C-UPPSATS 2005:070 Grävande journalistik Objektiv samhällsgranskning eller reproduktion av rådande strukturella förhållanden? En studie av det grävande tv-programmet Uppdrag granskning Ida Davidsson Susanne Nyström Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik Musikhögskolan 2005:070 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--05/070--SE
Abstract Digging journalism objective societyrevising or reproduction of existing structured relationships? A study of the digging tv-programme Uppdrag granskning. The aim of this study is to examine if the digging journalism has better possibilities than journalism in general to achieve it s assignement. To be able to answer that question we first, through theory, looked at the differences between the ideal and the practice of the every day journalism, where it turned out that the play was very big. With theory as ground, we have through the qualitative advance, analyzed three reports from the digging Swedish tv-programme Uppdrag granskning. On these programmes we have made ideology critical analysis on a ground of structuralism where we have been taken help of John B Thompson s five general ways of how ideology works. They are through: legitimation, dissimulation, unification, fragmentation och reification. Our study shows that digging journalism, exactly as the every day journalism, reproduces and maintains the existing relations of power and do not challenge the deep structural relationships. What can be said about digging journalism s benefits is that it often gives a more complex picture of the reality than the everyday journalism and that it dares to nominate the visible abuse of power. Keywords: digging journalism, the assignement of journalism, ideology, Uppdrag granskning, existing structural relationships.
Sammanfattning Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet Uppdrag granskning. På dessa program har vi gjort en ideologikritisk analys på strukturalistisk grund där vi bland annat utgått från John B Thompsons fem allmänna sätt genom vilka ideologi arbetar. Dessa är: legitimering, maskering, enhetliggörande, fragmentarisering och reifikation. Vår studie visar att den grävande journalistiken, precis som journalistik i allmänhet, reproducerar och vidmakthåller de rådande maktförhållanden och inte utmanar de djupa strukturella förhållandena. Till den grävande journalistikens fördel ska det dock sägas att den ofta ger en mer komplex bild av verkligheten än vad den vardagliga journalistiken gör och att den vågar nominera det synliga maktmissbruket.
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 SYFTE... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING...2 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 2 2. NORMATIV TEORI... 4 2.1 VAD ÄR JOURNALISTIK?...4 2.2. JOURNALISTIKENS UPPGIFTER... 5 2.2.1 Public serviceuppdraget... 8 2.3 JOURNALISTIKEN SOM PROFESSION... 10 2.4 DET JOURNALISTISKA IDEALET... 11 3. KRITISK TEORIBILDNING... 14 3.1 STRUKTURALISTISKT TÄNKANDE... 14 3.1.1 Strukturalismens pionjärer... 14 3.1.2 Semiotiken som teori och metod... 16 3.2 POSTSTRUKTURALISM... 17 3.3 IDEOLOGIBEGREPPET... 17 3.4 HUR IDEOLOGI ARBETAR... 18 3.5 HUR MAKT KONSTRUERAS... 20 3.6 DISKURS... 23 3.7 OBJEKTIVITETSPROBLEMET... 25 3.8 SANNINGSBEGREPPET... 26 4. TIDIGARE FORSKNING... 29 4.1 EFFEKTER RÖRANDE MEDIERNAS MAKT... 29 4.2 JOURNALISTIKENS MÖJLIGHETER ATT BESKRIVA VERKLIGHETEN... 29 4.3 UNDERSÖKANDE JOURNALISTIK... 31 5. JOURNALISTIK I PRAKTIKEN... 33 5.1 JOURNALISTIKENS STRUKTURELLA VILLKOR... 33 5.2 JOURNALISTIKEN SOM FÖRETAG... 34 5.3 NYHETSKRITERIER... 35 6. GRÄVANDE JOURNALISTIK... 40 6.1. VAD ÄR GRÄVANDE JOURNALISTIK?... 40 6.1.1. Definition: Grävande journalistik... 42 6.1.2. Förutsättningar för grävande journalistik... 43 6.2. GRÄVANDE JOURNALISTIK I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV... 45 6.2.1. Watergateaffären... 45 6.2.2. IB-affären... 46 6.2.3. Wallraffing... 47 7. METOD OCH MATERIAL... 49 7.1 KUNSKAPSTEORETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 49 7.2 KVALITATIV ELLER KVANTITATIV ANSATS?... 49 7.3 VAL AV ANSATS... 50 7.4 URVAL AV MATERIAL... 50 7.5 FÖRFÖRSTÅELSE... 51 7.6 STUDIENS GENOMFÖRANDE... 51 8. GRANSKNING AV UPPDRAG GRANSKNING... 53 8.1 STADSMISSIONENS LÄGENHETER... 53 8.1.1 Analys av Stadsmissionens lägenheter... 53 8.1.1.1 Ur journalistisk synvinkel... 53 8.1.1.2 Ideologikritisk analys... 55 8.1.2 Slutsats av Stadsmissionens lägenheter... 58 8.2 FÄRRE SJUKA FLER FRISKA?... 59
8.2.1 Analys av Färre sjuka fler friska?... 60 8.2.1.1 Ur journalistisk synvinkel... 60 8.2.1.2 Ideologikritisk analys... 61 8.2.2 Slutsats av Färre sjuka fler friska?... 64 8.3 BORTOM DE VACKRA ORDEN... 65 8.3.1 Analys av Bortom de vackra orden... 65 8.3.1.1 Ur journalistisk synvinkel... 65 8.3.1.2 Ideologikritisk analys... 66 8.3.2 Slutsats Bortom de vackra orden... 70 8.4 SAMMANFATTNING AV DEN EMPIRISKA ANALYSEN... 72 9. DISKUSSION... 74 9.1 DEN VARDAGLIGA JOURNALISTIKENS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR... 74 9.2 DEN GRÄVANDE JOURNALISTIKENS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR... 76 9.3 UTNYTTJAR DEN GRÄVANDE JOURNALISTIKEN SINA MÖJLIGHETER?... 77 9.4 FORTSATT FORSKNING...79 10. SLUTSATS... 80 11. REFERENSER... 81
1. Inledning Vi kan välja att inte prenumerera på någon morgontidning. Vi kan också välja att inte slå på radion, titta på tv:n eller läsa reklamen som kommer i brevlådan. Men vi kan ändå inte välja bort medierna. När vi går till jobbet dras våra ögon till tidningarnas löpsedlar, i varuhusen går den kommersiella musiken på högvarv och i skyltfönstren flimrar tv-skärmarna. Idag finns det ett större medieutbud än någonsin förr. Samtidigt är det inte alls säkert att det finns mer journalistik än tidigare, för trots att medier och journalistik ofta används synonymt är det inte samma sak. Journalistik produceras i regel inom medier och medierna är nödvändiga förutsättningar för att journalistiken ska spridas till allmänheten. Däremot är journalistiken inte en nödvändig förutsättning för medierna. Medierna kan, vilket TV3 och Kanal 5 är exempel på, lika gärna sprida underhållning, filmer och skvaller som journalistik. 1 1.1 Syfte Efter nästan tre års journalistiskstudier har vi kommit i kontakt med speglande, informerande och grävande journalistik. Tidigare under vårterminen praktiserade vi på tidningsredaktioner och insåg då att det snarare handlar om att fylla tidningen än att producera god journalistik och någon grävande journalistik var det inte tal om. Den grävande journalistiken har det dock talats upphöjande om under hela vår utbildning och den har beskrivits som mer verklighetstrogen än annan journalistik. Vid undervisningstillfällena svalde vi detta resonemang med hull och hår, men senare började vi fundera över riktigheten i detta påstående. Vi har även provat på den grävande journalistiken under utbildningen, dock i liten skala, vilket resulterade i en femton minuters lång film om fusket med a-kassan. Där använde vi oss bland annat av en dold mikrofon. Än idag anser många att journalistiken har möjlighet att vara objektiv, att kunna spegla verkligheten och att berätta sanningen. I kapitel tre kommer vi att problematisera dessa teser, beskriva objektivitetens dilemman samt journalistikens betydelse för konstruerandet av makt. 1 Nord & Strömbäck 2004, s. 16-18 1
Av ovanstående anledningar vill vi undersöka om grävande journalistik skiljer sig från annan journalistik med avseende på att fullfölja sitt uppdrag. 1.2 Problemformulering På Uppdrag gransknings hemsida 2 står det: Vi tar reda på hur det är egentligen. Detta tolkar vi som att Uppdrag granskning utger sig för att berätta sanningen. Alltså anser sig Uppdrag granskning ha de rätta verktygen för att kunna förse sin publik med information om hur det är egentligen, det vill säga en objektiv, speglande och sann verklighetsbild. Frågan vi ställer är naturligtvis: kan de verkligen det? Eftersom Uppdrag granskning är Sveriges mest uppmärksammade program där grävande journalistik utförs föll vårt val på just Uppdrag granskning när vi ville besvara dessa frågor: Vilka möjligheter och begränsningar har journalistik i allmänhet och grävande journalistik i synnerhet att fullfölja sitt uppdrag? Har den grävande journalistiken större möjligheter än vardaglig nyhetsjournalistik att försörja oss med verktyg för att bli bättre medborgare med aktiva val i ett demokratiskt samhälle? Om svaret på den andra frågan är ja, utnyttjar den i så fall sina möjligheter? 1.3 Avgränsningar På grund av uppsatsens omfång har vi begränsat oss till den grävande journalistiken i Sverige (om man bortser från exemplifierandena vi gör i kapitel 6.2 om tidigare grävande journalistik). Vi har även bara undersökt den grävande journalistiken i tv och mer specifikt enbart den grävande journalistikens i SVT:s program Uppdrag granskning. Eftersom vi gjort en kvalitativ analys behöver inte urvalet vara slumpmässigt 3, så för att välja program tittade vi helt enkelt igenom Uppdrag gransknings hemsida 4 efter intressanta program ur journalistisk synvinkel, men även de vi ansåg vara representativa för den grävande journalistiken. Vi valde då ut tre program som vi senare har analyserat. Att djupanalysera ett program är tidskrävande och utifrån den tid och de resurser som har funnit till hands har vi konstatera att antalet undersökningsenheter har varit fullt lämpligt. Vårt enda kriterium för 2 http://svt.se/svt/jsp/crosslink.jsp?d=4454, Verifierad: 2005-06-01 3 Svenning 2003, s. 110 4 http://svt.se/svt/jsp/crosslink.jsp?d=2232, Verifierad: 2005-06-01 2
undersökningsenheterna var att inslagen skulle vara gjorda av olika reportrar eftersom olika reportrar kan göra väldigt olika typer av program. På detta sätt anser vi att våra slutsatser kommit att få större legitimitet än om vi hade valt tre program gjorda av samma reporter. Viktigt att synliggöra är också att vi har begränsat oss till att undersöka och analysera det journalistiska och alltså bortsett ifrån hur journalistiken framställs genom tv-mediet (bildval, vinklar etcetera) Tv-mediet är känt för sin slagkraftighet och om bilden i samband med texten förstärker något av de fenomen vi velat visa på har vi dock noterat detta. 3
2. Normativ teori Vad är journalistik, hur ser den ut i teorin och vad är dess uppdrag? Det är några av de frågor vi har haft som utgångspunkt när vi författat detta kapitel som handlar om den ideala journalistiken och hur den bör se ut. 2.1 Vad är journalistik? Journalistik är ett begrepp vi obehindrat låter fara ut genom munnen. På frågan om vi vet vad journalistik är svarar de flesta ja. På den logiska följdfrågan: vad är då journalistik? skulle allt fler börja skruva på sig och mumla något om tidningar och tv. Det är helt naturligt, för det är ingen enkel fråga och det finns inget entydigt svar. Däremot finns det vissa drag som kännetecknar och förenar olika sorters journalistik, både till form och innehåll. Många tror att en journalists huvuduppgift är att skriva. Så trodde även vi innan vi gav oss in i yrket. Så är det inte. Journalistik handlar om så mycket mer än att bara sätta ord på papper. Det är inte konstigt att publiken inte uppfattar den så eftersom de flesta människor upplever journalistik som en färdig produkt. Men journalistik kan även ses ur journalistens perspektiv och blir då ett yrke, en profession, ett sätt att arbeta och att överföra ett budskap och en kunskap. För journalisten är journalistik regler, rutiner, traditioner, arbetssätt, förhållningssätt och attityder. Det är inte bara ett innehåll utan också konsten att behärska ett antal tekniker ute på fältet och vid datorn samt vid redigerings- och klippbordet. För journalisten blir journalistiken ett sätt att forma verkligheten. 5 Mer schematiskt kan journalistik beskrivas dels som en arbetsmetod och dels som ett presentationssätt som tolkar en icke-fiktiv redogörelse utifrån ett aktualitetsperspektiv. Denna redogörelse presenteras i ett massmedium och är anpassad för en stor publik som är beredd att betala för varan för att kunna orientera sig i samhället och tillfredsställa sin nyfikenhet och kunskapshunger. Alltså: journalistiken förmedlar sanna berättelser, journalistik har med aktualitet att göra, journalistik presenteras i ett medium och färgas av mediets villkor. Journalistiken måste vara säljbar på en marknad och därför krävs det att den är koncentrerad, lättfattlig och presenterad i bekanta berättarmönster. 6 5 Hultén 1996, s. 8 6 Ibid, s. 31-32 4
Journalistiken är dessutom en del av det offentliga samtalet och ett bra samtal bör vara uppriktigt, ifrågasättande och förutsättningslöst ta upp tankar och idéer som går på tvärs och är obekväma. 7 Ytterligare en schematisk beskrivning finns i Nationalencyklopedin där journalistik beskrivs som insamlingen, urvalet, bearbetningen och presentationen av material i massmedier, men även som resultatet av denna verksamhet, det vill säga det redaktionella innehållet i medierna. Journalistik avser att skildra verkligheten och skiljer sig från skönlitteratur genom att inte syssla med fiktion och från vetenskapligt arbete genom kravet på aktualitet. Benämningen journalistik avsåg ursprungligen nyheter och reportage i tidningar och tidskrifter men har senare breddats till att även omfatta radio och tv. 8 Generellt kan det sägas att journalistik handlar om nyheter på ett eller annat sätt. Eftersom det är journalister som jobbar med journalistik, och således rapporterar nyheterna, är det alltså journalisterna som mer eller mindre frivilligt väljer ut vad som förekommer i medierna. Det finns dock vissa ramar de håller sig inom och en erfaren journalist lär sig att känna igen en nyhet efter vissa mönster och kriterier. Men spelar det egentligen någon roll vad medierna väljer att rapportera om och vad medierna väljer att förtiga? Det finns väl ingenting som säger att medierna har något större inflytande eller ens en naturlig roll i samhället? Jo, det gör det faktiskt. Huruvida mediernas och journalistikens roll är naturlig eller inte finns det inget svar på, men att medierna har ett inflytande, stort eller litet, det står klart. 2.2. Journalistikens uppgifter Det talas ofta om att medierna har ett ansvar och ett uppdrag, men väldigt lite om varifrån detta ansvar och uppdrag kommer och vad dessa går ut på. I en pressutredning från 1972 slogs det fast att mediernas huvuduppgift är att förstärka och fördjupa den svenska demokratin. Det ska ske genom att medierna informerar, kommenterar, granskar och främjer gruppkommunikation. 9 7 Hultén 1996, s. 13-14 8 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=217556&i_word=journalistik, Verifierad: 2005-06-01 9 Lindblom Hulthén 2000, s. 6 5
Informera betyder i det här fallet att massmedierna ska ge medborgarna den information de behöver för att kunna ta ställning i samhällsfrågor. Kommentera syftar på att massmedierna ska kommentera skeenden i samhället. Med granska menas att massmedierna ska granska och kontrollera inflytelserika personer. Gruppkommunikationsuppgiften innebär att massmedierna ska främja en kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och ideella grupper. Enligt ovanstående kriterier har alltså massmedierna ett samhällsansvar instiftat av en pressutredning från 1972. Denna utarbetades av bland annat politiska partier, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet. 10 För de allra flesta är medierna den viktigaste källan till information och kunskap om politik och politiska frågor, vilket visar att modern politik är medierad politik, det vill säga en politik som utspelas i och via medierna. 11 Press-, yttrande- och informationsfrihet är nödvändiga friheter i en demokrati. I den svenska regeringsformen uttrycks detta genom formuleringen att det svenska statsskicket bygger på fri åsiktsbildning. För att den fria åsiktsbildningen ska kunna fungera krävs det dock att medierna tillhandahåller mer än skvaller, reklam eller propaganda. Dessa uppgifter brukar sammanfattas till informations-, gransknings- och forumuppgiften, och trots att den ursprungligen formulerades för att vara vägledande för statens presspolitik brukar dessa ofta benämnas som mediernas demokratiska uppgifter. Genom att informera, granska och vara ett forum för debatt ska medierna således bidra till den fungerande åsiktsbildning och i förlängningen till en fungerande demokrati. 12 För att en demokrati ska kunna fungera krävs det att det finns ett system för debatt och för en dubbelriktad informationsförmedling. Medborgarna behöver information om vad de valda politikerna har för åsikter och vad de gör, liksom att de behöver information om aktuella samhällsskeenden. Samtidigt behöver också de valda politikerna information om aktuella samhällsskeenden och problem, vid sidan av att de behöver information om medborgarnas 10 Lindblom Hulthén 2000, s. 6 11 Nord & Strömbäck 2004, s. 18-19, jmf. Strömbäck 2001, s. 136 12 Ibid, s. 18-19 6
åsikter och värderingar. Informationen bör dessutom vara så offentlig som möjligt, för att den ska kunna ligga till grund för debatt, diskussion och dialog. 13 För att journalistiken ska kunna informera och granska på ett sätt som gör det möjligt för människor att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor, krävs det emellertid att journalistiken strävar efter att ge så allsidiga och sanningslika bilder av verkligheten som möjligt, annars övergår informationen till att bli desinformation (vilseledande information). Forskarna Bill Kovach och Tom Rosenstiel menar att journalistik bör ses som en verifikations disciplin. De menar att i slutändan är det verifikationens disciplin som skiljer journalistiken från nöje, propaganda, fiktion och konst, eftersom journalistiken är den enda av dessa som är fokuserad på att få ner det som har hänt rätt. 14 Men är det så enkelt? Massmediernas uppdrag klubbades igenom i början av 1970-talet inskränktes till att endast innehålla uppgifterna information, granskning och forum för debatt 1994 15 och sedan dess har medierna följt sitt uppdrag oklanderligt? Riktigt så enkelt är det inte, i alla fall inte enligt Bengt Nerman. I sin bok Den offentliga lögnen skriver han: Vad vi kan konstatera är att vi, under de senaste två decennierna, har fått en instans i samhället media som utan demokratiskt mandat och utan demokratisk insyn fungerar som både polis, åklagare, domare och statskyrka. Och som i basen inte har ett samhälls- utan ett lönsamhetsuppdrag. 16 Att medierna skulle ha ett demokratiskt samhällsuppdrag är således uteslutet för Bengt Nerman. Bengt Nerman: Som historiker frågade jag mig om riksdagen verkligen sagt att Nu, snälla familjen Bonnier, nu ska ni få granska det här samhället åt oss!. 17 Efterforskningar visade att det inte fanns några demokratiskt fattade beslut om journalisternas påstådda samhällsuppdrag. 18 Bengt Nerman: Nej, när medierna granskar makten gäller det egentligen bara att se till så att statsmakten håller reglerna. Man går ju inte utanför och ifrågasätter makten. Man säger bara gör som du ska. Hur var det med Mona Sahlins kontokort? 13 Nord & Strömbäck 2004, s. 18 14 Ibid, s. 20 15 Lindblom Hulthén 2000, s. 7 16 Nerman 1997, s. 46-47 17 Josefsson 2002, s. 17 18 Ibid 7
Dan Josefsson: Man går alltså in i ett system som någon annan redan har definierat för en och sedan försvarar man och övervakar det systemet. Bengt Nerman: Ja. Regler, regler, regler. Man fungerar som åklagare och domstol. 19 Men om vi bortser från Bengt Nerman, vad finns det då för belägg för det journalistiska uppdraget? Ett finns i Journalistförbundets handlingsprogram där det står: En viktig uppgift för journalistiken är att ge utrymme i massmedierna till dem som har små eller inga möjligheter att göra sina röster hörda. Journalistiken ska i första hans tjäna de röstsvaga, inte makthavarna. 20 Och som Agneta Lindblom Hultén skriver i Journalistikens spelplan: som försök till definition av Uppdraget räcker det inte fullt ut, men det bidrar till en del. Lars Nord och Jesper Strömbäck stolpar i Medierna och demokratin upp sju krav som är rimliga att ställa på ett medieinnehåll som kan kallas journalistisk och vars syfte är att informera: 1. att tillämpa principen om två av varandra oberoende källor 2. att i huvudsak vara beskrivande, och i den mån tolkningar förekommer 3. ska det tydligt skilja mellan fakta å ena sidan och tolkningar och spekulationer å den andra 4. att alltid tydligt skilja mellan bekräftade och obekräftade uppgifter 5. att vara tydlig med vilka källor som använts 6. att inte dramatisera på ett sätt som suddar ut gränsen mellan fakta och fiktion 7. samt att inte anspela på allmänt hållna stereotyper och fördomar på ett sätt som bidrar till att de sprids och förstärks. 21 Om ovanstående punkter uppfylls av de svenska journalisterna är de på mycket god väg att lyckas med sitt uppdrag det journalistiska uppdraget. 2.2.1 Public serviceuppdraget Trots vissa oklarheter och oenigheter angående det journalistiska uppdraget så går det hand i hand med Public serviceuppdraget. Om övriga medier har ett väldigt diffust uppdrag så är 19 Josefsson 2002, s. 18-19 20 Lindblom Hulthén 2000, s. 6 21 Nord & Strömbäck 2004, s. 20 8
Public serviceuppdraget glasklart. Det står nämligen svart på vitt i sändningstillståndet för Sveriges Television AB. Public service är en medieinstans i samhället som inte har ett lönsamhetsuppdrag utan ska verka i allmänhetens tjänst. Journalistiken ska informera och kritsikt granska, den ska ge människor redskap att ta ställning i väsentliga samhällsfrågor. Publiken betraktas varken som undersåtar eller som kunder utan som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Som medborgare har de inte bara rätt att få vad de vill ha, de har också skyldighet att ta reda på vad de behöver veta, och det ska medierna hjälpa dem med. Public services honnörsord är saklighet, opartiskhet och mångfald. 22 Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i televisionen. SVT ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning ska ta sikte på vad som är väsentligt. 23 SVT ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar. Nyhetsverksamheten i SVT ska bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program. SVT ska meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor. 24 SVT ska granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra maktsfärer 22 Thurén 1997, s. 11-12 23 Sändningstillstånd för Sveriges Television AB 24 Ibid 9
Nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter. 25 Public serviceuppdraget ser onekligen fint ut i teorin. Huruvida SVT och Sveriges radio följer detta är oväsentligt just här. Vad vi i alla fall kan konstatera är att vi har ett högt journalistiskt ideal här i landet, men idealet gäller inte bara för Public service. 2.3 Journalistiken som profession Vilka är argumenten för och emot att journalistiken är en profession och vilka för- och nackdelar finns för journalistiken om den är det? Professioner är yrkesgrupper som klart avgränsat eller monopoliserat positioner på arbetsmarknaden på basen av ett kunskapsmonopol, menar Inga Hellberg, professor i sociologi. Läkare, präster och advokater brukar tas fram som exempel på utövare av rena professioner. Däremot råder det delade meningar om hur journalisterna ska betraktas. I Journalisternas bok menar Lars-Åke Engblom att yrket under de senaste decennierna har utvecklats mot en profession. Journalistiken kräver idag mer specialkunskaper, en egen yrkesutbildning har tillkommit, rekryteringen har systematiserats och särskilda regler har införts. Journalisternas status och samhälleliga acceptans har successivt ökat. Samtidigt menar han att det finns spärrar som gör att journalistiken knappast kan bli en profession i klassisk mening. Det går fortfarande att bli en bra journalist utan formell utbildning menar till och med Högskoleverkats bedömningsgrupp 2000. 26 Men om vi tar vår synvinkel; att journalistiken är en profession, kanske inte i klassisk bemärkelse utan på sina egna villkor, vad betyder det då för journalistiken, medierna och publiken? De positiva effekterna av professionalisering som oftast framhävs är strävan mot objektivitet och integritet samt den självständiga granskning som följt i dess spår. 27 Likaså menar Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt i sin bok Journalistikens etiska problem att det knappast 25 Sändningstillstånd för Sveriges Television AB 26 Engblom 2001, s. 259-260 27 Ibid, s. 269 10
råder någon tvekan om att neutraliteten, integriteten, kollektiviteten och oegennyttan existerar som centrala ideal för journalistikprofessionen. 28 Till alla samhälleliga grupper är knuten specifika ideologier eller myter om gruppens välsignelsebringande egenskaper för samhället i stort. Dessa används för att legitimera gruppens verksamhet i ett större sammanhang, och även för att berättiga verksamheten för gruppens medlemmar. Professioners ideologi innehåller en speciell sorts självlegitimerande komponenter (Citat Brante 1987:138) 29 Statsvetaren Lars Nord är bekymrad över att professionaliseringen kan leda till en mer påtalig likriktning av de journalistiska arbetsmetoderna. Därigenom försvåras uppnåendet av de höga mål som ligger bakom professionaliseringen eftersom journalistiken blir mer förutsägbar samt lättare att förutsäga och förutse för politiska makthavare: Granskande journalistik har alltid oroat makten. Granskande journalister som beter sig likadant hela tiden blir med tiden lätta att genomskåda. 30 I slutändan kan vi konstatera att så länge som journalistiken uppfattas som en neutral funktion i samhället hotar den inte någon ur det här perspektivet, istället underlättar den för andra aktörer att tillvarata sina intressen. Yrkesideologin bidrar till att legitimera professionens krav på autonomi genom att förneka eller misskänna journalistikens aktiva roll i konstruktionen av nyheten och vår bild av verkligheten. 31 2.4 Det journalistiska idealet Objektiv, opartisk, saklig, korrekt, allsidig, spegla verkligheten och berätta sanningen Listan över hur den ideala journalisten bör vara och hur han eller hon ska arbeta kan göras lång, och den gäller absolut inte bara journalister inom Public service. I Journalistikens etiska problem har Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt plockat ut och bearbetat tre av det Roland Barthes kallar för myter (självlegitimerande komponenter, se kapitel 3.1.1) som är särskilt centrala för det journalistiska yrkesidealet: 28 Ekström & Nohrstedt 1996, s. 43 29 Ibid 30 Engblom 2001, s. 270 31 Ekström & Nohrstedt 1996, s. 85 11
1. Myten om den säkra kunskapen och myten om neutraliteten. Anspråken på objektivitet, opartiskhet, saklighet och korrekthet uttrycks tydligt. Journalistiken presenterar Sanningen med stort S. 2. Myten om altruismen. Föreställningen om journalisten som inte arbetar primärt för sin egen skull utan för kollektivets, allmänhetens eller mänsklighetens bästa. 3. Myten om hjälten. Bilden av den kritiskt granskande journalisten som räddar allmänheten från maktmissbruk, korruption och andra orättfärdigheter. Det sker genom att journalisten utnyttjar särskilda arbetsmetoder, hemliga källor och faktakunskaper som är okända för allmänheten. 32 I Spelregler för press, tv och radio är de journalistiska idealen inte riktigt lika högt ställda, men under publicistreglerna finns 17 punkter för hur en journalist bör arbeta. De viktigaste är: Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling Var kritisk mot nyhetskällorna Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare publicerats Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer Slå vakt om den dokumentära bilden Dessutom uppmanas det också bland annat att vara varsam med bilder, höra båda sidor och vara försiktig med namn 33 Centralt nyare teorier om nyheters ideologiska funktion är att nyhetsrapporteringen, även om den är opartisk i betydelsen att alla parter får komma till tals etcetera, presenterar händelser inom en referensram som tenderar att gynna dominerande grupper snarare än andra. Stuart Hall menar att det finns en tendens att nyhetsmedier i Storbritannien presenterar händelser på ett sätt som framhäver nationell enighet och allmänintresset i fall då man istället kunde ha valt att betona klassmotsättningarna och motstridiga intressen. 34 Det resonemanget återkommer vi till i kapitel 8. 32 Ekström & Nohrstedt 1996, s. 43-45 33 Spelregler för press, tv och radio 2001, s. 7-8 34 Ross 1994, s. 41 12
Även om man som journalist känner till vilka ideal som finns och vilka regler man bör hålla sig inom så är det svårt att hålla sig till dessa eftersom alla, medvetet och omedvetet, påverkas av utomstående faktorer så som omgivning, kultur och den egna ideologin. Dessutom är det svårt att vara objektiv, speciellt när en del anser att det inte finns någon objektivitet. Mer om det ska vi ta reda på i nästa kapitel som handlar om kritisk teoribildning. 13
3. Kritisk teoribildning I detta kapitel tar vi en konfliktteoretisk utgångspunkt som problematiserar det normativa synsättet som vi beskrev i det förra kapitlet. 3.1 Strukturalistiskt tänkande Strukturalismen strävar efter att upptäcka hur människor förstår sig på världen, inte vad världen är. Därför avfärdar den all slutgiltig eller absolut vetenskaplig sanning. 35 Strukturalismen utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad. Först när de bestämmande strukturerna relationerna mellan elementen blottlagts kan de enskilda fenomenen förstås. 36 Strukturalismens mål är att fastställa allmänt tillämpbara principer. Den behandlar hur kommunikation fungerar, språks och kulturers system och särskilt det strukturella förhållandet mellan ett semiotiskt system, kultur och verklighet. 37 Via språket sänder en journalist medvetet eller omedvetet signaler till mottagarna, både sådana som mottagarna tar till sig med förbehåll och utan. 3.1.1 Strukturalismens pionjärer Strukturalismen har sitt moderna ursprung i lingvistiken, framför allt Ferdinand de Saussures distinktion mellan parole (faktiska språkhandlingar) och langue (språket som system). 38 Saussure lanserade idén att förhållandet mellan språk och verklighet är arbiträrt, det vill säga godtyckligt, eftersom världen inte säger själv hur den ska uttryckas. Vi tilldelar den betydelse genom sociala konventioner, där bestämda ting binds till bestämda tecken. Saussures poäng är att enskilda teckens betydelse kommer från deras relation till andra tecken. 39 För Saussure var ett tecken ett fysiskt föremål med en betydelse, eller med hans egna termer, ett tecken består av en betecknande och en betecknad. Det betecknande är tecknets utseende såsom vi uppfattar det medan det betecknade är den mentala föreställning till vilket det 35 Fiske 1990, s. 155 36 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=317139&i_word=strukturalism, Verifierad: 2005-06-01 37 Fiske 1990, s. 180 38 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=317139&i_word=strukturalism, Verifierad: 2005-06-01 39 Winther Jörgensen & Phillips 2000, s. 16-17 14
hänvisar. Den mentala föreställningen är i princip densamma för alla medlemmar i en kultur som talar samma språk. 40 Strukturalisten Claude Lévi-Strauss utgångspunkt var att kulturella organisationsformer och trosföreställningar är manifestationer av omedvetna mentala strukturer som beror på den mänskliga tankens natur. Liksom språket bestäms av grammatiska regler är människans kulturyttringar i stort formade av en sorts omedveten "grammatik". 41 Att skapa begreppsmässiga kategorier inom ett system var för honom själva grunden för att förstå sig på någonting, och i hjärtat av denna process fanns den struktur som han kallar binärt motsatsförhållande. Ett binärt motsatsförhållande är ett system med två inbördes relaterade kategorier som i sin renaste form omfattar hela universum. Processen med att förstå abstrakta begrepp genom att metaforiskt överföra skillnaderna i struktur till skillnader i det konkreta som förefaller vara naturligt är enligt Lévi-Strauss en vanlig kulturprocess. 42 Förhållandet mellan tecknet och referenten samt det betecknande och det betecknade kallar Saussures efterföljare Roland Barthes för denotation. Med det menas tecknets uppenbara betydelse. Ett fotografi av en gata denoterar just den gatan. Fotografiet kan naturligtvis se mycket olika ut beroende på vilket väder det var när bilden togs, vilken skärpa som användes, kontrasternas hårdhet etcetera. På grund av bland annat dessa faktorer kan bilden ge helt olika associationer till mottagaren även om dess denotativa betydelse är densamma. Skillnaden ligger i bildens konnotativa betydelse, alltså dess betydelse av andra ordningen, som beskriver samspelet som sker när tecknet möter användarens uppfattningar eller känslor och de värderingar som gäller i kulturen. Tecknets betydelse är här intersubjektiv, det vill säga den är subjektiv men delas av de flesta i den kulturen den befinner sig. Kort sagt, denotation är vad som fotograferas, konnotation är hur det fotograferas. Detta gäller naturligtvis all sorts kommunikation, till exempel tal (val av ord, tonfall etcetera) och musik. 43 Konnotation är alltså det betecknandes betydelse av andra ordningen, men även det betecknade har en sådan betydelse. Den har Barthes valt att kalla för myt. Myten är kulturens sätt att tänka om någonting, ett sätt att begreppsliggöra eller förstå det. I första hand 40 Fiske 1990, s. 66 41 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=317139&i_sect_id=317137&i_word=strukturalism&i_ history=3, Verifierad: 2005-06-01 42 Fiske 1990, s. 157-158 43 Ibid, s. 117-119 15
fungerar myter så att en historia framstår som naturlig och därmed betonas det faktum att myter i själva verket är produkter av en samhällsklass som på grund av en viss historisk bakgrund har blivit den dominerande. Myterna förnekar detta och framställer betydelserna som naturliga och inte som historiska och sociala beting. 44 Tecken ger myter och värderingar konkret form och därmed både godkänner dem och gör dem offentliga. När vi använder tecken upprätthåller vi och ger liv åt ideologin, men vi är också formade av ideologin och av vår reaktion på ideologiska tecken. 45 3.1.2 Semiotiken som teori och metod Semiotiken är det systematiska studiet av tecken och andra betydelser. 46 Semiotiken är en form av strukturalismen, eftersom den hävdar att vi inte kan lära känna världen utifrån dess egna termer utan bara genom vår kulturs begreppsmässiga och lingvistiska strukturer. 47 När man inom semiotiken studerar betydelsen av olika meddelanden är de tre viktigaste faktorerna tecknet, det tecknet hänvisar till och tecknets användare. 48 Den amerikanska semiotikens grundare C. S. Pierce förklarade sambandet dem emellan med att ett tecken är något som för någon står för något i viss bemärkelse till kapacitet. Det är riktat till någon, det vill säga skapar ett motsvarande tecken i personens medvetande, eller möjligen ett mer utvecklat tecken. Tecknet som det skapar kallade Pierce interpretanten av det första tecknet. Tecknet står för något, dess objekt. 49 Vi kan alltså se likheter mellan Saussures betecknande och Peirce tecken, samt mellan Saussures det betecknade och Peirces interpretant. Semiotiken yttersta och mest abstrakta angelägenhet är ideologins roll i betydelsen. 50 Det ska vi senare, i kapitel 3.3, titta närmare på. Ett annat sätt på vilket verkligheten skapas är genom metonymer, där en del av verkligheten representera helheten. Valet av metonymer är av största vikt eftersom det kan ge helt skilda uppfattningar. Ett exempel är filmandet av strejkvakter. Man kan välja att publicera en bild 44 Fiske 1990, s. 121-122 45 Ibid, s. 226 46 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=303335&i_word=semiotik, Verifierad: 2005-06-01 47 Fiske 1990, s. 155 48 Ibid, s. 62 49 Ibid, s. 63 50 Ibid, s. 16 16
där de står lugnt och sansat eller en bild där de bråkar med arbetare. 51 Den senare är den vanligaste att publicera även om den första är den mest förekommande i verkligheten. 3.2 Poststrukturalism Poststrukturalismen har efterträtt och på flera punkter revolterat mot strukturalismen. Denna, sådan den företrätts av exempelvis Claude Lévi-Strauss, innebär en stark tilltro till vetenskapen och till möjligheten att nå en exakt och systematiskt uppbyggd kunskap om den sociala verkligheten. Poststrukturalismen, sådan den företräds av till exempel den senare Michel Foucault eller av Jacques Derrida, präglas av misstro mot vetenskapens och förnuftets pretentioner. Samtidigt behåller poststrukturalismen många av de drag som varit utmärkande för strukturalismen, till exempel avvisandet av idén om subjektet med dess tro på människans frihet och kreativitet samt beroendet av Ferdinand de Saussures språkteori. 52 3.3 Ideologibegreppet Stuart Hall ser ideologi som bilder, begrepp och premisser vilka tillhandahåller de ramverk genom vilka vi gestaltar, tolkar, förstår och ger mening åt vår sociala existens. 53 Raymond Williams finner tre huvudanvändningar för begreppet ideologi. Det första sättet beskriver ideologi som ett system av föreställningar som är karaktäristiska för en viss klass eller grupp. Den andra användningen beskriver ideologi som ett system av illusoriska föreställningar falska idéer eller falsk medvetenhet som kan jämföras med sann eller vetenskaplig kunskap. Ur den tredje aspekten ses ideologi som den allmänna processen av produktion av betydelser och idéer. 54 Karl Marx ansåg att ideologi var ett ganska enkelt begrepp. Det var det medel med vilket den styrande klassens åsikter blev accepterade som naturliga och normala i samhället. Begreppet ideologi som falskt medvetande var mycket viktigt i Marx teori därför att det verkade kunna förklara hur det kom sig att det stora flertalet i kapitalistiska samhällen godtog ett socialt system som var ofördelaktigt för dem. 55 Ett existerande av ett falskt medvetande förutsätter att det finns ett sant, eller i alla fall ett mer korrekt, medvetande. Problemet är att avgöra vad som 51 Fiske 1990, s. 130-131 52 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=286212&i_word=poststrukturalism, Verifierad: 2005-06-01 53 Hall 1981, s. 31 54 Fiske 1990, s. 218 55 Ibid, s. 228-229 17
är ett sant medvetande och vad som är ett falskt. Dessutom finns det olika teorier om vad ett falskt medvetande är. 56 Marx menade också att i ett rättvist och jämlikt samhälle finns det inget behov av ideologi eftersom alla har en sann uppfattning om sig själva och sina sociala relationer. 57 På grund av dessa svårigheter vill andra teoretiker se ideologi som idéer, begrepp, symboler etcetera som tenderar att gynna en viss klass eller grupp och som därmed uttrycker och befäster dominansförhållanden, utan att göra antaganden som sanning eller falskhet. 58 En intressant aspekt är huruvida ideologi har sitt ursprung från en viss klass, eller någon annan social kategoris, livsvillkor eller om alla texter, symboler etcetera som gynnar vissa intressen, oberoende ursprunget till dessa fenomen, är ideologi. Enligt sociologen Stuart Hall är till exempel journalistiska arbetsrutiner eller tekniker ideologiska om de kan anses gynna en viss grupp. 59 Om journalisterna upprepade gånger gynnar samma grupp, förmodligen den dominerande gruppen i samhället, legitimerar de denna grupps makt. 3.4 Hur ideologi arbetar Stuart Hall beskriver tre sätt på vilka ideolog arbetar. Det första är att ideologier inte består av sinsemellan isolerade och separata begrepp utan av artikulationer av olika element i en speciell uppsättning eller kedja av betydelser, till exempel har frihet en annan betydelse i liberalismen än i socialismen. Den andra sättet på vilket ideologi arbetar är att ideologiska framställningar görs av individer men ideologier är inte produkter av individuella medvetanden eller intentioner. Det är snarare så att vi formulerar oss inom och genom ideologier. Det tredje sättet på vilket sättet ideologi arbetar är genom att för dess subjekt (individuellt och kollektivt) konstruera identiteter och kunskap som gör det möjligt för oss att uttrycka ideologiska sanningar som om de vore våra egna. 60 Teorin om ideologi som en tillämpning utvecklades av Louis Althusseur (1971), en andra generationens marxist som hade influerats av Saussures och Freuds idéer och som applicerade teorier om struktur och det undermedvetna på Marx mer ekonomiska teorier. 61 56 Ross 1994, s. 29-30 57 Fiske 1990, s. 228-229 58 Ross 1994, s. 29-30 59 Ibid, s. 30 60 Hall 1981, s. 31-32 61 Fiske 1990, s. 228-229 18
En av de vanligast förekommande och mest försåtliga ideologiska tillämpningarna är det som Althusseur kallar interpellation eller anrop. All kommunikation vänder sig till någon, och när den gör det placerar den mottagarna i en social relation. När vi ser oss själva som mottagare och reagerar på kommunikation, deltar vi i vår egen sociala, och därmed ideologiska, konstruktion. 62 En europeisk marxist i andra generationen, Antonio Gramsci, införde en ny term på området hegemoni. Hegemoni är ett begrepp som innebär att man ständigt försöker vinna och behålla majoritetens gillande av ett system som ger den en underordnad ställning. Hegemoni är nödvändigt därför att underordnande gruppers sociala omständigheter (så som klass, kön, ras, ålder) ständigt protesterar mot bilden som den dominerande ideologin målar upp för denna grupp av dem själva och deras sociala relationer. En av de viktigaste hegemoniska strategierna är konstruktionen av sunt förnuft eller vardagligt förnuft. Om den styrande klassens åsikter kan godtas som vanligt (det vill säga, inte som klassrelaterat) förnuft, uppnås det ideologiska målet och den ideologiska funktionen döljs. 63 Ett annat sätt genom vilket ideologi arbetar är vaccinering. Det går ut på att man stundtals låter hegemoniska diskurser (oppositionen) komma till tals under kontrollerade former, och på så sätt visar man att man tål kritik. 64 Även ett tv-program kan fungera som vaccinering. Genom att undantagsvis presentera avvikande samhällskritiska program legitimerar tv i själva verket det rådande systemet eftersom detta framstår som tolerant. Den sporadiska förekomsten av oppositionella ståndpunkter främjar illusionen av yttrandefrihet. 65 Ett exempel på ett sådant svensk program skulle kunna vara Uppdrag granskning som vi senare i uppsatsen ska undersöka. Att exnominera handlar om att vissa värderingar är så grundläggande, så allmänt erkända, så naturliga att de inte behöver tas upp, vilket är ideologi i arbete. 66 Kunskapsproduktion kan inte vara neutral utan äger alltid rum i någons intresse. Genom att framställa vissa saker som naturliga blir de allmängiltiga och framstår som oföränderliga och till och med rättvisa. 67 Genom att inte kommentera dessa förhållanden, vilket inte behövs eftersom de är så allmänt 62 Fiske 1990, s. 230-231 63 Ibid, s. 232 64 Ljuslinder 2002, s. 16 65 Ross 1994, s. 40 66 Fiske 1990, s. 122 67 Ross 1994, s. 122 19
erkända, ändras de inte. Detta kallar Barthes för exnominering och det är ideologi i arbete. 68 Det som däremot nämns, det nomineras, för att det avviker från den outtalade, underförstådda, förståelsen av normalitet. 69 Men att nominera är inte tillräckligt för att belysa ett problem, man måste gå in på djupet: Varför är det så? Ingenting bara är, allting blir eller skapas. 3.5 Hur makt konstrueras Medierna är en institution som förlänats med sanningsprivilegiet (se vidare kapitel 3.8). Detta betyder att de gör anspråk på att förse medborgare och makthavare med sanna, objektiva verklighetsbilder. Men är det verkligen möjligt för medierna att göra det och på vilket sätt legitimerar de egentligen sin egen makt? Ett vanligt påstående inom medieforskningen är att massmedierna i det stora hela har en samhällsbevarande tendens. För detta synsätt utgör ideologin en viktig kraft i samhällets integration och reproduktion. I dagens samhälle är det i hög grad massmediernas utbud som bär upp ideologin. En lång rad studier har fokuserat på mediernas innehåll och form och pekat på olika drag som antagits legitimera och befästa den bestående samhällsordningen. 70 En av dem som tittat närmare på detta fenomen är John B Thompsons som i sin bok Ideology and Modern Culture har gjort en djuphermeneutisk ansats genom att urskilja olika allmänna sätt genom vilka ideologi arbetar. Inom varje kategori finns dessutom olika typiska strategier för symbolkonstruktion. Enligt Thompson är en text nämligen inte ideologisk i sig och vilken ideologi den antar beror på om den tolkas och används på ett sådant sätt att den befäster dominansförhållanden eller inte. 71 Allmänna former: Legitimering Maskering Strategier för symbolkonstruktion: Rationalisering Universalisering Narrativisering Förskjutning Eufemism 68 Ross 1994, s. 221 69 Ljuslinder 2002, s. 16 70 Ross 1994, s. 29 71 Ibid, s. 31 20
Enhetliggörande Fragmentarisering Reifikation Trop (t ex synekdok, metonym, metafor) Standardisering Symbolisering av enighet Differentiering Bortstötande av den andra Naturalisering Förevigande Nominalisering/passivering 72 Legitimering Rådande och dominerande relationer i samhället etableras och blir kvar genom att framställas som välgrundade. Det finns tre grunder av legitimering. Den första är den rationella legitimeringen som består av lagar av statuerade regler som framställs som de mest praktiska. Den andra är den traditionella legitimeringen som framställer rådande relationer som uråldriga och nästan heliga. Den tredje är den karismatiska legitimeringen som innebär att man genom att visa på en makthavares enastående karaktärsdrag legitimerar dennas makt. Inom legitimering presenterar Thompson tre olika typiska strategier för symbolkonstruktion: rationalisering, universalisering och narrativisering. Rationalisering: Producenten konstruerar en kedja av bevisföring som försvarar och rättfärdigar ett fastställande av sociala relationer och övertygar därmed publiken om att dessa sociala relationer är riktiga och värda att stödja. Universalisering: Ett arrangemang vars syfte är att framställa en liten grupp av människors intressen som om de skulle gynna alla människors intressen. Narrativisering: Yrkanden är inbäddade i historier som omvärderar det förflutna och behandlar det som en tidlös och uppskattad tradition. 73 Maskering Rådande och dominerande relationer i samhället etableras och blir kvar genom att hemlighållas, förnekas eller mörkas. De kan också representeras på ett sätt som tar uppmärksamheten från existerande relationer/processer eller bortförklarar dem. Inom maskering presenterar Thompson tre olika typiska strategier för symbolkonstruktion: förskjutning, eufemism och trop. 72 Ross 1994, s. 31 73 Thompson 1992, s. 61 21
Förskjutning: Term som används för att hänvisa till ett objekt men refererar till ett annat objekt. Bibetydelsen av termen (negativ eller positiv) förskjuts då till det andra objektet. Eufemism: Aktioner, institutioner eller sociala relationer beskrivs med termer som frambringar en positiv värdering. Trop: En figurativ användning av språket, så som till exempel metonymer och metaforer. 74 Enhetliggörande Rådande och dominerande relationer i samhället etableras och blir kvar genom konstruktioner och bildar en form av enighet som får olika individer att anta en kollektiv identitet, oavsett vilka skillnader som finns dem emellan som skulle kunna separera dem. Inom enhetliggörande presenterar Thompson två olika typiska strategier för symbolkonstruktion: standardisering och symbolisering av enighet. Standardisering: Symboliska konstruktioner anpassar sig till en standardiserad struktur som är gynnad som den acceptabla basen för symboliskt utbytande. Symbolisering av enighet: Konstruerade symboler som visar på enighet, till exempel en nationsflagga. 75 Fragmentarisering Rådande och dominerande relationer i samhället etableras och blir kvar genom att splittra de individer och grupper som kan tänkas vara kapabla att effektivs ifrågasätta de dominerande grupperna i samhället. Det kan även uppnås genom att förse dessa grupper och individer med en annan fiende som är framställd som ond. Inom fragmentarisering presenterar Thompson två olika typiska strategier för symbolkonstruktion: differentiering och bortstötande av den andre. Differentiering: Betona skillnaderna och uppdelningarna mellan de olika grupperna och individerna. Bortstötande av den andre: Konstruera en fiende, måla upp denna som elak och få individerna och grupperna att göra motstånd mot denna. 76 Reifikation Rådande och dominerande relationer i samhället etableras och blir kvar genom att 74 Thompson 1992, s. 62-63 75 Ibid, s. 64 76 Ibid, s. 65 22
representera historiska ställningstaganden och händelser som om de vore permanenta, tidlösa och naturliga. Processer framställs som ting eller naturliga händelser på ett sätt så att deras historiska och sociala orsaker förmörkas. Inom reifikation presenterar Thompson tre olika typiska strategier för symbolkonstruktion: naturalisering, förevigande och normalisering/passivisering. Naturalisering: Historiska och sociala kreationer behandlas som naturliga eller ofrånkomliga. Ett exempel på detta är vad som är manligt respektive kvinnligt. Förevigande: Ett social-historiskt fenomen fråntas sin historiska karaktär genom att porträtteras som oföränderligt. Normalisering/passivisering: Meningarna bygger på substantiv vilket leder till att en händelse verkar betingad istället för att vara en process. 77 3.6 Diskurs En diskurs kan uppfattas som en fixering av betydelse inom ett bestämt domän. Alla tecknen i diskursen är moment och deras betydelser fixeras genom att de skiljer sig från varandra på bestämda sätt. Diskursen etableras genom att betydelse utkristalliseras kring några nodalpunkter som är ett tecken kring vilket de andra tecknen ordnas och får sin betydelse. 78 Genom diskursen reduceras ett teckens möjligheter att glida ifrån andra tecken. På så sätt skapas entydighet. Alla möjligheter som utesluts av diskursen kallar de politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe för det diskursiva fältet eller det konstitutiva yttre. De tecken som inte fått sin betydelse fixerad kallas för element och en diskurs uppgift är alltså att göra elementen till moment genom att reducera deras mångtydighet. 79 Diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen på. 80 Det diskursanalytiska angreppssättet bygger på strukturalistisk och poststrukturalistisk språkfilosofi, som hävdar att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket. Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet; representationerna bidrar till att skapa den. Detta betyder inte att den fysiska 77 Thompson 1992, s. 65-66 78 Winther Jörgensen & Phillips 2000, s. 33 79 Ibid, s. 34 80 Ibid, s. 7 23