Hårnarv och fältnarv

BOTANISKA NOTISER 144 : 3 ( 2011 ) rna ktane r ä v å ra ora k te Fl i Sppor Ra Hårnarv och fältnarv två konkurrenssvaga annueller i den skånska floran Åke Svensson Bild 1. Hårnarv Sagina micropetala. OBS! de rödfärgade foderbladskanterna och de utåtriktade foderbladen vid fruktmognaden. Foto : Åke Svensson. Hårnarv Sagina micropetala och fältnarv Sagina apetala är två små nejlikväxter som båda har sin främsta utbredning i landet i Skåne. Nuförtiden betraktas de som goda arter men har tidigare uppfattats som underarter till Sagina apetala ( Jonsell, B. & Karlsson, T. Flora Nordica 2, s. 168 170). Båda arterna är spensliga och konkurrenssvaga ettåriga växter som främst uppträder i sandiga och grusiga ruderatmiljöer som på vägkanter, trottoarer och parkeringsplatser. Inte sällan uppträder de tillsammans på samma lokaler. Både hårnarv och fältnarv har cilierade blad med lång uddspets. Dessa två karaktärer skiljer arterna från strandnarv Sagina maritima som har kala, något köttiga blad som är trubbiga eller med mycket kort udd (mindre än 0,1 mm). Hårnarv och fältnarv kan sinsemellan vara svårare att skilja åt. Foderbladen utgör viktiga skiljekaraktärer och är hos hårnarv trubbiga och åtminstone en del är vågrätt utåtriktade vid fruktmognaden. Hos fältnarv är de två yttre foderbladen tillspetsade och foderbladen är uppåtriktade och tryckta till kapseln vid fruktmognaden. Foderbladskanterna har en rödaktig färgton hos hårnarv medan fältnarv har vita, ej rödanlupna foderbladskanter. Bladen är i regel cilierade upp mot mitten eller över mitten hos hårnarv medan de hos fältnarv endast är cilierade vid basen. Kapseln är nästan klotformig hos hårnarv, mera långsträckt hos fältnarv. Fröna utgör ytterligare en men svårbedömd karaktär. Hårnarv har ofta taggiga frön, men de kan också vara vårtiga eller släta. Fältnarvens frön är vårtiga eller släta. I de fall fröna är tagg iga talar detta starkt för hårnarv. 1

SVENSSON Hårnarvens tidigare förekomst i Skåne F. Areschoug fann 1853 hårnarv på sandiga åkrar söder om Stenshuvud. Under de drygt följande 100 åren samlades hårnarv vid 29 tillfällen från östra Skåne, från Olseröd i Maglehems socken i norr till Rörum i söder. I östra Skåne växte hårnarv främst på markvägar och i sandiga åkrar och betesmarker, ofta tillsammans med fältnarv. Frånsett från östra Skåne är arten även samlad 1870 i Trelleborg vilket tolkats som ett adventivfynd. I Botaniska Museet i Lund finns även en kollekt från 1890 med hårnarv från Näsbyholm. Detta fynd är dock mycket tveksamt då hårnarven finns i en blandkollekt tillsammans med fältnarv och strandnarv. Strandnarv har såvitt känt aldrig vuxit vid Näsbyholm och detta gör att även uppgifterna om hårnarv och fältnarv har ifrågasatts. (Olsson, K.-A. Lunds Botaniska Förenings medlemsblad 1998: 4 s. 6 9). I östra Skåne gjordes det sista fyndet av hårnarv vid Maglehems station 1956 och arten ansågs utdöd från landet fram till 1994 då flera fynd gjordes i Malmö och Lund. Det har emellertid framkommit att hårnarv 1982 samlades på en torrängskulle i Fredriksdals botaniska trädgård i Helsingborg där den enligt uppgift inte skulle vara medvetet insådd (Mattiasson, G. & Olsson, K.-A. SBT 2004, s. 173 176. Fynd av hårnarv utanför Skåne Frånsett i Skåne finns hårnarv på två aktuella lokaler i Halland, i Halmstad respektive Söndrums församlingar. Båda dessa växtplatser utgöres av grusvägar. Bild 2. Fältnarv Sagina apetala. OBS! de vita foderbladskanterna och de uppåtriktade foderbladen vid fruktmognaden. Foto : Åke Svensson. Fältnarvens tidigare förekomst i Skåne Det första fyndet i landet gjordes 1816 av Fries vid Nöbbelöv och Snårestad. Fältnarv har tidigare blivit funnen på ungefär 35 lokaler i Skåne, huvudsakligen i kustnära trakter i de södra och sydöstra delarna av landskapet. I inlandet finns äldre fynd från Eriksdal i Röddinge, Övraby samt Borråkra i Degeberga. Fältnarv växte framförallt i åkrar och på gräshedar (Weimarck, H. Skånes Flora, 1963). På Kullaberg i Brunnby socken och vid Stenshuvud i S. Mellby socken har växten funnits i många decennier. Sannolikt gäller detta även för Falsterbo där Gunnarsson noterade arten i början av 1900-talet, men under flera årtionden undgick den därefter upptäckt. Liksom hos många andra annueller kan antalet exemplar variera högst avsevärt mellan åren. Fynd av fältnarv utanför Skåne Fältnarv är utan närmare uppgifter uppgiven från Halland av Högberg 1843. Fyndet saknar även belägg (Georgsson, K. m. fl. Hallands Flora). På Öland upptäcktes arten 2007 vid Sandviks camping i Södra Möckleby, där den fortfarande finns kvar. Dessutom noterades ett fåtal exemplar vid Capellagårdens parkering i Vickleby 2010 (Artportalen). 2

HÅRNARV OCH FÄLTNARV Karta 1. Hårnarv Sagina micropetala i Skåne 1994 2011. Karta 2. Fältnarv Sagina apetala i Skåne 1990 2011. Hårnarv i dag Hårnarv är som kartan visar spridd i södra Skåne med en tydlig ansamling av fynd i och omkring Malmö. I nordvästra delen av landskapet har arten framförallt hittats i Helsingborg medan det i nordost finns fynd i Nosaby socken utanför Kristianstad samt i Åhus. Det är väldigt påtagligt vid genomgång av alla rapporter av hårnarv att det är mera regel än undantag att artern endast noterats en gång på respektive lokal. Detta kan säkert bero på att växtplatserna är föga givande för annat botaniserande samt att flera av upptäckerna gjorts i samband med inventeringsarbete. Därför är de inga lokaler som regelbundet besökts av botanister. Emellertid är hårnarv också en konkurressvag art som kräver öppen mark. I framförallt urbana områden ändras förutsättningarna snabbt med asfaltering, bebyggelse, ogräsbekämpning etc. Om vegetationstäcket sluter sig försvinner hårnarven. Kanske är det också så att flera av lokalerna har besökts utan att hårnarv kunat återfinnas och då har man inte rapporterat detta. Det skulle vara av intresse att titta närmare på hur det står till med förekomsterna över tid inom några områden en uppgift för floraväkare som inte vill få stövlarna leriga. En fråga som diskuterats en del är om hårnarv var helt borta från landet och vi sedan fått in frön på något sätt i sen tid och att växten därefter kunnat klara sig i lämpliga urbana miljöer. Om detta kan vi i dagsläget bara spekulera. Det vi vet är att hårnarv är en spenslig och oansenlig växt som det är mycket lätt att förbise. Dessutom växer den ofta på platser som för en botanist är ytterst triviala. Med lite träning går den att iaktta både gående och stående även om granskningen med lupp bäst lämpar sig liggande. Fältnarv i dag Fältnarv har betydligt färre lokaler än hårnarv. De senaste fem åren finns den noterad från tre områden : Kullaberg, Falsterbo samt vid Stenshuvud i Södra Mellby. På den sistnämnda platsen är igenväxning ett problem och arten har inte rapporterats sedan 2006. Det torde vara bråttom att se om åtgärder är möjliga att vidta för att rädda denna förekomst. På Kullaberg varierar antalet exemplar påfallande mellan åren men fältnarv har här goda möjligheter att leva vidare. Det mest glädjande under senare år är 3

SVENSSON Bild 3. Hårnarv Sagina micropetala växer ofta i triviala urbana miljöer. T. ex. kan man göra ett av årets finare fynd när man står i kö till en bankomat. Här Föreningsbanken i Åhus. Foto : Kjell-Arne Olsson. att fältnarv hittats i stort antal inom flera områden i Falsterbo. Framförallt kan man finna arten på grusiga trottoarer och vägkanter. Så länge de miljöerna finns kvar finns det goda utsiker för fältnarvens fortbestånd i Falsterbo. I Gärdslöv växte fältnarv i ett grustag. Här får man anse att växten försvunnit på grund av igenväxning. Den sågs på lokalen senast 1998. Trots ett flertal besök de följande åren och även så sent som i år har arten inte kunnat återfinnas. I tre områden Smedstorp, Oxie och Limhamn har fältnarv så vitt är känt inte eftersökts ordentligt under senare år och det är därför oklart om arten finns kvar. I Falsterbo har såväl fältnarv som hårnarv setts växa på samma lokaler. Detta bör man vara medveten om och vara extra noga med vid artbestämningen. Frånsett Falsterbo och Ön i Limhamn har såvitt känt inte fälnarv och hårnarv vuxit på samma platser. Det bör 4 i sammanhanget påpekas att från majoriteten av alla lokaler för fältnarv och hårnarv, är belägg tagna och granskade. Slutord I denna sammanställnign redovisas samtliga fynd av fältnarv sedan 1990. Fältnarv är en mycket sällsynt växt där vi har all anledning att intensifiera ansträngningarna att besöka tidigare lokaler samt vidtaga de naturvårdsåtgärden som kan var lämpliga. Hårnarv har noterats på ett stort antal lokaler främst i den södra delen av landskapet. Mycket är oklart avseende dess uppträdande och det vore önskvärt med närmare undersökningar av dess förekomst, framförallt över tid, inom olika avgränsade områden. Författarens e-post : ake.svensson@skane.se

HÅRNARV OCH FÄLTNARV Lokaler för fältnarv Sagina apetala i Skåne Brunnby sn. Söder Kullens fyr samt upp mot fyren, 3B9i1423,3B9i1424, 3B9i1524,3B9i1525, 3B9i1625, blottor i gräsmark, utmed stigar, vid stenmur, i gläntor i enbuskage. 1994 : 80 ex, RÅk 1995 : 200 ex, RÅk 1996 : finns, RÅk 2002 : tämligen riklig, RÅk 2004 : 90 ex, RÅk 2005 : 0 ex, RÅk 2007 : 2 ex, ELj 2010 : 330 ex, RÅk 2011 : 70 ex RÅk S.Mellby sn. 500 m VNV Hällekås, 2E4a3123, blottor i gräsmark samt i hjulspår. 1990 : fåtalig, ÅSv 1991 : 100 ex, ÅSv,! TKa 1995 : hundratals ex, ÅSv 1996 : 25 ex, GMn 1997 : riklig, KAO 2000 : några få ex, MEq, GMn 2002 : 0 ex, GMn 2004 : 0 ex, GMn 2005 : relativt riklig inom ett par kvm, JNi, MWi 2006 : 5 ex, MEq, MAr 2008: 0 ex, MEq, MAr Smedstorp sn. 1,2 1,4 km N Backagården, 2D2j2403, 2D2j2603, i stort grustag. 1990 : finns, LRu,! TKa 1991 : finns, Bör,! KAO Gärdslöv sn. O Grönby, 2C0j0819, i före detta grustag. 1996 : riklig på några kvm, ThL, MRq 1998 : riklig på ca 1 kvm, MRq Ej återfunnen efter 1999 trots att den eftersökts under minst sju år fram till 2011 Oxie sn. Utmed Jägersrovägen vid Miljöfabriken 2000 AB, 2C2f1748, öppen ruderatmark. 2002 : 10 ex, ÅSv,! TKa Malmö. Ön i Limhamn, 2C3d0932, ruderatmark. 1994 : finns, BÖr,! TKa 1995 : finns ( blandkollekt med S. micropetala ), BÖr, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 1,4 km NO Falsterbo kyrka, 1C8c4929, torr singel utanför hästhage. 2010 : 50 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 550 m VNV Falsterbo kyrka, 1C8c4315, grusig trottoar. 2002 : finns, GWt,! TKa 2008 : 20 ex, ÅSv,!TKa Karta 3. Fynd av fältnarv Sagina apetala i Falsterbo. 5

SVENSSON Falsterbo sn. 900 m NO Falsterbo kyrka, 1C8c4427, 1C8c4327, torr sandig mark på parkering. 2004 : 100 ex, ÅSv,! KAO 2010 : 1000 ex, ÅSv, GMn Falsterbo sn. 350 m VNV Falsterbo kyrka, 1C8C4116, grusig trottoar. 2008 : 100 ex ( blandkollekt med S. microptela ), ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 650 m VNV Falsterbo kyrka, 1C8c4314, grusig trottoar. 2008 : 5 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 500 m NV Falsterbo kyrka, 1C8c4316, grusig trottoar. 2008: talrik >1 000 ex, ( blandkollekt med S. micropetala ), ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 300 m VNV Falsterbo kyrka, 1C8c4117, kullerstensbelagt torg. 2008 : talrik >1 000 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 350 m NV Falsterbo kyrka, 1C8c4217, grusig trottoar. 2008 : talrik >1 000 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn, 400 m NNO Falsterbo kyrka, 1C8c4320, grusig trottoar. 2008 : talrik >1 000 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 550 m NNV Falsterbo kyrka, 1C8c4418, grusig trottoar. 2008 : 15 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 400 m NNV Falsterbo kyrka, 1C8c4317, grusig trottoar. 2008 : talrik >1 000 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 400 m NNO Falsterbo kyrka, 1C8c4322, grusig trottoar. 2008 : talrik >1000 ex, ÅSv,! TKa Falsterbo sn. 450 m ONO Falsterbo kyrka, 1C8c4223, vägkant. 2008 : 10 ex, ÅSv,! TKa Lokaler för hårnarv Sagina micropetala i Skåne Höganäs sn. Gamla järnvägsstationen, 3B7j0135, mellan stenplattor,! KAO 2002 : på ca 10 kvadratmeter, Råk 2004 : finns kvar men i mindre mängd, RÅk 2011 : 0 ex ( lokalen väsentligen oförändrad ), RÅk V. Broby sn. Hyllinge fd tegelbruk, 3C4d2919, på före detta avfallshög,! PLa 2004 : finns, JEH, GGn Helsingborg. Högaborg, vid Fotohörnan vid Furutorpsgatan, 3C3b4522, mellan gatsten,! KAO 2004 : finns, HJo Helsingborg. Utmed Hävertgatan, Dragaregatan och Mönstringsgatan, 3C3b3819, 3C3b3820, 3C3b3921, 3C3b3719, 3C3b3720, på grusbelagda trottoarer,! TKa 1995 : >10000, JEH, RÅk, SÅH 1996 : <1000, RÅk 1997 : >1000, JEH 1998 : >1000, JEH, SÅH 1999 : 1000, JEH, SÅH Helsingborg. Rönnowsgatan och Sjögatan, 3C3b1412, 3C3b1314, gatkant och på grusmark,! KAO 1999 : finns, JEH 2000 : finns, JEH Helsingborg. Västhamnen, Massgodsleden, 3C3b0614, grusmark och vid buskage, ej belagd 2000 : finns, JEH Helsingborg, Raus plantering, Nygatan, 3C3b0416, 3C3b0316, invid buskage samt på grusmark,! KAO 2000 : finns, JEH 2002 : finns, JEH Helsingborg, Sydhamnen, Massgodsleden, 3C3b0015, 3C2b4915, invid buskage och på grusmark,! JEH 2000 : finns, JEH Nosaby sn. 300 m SO Hammartorp, 3E2a1307, grusig mark i plantskola,! TKa 1998 : riklig KAO, ÅSv Åhus sn. Köpmannagatan vid Föreningsbanken, 3E0b0710, stenläggning vid bankomat,! KAO 2002 : flertal ex, KAO Åhus sn. Vallgatan invid hamnen, 3E0b0407, trottoar med stenplattor,! KAO 2000 : många ex KAO Åhus sn. Vid hamnen söder om Vallgatan, 3E0b0307, stenläggning vid lagerbyggnad,! KAO 2000 : mycket riklig, KAO Stävie sn. 200 m V cementfabrik, 10 m NV vägen, 2C7f0833, ruderatmark,! KAO 1999 : i mängd, URP Lund. 300 m VNV bilprovningen, 2C5g4837, grusplan ( 1994 ) och ovårdad gräsmatta ( 2002 ),! SSp 1994 : finns, SSp 2002 : 10-tal ex, SSp 6

HÅRNARV OCH FÄLTNARV Lund. 100 m NV bilprovningen, 2C5g4739, grusplan,! SSP 1994 : finns, SSp Lund. 200 m öster om Ö.Torns vattentorn, 2C5h4531, torr grusmark,! KAO 2004 : 15 ex, LRu Lund. Sölvegatan/J. Ericssons väg, 2C5h3918, kulturmark,! JTJ 1995 : riklig, JTJ Lund. Lekplats norr om Ö. Tornsvägen, 2C5h3830, i sand samt mellan gångstenar,! KAO 1999 : finns, URP Lund. Söder om Ö.Tornsvägen, 2C5h3833, i grus på biluppfart,! URP 1999 : finns, URP Lund. Tullgatans östra trottoar, 2C5h2207, på trottoar,! KAO 1998 : finns, URP 2000 : finns, URP Lund. Järnåkraskolans idrottsplats, 2C5h1909, i smågrus,! KAO 1999 : finns, URP Lund. Gastelyckan, Skiffervägen, 2C5h1823, ruderatmark,! JTJ 1995 : riklig, JTJ St. Råby sn. Gastelyckan, 2C5h1626, mellan asfalt och kantsten,! KAO 1999 : finns, URP St. Råby sn. Gastelyckan, Kalkstensvägen, 2C5h1323, ruderatmark invid väg,! KAO 1999 : finns, URP St. Råby sn. 200 m SV brandstation, 2C5h1626, grusgång,! KAO 2009 : finns BSl Lomma sn. 100 m från stor damm, 2C5f1341, kommunal jordtipp,! KAO 2008 : finns, BSl Lomma sn. Alnarpsparken, 2C4f3133, i rabatter, ej belagd 1999 : ganska riklig, URP Lomma sn. Spillepengen, 2C4f1503, avfallsupplag på deponeringsanläggning,! TKa 1998 : ganska fåtalig, BÖr, ÅSv Malmö. Oljehamnen-Norra hamnen, 2C4e1047, ruderatmark,! KAO 1999 : finns, BÖr Malmö. Lappögatan, 2C4e0939, utfyllnadsmark,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. Svartögatan-Hemsögatan, 2C4e0044, gräsmark,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. Malmö hamn, 2C4f1100, ruderatmark,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. Oljehamnen, 2C4f0502, 2C4f0503, 2C4f0504, 2C4f0505, utmed grusväg samt på ruderatmark! TKa 2000 : 100-tals ex, BÖr 2002 : riklig, BÖr Malmö. Spillepengen, 2C4f0114, 2C4f0215, i grus på parkeringsplats,! TKa 1995 : finns, BÖr, ÅSv 1998 : få ex, BÖr 2002 : riklig, BÖr Dalby sn. 600 m SV Dalby kyrka, 2C4i3148, torr grusplan vid däckfabrik,! KAO 2001 : finns, EJe Dalby sn. Dalby plantskola, 2C4j4901, i stenparti på plantskola, belägg saknas 2001 : finns, URP Malmö. Ön, Limhamn, 2C3d0930, 2C3d 0932, ruderatmark,! TKa 1994 : finns, BÖr 1995 : finns, BÖr, ÅSv Malmö. V Swede Chrome, 2C3e4828, utfyllnadsmark,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. Malmö hamn, 2C3e4735, strandkant,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. Malmö hamn, 2C3e4246, hamnområde,! TKa 1994 : finns, BÖr Malmö. Västra hamnen, 2C3e3917, ruderatmark,! KAO 2005 : finns, BÖr Malmö, Kockums väster om entrén, 2C3e3317, vid parkeringsplats,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. V Börshuset, 2C3e2931, på stenlagd kaj,! TKa 1995 : riklig, HWl Malmö. nära Centralstationen, 2C3e2932, kajkant, ej belagd 2002: finns, JGn Malmö. 400 m NV Malmöhus, 2C3e2720, kulturmark,! TKa 1996 : finns, BÖr Malmö. NO Citadellskolan, 2C3e2721, järnvägsövergång,! TKa 1995 : finns, HWl 7

SVENSSON Karta 4. Fynd av hårnarv Sagina micropetala i Malmö-området. Malmö. Lilla torg, 2C3e2431, på innergård, ej belagd 2002 : mindre bestånd, JGn Malmö, Södra promenaden nr 59 61, 2C3e2235, mellan gatsten,! KAO 2005 : enstaka, RuS Malmö. Vid Länsstyrelsen, 2C3e2238, på uteplats, ej belagd 2002 : hundratals ex, JGn Malmö. Norra sidan av Karlskronaplan, 2C3e1343, mellan gatsten,! KAO 2001 : finns, URP Malmö. Vid Kapellplan respektive vid S. Förstadsgatan, 2C3e1133, 2C3e1234, mellan gatsten på trottoarer,! TKa 2001 : finns ÅSv Malmö. I korsningen Rådmansgatan/Karl Gustavs väg, 2C3e1031, i trottoarspringor,! LSk 2001 : finns, LSk Malmö. Karl Gustavs väg 42, 2C3e0834, mellan gatsten på vägrefug,! KAO 2004 : finns, ÅSv 8 Malmö. N Grängesbergvägen/Amiralsgatan, 2C3e0849, ej belagd 2002 : flera ex, JGn Malmö. Vid Universitetssjukhuset, 2C3e0731, på trottoarkant,! KAO 2002 : finns, ÅSv Malmö. Vid Universitetssjukhuset, 2C3e0532, på trottoar, ej belagd 2003 : ett ex, ÅSv Malmö. Utmed Fosievägen, 2C3e0036, mellan gatsten på trottoar,! TKa 2008 : 50 ex, ÅSv 2011 : 20 ex, ÅSv Malmö. Norra kajen, 2C3f4602, kajkant,! TKa 1995 : finns, SEJ Malmö. Tärnögatans östra ände, 2C3f4108, ruderatplats,! KAO 1999 : finns, URP Malmö. 300 m OSO Toftanäs, 2C3f1544, industrimark,! KAO 1998 : finns, SEJ

HÅRNARV OCH FÄLTNARV Malmö. Limhamn, Östanväg 83, 2C2d4848, mellan stenplattor på altan,! KAO 1999 : finns, URP Malmö. Lernacken, 2C2d3416, kulturmark,! TKa 1995 : finns, BÖr Malmö. Estlandsgatan, 1,1 km SO Pildammarnas SOhörn, 2C2e4737, mellan gatstenar på trottoar,! TKa 2008 : 100 ex, ÅSv Malmö. Eriksfält, Estlandsgatan, 2c2e4634 häckar, planteringar,! TKa 2010 : finns, MGu Malmö. Djupadal, Bispgatan till Grevegatan, 2C2e4500, grusiga gatkanter,! TKa 2010 : finns, MGu Malmö. 700 m NNO Fosie kyrka, 2C2e4544, mellan trottoarstenar,! KAO 2004 : finns, ÅSv Malmö. Blekingsborg, Per Albin Hanssons väg, 2C2e4431, grus- och stenbelagda vägkanter,! TKa 2010 : finns, MGu Malmö. Hyllie kyrkogård, 2C2e3307, öppen mark,! TKa 2010 : finns, MGu Malmö. Lindeborg, 500 m NNV kyrkan, Almviks bostadsförening, 2C2e3125, rabatt,! TKa 2010 : finns, MGu Malmö. Jägersrovägen, O järnväg, 2C2f4600, kulturmark,! TKa 1994 : finns, BÖr Sövde sn. 300 m O kyrkan, 2D2d3706, garageuppfart,! KAO 2000 : finns, URP Gladsax sn. 100 m SSV Gladsax kyrka, 2E2a0041, gårdsplan,! KAO 1999 : finns, GWt 2010 : finns, BSl Simrishamns sn. Repslagaregatan 8, 2E1b4733, trottoar,! KAO 2010 : >100 ex, ÅSv, BeN, CWo V. Klagstorp sn. 500 m VSV reningsverkets rötningskammare i Klagshamn, 2C1d3611, torr grusig mark,! KAO 2002 : 2 stora och 20 40 små ex, LRu Tygelsjö sn. 500 m SSO Tygelsjö kyrka, 2C1e2533, i rabatt,! TKa 2007 : finns, ÅSv Tygelsjö sn. 450 m SO Tygelsjö kyrka, 2C1e2633, mellan kullerstenar i villaområde,! KAO 2007 : finns, ÅSv Ramsåsa sn. Parkeringsplatsen vid Tosselilla, 2D1g4901, grusig mark,! KAO 2004 : finns URP Vellinge sn. 550 m N Dalaro, 2C0e1520, i trädgård, ej belagd 2006 :finns AJb Fru Alstad sn. 700 m VSV Kronehill, 2C0h1027, grusig vägkant,! TKa 2010 : 510 ex, ÅSv, CWo Gärdslöv sn. Vid Gärdslöv kyrka, 2C0j0847, gårdsplan,! KAO 1999 : finns, SSp 2001 : finns, MRq 2002 : finns, MRq Vallby sn. 200 m V Glimmingehus, 2E0a3502, kullerstensbelagd parkeringsplats,! KAO 2004 : finns, ÅSv, BeN, CWo Hassle-Bösarp sn. 50 meter O Hassle-Bösarp kyrka, 1D9b4308, parkeringsplats,! KAO 2002 : finns, NEn Ystad sn. Snedgatan, 1D9e1344, mellan gatsten,! KAO 2003 : finns, HJo Ystad sn. Västerportstorg, 1D9e0938, ruderatmark,! KAO 2002 : finns, HJo Håslöv sn. 100 m SV samt 150 m SSV Håslöv kyrka, 1C 9f3701, 1C9f3601, torr hästhage,! KAO 2003 : riklig, KAO, ÅSv Falsterbo sn. 2,2 km ONO kyrkan, 1C8c4740, på igenväxande stig,! TKa 2010 : 15 ex, ÅSv, GMn Falsterbo sn. 500m NNV Falsterbo kyrka, 1C8c4418, grusig trottoar,! TKa 2008 : finns, ÅSv Falsterbo sn. 500 m NV Falsterbo kyrka, 1C8c4316, grusig trottoar,! TKa 2008 : finns ( blandkollekt med S. apetala,! TKa ), ÅSv Falsterbo sn. 400 m VNV Falsterbo kyrka, nära Södergatan,1C8C4116, mellan gatstenar,! KAO 2002 : riklig, GWt 2008 : finns ( blandkollekt med S.apetala,! TKa ), ÅSv Falsterbo sn. 350 m VSV Falsterbo kyrka, 1C8c3916, sandig vägkant,! TKa 2008 : finns, ÅSv Maglarp sn. Skåre, 1C8f1903, grusig bygata,! KAO 2004 : flera ex, KAO Trelleborg. 200 m NNV kyrkan, 1C8g1916, rivningstomt,! KAO 2003 : finns, TTy 9

SVENSSON Trelleborg. Tommarpsvägen 24, 1C8g1708, mellan betongplattor på uteplats,! KAO 2001 : finns, GNn Trelleborg. Vid klosterruinen, 1C8g1417, i örtagård,! KAO 2003 : finns, TTy Trelleborg. V hamnen, 1C8g1307, grusplan,! KAO 2003 : finns, TTy Trelleborg. Nära Trelleborgs järnvägsstation, 1C8g1220, trottoar,! KAO 2009 : >100 ex, ÅSv Trelleborg. Vid Trelleborgs järnvägsstation, 1C8g1123, spårområde,! KAO 2009 : >100 ex, ÅSv Tullstorp sn. Vid Tullstorp kyrka, mittemot kyrkogårdsparkeringen, 1D8a4716, grusig vägkant,! KAO 2003 : rikligt, KAO Tullstorp sn. Stora Beddinge, vid busshållplatsen, 1D8a3105,! KAO 2003 : ganska fåtalig, KAO Signaturer till uppgiftslämnare och granskare av belägg AJb Anders Jacobson BeN Bengt Nilsson BSl Bengt Sandkull CWo Charlotte Wigermo BÖr Bengt Örneberg EJe Erling Jirle ELj Erik Ljungstrand GGn Gunilla Hederås GMn Göran Mattiasson GNn Göran Nilsson GWt Göran Wendt HJo Henrik Johansson HWl Håkan Wittzell JEH Jan-Erik Hederås JGn Jonas Gran JNi Johan Niss JTJ Jan Thomas Johansson KAO Kjell-Arne Olsson LRu Leif Runeson LSk Lennart Segerbäck MAr Mora Aronsson MEq Margareta Edqvist MGu Mats Gustafsson MRq Majwi Rosquist MWi Margareta Wirén NEn Nils Englesson PLa Per Lassen RuS Rune Svensson RÅk Richard Åkesson SEJ Sven-Erik Johansson SSp Sven Snogerup SÅH Sven-Åke Hansson ThL Torbjörn Lindell TKa Thomas Karlsson TTy Torbjörn Tyler URP Ulf Ryde ÅSv Åke Svensson 10

BOTANISKA NOTISER 144 : 1 ( 2011 ) rna ktane r ä v å ra ora k te Fl i Sppor Ra Klotullört i Skåne Göran Mattiasson & Alf Porenius Bild 1. Klotullört i Fredriksdal 2010, en av de äldsta ännu existerande växtplatserna. Grusig mark som hålls öppen genom daglig påverkan av trädgårdsmaskiner gynnar ullörtens fortlevnad. Foto : Alf Porenius. Vid Lunds Botaniska Förenings möte i februari 2010 med Floraväktarna i Skåne beslutades att förekomsten av klotullört i Skåne skulle kartläggas och följas upp sommaren 2010. Vi som skrivit denna artikel är Floraväktare och åtog oss uppdraget, eftersom vi tidigare följt arten och dess utveckling i landskapet. Förekomst 2010 Klotullört har sedan återkomsten till Sverige 1983 ( Mattiasson 1983 ) rapporterats från totalt 60 platser inom och 3 lokaler utanför Skåne. Klotullört blommade sommaren 2010 på 32 platser i Sverige, 30 i Skåne samt på vardera en lokal i Halland och på Öland. 80 procent av samtliga funna växtplatser är belägna i västra Skåne. Hur stort mörkertalet är, dvs. hur många okända växtplatser med klotullört som finns i landet, är svårt eller närmast omöjligt att uppskatta. Under 1990-talet hittades klotullört på ett tiotal nya växtplatser nära kusten i västra Skåne mellan Falsterbohalvön och Landskrona (se tabell nedan). På Fredriksdal i Helsingborg är ullörten insådd. Inte någon av klotullörtens spontana växtplatser, som påträffats 1995 eller tidigare, fanns kvar vid sekelskiftet. I stället hade ullörten fram till 1999 upptäckts på 5 nya lokaler i västra Skåne. Klotullört finns fortfarande kvar på platserna i Lund och Malmö, Västra hamnen. Under perioden 2006 2010 har i genomsnitt 5 nya växtplatser rapporterats varje år. Klotullört har också börjat uppträda i centrala och östra Skåne. Det första fyndet gjordes 2001 i Hurva mitt i Skåne. Åren 2002 2003 hittades klotullört i Valje nära gränsen till Blekinge. Totalt har 12 platser med klotullört upptäckts i dessa delar av Skåne. År 2010 13

MATTIASSON & PORENIUS Klotullört Filago vulgaris Beskrivning. Klotullört är en ettårig ört som kan bli upp till tre decimeter hög. Hela växten är gråvitt ullhårig. Stjälken är upprätt, enkel eller regelbundet grenig vid varje gyttring av blomkorgar. Bladen är strödda, lansettlika och har ofta något vågig kant. Klotullört blommar i juli augusti. Blomkorgarna sitter samlade i täta, nästan klotrunda gyttringar med upp till fyrtio korgar i varje gyttring. Holkfjällen är spetsiga med gulaktiga spetsar, i frukt upprätta. Blommorna är oansenliga, rörlika och vitaktiga. Klotullört liknar den numera helt försvunna arten gulgrå ullört ( F. lutescens ), den senare skiljs genom gulgrå behåring, färre korgar i varje gyttring, samt holkfjäll ordnade i fem tydliga rader. De två arterna i släktet ullörter ( Logfia ) har bara upp till ett tiotal korgar i varje gyttring, och trubbiga holkfjäll som är stjärnlikt utbredda i frukt. Utbredning. Klotullört är mycket sällsynt och finns bara kvar på ett fåtal lokaler i Skåne, förr fanns arten också i Halland. Den växer på torr och sandig mark. Första fynduppgift är från Hälsingborg, Skåne och publicerades år 1744 ( Nordstedt 1920 ). Etymologi. Artnamnet vulgaris kommer av latinets vulgus ( hop, allmänhet ) och betyder vanlig. Bild 2. Klotullört vid Valje 2002. Foto : Åke Svensson. blommade arten på 5 av platserna, Ilstorp, Toarp, Tomelilla, Tollarp och Skättilljunga. Under 2000-talet har ytterligare 48 lokaler med klotullört upptäckts. Arten har mestadels hittats i västra Skåne på torra sandiga eller steniga platser, där markytan saknat vegetationstäcke. I några fall också i trädgårdar ( Borstahusen, Tomelilla, Norrvidinge, Vellinge väster ) eller mellan gatstenar ( Lund ). Trädesåkrar med klotullört har varit kortlivade Landskrona ( Munkebäck ), Snårestad, Lund ( Höjeå ), Dybeck, Hovdalafältet och Dalby Västermark om marken inte tagits ur bruk för att användas för annat ändamål, vilket varit fallet i Maglarp ( bebyggelse ) och Tollarp ( beteshage ). År 2010 blommade klotullört på hälften, 30, av sina kända 60 kända växtplatser i Skåne sedan arten återupptäcktes 1983. Växtplatser, som ligger intill varandra, har i denna sam14 Ur : Anderberg, A. & Anderberg, A.- L., 2007. Den virtuella floran. >http : //linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html<. Naturhistoriska Riksmuseet. manställning betraktats som en lokal. Det innebär att Hovdalafältet söder om Hässleholm definierats som en växtplats, trots att tre plantor upptäcktes på tre skilda men närbelägna platser inom övningsfältet 2007 ( inte återfunna). I Lund utgör de båda förekomsterna vid Lunds Universitets Wallenberglaboratorium respektive Tekniska Högskolans Kårhus en lokal liksom växtplatserna utmed Magle Stora kyrkogata i staden. På Klagshamnshalvön söder om Malmö utgör på motsvarande sätt de båda förekomsterna vid hamnen respektive badplatsen en lokal. Spridning Klotullört har idag sitt starkaste fäste i västra Skåne där 80 procent av alla fyndplatser sedan 1983 är belägna. Arten och dess lätta frön sprids med vinden, vilket är förklaringen till att klotullört på kort tid kunnat få en utbred-

KLOTULLÖRT I SKÅNE Karta 1. Klotullört Filago vulgaris i Skåne. = återfynd 2010. = inte återfunnen 2010. ning som omfattar stora delar av västra Skåne. Det handlar uppenbarligen inte bara om en spridning av arten inom Skåne utan också om en spridning av frön från områden på andra sidan Östersjön, i första hand Danmark. Samma slutsats drar Per Wahlén i Halland ( Wahlén 2010 ). På Pepparholm, den danska ön som byggdes av kalkhaltiga schakt- och utfyllnadsmassor mitt i Öresund och där Öresundsbron övergår från tunnel till högbro, väntade sommaren 2009 hundratusentals plantor av klotullört på att med sydvästliga vindar få sprida sina frön till det skånska fastlandet för att fortsätta sin expansion. Det första fyndet av klotullört på Pepparholm gjordes 2002, vilket illustrerar hur snabbt individantalet kan öka, om bara växtplatsen är lämplig. Det är helt uppenbart att klotullört är under spridning i södra Sverige. I ett varmare klimat finns välgrundad anledning tro att den värmegynnade klotullörtens expansion kommer att fortsätta och påskyndas. Klotullört är en art som med tiden kan förväntas bli allt vanligare och få ett allt större utbredningsområde i södra Sverige. Livslängd Klotullört är en konkurrenssvag art som kräver öppen mark, gärna med slitage som gynnar artens fortlevnad och hindrar andra, konkurrerande arter att etablera sig. Om vegetationstäcket sluter sig eller markens lösa ytlager och uppluckrade struktur försvinner, försvinner också klotullörten. Detta var orsaken till att arten 1998 försvann från sin första växtplats i Gabelljung 16 år efter upptäckten ( trots omrörning för att hålla marken öppen ). Många av växtplatserna är kortlivade. I genomsnitt har arten återkommit på platsen 1 2 år, innan den spontant försvunnit. På ett 20-tal av de 60 fyndplatserna har ullörten varit försvunnen året efter upptäckten. På platser, där klotullört hittades 2010 och där arten blommat under fler än två vegetationsperioder, är den genomsnittliga livslängden på varje plats 6 år. Arten försvinner ofta efter kort tid från sina växtplatser men upptäcks på nya platser. Försvinnandeprocessen går snabbt. Uppenbarligen kan klotullört inte föryngras genom frögrodd, om markens ytlager hårdnar och blir svårgenomträngligt eller om vegetationstäcket blir alltför slutet. Normalt återkommer inte växten till platsen kommande år även om arten kan ha en fröreserv i marken. Om markförhållandena är lämpliga kan nya bestånd etablera sig i närheten av förstörda eller övergivna växtplatser. Vid Malmömässan fanns 300 exemplar av klotullört år 2003. Under 2004 täcktes marken med matjord med undantag för barnens lekplats, där det 2005 blommade ett 20-tal individ i sanden. År 2007 var den sanddominerade marken på lekplatsen under själva anläggningarna täckt av ett par tusen plantor. År 2010 hade en stor del av populationen, som fortfarande fanns i området, flyttat sig något från själva lekplatsen. I Ilstorp utanför Sjöbo återkom några exemplar av klotullört 2010 efter flera års bortavaro. Om det är fröreserven som gett upphov 15

MATTIASSON & PORENIUS Bild 3. Klotullört vid Wallenberglaboratoriet i Lund 2010. Ullörten som tidigare växte vid Wallenbergslaboratoriets husknut, hade 2010 etablerat sig i ruderatområdet. Foto : Alf Porenius. till nya plantor eller om det handlar om en nykolonisation är oklart. På några platser har arten genom fröspridning flyttat sig från den ursprungliga växtplatsen till andra näraliggande områden såsom i Skrylle öster om Lund och i södra Malmö. I Skrylle försvann klotullört efter blomningen 2007, var försvunnen 2008 för att 2009 och 2010 återkomma 200 meter längre österut. I Malmö, Stenåldersgatan, saknades ullörten på sin växtplats utmed järnvägsspåret 2008 ( på grund av kemikaliebesprutning av ogräs? ) men fanns blommande på andra sidan gatan, där den inte påträffats tidigare. Året därpå, 2009, var den tillbaka på sin gamla växtplats på banvallen men saknades i övrigt. 2010 täcktes växtplatsen utmed banvallen med singel men klotullört återkom på 2008 års växtplats! Arten försvinner naturligtvis från trädesåkrar, när dessa plöjs upp och odlas på nytt. På sådan öppen konkurrensfri mark kan stora bestånd med tusentals plantor utvecklas under kort tid, vilket bland annat varit fallet i Dybeck ( >2 000 individ ) och Maglarp ( >10 000 individ). På trädesåkrar i Lundabygden och Landskrona har populationen omfattat någon enstaka, tiotals eller något hundratal plantor, när marken plöjts. Övrigt Klotullört är fridlyst i Sverige och klassificerad som Sårbar i Rödlistade arter i Sverige 2010. 16 Tack Ulla-Britt Andersson, Lennart Bengtsson, Joachim Falck, Mats Gustafsson, Jan-Erik Hederås, Bengt Herzman, Anders Jacobson, Jan Thomas Johansson, Joel Levin, Nils-Otto Nilsson, Eva Ohlsson, KjellArne Olsson, Leif Runeson, Rune Svensson, Åke Svensson, Mats Wirén, Lars Åkerman och Richard Åkesson har på olika sätt medverkat i 2010 års arbete och inventering av klotullört i Skåne. Tack för all hjälp med insamling och rapportering av data från olika lokaler runtom i Skåne. Citerad litteratur Gärdenfors, U. ( ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Mattiasson, G. 1983. Klotullört, Filago germanica, åter i Sverige. Svensk Bot. Tidskrift 77 : 240. Mattiasson, G. & Olsson, K.-A. 2004. Hårnarv och klotullört två återuppståndna ettåringar. Svensk Bot. Tidskr. 98 : 173 176. Mattiasson, G. & Porenius, A. 2011. Klotullört på frammarsch i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 105 : 49 53. Tyler, T. m. fl. ( red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lunds Botaniska Förening. Lund. Wahlén, P. 2010. Botanisk bulletin från Halland Nr 1. Opubl. manus. Författarnas E-post : goran.mattiasson@telia.com alf.porenius@telia.com

KLOTULLÖRT I SKÅNE Karta 2. Utbredningskarta för klotullört Filago vulgaris i Skåne 1995, 2000, 2005 och 2010. = funnen angivet år. = inte återfunnen. 1995 2000 Klotullört har kraftigt vidgat sin utbredning, etablerat sig på allt fler växtplatser och ökat i individantal. Förändringen är särskilt påtaglig under åren 2000 2010. Utvecklingen visar i praktiken hela den svenska populationens utveckling, då klotullört endast fanns på vardera en lokal i Halland och på Öland 2010. Antalet platser med klotullört ökade från 1995 till år 2000 från 5 till 9 lokaler. Det var endast i Fredriksdal i Helsingborg, där arten ursprungligen är inplanterad ( bild 1 ), som ullörten fanns kvar år 2000, medan arten försvunnit från övriga platser. Under perioden 2000 2005 gjordes de första fynden av klotullört i centrala Skåne med en utpost vid Blekingegränsen ( se bild 2 ). Totalt ökade antalet växtplatser med klotullört från 9 till 12. Totalt hade klotullört upptäckts på 33 platser i landskapet 2005. Klotullört har expanderat kraftigt de senaste åren, 2005 2010. Arten blommade på 30 av de totalt 60 kända växtplatserna 2010 ( se tabell 1 och 2 ). Ullörten kommer att fortsätta sin expansion de närmaste åren. Många nya växtplatser kommer att upptäckas i sydvästra Skåne, där populationen nu är som störst, men även i de centrala och östra delarna av landskapet kommer successivt allt fler lokaler att upptäckas. Klotullört kommer att bli en allt vanligare art. 2005 2010 17

MATTIASSON & PORENIUS Tabell 1. Klotullört i Skåne under 1980- och 1990-talen. Bilaga 83 84 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1. Gabelljung + 150 65 0 525 108 261 50 + 12 0 2. Höllviken 25 0 0 0 0 0 3. Landskrona, Tobaksjorden 200 100 52 1 0 4. Landskrona, Citadellet 3 0 5. Landskrona, Österfälad 400 + 1 0 6. Malmö, bangården 100 100 25 0 7. Helsingborg, Fredriksdal 100 100 + + + + 8. Lund, Wallenberglab. 40 100 50 40 9. Väla motorbana 300 70 10. Landskrona, Munkebäck + 11. Malmö, Dalaplan 1 12. Malmö, V. Hamnen 10 Kända lokaler 1 2 2 3 3 7 7 8 8 9 12 Antal lokaler 1 2 1 1 2 6 5 5 3 4 6 Tabell 2. Klotullört i Skåne under 2000-talet. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 6. Malmö bangård 0 0 0 0 1 5 + + + + 12 7. Helsingborg, Fredriksdal + + + + + + + + + + 50 8. Lund, Wallenberglab. 26 + + + + 50 200 200 20 25 44 10. Landskrona, Munkebäck 10 0 12. Malmö, V. Hamnen 365 500 500 + + 30 200 1000 + + 87 13. Malmö, Stenåldersgatan 55 + 30 + 30 5 10 30 40 5 5 14. Viken, Poppelvägen 1 0 0 0 15. Kattarp, Möllarp 50 10 110 16. Helsingborg, Sydhamnen 20 + 42 0 17. Kvidinge 10 0 18. Lund, Kulgränd + 0 0 19. Dagstorp 5 0 20. Hurva + 0 21. Snårestad 15 0 22. Ilstorp 100 0 0 0 0 0 0 5 23. Stockamöllan 1000 250 + 40 + 250 50 0 24. Valje 10 + 0 0 0 25. Malmö, Mässan 500 300 + 20 200 2000 500 150 1000 26. Lund, Höjeå 200 2 0 0 0 0 0 0 0 18

KLOTULLÖRT I SKÅNE Tabell 2. forts. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 27. Malmö, Länsstyrelsen 1 0 0 0 0 0 0 0 0 28. Limhamns kalkbrott 1 0 0 0 0 0 100 + 250 29. Klagshamn 20 + + + 30 200 150 190 241 30. Dybeck 2000 + 50 380 1000 0 31. Borstahusen + 50 100 75 200 30 + 23 32. Ljunghusen 3 + 100 60 30 2 33. Toarp 150 40 600 350 3000 492 34. Esklilstorp 30 100 200 200 35 35. Maglarp 3000 10000 400 + 85 36. Barkåkra 300 2000 + + 66 37. S. Sandby, Fågelsångdalen 200 600 200 87 38. Skrylle 50 0 50 121 39. Hässleholm, Vattenverket 1 + 2 0 40. Lund, St. Magle kyrkog. + + + 71 41. Hovdalafältet 3 0 0 0 42. Dalby Västermark 1 0 0 0 43. Vallåkra + 0 44. Falsterbo, södra udden 8 0 45. Falsterbo, kyrkan 1 0 46. Kurland 25 + 15 47. Kämpinge + 0 48. Hässleholm, NV Äspet 18 0 49. Raus, Pålstorp 15 0 50. Kullaberg 3 0 51. Tomelilla 112 141 52. Torup 180 1 53. Tollarp + 1100 54. Billesholm 150 27 55. Väsby 18 150 56. Helsingborg, Lundsbäck + 19 57. Norrvidinge 750 58. Skättilljunga 40 59. Skanör 3 60. Vellinge väster 1 Kända lokaler 17 20 29 31 31 33 36 43 46 56 60 Antal lokaler 9 9 14 11 10 12 15 22 21 29 30 19

BOTANISKA NOTISER 144 : 4 ( 2011 ) rna ktane r ä v å ra ora k te Fl i Sppor Ra Spjutsporre i Skåne Göran Mattiasson Bild 1. Spjutsporre, Kickxia elatine. Foto : Åke Svensson. Spjutsporre Kickxia elatine tillhör familjen lejongapsväxter. Blommorna är små, gula och läppformade - med en ljusgul överläpp som är violettfärgad på insidan, med gul underläpp och gulfärgad sporre ( bild 2 ). Blommorna sitter ensamma på kala blomskaft från bladvecken på de upp till flera decimeter långa nedliggande stjälkarna. Spjutsporrens spjutlika blad med utstående basflikar och sin speciella blomfärg gör att arten är ytterst karakteristisk ( bild 3 ). Ändå kan spjutsporre vara svår att upptäcka, när den växer i enstaka individ bland andra arter. Spjutsporren utvecklar vanligtvis först ett skott, innan plantorna från basen skjuter sidoskott med nedliggande stjälkar ( bild 1 ). De allra första bladen kan tidigt på säsongen vara relativt rundade innan de typiska spjutformade bladen utvecklas. Bladfärgen har i skugga en grågrön färgnyans, både hos unga och fullt utvecklade plantor, som är karakteristisk. Färgen gör det möjligt att upptäcka och känna igen spjutsporre i fält i alla stadier. Spjutsporre kan inte förväxlas med någon art i Sverige. Rundsporre Kickxia spuria, som är en nära släkting till spjutsporre, förekommer i södra Europa. Arterna liknar varandra men rundsporre är större och kraftigare, har rundade blad och håriga blomskaft. Rundsporre är införd i landet och är i Skåne idag endast känd från Lunds Botaniska trädgård, där några exemplar blommat de senaste åren bland rabatternas prydnadsväxter. Utbredning Spjutsporre, som tillhör gruppen sällsynta åkerogräs, är bofast i tre svenska landskap Skåne, Öland och Gotland och finns idag på ett 40-tal platser. På Öland förekommer spjutsporre på fyra platser. På Gotland har arten idag sin största förekomst i landet med ett 30-tal lokaler. Därutöver har under 1800- och 1900-talet gjorts enstaka tillfälliga fynd av spjutsporre på ruderatmark i ett tiotal landskap från Medelpad och söderut. 1

MATTIASSON Bild 2. Spjutsporrens blomma i närbild Framifrån och sidovy. Foto : Gerhard Kristensson. I Danmark finns spjutsporre framför allt i de södra delarna av landet. I Norge och Finland är spjutsporre mycket sällsynt. Arten har tyngdpunkten i sin utbredning i Centraleuropa, men förekommer även i Sydeuropa, västra delarna av Asien och Nordafrika. Den är införd i Nordamerika, Australien och på Nya Zeeland. Miljökrav Spjutsporre är en ettårig, konkurrenssvag art, som normalt blommar från juli till september men som sällsynt även kan påträffas blommande ända in i oktober månad. Spjutsporre är ett åkerogräs men uppträder ibland tillfälligt på fuktig ruderatmark. Arten växer främst på kalkhaltiga, leriga och sandiga moränjordar som vanligtvis är fuktiga eller något blöta. Jordarna är genomgående rika på näring och mineralämnen. Spjutsporre är vårgroende och ljuskrävande och kan inte utvecklas eller överleva i tät vegetation. Det är främst i kanten på åkerfält med glesare vegetation eller öppna markytor där ljustillgången är tillräcklig, som möjligheten är störst att hitta några plantor. I täta odlingar är det alltför mörkt och hård konkurrens om utrymmet och där växer normalt inte spjutsporre. Ibland kan plantor utvecklas under sensommaren och hösten, när årets skörd är bärgad och solljuset når markytan. Liksom de flesta åkerogräs försvinner spjutsporre och fröreserven i marken om växtplatsen besprutas kontinuerligt år efter år med kemiska bekämpningsmedel eller tillförs alltför stora mängder gödningsmedel. Jordbrukets rationalisering och effektivisering med syfte att erhålla allt större skördar och allt högre avkastning har efter 1950 resulterat i en omfattande användning av kemiska medel, vilket kraftigt reducerat förekomsten av spjutsporre och andra känsliga arter i åkermark. Förekomst och utveckling Spjutsporre är känd från drygt ett hundratal platser i sydvästra Skåne. Spjutsporre var inte någon riktigt sällsynt art på sydvästra Skånes åkermarker fram till mitten av 1900-talet ( Weimarck 1963 ). Ännu in på 1960-talet var spjutsporre relativt vanlig på leriga moränjordar i trakterna kring Malmö-Lund och Vellinge. Atlas över Skånes flora ( Weimarck & Weimarck 1985 ) anger att spjutsporre är en art som är på tillbakagång. Under perioden 1975 2000 rapporterades spjutsporre från 14 platser ( Olsson & Tyler 2001). Floran i Skåne ( Tyler m. fl. 2007 ) redovisar att spjutsporre under inventeringen av landskapets flora 1989 2005 hittats i totalt 14 rutor. Flera växtplatser har endast haft ett eller få individ, som inte återkommit följande år. Under 2000-talet har spjutsporre haft tre-fyra säkra, återkommande växtplatser i det skånska åkerlandskapet ( Mattiasson 2006 ). Det handlar 2

Spjutsporre i Skåne Bild 3. Spjutsporre gul blomma med violett överläpp på insidan och gul underläpp på kalt blom skaft från bladvecket, med pillika blad. Foto : Åke Svensson. 3

MATTIASSON Karta 1.Spjutsporre i Skåne 1922 1985 (prickar) och tidigare ( ringar ). efter Weimarck & Weimarck ( 1985 ). Karta 2. Spjutsporre i Skåne 1989 2005. om lokaler, där arten förekommit regelbundet under längre tid. Markanvändningen och jordbruksdriften uppfyller i dessa områden uppenbarligen spjutsporrens miljökrav tillräckligt väl för att arten ska kunna fortleva. Spjutsporre finns spridd i sydvästra Skåne i 3 4 trädgårdsland, där den blommat regelbundet under senare år. I Vellinge grävde markägaren ett nytt land 2005 för att odla blommor och grönsaker och redan första året visade det sig att det fanns en fröreserv i marken som resulterade i att spjutsporre blommade på sensommaren. Under 2009 och 2010 grävdes ytterligare land för att odla grönsaker och även i dessa uppenbarade sig spjutsporre som återkommit varje år sedan dess. I trädgårdens övriga land finns arten inte. I Lomma har spjutsporre förekommit under ett 20-tal år i en trädgård ( 150 ex år 2011 ). Genom transport via kompostmaterial från trädgården lyckades spjutsporre sprida sig till markägarens kolonilott ( 100 ex år 2011 ), som ligger i en annan del av samhället. I Dalby dök spjutsporre oväntat upp i ett av trädgårdslanden 2005 och har därefter ökat i antal. Spjutsporre visar sig sporadiskt med enstaka plantor på olika platser olika år, vilket innebär att det finns en fröreserv på fler platser än varifrån arten idag är känd. Vid Bernstorps backar söder om Vellinge hittades 2010 ett exemplar av spjutsporre i en åkerkant tillsammans med de förr så karakteristiska följearterna småtörel och åkersyska. Vid Sankt Hans backar i Lund upptäcktes två exemplar av spjutsporre 2009 på bar fuktig mark i ett hjulspår, men året därpå var området helt igenvuxet. På motsvarande sätt har enstaka plantor hittats under 2000-talet på ruderatmark i Staffanstorp. Totalt sett har fynden av sådana nya platser med spjutsporre varit mycket få till antalet under 2000-talet. Spjutsporre är en art som har svårt att sprida sig till nya växtplatser även om fröproduktionen är riklig. Frön från de klotrunda kapslarna faller till marken på växtplatsen och kommer vanligtvis inte längre. Ska spjutsporre finnas kvar i den skånska floran är det viktigt att dagens växtplatser även i fortsättningen brukas på ett sådant sätt att spjutsporre trivs och kan utvecklas. På flertalet nu aktuella växtplatser finns sannolikt en relativt god fröreserv i marken. Växtplatser i åkermark De första exemplaren av spjutsporre visar sig redan kring midsommartid. På lättare jordar med inslag av sand utvecklas spjutsporre ofta tidigt. På tyngre leriga moränjordar kommer 4

Spjutsporre i Skåne Borrebacke, söder om Malmö Åkermarken vid Borrebacke uppfyller de krav som spjutsporre kräver och som redovisats ovan under rubriken Miljökrav. Spjutsporre växer nästan enbart i åkerkanten oberoende om det är brödsäd, raps eller betor som odlas på fältet. Bild 4. Spjutsporreblad på lerig moränmark i Dalby Västermark den 8 oktober 2010. De äldre bladen har välutvecklade pillika blad, medan de yngre nybildade bladen har en betydligt rundare form. Lägg märke till bladens grågröna färgnyans som kan vara svår att se om plantan är solbelyst. Foto : Göran Mattiasson. de första plantorna i början av juli men utvecklas i större antal först senare. Efter skörden i augusti är förutsättningarna ibland sådana att tusentals plantor kan gå i blom. Detta sker naturligtvis inte om marken plöjs upp tidigt på hösten för att odlas på nytt, vilket är det normala i lantbruket. Spjutsporre växlar liksom många andra ettåriga arter starkt i individantal mellan olika år, vilket framgår av tabellen 1. Det kan till och med vara så enstaka år att det inte går att finna någon enda planta. Riktigt stor mängd plantor uppträder enbart under år och på platser, där markytan är fri från konkurrerande vegetation. Spjutsporre, som utvecklas sent på året, kräver varma höstperioder för att fröna ska mogna på lerjordarna. På sandiga lerjordar mognar de första frukterna redan i juli augusti. Dalby Västermark, öster om Lund År 1993 gjordes upptäckten att spjutsporre växte tillsammans med många andra sällsynta åkerogräs åkerranunkel, åkermadd, renkavle, rödmire, rödtoppa, åkersyska och småtörel inom en jordbruksfastighet öster om Lund. Åkermarken skyddades och brukningssättet bibehölls, när naturreservatet Dalby Västermark bildades år 2002. Normalt plöjs och sås åkermarken under hösten. Vall har såtts in några år. Åkern har under ett par år inte kunnat plöjas på grund av alltför hög markfuktighet. Bekämpningsmedel får inte användas och det årliga tillskottet av näringsämnen är begränsat. År 2008 skapades en särskild demonstrationsyta i kanten av åkern, där de flesta sällsynta arter växer i relativt riklig mängd. Marken i demonstrationsytan plöjs eller harvas men besås inte. Marken harvades 2008 och 2009 och plöjdes, när gräsvegetationen blivit alltför tät 2010. Antalet plantor av spjutsporre har sedan upptäckten 1993 och under hela 2000-talet varierat mellan ett fåtal till cirka 50 individ per år vid skördetiden i augusti. År 2006 var marken efter sensommarens rikliga regnande alltför blöt för att jordbruksmaskinerna skulle kunna plöja. Det var därför möjligt att besöka åkermarken sent under växtsäsongen detta år för att bedöma populationsstorleken ungefär två månader senare än normalt. I mitten av oktober hade rikligt med nya plantor utvecklats över större delen av åkerfältet och totalt fanns långt över tusen välutvecklade exemplar med många, långa revor och riklig blomning och fruktsättning. Samma utveckling noterades 2008 och 2010, då åkermarken inte heller plöjdes. 5

MATTIASSON Tabell 1. Växtplatser med spjutsporre som återkommer regelbundet från år till år under 2000-talet. Uppgifter om individantal på åkermark är insamlade under juli augusti månad med undantag av 2006 och 2010 i Dalby Västermark där antalet var som störst i oktober månad. * se förklaring i texten. 2000-01 -02-03 -04-05 06-07 -08 09-10 -11 Åkermark Dalby Västermark 20 0 2 3 3 40 >1000 3 1000 10 2000 110 Lund. Höje å 1 >1000 10 3 1 >1000 100 1 >1000 300 >10 000 >1000 Råby, Lund - - 15 - - - - - - - - 500 Borrebacke 13 5 >50 25 25 3 15 1 0 25 10 56 Trädgårdsmiljö Dalby 0 0 0 0 0 + + + + + 5 41 Lomma + + + + + + + + + + 55 250 Vellinge 0 0 0 0 0 + + + 50 100 50 430 Spjutsporre är sen i utvecklingen och har sin bästa period under sensommaren och hösten på de leriga moränjordarna. Före skördetid är plantorna bäst utvecklade i åkerns kantzon och i demonstrationsytan. Under 2011 blommade spjutsporre enbart i demonstrations ytan. I själva åkerfältet var konkurrensen uppenbarligen alltför stor för att spjutsporre ska kunna gro och utvecklas ordentligt. Få plantor klarar konkurrensen i vallodling och följaktligen var individantalet mycket lågt åren 2001 2004, 2007, 2009 och 2011. Råby, öster om Lund Under inventeringen av Skånes flora upptäcktes under 1990-talet att enstaka exemplar av spjutsporre förekom sällsynt på åkermarken söder om Råby f d frökontrollanstalt. Vid kontroll av växtplatsen 2011 noterades fler exemplar i området än någonsin tidigare. Spjutsporre förekom spridd över större delen av åkern men mest i östra kanten. Årets inventering av spjutsporre genomfördes i augusti strax efter det att skörden bärgats och precis innan marken plöjdes på nytt. Höje å, söder om Lund Åkermarken vid Höje å i södra Lund har brukats som åker med odling av brödsäd, varit jordgubbsland och tidvis också varit obrukad och legat i träda. Marken har ett större inslag av sand i vissa delar av området jämfört med Dalby Västermark och här blommar spjutsporre alltid kring halvårsskiftet. Spjutsporre har normalt visat sig i ett ringa antal de år marken varit uppodlad. Enstaka exemplar har emellertid blommat på bara fläckar i de hjulspår som jordbruksmaskinerna lämnat efter sig i de fuktigaste delarna av området. När marken vid Höje å varit brukad eller obrukad och det funnits ytor som varit fria från vegetation, har spjutsporrens plantor vissa år skjutit rikligt med decimeterlånga skott på fuktigare mark, vilka tillsammans helt eller delvis täckt markytan. Marktäckande lager har utvecklats sensommaren 2001, 2005, 2008, 2010 och 2011. Även i trädgårdsland, där spjutsporre har öppen jord att växa i, kan plantorna bilda täta snår bland grönsakerna, om den inte hålls efter. Varje skott utvecklar många klotrunda fruktkapslar som var och en producerar ett stort antal frön. Fröreserven i marken har fått en rejäl påfyllnad dessa år. Detta skapar naturligtvis gynnsamma förhållanden för nya rikliga förekomster av spjutsporre i framtiden. 6