Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar

Information från Nordvästra och Nordöstra Läkemedelskommittéerna Nr 1 Mars 2004 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nu har Nordvästra och Nordöstra läkemedelskommittéområdena en gemensam läkemedelstidning och därför vill vi, som är ordförande för respektive område, önska er en trevlig läsning i vår nya tidning. Nya regler för kontakterna med industrin Läkemedelssakkunniga (LÄKSAK) har för ett antal år sedan utfärdat skriftliga rekommendationer för hur kontakterna med industrin ska gå till. Tyvärr har spridningen av dessa inte skett i tillräcklig omfattning och råden har ofta inte följts. Hur kontakterna med läkemedelsindustrin går till har under det senaste året diskuterats livligt i media och t.ex. i Uppsala har det beslutats om en skärpning av regelsystemet. I Stockholms läns landsting är nya regler under utarbetning och de ska gälla för hela landstinget. Enligt planerna kommer de att innehålla bl.a. följande: Att ta emot måltider, gåvor eller resor från företag kan medföra att mottagaren gör sig skyldig till mutbrott. Detta gäller naturligtvis också om det sker utanför arbetstiden. Den 10 februari 2004 antog dessutom Landstingsfullmäktige regler för kurser, konferenser och resor i tjänsten och reglerna gäller för all personal och alla politiker inom Stockholms läns landsting. Stockholms produktionsdirektörer för primärvård, geriatrik och psykiatri har även beslutat om nya riktlinjer för relationerna med läkemedelsindustrin. Dessa riktlinjer är följande: 1) Produktinformation, utbildning, konferenser etc. skall godkännas och beslutas av verksamhetschef före genomförande. 2) Företaget skall i god tid kontakta berörd verksamhetschef och i förekommande fall informera läkemedelskommittén om planerad aktivitet. 3) Produktinformation skall normalt genomföras på arbetsplatsen, på arbetstid och i grupp. Eventuell förtäring bekostas av arbetsgivaren. 4) Utbildning skall om möjligt genomföras på hemorten. 5) Deltagare i studiebesök, utbildning och vetenskaplig sammankomst på annan ort skall få ersättning för resa, kost och logi av arbetsgivaren. 6) Enskilda arbetstagares deltagande i arrangemang ordnade av industrin/leverantör skall diskuteras med och godkännas av verksamhetschef. 7) Inbjudan till middag eller andra arrangemang kan innebära bestickning. Bidrag/ /sponsring av firmafesten får ej förekomma. 8) För alla anställda berörs även deltagande utanför arbetstid av regler om mutor. Läkemedelskommittéernas rekommendationer för hur kontakterna med industrin skall gå till är givetvis endast rekommendationer. Ytterst är det naturligtvis arbetsgivarens representanter, offentliga respektive privata, som beslutar om hur kontakterna på respektive arbetsplats skall gå till. Därtill måste även mutlagstiftningen alltid beaktas. Rolf Tryselius, vice ordf LÄKSAK Kalendarium Ti 23/3 Att växa med sin astma KUS - Solna, Matsalen Lunchmöte anordnas av Terapigruppen astma-allergi Ti 30/3 Rhinokonjunktivit vad gör vi nu? Medicinhistoriska muséet, 17.30-20.00 Kvällsseminarium anordnas av Terapigruppen astma-allergi KUS - Solna On 31/3 Det autoimmuna metabola komplexet: Vad ska vi leta efter? Medicinhistoriska muséet, 13.30-16.30 Seminarium anordnas av Terapigruppen för endokrinologi KUS - Solna On 31/3 Prevention av hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker. Park Inn Hotel, Solna 1730-1945 Kvällsseminarium anordnas av Terapigruppen hjärta-kärl För anmälan/information, kontakta Kerstin.Palmquist-Munck@ks.se

Hur påverkar Clarityns patentutgång Kloka Listan? I Kloka Listan för 2004 finns två perorala antihistaminer med: loratadin Clarityn och cetirizin Cetirizin Biochemie. Patentet för Clarityn har gått ut, och Schering liksom parallellimportörer har nu längre inga Clarityn tabletter att erbjuda i förpackningsstorlekarna 30 och 100 tabletter. (Clarityn-S och de receptfria förpackningarna av Clarityn finns fortfarande kvar). Som framgår av utbytespilen efter Clarityn i Kloka Listan är det tänkt, att den ska kunna bytas ut mot generika. Eftersom det nu inte finns någon Clarityn blir det Loratadin som ska förskrivas när man vill ha ett loratadininnehållande preparat. Priser gällande i februari 30 st 100 st Loratadin, billigaste generika 98:00 257:00 Cetirizin, billigaste generika 46.00 131:50 Priset för Aerius, som inte är med i Kloka listan, är 135.00 (30 st) respektive 343.00 (100 st). Cetirizin Zyrlex*, Acura, Cetirizin*, Från 2 år, Cidron*, Reactine*, Alerid 6 år i egenvård Loratadin Clarityn*, Loratadin, Versal* Från 2 år, 12 år i egenvård Klemastin Tavegyl * = finns receptfritt = finns som oral lösning, droppar eller sirap Från 1 år Observera att av antihistaminerna är det nu bara Tavegyl som har kategori A på graviditet. Alla antihistaminerna passerar över i modersmjölk Vid behandling av barn är det viktigt att notera, att olika antihistaminer har olika åldersgränser och att åldersgränserna för ett och samma preparat kan vara olika beroende på om läkemedlet är skrivet på recept eller rekommenderat på apotek. Glöm inte att lägga in LÄKSAKs och Läkemedelskommittéernas hemsida bland dina favoriter www.janusinfo.se Här hittar du Kloka Listan, ett interaktionskapitel, LÄKSAKs behandlingsrekommendationer och mycket annat läsvärt och matnyttigt kring läkemedel 2

Många har läst och uppskattat Nytt om Läkemedel Efter många års regelbunden utgivning har Nytt om läkemedel lagts ner. Vi samordnar nu redaktionerna i Nordvästra och Nordöstra läkemedelskommittén och kommer ut med en gemensam tidning Läkemedelsnytt. Förhoppningsvis kommer läsarna inom de båda kommittéernas områden ändå att känna igen sig. Strax före jul gick vi ut med en enkät till 3 000 som står på vår sändlista för Nytt om Läkemedel. Vi har fått nästan 450 svar, vilket vi är mycket nöjda med. Hela 83 procent kände till tidningen. Det är vår förhoppning att de som inte kände till tidningen, men nåddes av enkäten, i framtiden kommer att uppmärksamma och läsa den nya gemensamma tidningen. Om man till en avdelning/ mottagning tycker att man får för få exemplar är det bara att kontakta Nordvästra läkemedelskommittén på NVLK@ks.se så ordnar vi med detta. Bara 22 procent av de svarande kände till att tidskriften också finns som nätversion på LÄKSAKs hemsida www.janusinfo.org. Tråkigt nog är det många som fortfarande inte känner till eller har tid att använda Svar sig den från information olika som finns på Janus. Kan namnet spela någon roll? Det hade kanske varit mer lätt att komma ihåg om namnet varit kopplat till LÄKSAK eller läkemedelskommitté? Av dem som använder sig av Januswebben har flera kommenterat att de framförallt använder interaktionsmodulen. Enkäten kunde fyllas i anonymt men majoriteten har uppgett namn och arbetsplats. Bland dem som svarat med namn och adress har vi lottat ut biobiljetter som tack för hjälpen. Vi säger grattis och tack till alla er som hjälpt oss att besvara enkäten! Anette Allhammar, sekr. NVLK Maria Samuelsson-Almén, informationsläkare NVLK 3

Har du frågor om läkemedel? RING KaroLine Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska universitetssjukhuset - Solna Avd för Klinisk Farmakologi, 08-517 71 608 Karolinska apoteket, 08-517 75 342 fax: 08-33 13 43 fax: 08-30 87 35 e-post: karoline.klinfarm@ks.se e-post: karoline.apoteket@ks.se Fråga med svar i sin helhet kan beställas från Eva Lilliehöök, Karolinska apoteket, tel 517 75 344 Fråga: En 35-årig kvinna tar naproxen 500 mg vid behov och anser att hon tolererar medicinen väl. I samband med tandläkarbehandling insattes hon på Kåvepenin, varefter hon drabbades av blödning från munslemhinnan och tvingades uppsöka vård akut. Finns det några kända interaktioner mellan naproxen och penicillin som skulle kunna förklara det inträffade? Svar: Det finns inga rapporter i det svenska biverkningsregistret SWEDIS om interaktion mellan fenoximetylpenicillin och naproxen eller andra NSAID-preparat. Emellertid finns en möjlig teoretisk grund för interaktion. Naproxen, i likhet med flera andra NSAID-preparat, utsöndras som acyl-glukuronid-metaboliter. Om dessa ej secerneras kan de hydrolyseras tillbaka till ursprungliga, biologiskt aktiva NSAID, så kallad futile cycle, vilket ger minskad clearance. Både naproxen och fenoximetylpenicillin är organiska syror som utsöndras genom tubulär sekretion, vilket leder till att de konkurrerar om samma utsöndringsmekanism. Indomethacin, som är ett annat NSAID-preparat, har tidigare beskrivits kunna hämma utsöndringen av penicillin. Probenecid hämmar sekretionen av både naproxen och fenoximetylpenicillin, och både naproxen och fenoximetylpenicillin har i sin tur beskrivits hämma sekretionen av metotrexat. Således kan plasmakoncentrationen av något eller båda medlen tänkas öka när de ges tillsammans. Detta skulle kunna leda till ökad blödningstendens genom att plasmakoncentrationen av naproxen stiger. Naproxen påverkar blodplättarna och minskar trombocytaggregationen. Vi rekommenderar att fallet rapporteras till den regionala biverkningsenheten. Sammanfattning: Inga interaktioner mellan penicillin och naproxen finns beskrivna. Eftersom båda läkemedlen är organiska syror och utsöndras via tubulär sekretion, går det emellertid inte att utesluta en farmakokinetisk interaktion ledande till högre plasmakoncentration av naproxen och därmed större effekt på blodplättarna. Eva Wikström Jonsson, Sigurd Vitols Avd för Klinisk Farmakologi, KUS-Solna Referenslista kan erhållas från författarna. 4

Förskrivarna har i allmänhet stort förtroende för läkemedelskommittéerna Detta är en av de slutsatser, som lyfts fram i en rapport över läkemedelskommittéernas arbete framtagen av Socialstyrelsen och Läkemedelsverket på regeringens uppdrag. Rapporten beskriver hur läkemedelskommittéerna verkar för sitt mål att säkra kvalitet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningen och bygger på intervjuer av ordförande i läkemedelskommittéerna, utbildare och förskrivare, samt på analyser av webbsidor, verksamhetsberättelser och förskrivningsstatistik. I rapporten ges också ett antal förslag till förändringar för att förstärka läkemedelskommittéerna i deras arbete. God medicinsk och farmaceutisk kompetens i kommittéerna I rapporten konstateras att läkemedelsförskrivningen har blivit säkrare och mer kostnadseffektiv sedan lagen om läkemedelskommittéer trädde i kraft 1997 och att förskrivningen påverkats i positiv riktning för flera stora läkemedelsgrupper bland annat för antibiotika och läkemedel vid magsårssjukdom. Man konstaterar vidare att läkemedelskommittéerna har höga ambitioner när det gäller säkerhet och kvalitet och de idag arbetar i allt större utsträckning med evidensbaserade utbildningsmodeller för att påverka förskrivningen. Utveckling av modeller för evidensbaserad utbildning om läkemedel liksom modeller för uppföljning av kvaliteten i läkemedelsanvändningen bör fortgå och intensifieras i kommittéerna, menar man i rapporten. I rapporten pekar man också på att det i kommittéerna finns hög kompetens inom de medicinska och farmaceutiska sakområdena, men att pedagogisk sakkunskap i allmänhet inte finns representerad, trots att utbildning idag är en av läkemedelskommittéernas viktigaste uppgifter. Rapporten anser att kommittéernas kompetens bör förstärkas inom pedagogik och kommunikation samt att personer med folkhälsovetenskaplig sakkunskap bör knytas till kommittéerna. Förskrivarna efterfrågar producentobunden läkemedelsutbildning I rapporten konstateras att det fortfarande är läkemedelsindustrin som står för merparten av fortbildningen på läkemedelsområdet, trots att förskrivarna efterfrågar producentobunden utbildning om läkemedel och i allmänhet har stort förtroende för kommittéernas aktiviteter. Huvudmännen bör ta ett tydligt helhetsansvar för innehållet i förskrivarnas fortbildning om läkemedel, och ge kommittéerna det stöd som krävs för att bedriva effektivt kvalitetsarbete på läkemedelsområdet, säger man i rapporten. När det gäller de privatanställda förskrivarna nås de i relativt liten omfattning av kommittéernas aktiviteter och de intervjuade representanterna för denna grupp uttryckte, som det står i rapporten ett försiktigt intresse för producentobunden utbildning om läkemedel. Det poängteras också i rapporten, att läkemedelskommittéerna behöver utveckla information och utbildning till de privatanställda förskrivarna. Fortsatt lokalt arbete men med ökad samordning Rapporten lyfter fram vinster med ökat samarbete och säger att kommittéerna bör samordna arbetet exempelvis när det gäller webbaserad information och förskrivarstöd. Man anser vidare att kommittéerna på sikt bör sträva efter en nationell baslista för förskrivning i öppen vård. Avslutningsvis kan man dock konstatera att man i rapporten poängterar att läkemedelskommittéernas arbete bör fortsätta på lokal nivå för att göra läkemedelsanvändningen säkrare för patienterna. Maria Samuelsson-Almén Informationsläkare, NVLK maria.samuelsson-almen@nvso.sll.se 5

Behandling av depressionssjukdomar Depression är vanligt, riskfyllt och svårbehandlat. Effektiv behandling finns - men den utnyttjas inte fullt ut. Detta är huvudbudskapet i SBUs nyligen utgivna rapport om depressionsbehandling. Depressionssjukdomarna är bland de viktigaste orsakerna till ohälsa med stora konsekvenser för individ och samhälle. Livstidsrisken att insjukna är över 25 procent för män och 45 procent för kvinnor. Utan behandling är sjukdomsförloppet långdraget, flera månader upp till ett år. Flertalet av dem som sjuknar drabbas mer än en gång. De direkta och indirekta kostnaderna i Sverige överstiger tolv miljarder kronor per år. Efter sju års arbete har SBU, staten beredning för medicinsk utvärdering, i februari 2004 presenterat en diger rapport i tre volymer om behandling av depressionssjukdomar. Rapporten finns tillgänglig på SBUs hemsida www.sbu.se. SBU-rapporten baseras på en granskning av den vetenskapliga litteraturen, med få undantag avgränsat till randomiserade, kontrollerade studier inom depressionsområdet fram till sommaren 2003. Resultaten har systematiskt analyserats och vägts samman av en vetenskaplig expertgrupp. I rapporten slås fast att mål för depressionsbehandling skall vara fullt tillfrisknande, vilket kan uppnås för flertalet patienter om tillgänglig behandling utnyttjas konsekvent. Flertalet patienter med depression upptäcks och behandlas i primärvården, där merparten av läkemedel mot depression skrivs ut. Det finns dock begränsade kunskaper om hur vården av dessa patienter ser ut idag i Sverige. Goda rutiner för diagnostik, behandling och uppföljning i primärvården, där flertalet de- primerade patienter söker, är således av avgörande betydelse för effektiv handläggning av denna folksjukdom. Med hjälp av enkla frågeformulär och skattningsskalor, t.ex. MADRS, kan fler patienter med depression upptäckas. Många patienter med depression är äldre-äldre, dock saknas i stort sett studier av depressionsbehandling för patienter som är 75 år och äldre. Samtidigt har många studier visat att äldre ofta har mindre uttalad, eller delvis annorlunda symtombild som inte ryms i nuvarande diagnoskategorier. En viktig slutsats i SBU-rapporten är, att samtalsbehandling kan vara lika effektiv som läkemedel vid lindrig och måttlig depression. De psykoterapiformer som har mest omfattande stöd i kliniska studier är beteendeterapi, kognitiv terapi och olika kombinationer av dessa. Effekten av samtalsbehandling kommer dock inte lika snabbt som med läkemedel. Det finns även stöd för att en gles fortsatt samtalskontakt minskar eller fördröjer återinsjuknandet. Vid kronisk låggradig nedstämdhet (dystymi) har läkemedelsbehandling större effekt än psykoterapi. Det är således angeläget att utveckla metoder för samtalsbehandling som är anpassade särskilt till primärvårdens förutsättningar. Det finns inga säkra skillnader mellan olika antidepressiva läkemedel vid behandling av lindriga och måttliga depressioner. Särskilt vid behandling av lindriga och måttliga depressioner i primärvården tolereras SSRI-preparat bättre än tricykliska antidepressiva. Hur övriga nyare antidepressiva förhåller sig till SSRI-preparaten avseende effekt och säkerhet är ofullständigt utrett. Oavsett val av läkemedel leder den först påbörjade behandlingen till otillfredsställande resultat för var tredje patient, antingen p.g.a. utebliven effekt eller biverkningar. Om ingen förbättring ses inom en månad efter påbörjad behandling (om patienten kan antas ta sin medicin) är det osannolikt att oförändrad behandling ger effekt. Optimering av dosering är därför viktig vid terapisvikt. Vid utebliven effekt med ett läkemedel uppnås ofta goda resultat vid byte till annat medel. Det finns dock inte vetenskapligt stöd för i vilken ordning alternativa preparat bör prövas vid primär terapisvikt. Det finns starkt stöd för att läkemedelsbehandling skall pågå minst sex månader och att förlängd behandling till ett år ytterligare minskar återfallsrisken. Vid svåra depressioner med hög självmordsrisk (specialistfall) har ECT en väldokumenterad mycket god effekt. När det gäller alternativmedicinsk behandling med Johannesört konstateras att det inte finns några studier av långtidsbehandling. I rapporten betonas särskilt, att dessa preparat påskyndar nedbrytningen av många vanliga läkemedel, bl.a. blodfettssänkare, blodförtunnande medel och P-piller. En intressant slutsats i SBU-rapporten är, att ljusterapi inte har någon säkerställd effekt vid årstidsrelaterad depression. Rekommendationerna för depressionsbehandling i Kloka Listan 2004 att primärt använda citalopram står sig väl i ljuset av SBU-rapporten. Det saknas tydlig evidens för att andra preparat ur denna grupp skall ha någon uppenbar fördel. Ingvar Krakau 6

Hur gick det för LÄKSAKs Kloka Råd 2003? Förra året lanserade LÄKSAK Tio kloka råd. Dessa utgick från medicinska områden där det fanns betydande möjligheter att åstadkomma medicinsk kvalitetsförbättring och ekonomisk vinst. Nu när året gått och nya mål står för dörren kan det vara på plats att vända blicken tillbaka och studera hur det gick; Påverkades förskrivningen i Kloka Rådens riktning eller ej? Rapporten bygger på en analys av recept uthämtade under fjärde kvartalet 2003 jämfört med motsvarande period året innan. Kloka Rådens läkemedelsgrupper stod för en fjärdedel av den totala kostnaden Totalt uppgick läkemedelskostnaden för receptförskrivna läkemedel i SLL år 2003 till 4,7 miljarder kr, varav 3,6 miljarder utgjorde landstingets andel. De läkemedelsgrupper som omfattades av de Kloka Råden utgjorde tillsammans 1,2 miljarder kr, det vill säga drygt 25 procent av den totala kostnaden. De Kloka Råden var främst formulerade ur ett primärvårdsperspektiv. Det är därför inte förvånande att rådens läkemedelsgrupper utgjorde hela 38 procent av den totala läkemedelskostnaden genererad från vårdcentralerna. Motsvarande siffra för akutsjukhusen var bara 9 procent. Kostnaden för flera av de aktuella läkemedelsgrupperna sjönk jämfört med föregående år. Det förklaras huvudsakligen av patentutgångar och den generiska substitutionen. Störst blev de ekonomiska effekterna inom grupperna PPI, statiner och SSRI, där prissänkningarna för omeprazol, simvastatin och citalopram under året minskade kostnaderna med 180 Mkr. De Kloka Råden har dock också bidragit till förskjutningen mot kostnadseffektivare terapier. Hur gick det? De målnivåer som fastställdes vid början av 2003 har ännu inte uppnåtts inom något område. Inom flera områden har dock råden bidragit till att vända den negativa trenden. Inom några områden motverkades Kloka Listans rekommendationer av starka marknadskrafter, vilket har lett till att utköpen av icke-rekommenderade alternativ fortsatt att öka. Råd 1 Minskad förskrivning av PPI vid funktionell dyspepsi (mål 22 DDD/TID) samt ökad andel rekommenderad PPI (mål >60 % av PPI-volymen). Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) minskade med fyra procent, från 24 till 23 Definierade Dygnsdoser per tusen invånare & dag (DDD/TID). De rekommenderade läkemedlen lansoprazol (Lanzo) och pantoprazol (Pantoloc) ökade tillsammans med 2 %-enheter och utgjorde vid årets slut 46 procent av PPI-volymen. Råd 2 Val av trombocytaggregations-hämmare ASA förstahandsmedel, andel Plavix <4% av total volym DDD. Vid årets slut utgjorde klopidogrel (Plavix) fortfarande drygt 4 procent av den totala volymen trombocythämmare. Till följd av det höga priset blev kostnadsandelen ändå närmare 40 procent av kostnaden för läkemedelsgruppen. Statistiken visar, att det i enlighet med rekommendationerna huvudsakligen förskrivs från sjukhusen. Råd 3 Ökad förskrivning statin (mål 70 DDD/ TID) samt ökad andel simvastatin (mål 70 % av förskrivna DDD). Statinerna mot höga blodfetter fortsätter att öka volymsmässigt. Sista kvartalet uppgick volymen till 64 DDD/TID, en ökning med 7 procent. Patentutgången för simvastatin medförde att kostnaden för statinerna, trots den ökade volymen, sjönk med mer än 50 Mkr. Förskrivningen av pravastatin minskade, medan alla andra statiner (både rekommenderade och orekommenderade) fortsatt att öka. Den stora prisskillnaden mellan statinerna gör att det här finns mycket potentialer för fortsatt kostnadseffektivisering under 2004. En ökad simvastatin-andel från 55 till 75 procent skulle innebära drygt 50 Mkr i minskade kostnader. Råd 4 Ökad följsamhet till Kloka Listan vid val av betablockerare vid hypertoni och hjärtsvikt. Ökad andel Atenolol (mål 40 % av DDD) samt Emconcor (mål 10 % av DDD) Alla selektiva betablockerare ökade under 2003, delvis på bekostnad av de oselektiva betablockerarna som alla minskade. Mest ökade Seloken ZOC trots att preparatet av kostnadsskäl endast var rekommenderat vid angina och postinfarkt. Kloka Rådens rekommenderade substanser atenolol och bisoprolol utgjorde under sista kvartalet 32 respektive 4 procent av volymen, med en stor variation i länet. Råd 5 Val av ACE-hämmare (enalapril >50 % av total volym) samt minskad andel ARB (<25 % av total volym ACE-hämmare + ARB) Inom området ACE-hämmare/angiotensinreceptorblockare (ARB) gick utvecklingen i motsatt riktning mot de Kloka Råden. Enalapril minskade på bekostnad av en ökad förskrivning av det dyrare preparatet (Triatec). Samtidigt fortsatte ARB att öka kraftigt och utgjorde sista kvartalet 38 procent av volymen respektive 65 procent av kostnaden för läkemedelsgrupperna tillsammans. Råd 6 Minskad andel COX-2-hämmare (mål 25 % av NSAID-förskrivningen) Under året som gått har COX-2-hämmarna inte minskat. Snarast har gruppens andel ökat något 7

från 30 till 32 procent av NSAID-volymen. Även de flesta andra NSAID har ökat i volym. Råd 7 Val av triptan ökad andel Maxalt (mål 25 % av volymen). Bland triptanerna är Maxalt den som ökat mest. Preparatet utgjorde, sista kvartalet 2003, knappt 10 procent av triptan-användningen. Användningen av Imigran minskade dock inte i samma omfattning vilket gör att den totala triptan-användningen ökade. Eftersom Maxalt i Kloka Listan rekommenderas först som tredjehandsalternativ, torde detta vara en negativ utveckling. Råd 8 Val av SSRI ökad andel citalopram (mål 60 % av volymen). Patentutgången för citalopram och den generiska konkurrensen medförde ett fortsatt prisfall under 2003. Trots detta minskade andelen citalopram från 43 till 42 procent av alla SSRI. Råd 9 Ökad andel Budesonid Scand Pharm (mål 15 % av andelen nasala steroider) samt ökad användning av styrkan 50 mg (mål 50 % av volymen). Totalt sett har användningen av nasala steroider minskat, men det rekommenderade preparatet Budesonid Scand Pharm har ökat. Det gör att dess marknadsandel ökade kraftigt från 7 till 11 procent. Ökningen har dock huvudsakligen inte skett på det sätt som avsågs, det vill säga med den lägre styrkan. Dess andel av totala volymen har till ooch med minskat något. Råd 10 Minskad förskrivning av läkemedel med antikolinerga egenskaper till äldre. Användningen av läkemedel med antikolinerga effekter hos äldre är fortsatt hög men minskade något. Detta kan dock vara en artefakt orsakad av att en del sjukhem i länet under året har gått över från läkemedelsförsörjning via recept/apodos till att försörjning via slutenvårdsleveranser till läkemedelsförråd. Därmed försvinner uppgifter om ålder och kön i läkemedelsstatistiken. Det går åt rätt håll, men framgångarna varierar i länet Sammanfattningsvis visar resultaten ovan på en positiv utveckling. Inom flera områden har negativa trender vänts och följsamheten till Kloka Listan ökat. Variationen är dock mycket stor mellan olika förskrivargrupper och befolkningsområden i länet. Studerar man genomslaget för de Kloka Råden hos de 180 vårdcentralerna i länet förvånas man över den stora spridningen: fjärde kvartalet 2003 varierade andelen simvastatin av statinerna mellan 20 och 97 procent, andelen COX-2-hämmare av NSAID mellan 6 och 68 procent och andelen citalopram mellan 20 och 79 procent! Spridningen har ingen tydlig geografisk förklaring. I varje läkemedelskommittéområde finns vårdcentraler både i toppen och botten av tabellen. Till viss del kan variationen förklaras av patientdemografiska faktorer som skillnader i åldersstruktur och sjukdomspanorama hos de patienter som behandlas. Merparten av variationen torde dock förklaras av andra faktorer som bemanning, balansen mellan producentbunden- och producentobunden information samt lokalt engagemang i läkemedelskommittéarbetet. För en fullständig rapport av utfallet för de Tio kloka råden 2003 hänvisas till www.janusinfo.se. Där finns de aktuella Tio kloka råden för 2004 och detaljerad statistik för de olika kloka råden månad för månad. Utvecklingen av förskrivningen visas på landstingsnivå och i olika förskrivargrupperingar, som till exempel sjukhusenheter och ner till kommuner/stadsdelar. Läkemedelsnytt Nordvästra och Nordöstra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS Avd. för klinisk farmakologi, KUS-Solna Chefredaktör INGVAR KRAKAU Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Nordvästra Läkemedelskommittén, Borgmästarvillan 171 76 Stockholm, tel: 08 517 75 986 maria.samuelsson-almen@nvso.sll.se Övriga i redaktionskommittén ANETTE ALLHAMMAR MARGARETA DENKERT SVEN ERIKSSON LENA FLYCKT SEHER KORKMAZ ANDERS NILSSON EVA WIKSTRÖM JONSSON Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: 08 36 38 32, margareta.lindborg@chello.se Distribution MICHAEL CARLSSON tel 08 737 4956, fax 08 737 4959 michael.carlsson@medicarrier.sll.se Björn Wettermark LäkemedelsEpidemiologiskt Centrum (LEpC) Läkemedelsnytt ges ut av Läkemedelskommittéerna i Nordvästra och Nordöstra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information www.janusinfo.se Stockholms läns landsting