är äldre, har varit anställda längre och har högre utbildningsnivå. I flera länder verkar det som, även efter att dessa faktorer har beaktats, att lönerna i den offentliga sektorn ändå är högre. Dock är en viktig förklarande faktor tendensen att lönesystemen i den offentliga sektorn har mindre variation mellan den lägst avlönade och den högst avlönade, vilket särskilt medför att man har högre lägstalön i botten av löneskalan jämfört med lägstalönerna i den privata sektorn. Detta är ofta till fördel för kvinnor som ofta arbetar i lågavlönade sektorer och yrken. Detta tas faktiskt upp i rapporten från DG ECFIN som även lyfter fram den negativa påverkan av åtstramningar:... trots att det finns en positiv löneklyfta för offentliganställda är detta främst koncentrerat till arbetstagare med lägre utbildning som ofta har lägre befattningar. Därmed kan man behöva göra svåra kompromisser mellan effektivitet och jämställdhet vid tillämpning av de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna som har som mål att minska de offentliga lönekostnaderna. Richard Pond, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för kollektivavtalsförhandlingar, kommer att redogöra för en del av undersökningens resultat. Arbetsvillkor för offentlig förvaltning Åtstramningar har haft stor påverkan på arbetsvillkoren för anställda inom offentlig förvaltning i många länder. En stor undersökning som Eurofounds forskningsorganisation har gjort visar en del av dessa förändringar samt bedömer situationen före krisen. Undersökningen tar återigen upp frågan om en offentlig-privat jämförelse. Eurofound menar att arbetstagare i offentlig förvaltning, jämfört med anställda inom den privata sektorn, tenderar att ha en större anställningstrygghet, lägre arbetsintensitet, tydligare bestämda arbetstider, få mer utbildning och i mindre utsträckning vara utsatta för fysiska risker. I takt med nedskärningar i de offentliga utgifterna görs över hela Europa finns det dock tydliga bevis på en minskad 5
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 06 anställningstrygghet, sänkta och/eller frysta löner, ökad arbetstid och arbetsbörda och minskad möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Isabella Biletta, forskningschef på Eurofound kommer att presentera de huvudsakliga resultaten från undersökningen. Workshop: Decentralisering av kollektiva förhandlingar Reformerna mot system med industriella relationer främjas av EU-kommissionen tillsammans med parterna i trojkan Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden innehåller ett krav på en decentralisering av de kollektiva förhandlingarna. Deras argument är att nationella, branschvisa förhandlingar begränsar möjligheten för lokala arbetsgivare att justera sina lönestrukturer för att säkerställa att lönerna utvecklas i linje med produktiviteten. Svaret från fackförbunden är att branschvisa förhandlingar är viktiga för att ge ett skydd på lägsta nivå för lön och arbetsvillkor och att det, i linje med de flesta arrangemang för branschvisa förhandlingar, vanligtvis finns bestämmelser i branschavtalen som ger utrymme för flexibilitet på lokal nivå. Dock handlar flexibilitet från fackförbundens perspektiv om att tillhandahålla bättre lön och arbetsvillkor än branschavtalet, medan det för trojkan handlar om att kunna pressa ner lönerna, vilket har varit fallet i Grekland där regeringen, i tillämpningen av trojkans rekommendationer, ändrade lagen så att avtal på företagsnivå skulle kunna ha företräde över bestämmelser på branschnivå. Man har även lyckats genomdriva upphörandet av nationella avtal eller andra former av decentralisering i Spanien, Portugal, Irland, Ungern, Rumänien och Italien. Detta är ett tydligt bevis på trenden mot decentraliserade förhandlingar inom de offentliga tjänsterna under många år, oavsett om det gäller lokal nivå i kommuner, till exempel, eller departement eller myndigheter i centrala regeringar. Påverkan av decentraliseringen kan bero på i vilken utsträckning lön och arbetsvillkor fortfarande sätts för branschen med ytterligare förhandlingar på lokal nivå. Det beror även på hur väl förberedda fackförbunden och cheferna är för att kunna ta ansvar för förhandlingar på lokal nivå. Richard Pond kommer att sammanfatta en del av den viktigare forskningen om decentralisering och nyckelfrågor som offentliganställdas fackförbund står inför. Workshop: Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten Social omsorg fortsätter att förknippas med låga löner och dåliga arbetsvillkor samt en hög andel kvinnliga arbetstagare vilket gör att sektorn bidrar stort till den övergripande könsrelaterade löneskillnader. EPSU är nu involverade i ett projekt som kommer att försöka att få tillgång till mer detaljerad information om lön, sysselsättning och arbetsvillkor för arbetstagare inom social omsorg. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Wage Indicator-nätverket av nationella webbplatser och forskare vid AIAS-institutet i Amsterdam och CELSI-organisationen i Bratislava. EPSU kommer att be sina medlemsförbund att uppmuntra sina medlemmar att hjälpa till med en stor undersökning. Syftet är att få så många socialarbetare som möjligt att delta i en enkät online (eller på papper) där de får svara på frågor om lön, arbetstimmar, förmåner och en rad andra villkor. Alla arbetstagare i sektorn kommer att uppmuntras att delta oavsett vilken 6
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 07 arbetsgivare de har offentlig, privat eller ideell. Enkäten kommer att finnas tillgänglig i 24 av EU:s medlemsstater och sex andra länder på de relevanta nationella språken. EPSU har tidigare gjort sektorsvisa enkäter om lön med AIAS och det finns en fullständig rapport och bakgrundinformation om detta tidigare projekt, WISUTIL, som undersökte energi, avfall och vatten. Kea Tijdens och Maarten van Klaveren från AIAS kommer att ge en bakgrund till projektet, diskutera hur det fungerar i praktiken och vilka resultat de förväntar sig kunna publicera. Workshop: Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Med tanke på den mycket höga ungdomsarbetslösheten i Europa är det tydligt att initiativ snabbt måste tas för att ge unga arbetstagare utbildning för att förbättra möjligheterna till sysselsättning, men framför allt riktiga jobbmöjligheter. Under ett par år nu (även före nedskärningarna på grund av åtstramningar) visar sysselsättningsprofilen för offentliga arbetsgivare i många länder en minskande andel yngre arbetstagare. Forskning som har utförts för EPSU under 2011 och som omfattade 10 länder fann att andelen arbetstagare i offentlig förvaltning som var 24 år eller yngre var mycket låg och väl under antalet anställda procentuellt i andra sektorer. I takt med att nedskärningar av offentliga utgifter har spridit sig, men begränsningar för rekrytering, har offentliga arbetsgivare upplevt det svårt att öka anställningsmöjligheterna för unga arbetstagare. Det finns även problemet att när de hittar jobb står unga arbetstagare inför en rad osäkra anställningsvillkor som låg lön och tillfälliga kontrakt. En aktiv medlem i EPSU:s ungdomsnätverk kommer att ge en introduktion till diskussionen och lyfta fram vilka frågor som EPSU:s medlemsförbund står inför. Svara på utmaningen med ekonomisk styrning På mötet i oktober godkände EFS:s verkställande utskott en motion som kritiserar attackerna på de kollektiva förhandlingarna från EU:s institutioner. Den lydde: Den nya ekonomiska styrningen baseras på en politik som förs på flera nivåer och på ett multilateralt system av övervakning i vilket nationell och europeisk politik är nära sammanlänkade. Lönetrender och kollektiva förhandlingsreformer övervakas under den europeiska terminen och är ofta föremål för politiska rekommendationer. Landspecifika rekommendationer, formulerade så här långt, är utgångspunkten för reformer för arbetsrätt och industriella relationer som har nedgraderat arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor. Den aktuella strategin för decentraliseringen av kollektiva förhandlingar har blivit till en avreglering av kollektiva förhandlingssystem. EFS försöker att samordna politiken kring den europeiska terminen och säkerställa att nationella och europeiska fackförbund använder de möjligheter som finns för att utmana ingripandena i de kollektiva förhandlingarna. EFS arbetar med en verktygslåda som man hoppas kommer att bidra till att utveckla en ny strategi för samordning. EFS konfederala sekreterare Luca Visentini kommer att beskriva hur EFS tänker kring dessa frågor och förklara förslagen till samordning samt utvecklingen av verktygslådan för kollektiva förhandlingar. 7
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 08 Minska löneskillnaderna mellan könen Lika lön har varit föremål för motionerna som antogs av EPSU:s verkställande utskott och kongress sedan 2002. Åtagandet för att minska könsrelaterade löneskillnader bekräftades åter igen på kongressen 2009 i och med godkännandet av en motion som innefattar åtagandet att: Sträva mot att eliminera könsrelaterade löneskillnader och förbättra kvinnors löner med utgångspunkt av EPSU:s bifogade checklista 'förhandla lika lön', och målet att minska könsrelaterade löneskillnader med minst 5 % till 2014. Det fanns även en motion om att uppnå lika lön i sektorer där kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna. Åtagandet finns även i jämställdhetsmotionen som har godkänts av EPSU:s verkställande utskott och som kommer att skickas till kongressen 2014 i maj nästa år. Bevisen från en nyligen genomförd analys för EPSU av officiella uppgifter visar att det fortfarande är en utmaning att uppnå målet på 5 % i de flesta länder där utvecklingen går långsamt framåt, och i vissa länder finns det till och med bevis på att löneklyftan har ökat på senare år. Dock finns det exempel i rapporten (som ska publiceras 2014) på fackliga åtgärder för lika lön och rapporten återspeglar en del av initiativen som rapporterades i den tidigare enkäten 2010. Anledningar till att män och kvinnor inte får lika lön är många och fackförbunden kan räkna med att förhandla om frågor som lönetransparens, könsuppdelningen mellan olika yrken, låg lön, deltidsarbete, föräldraledighet, barnomsorg, utbildning och flexibla arbetstider. Utvecklingen för jämställdhet rapporteras regelbundet i EPSU:s nyhetsbrev för kollektiva förhandlingar och sammanställs på nyhetssidan för jämställdhetsförhandlingar på EPSU:s webbplats. Christine Jakob, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för lokala och regionala myndigheter och jämställdhet, kommer att presentera en del resultat i den senaste forskningen och rapportera om EPSU:s seminarium om lika lön som hölls i Wien i november. Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för Kongressens resolution 2009 om kollektiva förhandlingar och social dialog innefattade en rad mål och målsättningar för den innevarande kongressperioden. Den innefattade även en lista över politiska frågor som EPSU och medlemsförbunden ska arbeta med. Konferensen kommer att presenteras med en översikt över framsteg inom de viktigaste frågorna i motionen samt en introduktion till motionen för 2014 års kongress, Stärka arbetstagarnas rättigheter och sysselsättningen i Europa med hjälp av kollektiva förhandlingar, social dialog och industriella åtgärder. Förslag till motionen har skickats ut till alla medlemmar och godkändes nyligen av EPSU:s verkställande utskott och finns tillsammans med andra förslag till motioner på EPSU:s verkställande utskotts webbsida för mötet den 26 27 november, punkt 5. 8
9 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 09
EPSU är den Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. EPSU är den största federationen i EFS och består av 8 miljoner offentliganställda från över 275 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom sektorn för energi, vatten och avfall, inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt inom lokal och nationell förvaltning, i alla europeiska länder, inklusive EU:s östra grannskap. EPSU är den erkända regionala organisationen för Internationalen för stats- och kommunalanställdas förbund (ISKA). Mer information om EPSU och vårt arbete finns på: www.epsu.org 11
SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel, 16 17 december 2013 Med stöd från Europeiska kommissionen
KOLLEKTIVA FÖRHANDLINGAR # 02 Sammandrag om konferensen Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Presentation Syftet med detta sammandrag för konferensdeltagare är att ge lite bakgrundsinformation till de huvudsakliga debatterna och arbetsgruppsmötena tillsammans med länkar till relevanta dokument. En del av huvudfrågorna som EPSU och dess medlemsförbund står inför gäller hur de svarar på några av de största utmaningarna, både på EU-nivå och på nationell nivå, och detta kommer även att lyftas fram. Vi hoppas att sammandraget hjälper till att utgöra en bra utgångspunkt för konferensen och att deltagarna aktivt deltar i diskussionerna och debatterna. Avsnitten nedan följer konferensens dagordning: Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Information om löneutveckling Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Lön inom offentlig och privat sektor utveckling Arbetsvillkor för offentlig förvaltning jämförelse av lönenivåer och Workshoppar som pågår samtidigt o Decentralisering av kollektiva förhandlingar o Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten o Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Svara på utmaningen inom ekonomisk styrning Minska löneskillnaden mellan könen Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för 2
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 03 Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Den europeiska terminen är den årliga cykeln av politisk vägledning och tillsyn som utgör processen för ekonomisk styrning. Den börjar med utformningen av den årliga tillväxtöversikten på hösten och inkluderar: förvarningsmekanismen för att varna för makroekonomiska obalanser och leder till djupodlande landsspecifika rapporter; nationella reformprogram, stabilitets- och konvergensprogrammen, landsspecifika rekommendationer och nu även nationella budgetbedömningar där kommissionen i praktiken godkänner utkast till nationella budgetar. Den tredje europeiska terminen slutfördes tidigare i år med de landspecifika rekommendationerna 2013 där löner återigen var en central fråga. En EFS-analys fann att åtta medlemsstater får en rekommendation om löner och/eller lönesättningssystem, medan det även finns fyra länder där ingripanden i löner är en del av saneringspaketet från trojkan som består av representanter från EUkommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. EFS noterar att i nästan samtliga fall är kommissionens rekommendationer anpassade till ingripanden och reformer som främjar löneflexibilitet i en nedåtgående riktning. Det finns vissa indikationer på att kommissionen är nöjd med de reformer av lönebildningssystem som redan har genomförts, men insisterar dock fortfarande på att fortsätta, fördjupa eller åtminstone övervaka dessa reformer. Den fjärde europeiska terminen är nu på gång efter publiceringen av Årlig tillväxtöversikt 2014. Kontinuitet är det övergripande budskapet här och huvudtemana från tidigare översikter upprepas. Kommissionen noterar att vissa länder har genomfört arbetsmarknadsreformer, men att en del stelheter fortfarande finns kvar och att dessa, enligt kommissionen, hämmar tillväxten och konkurrenskraften. I den årliga tillväxtöversikten slås det fast att man bör se till att löneutvecklingen ligger i fas med produktiviteten men inflation tas inte upp, så det är oklart huruvida detta gäller verkliga eller nominella löner. Kommissionen uppmanar även medlemsstater att fortsätta modernisera lagen om anställningsskydd" och att modernisera arbetsmarknaderna. EFS bidrag till debatten om den årliga tillväxtöversikten innefattade en utmaning till kommissionens krav på större flexibilitet på arbetsmarknaden, med argumentet att en löneutveckling mot botten skulle öka antalet osäkra anställningar och försvaga efterfrågan. Ronald Janssen, ekonomisk rådgivare på EFS, kommer att presentera detta möte. Han bidrar regelbundet till Social Europe Journals webbplats och en av hans senaste artiklar behandlar frågan om strukturella reformer. 3
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 04 Information om löneutveckling Det förs en ständig debatt om löneutveckling runt om i Europa med en rad olika källor som tillhandahåller olika uppgifter om trender inom löner, både gällande löneökningar och utveckling inom kollektivt förhandlade löner. EIRO, Europeiska observationsorganet för arbetsmarknadsrelationer online, har övervakat trender under lång tid och har nu sammanställt informationen i en onlinedatabas för kollektiva förhandlingar. Databasen innefattar en del allmän information om kollektivavtal i varje land samt en tidslinje för utvecklingen inom kollektiva förhandlingar och uppgifter om förhandlade löneökningar som omfattar både ekonomin i sin helhet och ett antal specifika sektorer, inklusive, i vissa fall, civil förvaltning och lokala myndigheter. Camilla Galli da Bino, forskningsinformationschef på Eurofound kommer att presentera detta möte. Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Sedan 2008 har fackförbund för offentliganställda i flera länder stått inför lönesänkningar och lönestopp där en del av lönestoppen kommer att gälla till 2014. Lönesänkningar har genomförts i Kroatien, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien. I Rumänien sänktes lönerna med 25 % år 2010 men har stegvis ökat igen. Dock har offentliganställda inte återfått samma lönenivåer som före 2010 på grund av nedskärningar i bonusar och andra förmåner. I tre av de fyra största EU-länderna Frankrike, Storbritannien och Italien har offentliganställda haft lönestopp i tre till fyra år, medan man i Tyskland hittills har gått emot utvecklingen och två stora kollektivavtal för den offentliga sektorn har gett en liten ökning av reallönen. EPSU:s medlemmar i Norden har nått vissa framgångar i att skydda offentliganställdas köpkraft trots att detta har krävt några tuffa förhandlingar tillsammans med en stor strejk i Norge 2012 för att säkerställa att löneökningar i den offentliga sektorn förblev i linje med de i den privata sektorn. Torsten Müller, förste forskare om kollektiva förhandlingar vid ETUI:s forskningsinstitut, kommer att ge en vidare analys av den senaste utvecklingen inom offentliga tjänster. Hans artikel om det europeiska ingripandet i nationella branschrelationer (medförfattare till Thorsten Schulten) och en presentation av viktiga punkter som finns på webbsidorna om mötet för EPSU:s arbetsgrupp för kollektiva avtalsförhandlingar i maj 2013. Lön inom offentlig och privat sektor utveckling jämförelse av lönenivåer och 4
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 05 Eftersom offentliganställda har upplevt många attacker på lön och lönevillkoren har EU:s institutioner, en del regeringar och olika mediekommentatorer lyft fram frågan om lön i den offentliga sektorn. Argumentet har varit att lönerna i den offentliga sektorn i vissa länder har ökat mycket snabbare än lönerna i den privata sektorn samt att lönenivåerna i den offentliga sektorn är högre än de i den privata sektorn. I oktober publicerade generaldirektoratet för ekonomi och finans (DG ECFIN) en rapport där lönenivåer i den offentliga sektorn och den privata sektorn jämfördes. Rapporterna publicerades av Europeiska centralbanken, som även har utfört analyser om lön i den privata och offentliga sektorn, men i förhållande till trender inom löneutveckling. De två främsta budskapen är att lönerna i den offentliga sektorn generellt sett är högre än lönerna i den privata sektorn ett utgångsläge som hjälper till att rättfärdiga de aktuella nedskärningarna i lön och lönestoppen i den offentliga sektorn i många länder och att det finns bevis på större löneökningar i den offentliga sektorn under åren före krisen och att dessa ökningar har visat vägen för löneutvecklingen i den privata sektorn. Analysen av lönenivåerna försöker att ta hänsyn till de faktorer som kan förklara högre inkomster i den offentliga sektorn, såsom att arbetstagare i den offentliga sektorn ofta är äldre, har varit anställda längre och har högre utbildningsnivå. I flera länder verkar det som, även efter att dessa faktorer har beaktats, att lönerna i den offentliga sektorn ändå är högre. Dock är en viktig förklarande faktor tendensen att lönesystemen i den offentliga sektorn har mindre variation mellan den lägst avlönade och den högst avlönade, vilket särskilt medför att man har högre lägstalön i botten av löneskalan jämfört med lägstalönerna i den privata sektorn. Detta är ofta till fördel för kvinnor som ofta arbetar i lågavlönade sektorer och yrken. Detta tas faktiskt upp i rapporten från DG ECFIN som även lyfter fram den negativa påverkan av åtstramningar:... trots att det finns en positiv löneklyfta för offentliganställda är detta främst koncentrerat till arbetstagare med lägre utbildning som ofta har lägre befattningar. Därmed kan man behöva göra svåra kompromisser mellan effektivitet och jämställdhet vid tillämpning av de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna som har som mål att minska de offentliga lönekostnaderna. Richard Pond, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för kollektivavtalsförhandlingar, kommer att redogöra för en del av undersökningens resultat. Arbetsvillkor för offentlig förvaltning Åtstramningar har haft stor påverkan på arbetsvillkoren för anställda inom offentlig förvaltning i många länder. En stor undersökning som Eurofounds forskningsorganisation har gjort visar en del av dessa förändringar samt bedömer situationen före krisen. Undersökningen tar återigen upp frågan om en offentlig-privat jämförelse. Eurofound menar att arbetstagare i offentlig förvaltning, jämfört med anställda inom den privata sektorn, tenderar att ha en större anställningstrygghet, lägre arbetsintensitet, tydligare bestämda arbetstider, få mer utbildning och i mindre utsträckning vara utsatta för fysiska risker. I takt med nedskärningar i de offentliga utgifterna görs över hela Europa finns det dock tydliga bevis på en minskad 5
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 06 anställningstrygghet, sänkta och/eller frysta löner, ökad arbetstid och arbetsbörda och minskad möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Isabella Biletta, forskningschef på Eurofound kommer att presentera de huvudsakliga resultaten från undersökningen. Workshop: Decentralisering av kollektiva förhandlingar Reformerna mot system med industriella relationer främjas av EU-kommissionen tillsammans med parterna i trojkan Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden innehåller ett krav på en decentralisering av de kollektiva förhandlingarna. Deras argument är att nationella, branschvisa förhandlingar begränsar möjligheten för lokala arbetsgivare att justera sina lönestrukturer för att säkerställa att lönerna utvecklas i linje med produktiviteten. Svaret från fackförbunden är att branschvisa förhandlingar är viktiga för att ge ett skydd på lägsta nivå för lön och arbetsvillkor och att det, i linje med de flesta arrangemang för branschvisa förhandlingar, vanligtvis finns bestämmelser i branschavtalen som ger utrymme för flexibilitet på lokal nivå. Dock handlar flexibilitet från fackförbundens perspektiv om att tillhandahålla bättre lön och arbetsvillkor än branschavtalet, medan det för trojkan handlar om att kunna pressa ner lönerna, vilket har varit fallet i Grekland där regeringen, i tillämpningen av trojkans rekommendationer, ändrade lagen så att avtal på företagsnivå skulle kunna ha företräde över bestämmelser på branschnivå. Man har även lyckats genomdriva upphörandet av nationella avtal eller andra former av decentralisering i Spanien, Portugal, Irland, Ungern, Rumänien och Italien. Detta är ett tydligt bevis på trenden mot decentraliserade förhandlingar inom de offentliga tjänsterna under många år, oavsett om det gäller lokal nivå i kommuner, till exempel, eller departement eller myndigheter i centrala regeringar. Påverkan av decentraliseringen kan bero på i vilken utsträckning lön och arbetsvillkor fortfarande sätts för branschen med ytterligare förhandlingar på lokal nivå. Det beror även på hur väl förberedda fackförbunden och cheferna är för att kunna ta ansvar för förhandlingar på lokal nivå. Richard Pond kommer att sammanfatta en del av den viktigare forskningen om decentralisering och nyckelfrågor som offentliganställdas fackförbund står inför. Workshop: Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten Social omsorg fortsätter att förknippas med låga löner och dåliga arbetsvillkor samt en hög andel kvinnliga arbetstagare vilket gör att sektorn bidrar stort till den övergripande könsrelaterade löneskillnader. EPSU är nu involverade i ett projekt som kommer att försöka att få tillgång till mer detaljerad information om lön, sysselsättning och arbetsvillkor för arbetstagare inom social omsorg. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Wage Indicator-nätverket av nationella webbplatser och forskare vid AIAS-institutet i Amsterdam och CELSI-organisationen i Bratislava. EPSU kommer att be sina medlemsförbund att uppmuntra sina medlemmar att hjälpa till med en stor undersökning. Syftet är att få så många socialarbetare som möjligt att delta i en enkät online (eller på papper) där de får svara på frågor om lön, arbetstimmar, förmåner och en rad andra villkor. Alla arbetstagare i sektorn kommer att uppmuntras att delta oavsett vilken 6
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 07 arbetsgivare de har offentlig, privat eller ideell. Enkäten kommer att finnas tillgänglig i 24 av EU:s medlemsstater och sex andra länder på de relevanta nationella språken. EPSU har tidigare gjort sektorsvisa enkäter om lön med AIAS och det finns en fullständig rapport och bakgrundinformation om detta tidigare projekt, WISUTIL, som undersökte energi, avfall och vatten. Kea Tijdens och Maarten van Klaveren från AIAS kommer att ge en bakgrund till projektet, diskutera hur det fungerar i praktiken och vilka resultat de förväntar sig kunna publicera. Workshop: Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Med tanke på den mycket höga ungdomsarbetslösheten i Europa är det tydligt att initiativ snabbt måste tas för att ge unga arbetstagare utbildning för att förbättra möjligheterna till sysselsättning, men framför allt riktiga jobbmöjligheter. Under ett par år nu (även före nedskärningarna på grund av åtstramningar) visar sysselsättningsprofilen för offentliga arbetsgivare i många länder en minskande andel yngre arbetstagare. Forskning som har utförts för EPSU under 2011 och som omfattade 10 länder fann att andelen arbetstagare i offentlig förvaltning som var 24 år eller yngre var mycket låg och väl under antalet anställda procentuellt i andra sektorer. I takt med att nedskärningar av offentliga utgifter har spridit sig, men begränsningar för rekrytering, har offentliga arbetsgivare upplevt det svårt att öka anställningsmöjligheterna för unga arbetstagare. Det finns även problemet att när de hittar jobb står unga arbetstagare inför en rad osäkra anställningsvillkor som låg lön och tillfälliga kontrakt. En aktiv medlem i EPSU:s ungdomsnätverk kommer att ge en introduktion till diskussionen och lyfta fram vilka frågor som EPSU:s medlemsförbund står inför. Svara på utmaningen med ekonomisk styrning På mötet i oktober godkände EFS:s verkställande utskott en motion som kritiserar attackerna på de kollektiva förhandlingarna från EU:s institutioner. Den lydde: Den nya ekonomiska styrningen baseras på en politik som förs på flera nivåer och på ett multilateralt system av övervakning i vilket nationell och europeisk politik är nära sammanlänkade. Lönetrender och kollektiva förhandlingsreformer övervakas under den europeiska terminen och är ofta föremål för politiska rekommendationer. Landspecifika rekommendationer, formulerade så här långt, är utgångspunkten för reformer för arbetsrätt och industriella relationer som har nedgraderat arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor. Den aktuella strategin för decentraliseringen av kollektiva förhandlingar har blivit till en avreglering av kollektiva förhandlingssystem. EFS försöker att samordna politiken kring den europeiska terminen och säkerställa att nationella och europeiska fackförbund använder de möjligheter som finns för att utmana ingripandena i de kollektiva förhandlingarna. EFS arbetar med en verktygslåda som man hoppas kommer att bidra till att utveckla en ny strategi för samordning. EFS konfederala sekreterare Luca Visentini kommer att beskriva hur EFS tänker kring dessa frågor och förklara förslagen till samordning samt utvecklingen av verktygslådan för kollektiva förhandlingar. 7
KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 08 Minska löneskillnaderna mellan könen Lika lön har varit föremål för motionerna som antogs av EPSU:s verkställande utskott och kongress sedan 2002. Åtagandet för att minska könsrelaterade löneskillnader bekräftades åter igen på kongressen 2009 i och med godkännandet av en motion som innefattar åtagandet att: Sträva mot att eliminera könsrelaterade löneskillnader och förbättra kvinnors löner med utgångspunkt av EPSU:s bifogade checklista 'förhandla lika lön', och målet att minska könsrelaterade löneskillnader med minst 5 % till 2014. Det fanns även en motion om att uppnå lika lön i sektorer där kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna. Åtagandet finns även i jämställdhetsmotionen som har godkänts av EPSU:s verkställande utskott och som kommer att skickas till kongressen 2014 i maj nästa år. Bevisen från en nyligen genomförd analys för EPSU av officiella uppgifter visar att det fortfarande är en utmaning att uppnå målet på 5 % i de flesta länder där utvecklingen går långsamt framåt, och i vissa länder finns det till och med bevis på att löneklyftan har ökat på senare år. Dock finns det exempel i rapporten (som ska publiceras 2014) på fackliga åtgärder för lika lön och rapporten återspeglar en del av initiativen som rapporterades i den tidigare enkäten 2010. Anledningar till att män och kvinnor inte får lika lön är många och fackförbunden kan räkna med att förhandla om frågor som lönetransparens, könsuppdelningen mellan olika yrken, låg lön, deltidsarbete, föräldraledighet, barnomsorg, utbildning och flexibla arbetstider. Utvecklingen för jämställdhet rapporteras regelbundet i EPSU:s nyhetsbrev för kollektiva förhandlingar och sammanställs på nyhetssidan för jämställdhetsförhandlingar på EPSU:s webbplats. Christine Jakob, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för lokala och regionala myndigheter och jämställdhet, kommer att presentera en del resultat i den senaste forskningen och rapportera om EPSU:s seminarium om lika lön som hölls i Wien i november. Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för Kongressens resolution 2009 om kollektiva förhandlingar och social dialog innefattade en rad mål och målsättningar för den innevarande kongressperioden. Den innefattade även en lista över politiska frågor som EPSU och medlemsförbunden ska arbeta med. Konferensen kommer att presenteras med en översikt över framsteg inom de viktigaste frågorna i motionen samt en introduktion till motionen för 2014 års kongress, Stärka arbetstagarnas rättigheter och sysselsättningen i Europa med hjälp av kollektiva förhandlingar, social dialog och industriella åtgärder. Förslag till motionen har skickats ut till alla medlemmar och godkändes nyligen av EPSU:s verkställande utskott och finns tillsammans med andra förslag till motioner på EPSU:s verkställande utskotts webbsida för mötet den 26 27 november, punkt 5. 8
9 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 09
EPSU är den Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. EPSU är den största federationen i EFS och består av 8 miljoner offentliganställda från över 275 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom sektorn för energi, vatten och avfall, inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt inom lokal och nationell förvaltning, i alla europeiska länder, inklusive EU:s östra grannskap. EPSU är den erkända regionala organisationen för Internationalen för stats- och kommunalanställdas förbund (ISKA). Mer information om EPSU och vårt arbete finns på: www.epsu.org 11