Avtalspensionen är knuten till inkomst i anställningen.

Avtalspension Fem fakta om avtalspension Alla som arbetar under kollektivavtal omfattas. Avtalspensionen bygger på kollektivavtal. Sådana avtal finns på i genomsnitt 90 procent av den svenska arbetsmarknaden. Det gäller oavsett om du är arbetare, tjänsteman eller akademiker och oavsett om du arbetar i den privata eller offentliga sektorn. Om det inte finns kollektivavtal eller hängavtal på din arbetsplats, har du ingen avtalspension. Avtalspensionen är knuten till inkomst i anställningen. Pensionen grundas på den lön som arbetsgivaren betalar och pensionsrätten tjänas in i förhållande till lönen. I pensionsplanerna kan också finnas regler om fortsatt intjänande av pensionsrätt även om den du inte får lön, till exempel om du blir långvarigt sjuk, beviljas sjukersättning ( förtidspension ) och måste lämna anställningen. Hela lönen i stort sett ger pensionsrätt. En skillnad mellan avtalspension och allmän pension är att det i avtalspensionsplanerna antingen inte finns något inkomsttak eller att det ligger väldigt högt. Om din inkomst är högre än den allmänna pensionens inkomsttak, är inom ramen för avtalspensionen som du tjänar in pensionsrätt för den delen. Stora möjligheter att påverka själv och stort eget ansvar. De flesta avtalspensioner i dag bygger på principen att du själv bestämmer om hur pensionspengarna ska förvaltas. Antingen hela eller en del av avtalspensionen är sådan att de pengar som arbetsgivaren betalar in till pensionen fonderas i väntan på pensioneringen. Val av pensionsförvaltare innebär stor frihet men också ett stort eget ansvar. Pensionsplanen kan innehålla andra förmåner utöver ålderspension. Den allmänna pensionen är numera ett renodlat ålderspensionssystem. Ersättningar vid sjukdom och dödsfall kommer från andra delar av det allmänna försäkringssystemet. I de flesta men inte alla avtalspensionsplaner ingår däremot exempelvis sjukpension och efterlevandepensioner som en del av pensionsplanen. AVTALSPENSION 65

Avtalspension på nybörjarnivå Avtalspension är den kompletterade ålderspension som följer med automatiskt om man har en anställning som omfattas av kollektivavtal. Ett annat namn för avtalspension är tjänstepension men i denna bok sparar vi det namnet till icke-kollektivavtalsgrundad pensionsförsäkring i företag. Avtalspensionen är en del av det paket med försäkrings- och pensionsförmåner som finns på varje avtalsområde. Det rör sig om trygghetslösningar för samma typ av händelser sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, dödsfall i yrkesverksam ålder och ålderspension men lösningarna ser olika ut på de olika avtalsområdena. Uppskjuten lön Avtalspensionen är det pensionsområde där man tydligast ser att pension är uppskjuten lön. De pengar som arbetsgivaren betalar in för försäkrings- och pensionspaketet kommer från det kombinerade löne- och vinstutrymme som fack och arbetsgivare förhandlar om. Branschvis och också lokalt sluts avtal som handlar om den egentliga lönen och centralt sluter de centrala parterna avtal som handlar om försäkringar och pensioner för hela grupper av branscher. Ingen avtalspension = lägre lön Pension är uppskjuten lön. Antag att du och kollegan X som arbetar på ett annat företag har exakt samma lön och samma arbetsvillkor i övrigt. Om du saknar avtalspension i din anställning, arbetar du i praktiken för lägre lön än din kollega vars arbetsgivare gör regelbundna avsättningar till hennes/hans pension enligt kollektivavtal. Fyra stora pensionsplaner Pensionsplanerna liknar varandra men det finns också stora skillnader. Man brukar räkna med fyra stora avtalsområden på svensk arbetsmarknad med varsin avtalspensionsplan. 66 pensionsboken

Det finns kopior av dessa pensionsplaner med andra namn, ibland snarlika, och med vissa detaljskillnader i innehållet men som i huvudsak följer sina original. Exempel: För anställda i försäkringsbolag finns ITP-kopian FTP, AVTALSPENSION 67

medan bankanställda har BTP. Arbetare anställda inom kooperationen har en kopia av Avtalspension SAF-LO som heter KAP, medan kooperativt anställda tjänstemän har en ITP-kopia som heter KTP. Vilken avtalspension är din? Antingen vet du redan vad din avtalspensionsplan heter och då är det enkelt. Genom beskrivningarna i tabellen kan du kanske också sluta dig till vilken pensionsplan som sannolikt är den som gäller på din arbetsplats. Om du inte vet eller är osäker fråga facket eller arbetsgivaren, till exempel lönekontoret om det finns ett sådant på din arbetsplats. Tips: Fråga om vad avtalspensionsplanen heter, inte vilket avtalsområde ni tillhör. Då är det lättare att hitta rätt. Om du arbetar på en mindre arbetsplats, är det inte säkert att arbetsgivaren har fullständigt klart för sig vare sig pensionsplanens namn eller avtalsområdet. Om arbetsgivaren är medlem i en arbetsgivarorganisation, följer ju kollektivavtalet inklusive försäkringar och avtalspension med detta medlemskap automatiskt. Många mindre företag köper dessutom redovisnings- och rapporteringstjänster externt och företagsledaren/arbetsgivaren ser därför inte de blanketter och fakturor där avtalspensionens namn står. Ni har väl kollektivavtal? Återigen: Det finns väl kollektivavtal på din arbetsplats? Om arbetsgivaren inte kan svara på din fråga kan det tyda på att kollektivavtal, och därmed rätten till avtalspension, saknas. Ett tips i det läget är att kontakta den fackliga organisation som du tillhör eller den som du tror att du borde tillhöra och fråga om avtalspensionsplanen. Läs sedan på om vad du går miste om och dra dina egna slutsatser. 68 pensionsboken

Kollektivavtalet är grunden och förutsättningen Kollektivavtalet är alltså själva grunden och förutsättningen för att du ska omfattas av avtalspension. Den del av avtalet som gäller försäkringar och pension tecknas mellan arbetsmarknadens centrala parter, till exempel LO och Svenskt Näringsliv. När kollektivavtal finns, omfattas alla anställda även de som inte är medlemmar i facket. Det finns kollektivavtal som innehåller avtalsförsäkringar och avtalspension inom ungefär 90 procent av den svenska arbetsmarknaden. Detta faktum kan man också vända på: Var tionde anställd, i genomsnitt, saknar skydd genom avtalsförsäkringar och avtalspension. Uppgiften om att det finns kollektivavtal på 90 procent av arbetsmarknaden är ett genomsnitt. På den offentliga sektorns arbetsplatser är kollektivavtalstäckningen nästintill hundraprocentig. Privata företag, särskilt mindre sådana och särskilt i tjänstesektorn, har en lägre täckningsgrad. Där saknas med andra ord avtalspension med mera på mer än vart tionde företag. Anställningen är inträdesbiljetten Det är själva anställningen som är "inträdesbiljetten" till avtalspensionen och avtalsförsäkringarna. Man behöver alltså inte vara medlem i en facklig organisation. För arbetsgivarna är medlemskap i en arbetsgivarorganisation en automatisk inträdesbiljetten till avtalspension och avtalsförsäkringar. Men alla oorganiserade arbetsgivare som vill får teckna exakt samma avtal. Avtalspension och avtalsförsäkringar är ett gemensamt intresse för de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna som är bärare av avtalen. Kollektivavtal och hängavtal I denna bok använder vi genomgående ordet kollektivavtal. Det som kallas hängavtal är en form för att teckna kollektivavtal som ger de anställda samma förmåner. AVTALSPENSION 69

Skillnaden ligger i hur företaget blir med kollektivavtal. Om arbetsgivaren är medlem i en arbetsgivarorganisation gäller kollektivavtalet automatiskt. Om arbetsgivaren inte är medlem, tecknar hon eller han avtalet direkt med respektive fackförbund eller, annorlunda uttryckt, hänger på det kollektivavtal som redan är slutet mellan avtalsområdets fackliga organisation och arbetsgivarorganisation. Kollektivavtal om försäkringar finns inom alla avtalsområden. En vanlig vanföreställning är att kollektivavtal är något som bara finns inom arbetaryrkena. Exempel: Svenskt Näringsliv tecknar kollektivavtal med LO om försäkringar som gäller för alla privatanställda arbetare. Sveriges Kommuner och Landsting tecknar kollektivavtal med förbund inom LO, TCO och SACO om avtalsförsäkringar för alla kommun- och landstingsanställda. Det spelar ingen roll om den anställda är läkare eller vårdbiträde samma försäkringar gäller för båda om de är anställda på samma sjukhus. Kollektivavtalet som garanti Avtalsförsäkringarna och avtalspensionen gäller bara om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen eller separat avtal om dessa försäkringsförmåner. Finns kollektivavtal eller hängavtal som tecknas direkt av arbetsgivaren med aktuell facklig organisation, så omfattas de anställda av en garanti för att avtalsförsäkringarna och avtalspensionen gäller även om arbetsgivaren av någon anledning skulle missa att betala in premien. Detta är viktigt att komma ihåg. Kollektivavtalstäckningen på den svenska arbetsmarknaden är, som nämnts, cirka 90 procent i genomsnitt. Men skillnaderna mellan branscher och yrkesområden är stora. Många mindre företag och särskilt inom tjänstesektorn saknar kollektivavtal. Frivillig tjänstepensionsförsäkring Alla som arbetar kollektivavtalslöst behöver inte sakna pensionsförmåner i anställningen. Det står ju arbetsgivaren fritt att teckna 70 pensionsboken

tjänstepensionsförsäkring för sina anställda i fritt valt försäkringsbolag eller genom en bank. Det som saknas i dessa fall är garantin som följer med avtalspension genom kollektivavtal. Om arbetsgivaren som tecknat frivillig tjänstepensionsförsäkring missar att betala premien, betalar in fel premie eller säger upp avtalet, har de anställda ingen försäkring. Ett fåtal arbetsgivare har både kollektivavtal och frivillig tjänstepensionsförsäkring. Det är fullt möjligt att ha båda delarna. I så fall tjänar de anställda in dubbla pensionsrätter i anställningen utöver den allmänna pensionen. Avtalspensionen kompletterar Avtalspensionens viktigaste funktion är att komplettera den allmänna pensionen. I vår illustration Pensionspyramiden ligger den direkt ovanpå bottenplattan och är till ytan nästan lika stor. Det är ett sätt att visa att den allmänna pensionen är grunden i motsats till vad som är fallet i länder där den allmänna pensionen bara ska fylla ut otillräcklig pension intjänad i anställningen, att avtalspensionen för vissa grupper löntagare kan vara nästan lika stor som den allmänna pensionen, eftersom den saknar eller har ett högre inkomsttak. Så här förhåller det sig: Alla avtalspensionsplaner ger inte pensionsrätt till alla från första lönekronan, utan det finns inträdeskrav i form av lägsta avtalad arbetstid. Men alla kollektivavtalade pensionsplaner ger numera pensionsrätt över den allmänna pensionens inkomsttak på 7,5 inkomstbasbelopp, alltså över vad som 2008 motsvarar 30 000 kronor i månaden. Hade avtalspensionen inte funnits, skulle höginkomsttagarna vara tvungna att teckna privata pensionsförsäkringar för att kompensera sig för att det allmänna pensionssystemet inte ger pensionsrätt för alla deras inkomster. Individuellt tecknat försäkringsskydd är alltid dyrare än om en hel stor grupp försäkrar sig tillsammans. AVTALSPENSION 71

Därför har arbetsmarknadens parter på de olika avtalsområdena ansett att det är både förnuftigt och rättvist att avtalspensionen täcker även de högre inkomsterna. Grunden för att tjäna in avtalspension är ju arbetet och den lön som betalas för arbetet. Parterna anser att det är en rättvisefråga att avtalspensionen som är en del av löneutrymmet ska återspegla hela lönen. Avgift för allmän pension över taket Som en sidoupplysning kan dock nämnas att arbetsgivarna betalar avgift till det allmänna pensionssystemet även på inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Riksdagen har dock beslutat att den enskilda bara ska ha pensionsrätt på den del som ligger under taket. Olika system, olika regler Varje avtalsområde har sin pensionsplan och de skiljer sig ganska mycket från varandra. I tabellerna i denna bokdel får du en översiktlig beskrivning av hur några av de vanligast förekommande avtalspensionsplanerna ser ut. Här följer några punkter där reglerna skiljer sig åt och som kan vara viktiga att hålla i minnet. Intjänandestart Lägsta ålder för att börja tjäna in avtalspension varierar numera mellan pensionsplanerna. Du behöver dock känna till att intjänandestarten länge var 28 år i alla pensionsplaner. Om du var yrkesverksam före mitten av 1990-talet är det sannolikt att du började tjäna in avtalspensionsrätt först efter fyllda 28 år medan dina yngre arbetskamrater kan ha börjat tjäna in pension tidigare, kanske redan vid 21 års ålder. Intjänandestarten är olika i de olika avtalspensionsplanerna. En gemensam tendens är att 28-årsgränsen sänks successivt allteftersom pensionsplanerna förhandlas om. I ett fall, Avtalspension SAF-LO, höjdes pensionsåldern år 2008 dock från 21 till 25 års ålder i samband med att avtalet förhandlades om och kraftiga förbättringar genomfördes på andra punkter. 72 pensionsboken

Krav på lägsta arbetstid Många avtalspensionsplaner men inte alla har någon form av krav på lägsta arbetstid och/eller ett krav på att man ska ha varit anställd en viss tid innan man kommer in i systemet. Om du omfattas av en sådan pensionsplan och arbetar deltid eller som behovsanställd, kan det betyda att du går miste om avtalspension i den anställningen. Även i detta avseende är tendensen den att begränsningar successivt tas bort allteftersom parterna omförhandlar pensionsplanerna. Eget val av förvaltare Eget val av förvaltare är den stora nyheten under det senaste decenniet i avtalspensionssammanhang. Det fria förvaltarvalet kan gälla hela eller en del av de pengar som arbetsgivaren betalar in till pensionen. De privatanställda tjänstemännens pensionsplan ITP var först ut med en mindre del, ITPK, som gjordes valbar redan i början av 1990-talet. De privatanställda arbetarnas Avtalspension SAF-LO blev valbar i sin helhet 1998. De valbara delarna som alltså ibland kan vara hela avtalspensionen är konstruerade som premiereservsystem. De fungerar nästan på samma sätt som den allmänna premiepensionen: Pengarna sparas, öronmärkta för dig och du väljer förvaltare själv. Skillnaden mot den allmänna pensionens premiepension är att det för avtalspensionen finns två pensionsformer att välja på, fondförsäkring respektive traditionellt förvaltad pensionsförsäkring. AVTALSPENSION 73

Repetera! I ett premiereservsystem finns pengarna på ett individuellt konto där de förhoppningsvis ska växa med ränta på ränta i väntan på att du börjar lyfta pensionen. I ett fördelningssystem som den allmänna pensionens inkomstpension och tilläggspension är finns pengarna inte på samma sätt, utan det som bokförs på ett individuellt konto är en fordran, en rätt till pension på en viss nivå eller med ett visst belopp. I avtalspensionsplanerna finns exempel på båda typerna av system, till exempel för olika delar av samma pensionsplan. Det går praktiskt till så att din arbetsgivare betalar in en viss summa pengar per månad eller år till din avtalspension. Arbetsgivaren skickar pengarna till en "valcentral" som inte är ett försäkringsbolag utan ett företag som administrerar premier och val. Valcentralen tar in pengarna från arbetsgivaren och fördelar sedan ut dem på ditt och de andra anställdas individuella konton. Du väljer förvaltare själv, från en lista på förvaltare som de avtalstecknande parterna alltså den fackliga centralorganisationen och den centrala arbetsgivarorganisation på avtalsområdet har godkänt. När du väljer förvaltare för din avtalspension, är det i regel tre val som du ska göra på samma blankett: Vilket försäkringsbolag som ska förvalta de inbetalade avgifterna till din avtalspension. Om du vill ha fondförsäkring eller traditionell pensionsförsäkring och med eller utan återbetalningsskydd. Om du vill avstå en del av avgiften till din pension för att koppla ett frivilligt efterlevandeskydd till pensionen. 74 pensionsboken

Kort om alternativen I den av bokdelarna som handlar om privat pensionssparande går vi igenom detta med olika försäkringstyper ordentligt. Här bara en kort beskrivning: I fondförsäkring har du ingen garanti för insatta pengar, utan det du får ut när du går i pension beror på värdeutvecklingen i den eller de fonder som du väljer. I traditionell försäkring har du en garanti som oftast går ut på att du får få ut det som du har satt in plus en del av avkastningen. Det eller de extra efterlevandeskydd som du kan välja som tillval till din avtalspension är i regel återbetalningsskydd och/eller familjeskydd. Återbetalningsskydd betyder att ditt samlade pensionskapital eller det som finns kvar av det, om du själv börjat ta ut pension betalas ut till dina efterlevande. Kostnaden för återbetalningsskydd är att du inte får del av arvsvinsterna, det vill säga det pensionskapital som fördelas ut på andra sparare i kollektivet när en pensionssparare avlider utan återbetalningsskydd. Familjeskydd är enkelt uttryckt en liten livförsäkring på exempelvis ett visst antal prisbasbelopp eller förhöjda prisbasbelopp som betalas ut till dina efterlevande under ett visst antal år om du avlider före en viss ålder. Kostnaden för familjeskydd tas ut från den pensionsavgift/-premie som din arbetsgivare betalar in. Mer än pension i paketet Många av avtalspensionsplanerna innehåller även andra förmåner än ålderspension. Det gäller ersättningar vid sjukdom och ersättningar till efterlevande vid dödsfall. Ersättningar vid sjukdom Flera av avtalspensionssystemen innehåller ersättningar vid sjukdom och annan medicinskt grundad arbetsoförmåga. Avtalsparterna har i dessa fall valt att paketera ihop pensions- och sjukförmånerna istället för att skapa en fristående sjukförsäkring. AVTALSPENSION 75

Sjukförmåner som ligger i en avtalspensionsplan består främst av kompletterande ersättning som betalas ut som komplement till sjuk- eller aktivitetsersättning ( förtidspension ). Pensionsplanen kan också innehålla kompletterande ersättning vid sjukskrivning för inkomstdelar över den allmänna sjukförsäkringens inkomsttak. Sjukförmånerna på de olika avtalsområdena varierar mycket kraftigt. Ibland kommer ersättningen från pensionsplanen, ibland från en separat kollektivavtalad sjukförsäkring. Det finns på en del avtalsområden också något som kallas kollektivavtalad sjuklön. Den så att säga förlänger arbetsgivarens skyldighet att betala lön under sjukskrivningstid. Eftersom denna bok handlar om ålderspension, går vi inte närmare in på ersättningsformerna och ersättningsreglerna vid sjukfrånvaro. Du behöver dock vara uppmärksam på det faktum att sjukförmåner kan men behöver inte ingå i avtalspensionsplanen. Ersättningar till efterlevande En annan del som är vanligt förekommande i avtalspensionsplanerna är ersättning till efterlevande. Förmånen kan kallas efterlevandepension, familjepension eller något liknande och ingår i så fall automatiskt i pensionsplanens grundutformning. Observera dock att sådana ersättningar till efterlevande inte finns i alla pensionsplaner. Du behöver känna till och ta ställning till vad som gäller för din egen del och hur du vill ha det: Om din avtalspensionsplan i sin grundutformning innehåller efterlevandepension/familjepension behöver du verkligen fler efterlevandeskydd? I kollektivavtalet ligger ju också en tjänstegrupplivförsäkring, TGL, som ger ersättning till din familj om du skulle avlida i yrkesverksam ålder. Om efterlevandepension/familjepension inte ingår i din avtalspensionsplans grundutformning räcker Tjänstegrupplivförsäkringen TGL som efterlevandeskydd för dig eller ska du teckna efterlevandeskydd som tillval till din avtalspension? Det finns inget allmängiltigt facit till frågan om dödsfallsskydd. Du måste själv göra din egen behovsanalys. 76 pensionsboken

Vad händer med avtalspensionen om...... du blir långvarigt sjuk Om du blir sjuk, kommer förr eller senare en tid då arbetsgivaren inte längre betalar lön. Tidpunkten beror på hur kollektivavtalet i övrigt ser ut, exempelvis om det finns bestämmelser om kollektivavtalad sjuklön eller inte. Om du inte får lön eftersom du är sjukskriven eller uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning, så finns inget löneunderlag för arbetsgivaren att betala premie på till avtalspensionen. Detta problem har avtalsparterna löst genom en mekanism som kallas premiebefrielse eller avgiftsbefrielse. I korthet går det ut på att en särskild försäkring eller gemensamma kollektiva medel betalar in motsvarande belopp till din avtalspension. Syftet är att du inte ska förlora pensionsrätt eller åtminstone inte alltför mycket pensionsrätt om du blir långvarigt sjuk. Reglerna för när premie-/avgiftsbefrielse träder in varierar kraftigt mellan avtalsområdena. I vissa fall inträffar det redan efter 14 dagars sjukdom. Andra pensionsplaner börjar kompensera först efter 90 dagars sjukdom, medan åter andra betalar pensionspremie först om du beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning ( blir förtidspensionerad ). För nyblivna föräldrar I två av pensionsplanerna, ITP och Avtalspension SAF-LO, finns premiebefrielse även vid föräldraledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Det betyder att man fortsätter att tjäna in avtalspensionsrätt trots att man är hemma med nyfött barn. Den längsta tiden är 13 månader.... du byter avtalsområde De flesta av oss kommer att byta arbete flera gånger under livet. En ny anställning kan också betyda att du byter avtalsområde. Allteftersom offentliga verksamheter privatiseras, händer det också att AVTALSPENSION 77

anställningen och arbetsuppgifterna är oförändrade men avtalsområdet blir ett annat. När du byter avtalsområde så kommer du också in i en ny uppsättning avtalsförsäkringar och en ny avtalspensionsplan. Den tidigare intjänade pensionsrätten fryses och blir det som med försäkringsterminologi kallas fribrev. Det betyder att pensionsrätten finns kvar men att kontot inte är aktivt längre eftersom det inte fylls på med några nya pengar. I fondförsäkring är det fondernas värdeutveckling som styr vad som händer med sparkapitalet. Du kan själv byta fonder precis som tidigare ditt eget ansvar finns kvar. I traditionell pensionsförsäkring och i de avtalspensioner eller avtalspensionsdelar som inte är valbara, finns pengarna eller den till pengar översatta pensionsrätten kvar och växer med garanterad ränta eller värdesäkras, det vill säga räknas upp, på det sätt som står i avtalet.... du blir arbetslös Det finns ofta så kallade efterskyddsregler som gör att du omfattas av ditt tidigare avtalsområdes försäkringar en tid efter det att du blivit arbetslös. Den här efterskyddstidens längd varierar. När det gäller avtalspensionen brukar ditt intjänande av pensionsrätt dock upphöra direkt. Men själva pensionsrätten försvinner ingenstans. Det som du har tjänat in finns kvar och om du har placerat pengarna i en fondförsäkring är det fortfarande ditt ansvar att administrera din försäkring genom att se över dina placeringar då och då. 78 pensionsboken

Avtalspension på fortsättningsnivå På nybörjarnivån gick vi igenom några av de egenskaper som är gemensamma för kollektivavtalade pensionsplaner. Här på fortsättningsnivån ska vi titta närmare på de olika avtalspensionerna, utifrån det innehåll och de egenskaper som de har. Vi börjar dock med den fråga som alla som studerar avtalspensioner förr eller senare ställer sig varför måste de vara så olika när syftet ändå är detsamma? Efter det avsnittet följer en snabb begreppsutredning som du behöver ha med dig innan det är dags att göra en djupdykning i själva avtalspensionsplanernas innehåll. Varför så lika och ändå så olika? Avtalspensionsplanerna har samma syfte: Komplettera den allmänna pensionen genom att avsätta en del av löne-/vinstutrymmet till ålderspension. Avtalspensionen tjänas in i anställningen och på ett sådant sätt att pensionsrätten återspeglar lönen. Givet detta faktum, som är gemensamt för alla avtalspensioner varför måste det vara så stora skillnader mellan pensionsplanernas villkor? Varför alla dessa detaljer som är så jobbiga att lära sig? Svaret är att pensionsplanerna tillkommit vid olika tidpunkter och med olika syften. Pensionsplanerna är ju resultatet av förhandlingar mellan parter på ett visst avtalsområde, så förhållandena på avtalsområdet har betydelse. I mångt och mycket är det en historisk tradition som avspeglar sig i utformningen. Ett bra exempel på detta är att många av pensionsplanerna är paketlösningar där mer än pension ingår, medan man på andra avtalsområden skiljer på pension och sjukförsäkring. Vissa utvecklingstendenser inför framtiden är dock likartade, till exempel att mer och mer självbestämmande och därmed ansvar läggs på de försäkrade allteftersom pensionsplanerna förnyas helt eller delvis. Avtalsparterna på de olika avtalsområdena inspireras av varandras avtalspensionsplaner och nya förhandlingsresultat men helt lika lär de kollektivavtalade pensionsplanerna knappast någonsin bli. Varje AVTALSPENSION 79

pensionsplan har en historia och det finns, som sagt, områdesspecifika hänsyn att ta. Dessutom finns det ett helt naturligt inslag av lärande i utvecklingen. När ett avtalsområdes nya villkor är klara, kan de andra i sina kommande förhandlingar bygga på erfarenheterna och försöka skapa något ännu bättre. Repetera och förtydliga! Premien/avgiften som arbetsgivaren betalar in till din avtalspension är en del av löneutrymmet men avsätts utöver din lön. I en del pensionsinformation står det att avtalspensionen är ett visst antal procent av eller på din lön. Det är ett mindre bra sätt att uttrycka saken på, eftersom det kan få någon att tro att arbetsgivaren drar bort någonting från lönen. Så är ju inte fallet. Ett mer korrekt sätt att beskriva det är att premien till avtalspensionen är ett belopp som motsvarar ett visst antal procent av din lön. Hur stor blir pensionen? Rubrikens fråga är intressant, eller hur? Tyvärr finns det inget enkelt svar på den frågan. Ibland vet man, ibland inte, bland annat beroende på hur det aktuella pensionssystemet är utformat. Därmed kommer vi in på begreppen förmånsbestämd respektive premiebestämd. Dessa begrepp är så grundläggande att det inte är meningsfullt att börja titta på andra detaljer i avtalspensionsplanerna förrän du lärt dig vad de innehåller. Förmånsbestämd Förenklat kan man förklara ett förmånsbestämt pensionssystem på följande sätt: Du vet på ett ungefär hur mycket du kommer att få ut i pension men inte hur mycket det kommer att kosta i form av skatter eller avgifter eller premier. Historiskt var både den allmänna pensionen och avtalspensionsplanerna förmånsbestämda. Fortfarande innehåller flera av avtalspensionerna förmånsbestämda delar. Det är exempelvis på förhand bestämt att pensionen är ett visst antal procent av den genomsnitt- 80 pensionsboken

liga lönen under ett visst antal sista år före pensioneringen. I ett sådant system eller del av pensionsplanen kan man till slut när man känner till slutlönen översätta pensionslöftet i pensionskronor per månad. Så kan det se ut Pensionslöftet i förmånsbestämd pension kan se ut så här: På inkomstdelar över 7,5 inkomstbasbelopp får du 55-65 procent på de delar av slutlönen som ligger mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 27,5-32,5 procent på delar som ligger mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. Pensionsplanerna är olika! Så nivåerna skiljer sig också åt, ibland för alla och ibland dras en gräns mellan yngre och äldre. Också begreppet slutlön räknas ut på olika sätt. Generellt kan man säga att slutlönen inte exakt är det sista årets lön, utan ett genomsnitt av ett visst antal år i slutet av arbetslivet. Om du lämnar avtalsområdet före pensioneringen, till exempel om du byter jobb, så blir beräkningarna annorlunda. Kostnaderna för ett förmånsbestämt system är däremot svårförutsägbara. Osäkerhetsfaktorerna är flera: Hur blir reallöneutvecklingen för varje enskild anställd fram till pension? Hur utvecklas verksamheten och därmed ekonomin i företaget, kommunen eller landet? Hur ser åldersstrukturen i företaget eller kommunen eller landet ut? Under hur lång tid kommer pensionen i genomsnitt att betalas ut? Strävan efter att kunna överblicka kostnaderna på lång sikt har lett till att allt färre pensioner är förmånsbestämda. I det nya allmänna ålderspensionssystemet är bara garantipensionsdelen ett rent förmånsbestämt system. Övriga delar, det vill säga inkomstpensionen och premiepensionen är premiebestämda. På avtalspensionssidan omförhandlas pensionsplanerna successivt och en klar trend är att förmånsbestämda delar minskar till förmån för premie-/avgiftsbestämd pension. AVTALSPENSION 81

Skillnaden i ett nötskal I ett förmånsbestämt system vet man vad man får men inte hur mycket det kostar. I ett premiebestämt system vet man vad det kostar men inte hur mycket man får. Premiebestämd/avgiftsbestämd Premiebestämd och avgiftsbestämd är två ord för samma sak. I denna bok använder vi ordet premiebestämd, men du behöver känna till båda orden om din pensionsplan använder det andra. På samma förenklade sätt som nyss, kan man beskriva ett premiebestämt pensionssystem som ett system där du vet hur mycket du eller arbetsgivaren, i avtalspensionsfallet måste betala men där pensionens storlek framför allt beror på andra faktorer. Det gäller hur länge premien betalas, hur stor den är, hur god avkastningen är och hur höga förvaltningsavgifterna är. I ett premiebestämt system är det i första hand du själv som försäkrad som står risken. Ett annat sätt att uttrycka det är att du har ett eget ansvar för att de pengar som avsätts till din pension tillväxer på ett bra sätt. Det kan finnas en avkastningsgaranti, som i traditionell pensionsförsäkring, men i övrigt gäller principen att pensionen får bli vad den blir. Fördelen i ett premiebestämt system för den som betalar premien är kostnadskontrollen. I avtalspensionssammanhang är det arbetsgivaren som i ett premiebestämt system enkelt kan räkna ut hur mycket som behöver avsättas till de anställdas pensioner. Alla delar i det nuvarande allmänna pensionssystemet utom garantipensionen är premiebestämda. Och i avtalspensionsplanerna blir allt fler delar premiebestämda. Vissa pensionsplaner, till exempel Avtalspension SAF-LO, är i sin helhet premiebestämda. Privata pensionsförsäkringar är alla premiebestämda. 82 pensionsboken

Avtalspensionsplanernas innehåll Huvudsyftet med en avtalspensionsplan är att säkerställa att de anställda tjänar in en kompletterande ålderspension, men pensionsplanen kan också innehålla andra delar. Dessutom kan ålderspensionen vara uppdelad i flera delar, till exempel beroende på hur mycket du tjänar. I detta avsnitt får du en översiktlig sammanfattning över innehållet i de olika paketen. Sedan går vi vidare och ser närmare på ålderspensionsdelarna. Två parallella varianter av ITP Som du ser i tabellen på nästa sida, finns det två rader som handlar om ITP. Det beror på att det sedan 2007 finns två avdelningar i ITP-avtalet. Huvudregeln är att nya ITP som kallas ITP1 gäller om du är född 1979 eller senare och ITP2 gäller för födda före 1979. Företag som är nytillkomna på avtalsområdet kan dock välja fritt om de vill följa åldersreglerna eller ansluta alla anställda till ITP1. AVTALSPENSION 83