Sammanträde med regionstyrelsen den 22 mars 2016

1 (3) Kallelse/Föredragningslista - komplett Sammanträde med regionstyrelsen den 22 mars 2016 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Bokslutsdispositioner 2015 Diarienummer RS 858-2016 (ÄU 15/3 kompletterande handlingar senare) Tillägg: Protokollsutdrag ÄU 2. Årsredovisning 2015 för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 282-2016 Föredragning Tillägg: Protokollsanteckning SD 3. Förslag på policy för IS/IT frågor i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 1507-2015 4. Riktlinjer till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi Diarienummer RS 3965-2015 Tillägg: Protokollsanteckning SD, yrkande V 5. Återrapport av uppdrag från delårsrapport augusti 2015 om samlad analys och bedömning av styrelsernas åtgärdsplaner och dess effekter Diarienummer RS 1030-2016 6. Medgivande av att tilldelningsbeslut fattas för nya spårvagnar M33 Diarienummer RS 2847-2014 (handlingar senare) Föredragning Tillägg: Handlingar 7. Yttrande över motion av Eva Olofsson med flera (V) om att upphandla vita jobb Diarienummer RS 1132-2015 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Östergatan 1 010-441 00 00 www.vgregion.se post@vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2016-03-22 2 (3) Styrelseärenden 8. Direktiv för utredning fas 1 om överlämnande av befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad Diarienummer RS 1048-2016 (handlingar senare) Föredragning Tillägg: Handlingar 9. Gemensamma åtgärder på systemnivå för ekonomi i balans Diarienummer RS 12-2015 10. Regional patientsäkerhetsberättelse 2015 Diarienummer RS 1032-2016 11. Västra Götalandsregionens regelverk för enskilds direktåtkomst till journaluppgifter via säkra e-tjänster Diarienummer RS 3236-2014 12. Svar på skrivelse till primärvårdsstyrelsen om tvistehantering Krav- och kvalitetsboken Diarienummer RS 351-2016 13. Ökad ST-styrning Diarienummer RS 4092-2015 14. Regiongemensam riktlinje - Rökfri Västra Götalandsregion Diarienummer RS 288-2016 15. Upphandling av läkarkonsulter specialistläkare Diarienummer RS 809-2016 16. Åtgärdsplan för stråk 6 Mark(Skene)-Göteborg (väg 156, 40) Diarienummer RS 2214-2012 (kompletterande handlingar senare) Tillägg: Utdrag ut BHU:s anteckningar 17. Begäran om täckande av underskott för driften av Marieholm 2015 Diarienummer RS 575-2016 18. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar delrapport från Sverigeförhandlingen (SOU 2016:3) Diarienummer RS 179-2016 (RUN 17/3 - kompletterande handlingar senare) Föredragning Tillägg: protokollsutdrag RUN, justerat förslag till yttrande, TU Länk till utredningen: http://www.regeringen.se/contentassets/9f8067537e35452dab091d6145b2821 0/hoghastighetsjarnvagens-finansiering-och-kommersiella-forutsattningarsou- 20163 19. Delegeringsärenden Diarienummer RS 88-2016

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2016-03-22 3 (3) 20. Anmälningsärenden Diarienummer RS 87-2016 21. Valärenden 22. Övriga frågor 22:1 Yttrande till förvaltningsrätten i mål om laglighetsprövning Diarienummer RS 746-2016 Tillägg: Nytt ärende Information A. Rapport från presidieöverläggningar /Johnny Magnusson B. Information från regiondirektören C. Återrapportering om robotteknik och FoU/ Peter Lönnroth Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2016-02-26 Diarienummer RS 858-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristofer Weiler Telefon: 0700-82 53 80 E-post: kristofer.weiler@vgregion.se Till Ägarutskottet Bokslutsdispositioner 2015 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att besluta följande: 1. Regionfullmäktige godkänner förslaget till bokslutsdisposition innebärande att moderförvaltningen tillförs 86,9 mnkr i eget kapital i enligt tabell i tjänsteutlåtande daterat 2016-02-26. 2. Regionfullmäktige beslutar att uppdragen 5 och 7 som beslutades i samband med delårsrapporten augusti 2015 (RF 198/2015) är genomförda. Sammanfattning av ärendet För bokslutsdispositioner 2015 föreslås att gällande regelverk tillämpas med avsteg avseende reglering för vårdval rehab i enlighet hälso- och sjukvårdsnämndernas framställan och regionfullmäktiges beslut 198, p. 7. De hälso- och sjukvårdsnämnder som efter regleringen fortfarande uppvisar negativt eget kapital föreslås få detta reglerat. För sjukhusen föreslås reglering med hänsyn till godkända avvikelser. Som ett resultat av den analys av effekterna av ersättningssystemet som genomförts enligt regionfullmäktiges beslut 198, p 5 föreslås att NU- sjukvården får hela sitt underskott reglerat. Sammantaget innebär bokslutsdispositionerna att moderförvaltningen tillförs 86,9 mnkr i eget kapital. Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige beslutade 2004-02-03 om principer för bokslutsdispositioner samt regler för användning av eget kapital. I regionfullmäktiges budget 2008-2010 angavs ett riktmärke för en begränsning av verksamheternas tillgängliga egna kapital: Det egna kapitalet bör inte vara större än 2 procent av regionbidraget eller motsvarande. Enligt regelverket ska återbetalning av negativt eget kapital efter resultatdispositioner ske senast tre år efter aktuellt bokslutsår. Regelverket har senare kompletterats med särskilda beslut när det gäller vårdvalsverksamheten inom Närhälsan, konkurrensutsatt verksamhet inom Folktandvården samt för verksamhetsområdet Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel inom Regionservice, vilket innebär att de behåller det egna kapitalet fullt ut. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-02-26 Diarienummer RS 858-2016 2 (3) Tillämpning av riktmärket innebär att eget kapital begränsas till 2 procent av regionbidraget alternativt bruttokostnaderna efter hänsyn till eventuella beslut om disposition av eget kapital. I samband med regionfullmäktiges beslut om delårsrapporten augusti 2015 ( 198/2015) gav regionfullmäktige följande två uppdrag till regionstyrelsen: 5. Regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att närmare analysera om ersättningssystemet missgynnar åtgärder i syfte att sänka kostnaderna och senast i samband med årsredovisningen för 2015 återkomma med förslag med anledning av analysen. Situationen för NU-sjukvården ska särskilt belysas. 7. Regionfullmäktige beslutar att hantera hälso- och sjukvårdsnämndernas framställan om ökade kostnader för Vårdval Rehab i samband med bokslutsdispositionerna. Förslaget till bokslutsdispositioner 2015 innebär att regelverket tillämpas i sin helhet med undantag för HSN och sjukhus med godkända underskott. HSN ersätts för merkostnader på 127,5 mnkr avseende vårdval rehab i enlighet med regionfullmäktiges beslut 198, p. 7. De HSN som fortfarande uppvisar negativt eget kapital får även underskottet reglerat. För sjukhusen görs reglering med hänsyn till godkända avvikelser i enlighet med beslut 556, RS 12-2014. Som ett resultat av den analys av effekterna av ersättningssystemet som genomförts enligt regionfullmäktiges beslut 198, p 5 föreslås att NUsjukvården får hela sitt underskott reglerat. Detta är i enlighet med framställan från NU 236-2015. Bakgrunden till NU-sjukvårdens framställan är att kostnadssänkande åtgärder vidtagits genom att föra slutenvård till öppen vård, något som inte kunnat kompenseras i den nuvarande utformningen av ersättningssystemet. Verksamheter som har negativt eget kapital (Alingsås lasarett -22,8 mnkr, Kungälvs sjukhus -25,0 mnkr, SU -3,7 mnkr samt Botaniska trädgården -0,7 mnkr) ska återställa detta i enlighet med regelverket, vilket innebär att det ska vara återställt inom tre år från den tidpunkt då det uppstod. Sammantaget innebär bokslutsdispositionerna att moderförvaltningen tillförs 86,9 mnkr i eget kapital. För detaljunderlag se bilaga 1. Förslaget ovan innebär följande bokslutsdispositioner: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Eget kapital 2015-01-01 Årets resultat Bokslutsdispositioner Eget kapital 2016-01-01 HSS 59,4 185,9-102,3 143,0 HSN Norra 0,0-18,9 18,9 0,0 HSN Västra 0,0-107,2 107,2 0,0 HSN Gbg 0,0 17,6 65,4 83,0 HSN Södra 0,0 10,6 8,3 18,9 HSN Östra 0,0-4,6 4,6 0,0 NU 0,0-78,9 78,9 0,0 SÄS 0,0-43,8 43,8 0,0

Datum 2016-02-26 Diarienummer RS 858-2016 3 (3) SKAS 56,0-63,4 7,4 0,0 Folktandvården 100,1 14,1-5,4 108,8 Habilitering och hälsa 14,8 2,6-1,1 16,3 SUMMA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 649,8-226,6 225,7 648,9 TILLVÄXT OCH UTVECKLING Folkhögskolestyrelsen 3,6 0,6-0,4 3,8 Västarvet 3,0 0,9-0,3 3,6 Folkhälsokommittén 1,1 4,6-4,8 0,9 Kommittén för rättighetsfrågor 1,5 1,9-2,6 0,8 SUMMA TILLVÄXT OCH UTVECKLING 88,6-3,2-8,1 77,3 SERVICEVERKSAMHETER Västfastigheter 34,5 73,3-72,0 35,8 Regionservice 69,7 9,5-5,4 73,8 Hälsan och stressmedicin 1,8 2,8-2,7 1,9 SUMMA SERVICEVERKSAMHETER 106,0 85,6-80,1 111,4 REGIONGEMENSAMT Regionfullmäktige 1,3 7,8-7,7 1,4 Regionstyrelsen 51,7 202,7-190,7 63,7 Revisorskollegiet 1,0 4,6-5,2 0,4 Patientnämnder 1,1 0,3-1,0 0,4 SUMMA REGIONGEMENSAMT 55,2 215,4-204,6 65,9 Koncernbanken 0,0 19,9-19,8 0,1 MODERFÖRVALTNINGEN 899,5 91,1-86,9 903,7 Genomförande av beslut Bokslutsdispositionerna verkställs av moderförvaltningen. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Beslutet skickas till Kristofer Weiler Kristin Créton Joakim Björck Samtliga nämnder och styrelser

BOKSLUTSDISPOSITIONER 2015 SJUKVÅRD - NÄMNDER Ingående Eget kap 2015 Resultat 2015 Eget kap bokfört 2015 Bruttokostnad / Reg. bidrag 2015 2% av reg. bidrag / bruttokostnader Godkänd avvikelse Tillskott/ Reduktion Ingående Eget kap 2016 Andel av reg. bidrag HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN samt HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDER HSS 59,4 185,9 245,3 7 151,7 143,0-102,3 143,0 2,0% HSN Norra 0,0-18,9-18,9 4 922,9 98,5 18,9 0,0 0,0% HSN Västra 0,0-107,2-107,2 5 664,7 113,3 107,2 0,0 0,0% HSN Gbg 0,0 17,6 17,6 8 830,9 176,6 65,4 83,0 0,9% HSN Södra 0,0 10,6 10,6 3 784,4 75,7 8,3 18,9 0,5% HSN Östra 0,0-4,6-4,6 4 736,7 94,7 4,6 0,0 0,0% SUMMA HSS och HSN 59,4 83,4 142,8 35 091,3 701,8 0,0 102,1 245,0 0,7% SJUKVÅRD - UTFÖRARE Ingående Eget kap 2015 Resultat 2015 Eget kap bokfört 2015 Brutto kostnad 2015 2% av brutto kostnad Godkänd avvikelse Tillskott/ Reduktion Ingående Eget kap 2016 SJUKHUS SU 118,7-122,4-3,7 14 735,0 294,7-3,7 0,0% NU 0,0-78,9-78,9 4 569,0 91,4 60,0 78,9 0,0 0,0% SÄS 0,0-43,8-43,8 3 562,9 71,3 45,0 43,8 0,0 0,0% SKAS 56,0-63,4-7,4 4 002,8 80,1 50,0 7,4 0,0 0,0% Kungälv 0,0-25,0-25,0 1 219,9 24,4-25,0-2,0% Frölunda 4,3-1,1 3,2 221,6 4,4 0,5 3,2 1,4% Alingsås 0,0-22,8-22,8 611,0 12,2-22,8-3,7% Angered 4,1 0,1 4,2 259,0 5,2 4,2 1,6% SUMMA SJUKHUS 183,2-357,3-174,1 29 181,1 583,6 155,5 130,1-44,0-0,2% PRIMÄRVÅRDSSTYRELSEN 276,7 29,5 306,2 4 251,4 85,0 306,2 7,2% STYRELSEN FÖR BESTÄLLD PV 15,6 1,1 16,7 1 252,1 25,0 16,7 1,3% FOLKTANDVÅRDEN 100,1 14,1 114,2 2 205,1 44,1-5,4 108,8 4,9% varav konkurrensutsatt 91,3 7,8 99,1 1 720,0 34,4 99,1 5,8% varav ej konkurrensutsatt 8,8 6,3 15,1 485,1 9,7-5,4 9,7 2,0% HABILITERING OCH HÄLSA 14,8 2,6 17,4 817,3 16,3-1,1 16,3 2,0% SUMMA UTFÖRARE SJUKVÅRD 590,3-310,0 280,4 37 707,0 754,1 155,5 123,6 404,0 1,1% SUMMA SJUKVÅRD 649,7560-226,6 423,2 72 798,3 1 456,0 155,5 225,7 648,9 0,9% Andel av brutto kostnad

TILLVÄXT OCH UTVECKLING - NÄMNDER Ingående Eget kap 2015 Resultat 2015 Eget kap Regionbidrag 2015 bokfört 2015 2% av regionbidrag Godkänd avvikelse Tillskott/ Reduktion Ingående Eget kap 2016 Andel av reg. bidrag NÄMNDER tillväxt och utveckling Regionutvecklingsnämnden 30,0-23,0 7,0 697,9 14,0 7,0 1,0% Miljönämnden 1,4 0,2 1,6 87,5 1,7 1,6 1,8% Kulturnämnden 16,5 1,8 18,3 1 053,5 21,1 18,3 1,7% Kollektivtrafiknämnden 28,5 8,3 36,8 3 948,0 79,0 36,8 0,9% SUMMA NÄMNDER 76,4-12,7 63,7 5 786,9 115,7 0,0 0,0 63,7 1,1% UTFÖRARE TILLVÄXT OCH UTVECKLING - UTFÖRARE Ingående Eget kap 2015 Resultat 2015 Eget kap bokfört 2015 Brutto kostnad 2015 2% av brutto kostnad Godkänd avvikelse Tillskott/ Reduktion Ingående Eget kap 2016 Andel av brutto kostnad NATURBRUKSSTYRELSEN/ GYMNASIENÄMNDEN 2,4 0,0 2,4 345,2 6,9 2,4 0,7% SUMMA NATRUBRUKSS./GYMNASIEN. 2,4 0,0 2,4 345,2 6,9 0,0 0,0 2,4 0,7% STYRELSEN FÖR FOLKHÖGSKOLORNA 3,6 0,6 4,2 186,1 3,7-0,4 3,8 2,0% Agnesberg - verksamhet upphör 160101 EK inkluderas moderförvaltningen 0,8 1,0 1,8 14,3 0,3 1,8 12,8% SUMMA FOLKHÖGSKOLOR 4,4 1,6 6,0 200,3 4,0 0,0-0,4 5,6 2,8% KULTUR I VÄST 1,0 0,0 1,0 95,9 1,9 1,0 1,0% 0,0 VÄSTARVET 3,0 0,9 3,9 181,0 3,6-0,3 3,6 2,0% 0,0 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN -1,2 0,5-0,7 47,7 1,0-0,7-1,6% 0,0 FOLKHÄLSOKOMMITTÉN 1,1 4,6 5,7 41,3 0,8-4,8 0,9 2,1% 0,0 KOMMITTÉN FÖR RÄTTIGHETSFRÅGOR 1,5 1,9 3,4 41,6 0,8-2,6 0,8 1,9% SUMMA ÖVRIGA 5,4 7,9 13,3 407,3 8,1 0,0-7,7 5,6 1,4% SUMMA UTFÖRARE TILLV / UTVECKL 12,2 9,5 21,7 952,9 19,1 0,0-8,1 13,6 1,4% SUMMA TILLVÄXT OCH UTVECKLING 88,6-3,2 85,4 6 739,8 134,8 0,0-8,1 77,3 1,1%

SERVICEVERKSAMHETER Ingående Eget kap 2015 Resultat 2015 Eget kap bokfört 2015 Brutto kostnad 2015 2% av brutto kostnad Godkänd avvikelse Tillskott/ Reduktion Ingående Eget kap 2016 FASTIGHETSNÄMND Västfastigheter 34,5 73,3 107,8 1 791,5 35,8-72,0 35,8 2,0% SERVICENÄMND Regionservice 69,7 9,5 79,2 3 654,0 73,1-5,4 73,8 2,0% exkl samarbetsavtalet 69,7 6,5 76,2 3 538,4 70,8-5,4 70,8 2,0% varav samverkansavtalet - hjälpmedel 0,0 3,0 3,0 115,6 2,3 0,0 3,0 2,6% Hälsan och stressmedicin 1,8 2,8 4,6 95,8 1,9-2,7 1,9 1,9% SUMMA SERVICEVERKSAMHETER 106,0 85,6 191,5 5 541,3 110,8 0,0-80,1 111,4 2,0% ÖVRIGA NÄMNDER OCH STYRELSER Regionfullmäktige 1,3 7,8 9,1 72,4 1,4-7,7 1,4 2,0% Regionstyrelsen 51,7 202,7 254,4 3 185,2 63,7-190,7 63,7 2,0% Revisorskollegiet 1,0 4,6 5,6 19,2 0,4-5,2 0,4 2,2% Patientnämnder 1,1 0,3 1,4 19,1 0,4-1,0 0,4 1,9% SUMMA ÖVRIG VERKSAMHET 55,2 215,4 270,5 3 296,0 65,9 0,0-204,6 65,9 2,0% TOTAL SUMMA EXKL KONCERNBANKEN 899,5 71,2 970,6 88 375,3 1 767,5 155,5-67,1 903,6 1,0% Koncernbanken 0,0 19,9 19,9 5,0 0,1-19,8 0,1 2,0% NY TOTAL SUMMA 899,5 91,1 990,5 88 380,3 1 767,6 155,5-86,9 903,7 1,0% Andel av brutto kostnad

Regionstyrelsen 2016-03-22 Protokollsanteckning Ärende 2 Årsredovisning 2015 Vi noterar att regionen som helhet ger ett positivt resultat på 761 miljoner kronor. Sjukhusgrupperna ger fortfarande obalanser i bokslutet trots att intäkterna till sjukhusgrupperna har ökat. Detta är en följd av en ökad demografisk förändring, en demografisk ökning av inhemsk samt invandrad karaktär. I överskådlig tid visar detta inga förändringar utan mer resurser måste tillskjutas vården för att hamna i verksamhets- samt ekonomisk balans. En insikt vi anar att majoriteten börjar ana då de inför kompletteringsbudgeten 2016 medgivit sjukhusgrupperna större underskott. Akutsjukhusen har liksom primärvården olika förutsättningar beroende på var de är lokaliserade, sammantaget har sjukhusen större utmaningar framför sig än vad första linjens vård har. De som följt verksamheterna under tid lär sig snart hitta de röda trådarna, brist på kontionitet på personalsidan, hög sjukfrånvaro, ökat söktryck, ökade antal remisser. Samtliga sjukhus visar ingen större förmåga att kunna förbättra vårdgarantin. Vi tror att det ställs för hårda politiska krav för att verksamheterna ska utvecklas, ett genomgående ska-krav från politiken har varit att hålla budget är överordnad allt annat. Vilket enligt mångas bedömning också hämmar de många nödvändiga strukturella förändringarna. Till exempel producerade Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015 mer vård än vad som man budgeterat för, vilket i sig är bra men kostnaderna ökade därefter också. De största kostnadsökningarna tog sig i uttryck av mer personal och höga kostnader av läkemedel. Politiken reagerade med att kräva åtgärdsplaner, då svarade sjukhuset med att skära ned på vårdplatser och personal till tillgänglighetens bekostnad. Vi noterar också att resandeökningen har stagnerat och därmed stagnerar också ökningen av självfinansieringsgraden trots en ökning av biljettpriset med 5 %. Inom kulturområdet nås målen om att öka deltagandet och hos bla scenkonsten ökar föreställningarna något nu efter förra årets tillbakagång.

Detta sammantaget är av goda ting, men man bör se framåt och börja prioritera om. Tidigare i år visade tjänstemän en ekonomisk kurva som återfinns i budgetunderlaget för 2017, kurvan jämförde den demografiska utvecklingen jämte kostnadsupptakt och intäktstakt inom hälso- och sjukvård. Om inget görs hamnar vår region i en negativ spiral från och med 2017, 14 år senare, 2031, kommer regionen att göra ett minusresultat på 16 miljarder kronor. Vi menar att det är högst angeläget att börja rationalisera bland regionbidragen för att prioritera sjukvården. Och tillåta sjukvården ökad tilldelning före kollektivtrafiken och kulturen, därmed undviker vi i hög utsträckning framtida skattehöjningar. Vi noterar att prestationerna inom sjukvården ökar något över budget däremot efterlevs inte vårdgarantin vare sig i väntetid första besök 30 dagar inom BUP eller 90 dagar inom övriga. Ej heller efterlevs vårdgarantin för påbörjad behandling inom 90 dagar. Även om vi inte efterlever måltalet så ser vi lyckligtvis en förbättring inom första besök specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om Cancer. Det pågår ett arbete att forma framtidens vårdformer. I takt med att invånarnas ökade krav på vården måste vi också möta upp med en vårdform och vårdinformationsmiljö som passar in i de förväntningar som ställs på regionen. Dessa i pipeline digitala och strukturella reformer ser vi fram emot och vi tror att inriktningarna är de rätta. Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-04 Diarienummer RS 866-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Rolf Ottosson Telefon: 070-508 10 47 E-post: rolf.ottosson@vgregion.se Till Regionstyrelsen Årsredovisning 2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige besluta 1. Regionfullmäktige beslutar godkänna årsredovisningen 2015 Sammanfattning av ärendet Styrande för innehållet i årsredovisningen är den av regionfullmäktige fastställda budgeten, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Årsredovisningen innehåller förvaltningsberättelse och finansiella rapporter. Uppdrag beslutade i budget 2015 återrapporteras. Måluppfyllelsen för till uppdragen tillhörande mål och fastställda indikatorer redovisas. Förvaltningar och bolags ekonomiska utfall redovisas i driftredovisningen och investeringsredovisningen. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt för Västra Götalandsregionens helägda bolag. Regionstyrelsen har följt verksamheten i bolagen under 2015 och sett till att verksamheten i bolagen är förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Regiondirektören Koncernstabschefer Koncernavdelningschefer Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Årsredovisning 2015 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Detta hände 2015 Varje dag föddes 52 barn på våra sjukhus. kom i snitt 1 069 personer till varje konsert som Göteborgs Symfoniker genomförde i Konserthuset, Stora Salen. körde Västtrafiks fordon 47 000 mil, vilket motsvarar nästan 12 varv runt jordklotet. besökte 1 726 personer Göteborgs botaniska trädgård. såg 60 miljoner personer jorden runt någon av Film i Västs samproducerade filmer eller serier, antingen på bio, på nätet eller på TV. besökte cirka 2 164 personer Västarvets museer och besöksmål. utfördes 155 timmar teckentolkning för döva. gjordes 7 899 besök på något av våra sjukhus. gjordes 7 054 besök på någon av våra vårdcentraler. kom i snitt 1 047 besökare till varje föreställning på Stora scenen på GöteborgsOperan. Omslagsbild: Den 10 september invigdes det nybyggda och moderna Angereds Närsjukhus. På bilden ser vi hur det går till när en patient får hjälp av personal i samband med röntgen. Fotograf: Anders Bryngel Årsredovisning 2015 finns på www.vgregion.se/ekonomi. Där finns även årsredovisningarna för de enheter som ingår i koncernen. Diarienummer för årsredovisning 2015 är RS 866-2016. Västra Götalandsregionen är detsamma som Västra Götalands läns landsting, vilket är den juridiska beteckningen. Organisationsnummer: 23 21 00-01 31

Regionstyrelsens ordförande 4 Regiondirektören 5 Detta hände under året 6 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag 8 Sammanfattning och inledning av regionfullmäktiges mål 9 Regionutveckling 10 Kollektivtrafik 12 Miljö 12 Kultur 14 Folkhälsa 16 Rättighetsfrågor 17 Hälso- och sjukvård 18 Gemensam service 26 Strategisk lednings- och uppsiktsverksamhet 28 Medarbetare Långsiktig kompetensförsörjning 32 Lönebildning 33 Ledarskap 34 Hälsa och arbetsmiljö 34 Ekonomi Ekonomisk utblick 36 Västra Götalandsregionens ekonomiska utveckling 36 Verksamheternas resultat 37 God ekonomisk hushållning 44 Investeringsredovisning 45 Driftsredovisning 46 Resultaträkning 48 Kassaflödesanalys 48 Balansräkning 49 Redovisningsprinciper 50 Noter 53 Revisionsberättelse 64 Nyckeltal 65 www.vgregion.se/ordlista_arsredovisning

Förord regionstyrelsens ordförande Västra Götalandsregionen Effektivisering och nya arbetsmetoder nödvändigt för att bromsa kostnaderna Vi kan nu se tillbaka på 2015 och första året med Grönblå samverkan i Västra Götalandsregionen. Mycket har hänt, men det återstår fortfarande en hel del förbättringsåtgärder. De politiska prioriteringarna inför 2015 var att få balans i ekonomin, rätta till obalanserna i sjukhusens ekonomiska situation samt minska vårdköerna och förbättra akutsjukvården för patienterna. Det ekonomiska överskottet på 761 miljoner kronor är betydligt bättre än beräknat resultat i budget för 2015. Engångsintäkter och skatteintäkter som översteg prognoserna förklarar delvis resultatet. Intäkterna till sjukhusgrupperna ökade under året med nära 1 500 miljoner kronor. Trots detta redovisar flertalet sjukhus minusresultat för 2015. En ökande befolkning i alla delar av Västra Götaland, fler äldre invånare och nya medicinska behandlingsmetoder bidrar till att kostnaderna ökar på sjukhusen. Effektiviseringar och nya arbetsmetoder är därför nödvändiga för att utveckla sjukvården och samtidigt bromsa kostnadsökningarna. En modern sjukvård behöver följa med i utvecklingen inom informationssystem- och informationsteknologi. Inom båda dessa områden ligger sjukvården efter och det råder ett stort behov av att samordna IS/IT internt i verksamheterna, mellan vårdnivåer och mellan olika landsting. Vi har under 2015 lagt stora resurser för att nå resultat inom detta område och för att lägga grunden för ett gemensamt IS/IT-system med andra landsting. Utveckling kräver ibland också omställning och förändring. Västra Götalandsregionens utbildningsverksamhet inom naturbruk har under året varit föremål för detta. Målet är givetvis att förändringarna ska resultera i bättre kvalitet och ökat intresse för våra utbildningar. Vi har nästan 53 000 medarbetare som varje dag utför ett fantastiskt arbete. I stort sett alla patienter upplever att de blir väl omhändertagna och får en professionell vård i våra verksamheter. Jag vill rikta ett stort tack till vår personal för allt arbete under 2015. Samtidigt vill jag tacka alla förtroendevalda för insatserna under året. Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande 4 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förord regiondirektören Västra Götalandsregionen Stora möjligheter med att vara en regional koncern och aktör När vi sammanfattar 2015 blir det tydligt hur olika perspektiv och utmaningar verkar sida vid sida. Totalt sett har Västra Götalandsregionen en god ekonomi men där delar av verksamheten har underskott. Vi är en region där delar av Sveriges, och kanske världens, bästa vård bedrivs. Men skillnaderna i hälsa mellan befolkningsgrupper i länet ökar. Vi har höga ambitioner både för utbyggnaden av kollektivtrafiken och den digitala infrastrukturen, samtidigt som det ökande antalet invånare kräver och förutsätter ännu bättre tillgänglighet. Frågan om stora regioner som en förutsättning för tillväxt och jämlik vård har återigen väckts i Sverige. Att vi redan är en region är mycket positivt och en grund för att vi ska kunna använda våra styrkor på bästa sätt, och hantera de svårigheter vi ställs inför i Västra Götaland. Även om vi arbetat som en region sedan 1999, finns det fortfarande stor utvecklingspotential när det gäller helhetssyn och de fördelar som finns med att vara en regional koncern och aktör. En årsredovisning visar enbart några av de delar som utgör Västra Götalandsregionens samlade arbete. Den visar ett axplock av allt som gjorts under 2015 inom hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, utbildning och kollektivtrafik. Samtidigt ger årsredovisningen den samlade bilden, resultatet, av de förtroende valdas och nästan 53 000 anställdas dagliga arbete. Årsredovisningen är en återblick, men samtidigt en fingervisning om färdriktningen och utmaningarna framöver. Den samhällsutmaning som asyl- och immigrantströmmarna medför kommer att kräva mycket av oss de kommande åren. Likaså de stora ekonomiska och verksamhetsmässiga ut maningar som framförallt akutsjukhusen har. För att åstad komma en balans i verksamheten krävs fortsatta ansträngningar på respektive sjukhus, men även från den samlade koncernen från ägare och beställare. Till sist jag är mycket stolt över det arbete som alla medarbetare utfört och bidragit med, för invånarnas trygghet och goda liv under 2015. Vi har en bra grund att stå på inför framtiden. Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 5

Verksamhetsberättelse Detta hände under året Detta hände under året Regional utveckling Västra Götalandsregionens kollektivtrafikmyndighet rankades under 2015 högst i landet av Myndigheten för delaktighet, för sitt arbete med att stärka mänskliga rättigheter och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. ElectriCity, ett samverkansprojekt för kollektivtrafik och hållbar stadsutveckling genom ökad elektrifiering av busstrafik, invigdes i juni. Projektet omfattar bland annat en ny elbusslinje i centrala Göteborg. Västra Götalandsregionen bjöds under 2015 in av regeringen att delta i den så kallade Sverigeförhandlingen. Arbetet avser nya höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm och Göte borg, mellan Stockholm och Malmö samt infrastruktur för kollektivtrafik i de tre städerna. Västra Götaland fortsätter vara den ledande regionen i Sverige gällande utbyggnadstakt för bredband på landsbygden. En strategi för fortsatt utbyggnad antogs under hösten 2015. Under året har arbetet med de sociala investeringsmedlen intensifierats. Dessa är avsedda att stärka barns och ungas framtida utveckling och hälsa. Arbetet sker i nära samverkan med flera av regionens kommuner och är huvudsakligen inriktat mot att minska avhoppen i grundskola och gymnasium. Under året drev Västra Götalandsregionen en omfattande samverkansprocess för att ta fram planen för hur Västra Götaland ska nå målet om att vara en fossiloberoende region år 2030. Förslaget togs fram i samarbete mellan näringsliv, forskning och offentliga organisationer. Inom kollektivtrafiken kördes 86 procent av fordonskilometrarna med förnybart drivmedel. Målnivån för året var 71 procent, vilken därmed överträffades med god marginal. Regionfullmäktige beslutade under hösten att tre naturbruksgymnasier ska avvecklas fram till våren 2017, samt att Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp ska utvecklas vidare när det gäller gymnasiet. Kultur Västra Götalandsregionen befäster 2015 sin ställning som en ledande kulturregion och pekade ut riktningen för framtiden i en ny kulturplan 2016-2019. Kulturplanen är en del av avtalet med staten genom kultursamverkansmodellen och har tagits fram i samverkan med kommuner, kommunalförbund, kulturliv och civilsamhälle. Kulturinstitutionerna i Västra Götaland har lyskraft långt utanför regionen. Göteborgs Symfoniker turnerade under året i Kina och Tyskland och ett stort pressuppbåd från hela världen bevakade GöteborgsOperans premiär på den nyskrivna operan Notorius, baserad på Alfred Hitchcocks klassiska film. Huvudrollen sjöngs av Nina Stemme, världens idag främsta dramatiska sopran. Film i Väst samproducerade 14 av de sammanlagt 18 filmer som belönades med en guldbagge. Hundraåringen, nominerades till en Oscar för bästa mask. Det är den femte nomineringen sedan 2010 för en samproduktion av Film Väst. Kultur i Väst har under året genomfört 750 aktiviteter med 18 000 aktiva deltagare och 35 000 i publiken i sammanlagt 39 av Västra Götalands kommuner. Västarvet, Sveriges största förvaltning för natur- och kulturarv, ökade antalet besökare med 13 procent till 790 000. Utställningen Vi är romer, vilket är ett samarbete mellan Västarvet och Göteborgs Stadsmuseum, visades i Falköping, Trollhättan och Borås. Uppslutningen var mycket stor och en extra utställning producerades Romer i Sjuhärad. Hälso- och sjukvård Den 10 september invigdes det nybyggda och moderna Angereds Närsjukhus, placerat mitt i Angereds centrum. Sjukhusets uppdrag är att bidra till en ökad folkhälsa genom förebyggande sjukvård och visionen är att minska de stora skillnaderna i hälsa och förväntad medellivslängd i Göteborg. Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetade under året med värdebaserad vård, vilket innebär att skapa största möjliga värde för patienterna genom att kontinuerligt ta tillvara patientens erfarenheter av vården och de medicinska resultat som uppnås. Syftet är att ständigt förbättra det patientrapporterade hälsoutfallet och den medicinska kvaliteten. I nuläget arbetar sjukhuset värdebaserat i tretton patientgrupper och på sikt ska hela sjukhuset omfattas av arbetet. Några av de positiva resultat som uppnåtts är: Väntetiderna till protesoperation har halverats. Patientgruppen normalförlossning visar en förbättring avseende medicinsk säkerhet för både mor och barn samt en positiv förlossningsupplevelse. En klar ökning av antalet personer som får förebyggande behandling för benskörhet. Södra Älvsborgs Sjukhus fick i början av året ta emot det europeiska kvalitetspriset för sitt arbete med Gröna korset, en modell för ökad patientsäkerhet. Medarbetare vid Skaraborgs Sjukhus fick ta emot Vårdförbundets pris för sitt arbete med att ge barn och unga hög- 6 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Verksamhetsberättelse Detta hände under året specialiserad psykiatrisk vård i hemmiljö, vilket underlättar att komma tillbaka till vardagen och fortsätta sin skolgång. Medarbetare prisades också för sitt arbete med mobil närvård, en samverkansform mellan sjukhus, primärvård och kommun för att tillsammans kunna behandla patienter i deras hemmiljö. På NÄL i Trollhättan invigdes den 25 november nya och ombyggda lokaler för akutmottagning, operation, röntgen, sterilcentral och vårdavdelningar för akut ortopedi. Den samlade akutmottagningen på sjukhuset är nu en av de största akutmottagningarna i landet. Rehabenheterna inom Vårdval Rehab uppnådde i hög grad kravet att erbjuda patienter besök inom sju dagar. En patientenkät som genomförts för att mäta effekterna av införandet av vårdvalet visar att patienternas upplevelse av tillgängligheten har ökat. Patienter känner sig mer nöjda med sin rehabilitering, fler får träffa samma behandlare och delaktigheten ökade 2015, jämfört med samma mätning som gjordes innan vårdvalets införande. Närhälsans beställda verksamhet arbetade under året för att utöka möjligheterna till tidbokning via webben. Ett projekt som genomfördes vid barn- och ungdomsmedicin visade att uteblivna besök minskade med 35 procent när tidbokning till läkare blev möjligt via webben. Folktandvården tog under året i bruk en ny mobil enhet. Enheten är en komplett klinik med två behandlingsrum. Den används bland annat vid grundskolor för att öka tillgängligheten till tandvård. Habilitering & Hälsa hade ett fortsatt söktryck till hörselrehabilitering under året. Totalt ökade antalet genomförda hörselrehabiliteringar med nio procent jämfört med året innan. Asyl och immigrantsituationen Under 2015 ökade antalet människor på flykt till Sverige markant. Utvecklingen påverkar hela samhället, inklusive verksamheterna inom Västra Götalandsregionen och då främst hälso- och sjukvården. De största utmaningarna är att kunna ge god och tillgänglig information om vården i Sverige, att kunna tillhandahålla tolk i förhållande till behoven och att kunna ge tillräckligt med vård till personer med traumatiserande upplevelser av krig och tortyr. Inom hälso- och sjukvården prövas nu nya arbetssätt för att förbättra omhändertagandet av nyanlända människor. Det finns till exempel mobila team inom primärvården som genomför hälsoundersökningar ute på förläggningar och boenden. Det genomförs även kompetenshöjande insatser inom olika verksamheter. Bland de nyanlända finns ett stort antal personer med högre utbildning som bland annat kan bidra till hälso- och sjukvårdens framtida kompetensförsörjning. Västra Götalandsregionen har startat en kvalificerad utbildning i svenska med akademisk inriktning så att till exempel läkare snabbare ska kunna komma ut i yrkeslivet. Ett exempel är Skaraborgs Sjukhus som framgångsrikt integrerat nyanlända ögonspecialistläkare från Syrien i specialistsjukvården. Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd har bidragit till att stärka integrationen och främja interkulturell dialog genom en särskild utlysning av projekt för att välkomna asylsökande med kultur. Resultatet visar att över 5 500 asylsökanden, varav 43 procent kvinnor och 57 procent män, tog del av kultur- och idrottsaktiviteter arrangerade av organisationer som mottagit projektstöd. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 7

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Västra Götalandsregionens Övergripande mål och uppdrag 8 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Sammanfattning och inledning av regionfullmäktiges mål Regionfullmäktige beslutade under året att minska antalet mål till 26 och antalet indikatorer till 22 i syfte att uppnå mer fokus på genomförandet. Bedömningen är att huvuddelen av målen uppnåddes och att det pågår ett arbete med de mål som ännu inte har uppnåtts. Flera mål är av långsiktig karaktär, vilket innebär att effekt målen kan variera över tid och att det krävs ett fortsatt arbete för att nå fram. Utvecklingen av kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga fortsätter. Tyvärr nåddes inte de mål som satts upp för resandeutveckling respektive kundnöjdhet. Målet för kollektivtrafikens minskade miljöpåverkan överträffades. Måluppfyllelsen inom miljöområdet visar goda resultat. Exempel på detta är att målet för förnybara drivmedel nåddes och att arbetet med ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 tog ett stort steg framåt. Inom kulturområdet nåddes målen, vilket innebar att kultur verksamheten stärktes och deltagandet vidgades inom Västra Götaland. Dock visade indikatorerna avseende barnoch ungdomsbesök samt kulturnämndens beviljande av projektmedel att det finns ett behov av utvecklingsarbete. De mål som avser jämlik hälsa är till stor del framåtsyftande och ska skapa en bra grund för fortsatt arbete. Inom detta område pågår arbetet men det finns delar som har försenats och som kommer att slutföras under 2016. Samtliga mål som är kopplade till rättighetsfrågor uppnåddes under året. Inom hälso- och sjukvården finns det fortsatt problem med tillgängligheten och att upprätthålla garantitiderna. Vidare måste utvecklingsarbetet fortsätta för att nå en kvalitetsdriven vård, öka patientens delaktighet och nå en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare inom Västra Götaland. Serviceverksamheternas mål uppnåddes under året. Exempel på detta är att den nya styrmodellen som infördes för Region service innebar att det frigjorts resurser för kärnverksamheten. När det gäller den strategiska lednings- och uppsiktsverksamheten uppnåddes flertalet mål. Exempel på detta är målet om att fokusera på åtgärder som bidrar till bättre samordning, utveckling och förstärkning av den övergripande interna kontrollen i organisationen. Bland de åtgärder som genomfördes märks upprättandet av nya reglementen för samtliga styrelser och nämnder samt en revidering av bolagens ägardirektiv. Andra viktiga delar var översynen av Koncernkontoret och införandet av styrmodellerna för internservice. För övriga mål pågår utvecklingsarbete. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 9

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Regionutveckling Mål Fler jobb i Västra Götaland Under året stöttade Västra Götalandsregionen, genom småförtagar nätverken IUC och IDC, små- och medelstora företag med hur man arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt initierade kompetensmäkleri mellan företag och utbildningsanordnare. Genom projektet Intize, en ideell förening som strävar efter att öka kunskaper i och intresse för matematik, fick cirka 250 skolungdomar stöd av högskoleelever att klara skolgången. Dessa fick också en positiv kontakt med företrädare för högre utbildning. Projektet Möjligheternas värld skapar kontakt mellan ungdomar och industrin genom samverkan mellan skola och arbetsliv. Basfinansieringen till Science centers under 2015 syftade till att stärka intresset för kunskapsinhämtning och fortsatta studier. Satsningar gjordes för nyanlända flyktingar. Bland annat gick projektstöd till tekniska förvaltningar i kommunerna som tog in kvalificerade trainees som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige. Västra Götalandsregionen stöttade framtagandet av Rekas, ett IT-verktyg som överskådligt samlar utbildningsutbud och prognoser över behov på arbetsmarknaden. Här samarbetar Västra Götalandsregionen med kommunalförbunden och Tillväxtverket. Kartläggning och prognos gällande tillgång och efterfrågan för hundra utbildningsgrupper påbörjades. Strategiska vägval är Västra Götalandsregionens process för att främja fossilfri ekonomi genom urval av prioriterade åtgärder för klimatomställning. Bland annat gavs stöd till utveckling Wargön innovation med fokus på att skapa en test och demomiljö för hållbar textil. Handlingsprogrammen för hållbar energi och hållbara transporter med bland annat insatser inom energieffektivitet och förnybar energi intensifierades. Bland annat inleddes en ny samverkan med Kemi- och materialklustret i Västra Götaland med fokus på framväxten av biobaserad ekonomi. Även samverkan med det nationella strategiska innovationsprogrammet Bioinnovation inleddes. Ett breddat och hållbart näringsliv Handlingsprogrammet Ungt Entreprenörskap pågår genom ett antal pilotinsatser med fokus på unga på landsbygden. Regionutvecklingsnämnden stödjer även Drivhuset, affärsidétävlingen Venture Cup och Ung Företagsamhet. Genom Drivhusets verksamhet skapades 400 nya företag (varav 50 procent kvinnor) under 2015. Ung Företagsamhet hade under året 4 700 elever i UF-företagande på gymnasieskolorna i Västra Götaland. 2015 fortsatte arbetet med att införa innovationsslussen i linjen på Sahlgrenska sjukhuset. Under året kom 40 idéer in, vilka behandlades av prioriteringsrådet. Av dessa är 34 procent från kvinnor. Föreningar och kooperativ var aktiva i genom förandet av programmet för social ekonomi. 2015 beviljades 16 föreningar medel för att utveckla innovativa tjänster och produkter. Coompanion gav rådgivning och bidrog till nystart av cirka 100 nya kooperativa företag. För att stärka nyföretagande startade Västra Götalandsregionen under 2015, i samarbete med Almi Väst och Nyföretagar centrum, Nyföretagarlyftet som bland annat ska höja kvaliteten och förbättra tillgängligheten till nyföretagarrådgivningen. Regionutvecklingsnämnden gjorde genom Almi satsningar på nyföretagarrådgivning i bostadsområden med hög andel utrikes födda. Antalet rådgivningsärenden och nyföretagandet hos utrikes födda okade med tio procent jämfört med 2014. Nio inkubatorer (innovationsmiljöer som erbjuder idéer, med stor tillväxtpotential, tillgång till kontor, kompetens och kapital) får långsiktigt stöd av regionutvecklingsnämnden. Totalt finns 1 750 sysselsatta med en omsättning på närmare 2 045 miljoner kronor i de bolag som finns i eller har lämnat inkubatorerna. Regionutvecklingsnämnden finansierade under 2015 verksamheten i Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network (ID/EEN). Under 2015 besökte ID/EEN mer än 654 små och medelstora företag och genomförde mer än 518 behovs- och internationaliseringsanalyser samt initierade över 111 utvecklingsprojekt. Industrial Development Center i Skaraborg utvecklade med stöd av regionutvecklingsnämnden ett nytt arbetssätt/modell för hållbar industriell utveckling. Det innehåller hela kedjan från hållbara produkter, hållbar produktion till återvinning. 10 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Regionutvecklingsnämnden stöttade små och medelstora företag genom olika finansieringslösningar som bland annat såddfinansiering, konsultcheckar, FoU-kort, investeringsbidrag i stödområdet (Dalsland) och affärsutvecklingscheckar. Västra Götalandsregionen är delägare av Almi Väst AB. Almis utlåning till små och medelstora företag ökade under 2015 med cirka 39 procent till cirka 569 miljoner kronor. Besöksnäringen ökade kraftigt under året. Under 2015 ökade antalet gästnätter med cirka tio procent jämfört med 2014. Exporten, det vill säga utländska gästnätter i Västsverige, ökade med cirka 20 procent. Förutom uppdraget till Turistrådet Västsverige och Dalslands kanal beviljade ett antal utvecklingsprojekt inom besöksnäringen, bland annat medfinansiering till Ostindiefararens tur på Vänern 2015. Satsningen på Science Parks i Västra Götaland med sina öppna arenor för samproduktion var fortsatt en viktig infrastruktur för att mobilisera och samla aktörer. Västra Götalandsregionen satsade på att utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom styrkeområden i Västra Götaland. Insatserna sker i samverkan med lärosäten, institut och företag. Under 2015 satsades särskilt på områdena life science, energi, marint/maritimt, livsmedel/gröna näringar och hållbara transporter. Ökad tillgång till hållbar infrastruktur Under året antog Västra Götalandsregionen flera strate gier som var för sig bidrar till hållbar infrastruktur. Inom Västra Götalandsregionens satsning på digital teknik antogs både en ny bredbandsstrategi och en digital agenda. Utöver det antogs en regional cykelstrategi och ett godsstrategiarbete bedrevs. Arbetet med nästa nationella och regionala transportinfrastrukturplan (2018-2029) påbörjades. Under året färdigställdes ett antal cykelvägar. Trafikplats Torp över E6 och ny sträckning av Rv 27 är några exempel på färdigställda projekt. Begränsade åtgärder för upprustning på norra Bohusbanan och Älvsborgsbanan utfördes också. Utöver detta pågår planeringsarbete för successivt genomförande av det Västsvenska paketet med bland annat Västlänken tågtunneln under Göteborg. Bygget av Marieholmstunneln är nu igång på båda sidor om älven. Det nationella initiativet med Sverigeförhandlingen stod i fokus för det politiska arbetet med infrastrukturfrågor under större delen av 2015. Sverigeförhandlingen handlar om att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Malmö och Stockholm och Göteborg samt satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur i de tre storstäderna. Inom ramen för Sverigeförhandlingen har Västra Götalandsregionen markerat att utöver höghastighetsjärnvägen krävs en kapacitetsförstärkning mellan Borås och Göteborg så att regiontågstrafiken kan utvecklas på ett positivt sätt. Vidare har Västra Götalandsregionen framhållit att vikten av en utbyggd järnväg till Oslo. Västra Götalandsregionen har också poängterat att åtgärder behövs för att komma tillrätta med kapacitetsbristen på Västra Stambanan, som inte kan invänta en ny förbindelse till Stockholm via Borås och Jönköping. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 11

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Kollektivtrafik Uppdrag Utveckla och förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga Kollektivtrafikens utveckling och bebyggelse och infrastruktur är processer som är ömsesidigt beroende av varandra. Kollektivtrafiknämnden har med trafikförsörjningsprogrammets principer som utgångspunkt svarat på remisser på översiktsplaner från kommuner och erbjuder aktiv medverkan i tidiga skeden av planeringen. Under 2015 var kollektivtrafiknämndens fokus tågstationers roll för samhällsbyggnad och samhällsutveckling. Forskningsprojekt och jämförelsestudier gjordes för att höja kunskapen kring denna fråga. Uppdrag åt Västtrafik AB att justera taxor inom kollektivtrafiken med upp till 5 procent i genomsnitt Taxorna inom kollektivtrafiken höjdes med fem procent. Mål Fler ska välja att resa kollektivt MÅL OCH INDIKATORER Antal resor med kollektivtrafiken (miljoner) Mål Uppfyllelse Färg 299 282 Kommentar/Analys Resandet med kollektivtrafiken ökade, men nådde inte målnivån. Statistiken är osäker då många väljer att inte stämpla sina periodkort, främst i Göteborgsområdet. Automatiska kundräkningssystem håller nu successivt på att installeras för att förbättra statistiken. Det är trångt i spårvagnstrafiken, och en varm, torr höst bedöms påverka den begränsade ökningen av korta resor. I områden utanför städerna ser vi att skol resorna minskde på grund av mindre årskullar. Att bränslepriset gått ned påverkar också kollektivtrafikens konkurrenskraft. Närtrafiken, som är till för dem som bor på landsbygden, ökade och överträffade kraftigt regionfullmäktiges mål. På tre år har resandet med närtrafiken ökat med 54 procent. Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken MÅL OCH INDIKATORER Resenärsnöjdhet senaste resan (%) Mål Uppfyllelse Färg 84 % 79 % Kommentar/Analys Nöjd med senaste resan mäts med telefonintervjuer. Vid de omfattande ombordundersökningar som görs är nöjdheten med senaste resan över 90 procent. Att jobba med nöjdhetsmålet, genom bland annat punktlighet, störningsinformation och kundmötet, har hög prioritet. Västtrafik har också uppdraget att successivt anpassa fordon, hållplatser och information för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska MÅL OCH INDIKATORER Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel (%) Mål Uppfyllelse Färg 71 % 86 % Kommentar/Analys Med utgångspunkt i kollektivtrafiknämndens miljö- och klimatstrategi ställer Västtrafik krav på förnybart bränsle vid upphandling av trafiken. Det ger resultat och vi bedömer att de högt ställda målen om att 95 procent av trafiken ska köras med förnybart bränsle 2025 kommer att nås. Andelen fordonskilometer med förnybart drivmedel var 86 procent 2015. Miljö 12 Uppdrag Tillsammans med Göteborgs botaniska trädgård ta fram en långsiktig utvecklingsplan för verksamheten I rollen som beställarnämnd har miljönämnden i dialog med Botaniska trädgårdens styrelse tagit fram förslag till en långsiktig utvecklingsplan, Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Göteborgs botaniska trädgård (MN 211-2015). Till grund för planen ligger bland annat den nulägesbeskrivning som miljönämnden beslutade om i december 2014. Under arbetets gång skedde avstämningar mellan presidierna i miljönämnden och utförarstyrelsen. Miljönämnden har informerades kontinuerligt och diskuterade igenom frågan vid en workshop. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 Ta fram program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen Under 2014 tog miljönämnden fram ett förslag till klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder och styrelser. Regionfullmäktige beslutade i oktober 2015 att införa klimatväxling från och med den 1 januari 2016. Det innebär att tjänstemäns och politikers tjänsteresor med flyg och privat bil beläggs med en extra klimatavgift. Avgiften samlas på ett centralt ansvar och ska finansiera åtgärder kopplade till miljöprogrammet.

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Beskriva vägen för att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 och lyfta frågan till regionstyrelsen Under 2015 drev miljönämnden processen Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, i samverkan med Länsstyrelsen och forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet (GMV). Under våren 2015 togs ett faktamaterial fram kring nuläget i Västra Götaland och 15 klimatutmaningar som behöver lösas för att nå målet. Dessutom genomfördes en enkät och workshops för unga vuxna (20-30 år). Under hösten 2015 arbetade cirka 125 personer från forskning, näringsliv, offentliga organisationer med flera fram förslag till insatsområden som kan bidra till att lösa utmaningarna. Dessutom genom fördes ett öppet samråd där organisationer/företag i Västra Götaland fått möjlighet att lämna sina förslag till insats områden. Under hela året var det en politisk dialog med kommunalförbunden samt i BHU. Mål Västra Götaland oberoende av fossil energi 2030 För att bli oberoende av fossil energi behöver utsläppen av växthusgaser minska med 80 procent från 1990 till 2030. Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland minskade med 14 procent mellan 1990 2013 och med fem procent mellan 2012 och 2013. Statistiken av växthusgaser rapporteras med två års fördröjning. 2015 undertecknade totalt 70 aktörer Klimatstrategin för Västra Götaland och åtog sig därmed att aktivt driva klimatfrågan i sin egen organisation. Under 2015 drev Västra Götalandsregionen en omfattande samverkansprocess för att ta fram planen för hur Västra Götaland ska nå målet om att vara fossiloberoende 2030. Processen för att ta fram planen har kallats Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland med målet att ta fram vilka områden och insatser Västra Götaland särskilt ska satsa på för att accelerera tempot i arbetet för att nå målet till 2030. Totalt medverkade drygt 200 personer från näringsliv, forskning och offentliga organisationer för att ta fram förslag till insatser för att lösa utmaningarna. Under 2016 ska resultatet redovisas för regionfullmäktige. Under 2015 prioriterade miljönämnden sina insatser genom de beslutade handlingsprogrammen för hållbara transporter, livsmedel och gröna näringar, hållbar energi, handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster samt programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. Miljönämnden deltog i arbetet för att ombilda Passivhuscentrum Västra Götaland till Sveriges Informationscentrum för Miljö- och Energieffektivt Byggande, gav stöd åt ett kunskapscentrum för alternativa drivmedel, F3, (fossil free fuel) och Västsvenska kemiklustret samt drev aktivt Västra Götalandsregionens påverkansagenda för en fortsatt skattebefrielse för biogasen till 2020. I december kom slutligen besked från EU-kommissionen att fortsatt skatte befrielse godkänns 2020 ut. Egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Miljöarbetet i Västra Götalandsregionens egna verksamheter styrs av Miljöprogrammet 2014-2016. Västra Götalandsregionen har som mål att vara oberoende av fossil energi till 2020. Andelen fossil energi i egna verksamheter var 24 procent 2015 jämfört med 28 procent 2014. Målet omfattar Västra Götalandsregionens egna personbilar, lätta lastbilar, ambulanser och fastigheter samt inköpta godstransporter för tvätt, depå, hjälpmedel och kollektivtrafiken. De klimatpåverkande utsläppen relaterade till den egna energianvändningen var 83 000 ton 2015, vilket motsvarar en minskning med tio procent jämfört med 2014. Transporter Andelen förnybar energi inom kollektivtrafiken ökade med åtta procent och uppgick 2015 till 68 procent. 58 procent av Västra Götalandsregionens egna transporter med personbilar och lätta lastbilar utfördes 2015 med förnybar energi vilket är en ökning med 45 procent jämfört med föregående år. Den kraftiga ökningen beror till stor del på biogastillägget, det vill säga fordonsgas som är 100 procent biogas, som under 2015 fick en helårseffekt samt en aktiv styrning av fordonsflottan mot gas-, el- och hybridbilar. Energi Andelen förnybar energi till uppvärmning, kylning och el till egna lokaler uppgick 2015 till 97 procent, vilket är en ökning med en procent jämfört med föregående år. Energianvändningen i kilowattimmar per bruksarean i Västra Götalandsregionens lokaler gick från 184 till 180 under året, vilket innebär att målet till 2016 nåddes ett år i förväg. Investeringar i energieffektivisering gjordes under året enligt handlingsplanen som baseras på den tidigare genomförda energikartläggningen. Produkter och avfall Mängden förbrukningsmaterial som använts vid höftledsoperationer var oförändrad 2015 jämfört med föregående år. Upphandlingen av kundanpassade operationsset som genomfördes under 2015 kommer troligtvis att leda till mindre mängd förpackningsmaterial för några typer av operationer/ ingrepp. Resultat från utvecklingsinsatser för att förebygga uppkomst av avfall från höftprotesoperationer utgjorde del av underlaget vid upphandlingen. Mängden matsvinn från sjukhusens produktionskök och restauranger ska minska och gick under 2015 från 128 gram per portion 2014 till 113 gram. Det motsvarar en minskning på cirka 70 ton och en kostnadsbesparing på 1,8 miljoner kronor. Under året lades extra resurser på att utreda och ta fram åtgärdsförslag till matsvinnet som uppstår mellan produktionskök och vårdavdelningar. Detta står för nästan 50 procent av det totala matsvinnet. Västra Götalandsregionens interna bytesmarknad för möbler och inredning, Tage, expanderade under året och omfattar nu nio förvaltningar. Antal bokade annonser med möbler och inredningar som hittat nya ägare 2015 genom Tage var 167. Mängden hushållsavfall i sjukhusfastigheter minskade med 185 ton jämfört med 2014. Jämfört med 2012, vilket är basåret för minskningsmålet om tio procent till 2016, minskade mängden hushållsavfall minskat med två procent. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 13

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Livsmedel Under 2015 ökade andelen ekologiska livsmedel till 39 procent jämfört med 37 procent 2014, vilket är en procentenhet från målet om 40 procent till 2016. Samtliga verksamheter med eget produktionskök ökade eller hade lika andel ekologiskt jämfört med föregående år. Under året KRAV-certifierades samtliga sjukhuskök och restauranger. Kemikalier Användningen av prioriterade miljö- och hälsofarliga ämnen minskade under 2015 med 97 procent jämfört med basåret 2010, vilket innebär att målet till 2016 redan är nått. Det ämne som stod för den största minskningen jämfört med 2014 är glutaraldehyd som används för instrumentdesinfektion inom sjukvården. Läkemedel Krav i enlighet med Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för läkemedel samt krav enligt Uppförandekod för leverantörer ställdes i samtliga läkemedelsupphandlingar under 2015. Under året genomfördes en på platsrevison och 21 skrivbordsrevisioner av leverantörers självutvärderingar. Antibiotikaförskrivningen på recept minskade från 321 till 311 recept per 1 000 invånare, vilket är den tredje största minskningen i landet. Sedan hösten 2014 har cirka 1 750 anställda på särskilda boenden samt sjuksköterskor inom primärvården utbildats av regionala Strama. Inga mätningar av den regionövergripande läkemedelskassationen utfördes under året, men kassationen av läkemedel inom slutenvården och primärvård bör minska genom det kontinuerliga arbetet med anpassning av sortiment och förpackningsstorlekar efter vårdens behov av läkemedel som görs av sortimentsrådet inom Sjukhusapoteket Västra Götalandsregionen. Lustgas Mängden utsläppt lustgas ökade med tre procent under året jämfört med 2014. Jämfört med basåret 2009 har totala utsläppen minskat med 30 procent. Under året togs två destruktionsanläggningar för lustgas i drift, en inom NU sjukvården och en på Södra Älvsborgs Sjukhus. Anläggningarna installerades dock sent under året och kommer inte få full effekt på resultatet för utsläppt lustgas förrän 2016. MÅL OCH INDIKATORER Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Mål Uppfyllelse Färg Användning av fossil energi i egna verksamheter (%) Andel ekologiska livsmedel (%) Minska från 28 % Öka från 37 % 24 % 39 % Kultur Uppdrag Fortsätta söka former för vidgat deltagande med hjälp av digitala interaktiva lösningar och sociala medier Uppdraget är långsiktigt och innebär utmaningar. Den nya tekniken förutsätter dels resurser, men även kunskaper som ofta finns hos unga och oetablerade aktörer. Samtidigt behöver kulturens institutioner utnyttja tekniken bättre för att öka sin angelägenhetsgrad. Kulturnämnden arbetade under 2015 med uppdraget bland annat genom följande aktiviteter: I projektet Folkbildning och kultur i samverkan utvecklades folkhögskolor, Folkets bio, filmpedagogerna och Draken film metoder och praktiker för att stärka deltagarnas medieoch informationskunnighet. Ett seminarium arrangerades på detta tema av Kultur i Väst, Svenska filminstitutet och Skolbio Göteborg. Kulturnämnden stödjer Digikult-konferensen, som blivit en nationell samlingspunkt för digitalisering för kulturarvsinstitutioner. I den nya kulturplanen är siktet inställt mot att konferensen intar nordisk position i dessa frågor. Utvecklingen stöds av de överenskommelser om samverkan som kulturnämnden upprättat med Riksarkivet, Riksantikvarie ämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Göra en översyn och föreslå åtgärder för att stärka kulturens infrastruktur gällande det fria kulturlivet Under året togs en ny kulturplan fram, som är en del av avtalet med staten inom kultursamverkansmodellen. Inom ramen för detta arbete kartlades den kulturella infrastrukturen i Västra Götaland. Kulturnämnden ska därmed lättare kunna se och utveckla denna på ett strategiskt sätt. Kulturnämndens strategiska satsning på att regionalisera de internationella festivalerna Göteborg Film Festival, Dans och teaterfestivalen och Konstbiennalen Gibca skapar infrastruktur för internationellt kulturutbyte. Mål Skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland Målet att vidga deltagandet är långsiktigt och insatserna utvecklas utifrån gjorda erfarenheter och enligt kulturnämndens riktlinjer för vidgat deltagande; rätten att delta i kulturlivet. 14 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Uppdrag till utförare ett verktyg för att vidga deltagandet i kulturlivet Ett av kulturnämndens främsta verktyg för att öka delaktigheten i kulturlivet för alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ursprung eller funktionsförmåga, är de treåriga långsiktiga uppdragen och uppdragsbaserade verksamhetsstöden och dialogen med utförarna. Dessa är 29 till antalet efter utgången av 2015 och omfattar närmare en miljard av kulturnämndens budget. Under året presenterades en rapport med kvalitativ och kvantitativ analys av utvecklingen av jämställdhet under föregående uppdragsperiod 2012-2014. Kulturnämnden påverkar nationellt Insatser för vidgat deltagande sker även genom ett löpande påverkansarbete från kulturnämnden. När remissvar skrivs för promemorior och utredningar kring frågor om arkitektur, design och museipolitik är vidgat deltagandet alltid en aspekt av det som kulturnämnden för fram. Kulturnämndens överenskommelser med fem nationella myndigheter inom samverkansmodellen är en annan kanal för sådan påverkan. Koncernkontoret samverkar för mer interkulturell dialog Att arbeta med civilsamhället är en självklar del i att vidga deltagandet. Under året inrättades en plattform och forskningsråd för interkulturell dialog under ledning av koncernavdelning kultur. I denna medverkar också koncernstab regional utveckling med avdelningarna för folkhälsa, näringsliv och rättigheter. Plattformen arbetar med en politisk referensgrupp för berörda nämnder och kommittéer. Kulturnämnden tog initiativ till en särskild utlysning av projekt för att välkomna asylsökande med kultur med extra ekonomiskt bidrag från regionutvecklingsnämnden. Ett intressant resultat är att drygt 35 av de 55 beviljade projekten tilldelades helt nya sökande. Kvalitativ kulturutveckling i Västra Götaland Beträffande målets andra del, kvalitativ kulturutveckling, är såväl aktörer inom det fria kulturlivet som de större kulturinstitutionerna centrala. Västra Götalandsregionens egna bolag bibehåller sin position som nationellt och internationellt erkända verksamheter. Göteborgs Symfoniker turnerade under året i Kina och Tyskland och GöteborgsOperans premiär på Hans Gefors Notorius har uppmärksammats över hela världen. Kulturnämnden tillförde extra medel till kollektivverkstäderna för att utveckla sina verksamheter och för att stötta de fria konst- och kulturutövarna. MÅL OCH INDIKATORER Andel barn- och ungdomsbesök på kulturinstitutioner (%) Mål Uppfyllelse Färg 30 % 24 % Kommentar/analys Kulturinstitutioner har under flera år haft ökat fokus på barn och unga. Resultatet är dock en oförändrad andel på kulturinstitutioner. Besöksstatistiken för museer från 2014 är inte jämförbar med tidigare år. Målet relaterar inte till dessa nya definitioner. Glädjande är att andelen barn och unga som deltagare i programaktiviteter ökar över tid både till scenkonstinstitutioner och museer. MÅL OCH INDIKATORER Andel delregioner som kulturnämnden beviljar projektmedel över målnivå (2015 13%) (%) Mål Uppfyllelse Färg 100 % 25 % Kommentar/analys Kulturnämnden har fördelat stöd till 130 kulturprojekt i hela Västra Götaland av totalt 243 ansökningar. Resultatet visar en ökad regional spridning genom att andelen projektmedel som berör flera delregioner mer än fördubblats 2015 jämfört med 2014. Målen per delregion uppnåddes emellertid enbart för Göteborgsregionen. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 15

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Folkhälsa Uppdrag Ställa samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälsofrämjande arenor, till exempel förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag Första steget i utvecklingsarbetet för förskolan innebar en enkätundersökning tillsammans med Göteborgs universitet med syfte att identifiera kvalitetsindikatorer. En förstudie inför den longitudinella barnkohortsstudien genomfördes i Västra Götaland. Syftet med studien är att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa bland barn och unga samt att få bättre kunskap om hur familjernas livsvillkor påverkar barns hälsa och utveckling. 177 elever deltog i förstudien från fem skolor i Göteborg och arbetet kan nu tas vidare. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning Arbetet fokuserade på bidrag till folkhögskolornas hälsofrämjande arbete samt stöd till kommunalförbund och kommuner i Västra Götaland för att främja fullföljda studier. Tillsammans med kommunalförbunden genomfördes en förstudie i syfte att bland annat sprida goda erfarenheter utifrån arbetet med att förhindra skolavhopp. Resultatet av förstudien ska presenteras under första kvartalet 2016 och ska ligga till grund för folkhälsokommitténs fortsatta satsningar inom området. Utveckla metoder för att stödja arbetet med ökad trygghet och säkerhet i offentlig miljö. Det gäller för äldre kvinnor, äldre med utländskt ursprung och äldre med små ekonomiska resurser Folkhälsokommittén arrangerade i november en konferens med temat Åldrande med livskvalitet, med fokus på framtidens utmaningar utifrån ett äldreperspektiv. Arbete och exempel på ny teknologi presenterades för att äldre ska fortsätta kunna leva självständiga liv med trygghet och säkerhet. Flera kommuner i Västra Götaland arbetar med fysisk planering inom sitt folkhälsoarbete för att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa, där även arbete med inriktning på trygghet och säkerhet ingår. Via uppföljningarna av folkhälsoavtalen kan metoder och goda exempel spridas. Däremot togs inga nya metoder tagits fram under 2015. Via deltagande i internationella nätverket Healthy Cities finns möjlighet att sprida forskning och goda exempel angående metoder för trygghet och säkerhetsarbete riktat till äldre. Skapa beslutsforum och verktyg för att underlätta implementering av sådana insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid Folkhälsokommittén arbetar tillsammans med regionutvecklingsnämnden och kommunerna för att utveckla formerna för sociala investeringar. Fokus under 2015 var att få en fungerande organisering kring frågan samt rutiner på plats för information, kriterier, bedömning och beräkningar. Under 2015 återrapportera hur arbetet går med att teckna avsiktsförklaringar eller motsvarande med olika aktörer Folkhälsokommittén beslutade att fokusera på att utveckla sakinnehållet i samverkan istället för tecknande av nya avtal. Mål Skapa förutsättningar för jämlik hälsa Resurser lades på arbetet för att förhindra studieavhopp. Utifrån utmaningen med barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll genomfördes ett pilotarbete i Töreboda kommun med syfte att utarbeta gemensamma arbetsformer mellan förvaltningar för samordning och samverkan med hälsofrämjande och förebyggande inriktning. Två forskningsstudier återrapporterades under 2015 Papperslösa barn och ungas hälsofrämjande strategier och Jämvikt - ett långsiktigt projekt med syfte att bidra till att utjämna socioekonomiska relaterade skillnader i hälsa. Under 2016 genomförs arbete utifrån studiernas slutsatser. En spridningskonferens om tillgänglig kultur för äldre genomfördes för kommunerna i Västra Götaland. 16 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Rättighetsfrågor Uppdrag Följa upp måluppfyllelsen i av regionfullmäktige beslutade handlingsplaner om rättighetsfrågor samt att till regionstyrelsen föreslå åtgärder utifrån denna uppföljning Deltidsuppföljningen av Handlingsplan 2013-2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) visade att arbetet med åtgärderna i de flesta fall var påbörjat eller hade kommit längre än planerat. Planperioden för Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015 har förlängts till 2016. Deltidsuppföljningen visar att de flesta aktiviteter i handlingsplanen är pågående eller avklarade. Stickprov visade dock på låg måluppfyllelse vad gäller beskrivning av planerade åtgärder i förvaltningars och bolags verksamhetsplaner. Minskad ojämlikhet och diskriminering MÅL OCH INDIKATORER Andel förvaltningsledningar och politiker i styrelser och nämnder som genomgått en utbildning i rättighetsbaserat arbete under året (%) Mål Uppfyllelse Färg 30 % 50 % Kommentar/analys 15 av 30 förvaltningsledningar och 351 politiker av 657 har utbildats 2013 till och med 2015. Mål Verksamheterna ska vara tillgängliga för alla MÅL OCH INDIKATORER Andel verksamheter, i egen eller privat regi, som har inventerat minst 90 % av sina enheter i Tillgänglighetsdatabasen (%) Mål Uppfyllelse Färg 70 % 90 % Kommentar/analys Bristande tillgänglighet innebär diskriminering och Västra Götalandsregionen har som offentlig organisation ett särskilt ansvar att verksamheten kan användas av, vara begriplig och tillgänglig för alla. Av 985 kända verksamheter har 885 verksamheter inventerats hittills (90 procent). Ett enskilt sjukhus kan bestå av upp till 40 mottagningar men räknas här som en enhet. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 17

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Hälso- och sjukvård Uppdrag Implementera regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri (RUP) pågick under året. I juni beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS, på förslag från psykiatriberedningen att fördela 50 miljoner kronor till förstärkning av vården för personer med neuropsykiatrisk problematik och självskadebeteende. Genomförda GAP-analyser har visat på att det finns ett stort behov inom dessa områden. I sjukhusens vårdöverenskommelser finns RUP upptagen som ett av de områden som ska implementeras i takt med att det fattas beslut om regionala uppdrag. Synliggöra och skapa intresse för Mina vårdkontakter Sjukvårdens förvaltningar ska göra det möjligt för patienterna att via 1177 Vårdguidens e-tjänster boka tid för besök, förnya recept, läsa sin journal, lista om sig med mera. Via olika former av medborgardialog marknadsförs 1177 Vårdguidens e-tjänster. Uppföljningen för hela Västra Götalandsregionen, 2015 (januari-december) visar på en positiv utveckling. Andelen invånare med konton hos Mina vårdkontakter ökade från 13 till 18 procent. Antalet konton har ökat från 214 000 till 307 000 och antalet anslutna vårdenheter från 887 till 1 150. Återrapportera arbetet med det regiongemensamma arbetet inom Framtidens hälso- och sjukvård Koncernledning hälso- och sjukvårds förändringsagenda omfattar perioden fram till 2018. De mål och strategier som finns i denna speglar de aktiviteter som prioriterades i Framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet med de sju områden som prioriterats 2015 har pågått och följts upp regelbundet med definierade mätetal. Flera av dessa mätetal redovisas inom andra avsnitt i denna årsredovisning. Pröva förutsättningarna för införande av verksamhetsanpassad bemanning avseende samtliga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och återkomma med förslag till genomförande Se målet Regionstyrelsen får i uppdrag att stimulera och bidra till utveckling av olika verksamhetsanpassade arbetstidsmodeller för att förbättra medarbetarnas delaktighet och arbetsmiljö. Arbeta med att fördjupa samverkan med kommunerna Samverkan med kommunerna i de olika samverkansorganisationerna fortsatte i den nationella äldresatsningens anda. Handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre reviderades. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen delade ut anslag för närsjukvårdsutveckling. Syftet är att introduktionsfinansiera projekt som kan förbättra samverkan lokalt för hemsjukvårdspatienter och att starta upp mobila läkarteam enligt modellen i västra Skaraborg. Projekten pågår i hela Skaraborg, är nystartat i SIMBA (den nära vården i mellersta Bohuslän och Ale), Södra Älvsborg och Fyrbodal och är under uppstart inom några stadsdelar i Göteborg. Ta fram förslag till hur framtidens vårdöverenskommelser ska struktureras till sitt innehåll och utformas Arbetet påbörjades med att ta fram förslag till att utforma framtida vårdöverenskommelser. Ett förslag planeras vara framme under mars 2016 med inriktning mot ett genomförande från och med 2017 års överenskommelser. Utarbeta förslag till strategi för att minska den administrativa bördan för vårdpersonalen Regiondirektören gav i september 2015 ett uppdrag kring administrativ förenkling. Syftet med detta uppdrag är att skapa förenklade rutiner, minska administration och få bort onödigt dubbelarbete. Uppdraget består av fem deluppdrag där särskilt ett är inriktat på att minska den admini strativa bördan för vårdpersonalen, uppdrag om inventering och förslag till handlingsplan för förenkling i vårddokumentation. Denna inventering genomfördes under hösten och visar att de flesta projekt inom området ligger inom ramen för uppdrag inom IS/IT Hälso- och sjukvård, inom objekten eller Framtidens vårdinformationsmiljö. Programdirektivet för 3R Framtidens vårdinformationsmiljö är en form av handlingsplan och samordning för hur regionen kommer att arbeta och utveckla vårddokumentationen de närmsta åren. Det är viktigt att det arbetet får utvecklas och vara drivande för förvaltningarna hur nya system för dokumentation ska se ut. Arbetet med att förenkla vårddokumentationen innebär också ett antal andra aktiviteter som kommer att genomföras innan framtidens vårdinformationsmiljö är införd. Mål Hälsofrämjande arbete ska skapa förutsättningar för bättre hälsa I takt med att nya regionala medicinska riktlinjer för levnadsvanor tas fram blir vårdcentralernas ansvar tydligare. Under 2015 kunde vårdcentralernas användning och uppföljning av FaR (fysisk aktivitet på recept) och Audit (samtal om alkoholvanor) följas kontinuerligt via uppföljningssystemet Munin. Där kan tjänstemän i Västra Götalandsregionen och vårdgivare själva följa utvecklingen och jämföra vårdcentraler med varandra. I december 2015 hade 45 718 Audit genomförts på vårdcentralerna de senaste 12 månaderna, vilket är ungefär 2 000 fler än före gående år. Vårdcentralerna ska senast den 1 januari 2016 säkerställa att de har tillgång till personal med diplomerad tobaksutbildning. Bedömningen är att nästan alla vårdcentraler nu uppfyller kravet och har diplomerad tobaksavvänjare. 18 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnderna har i samtliga vårdöverenskommelser inkluderat hälsofrämjande uppdrag och uppföljningsindikatorer för dessa. Det förebyggande arbetet sker främst genom folkhälsoavtal med kommuner och stadsdelar där det sker särskilda satsningar i de områden som har störst behov. I satsningen på akutsjukvården tog förvaltningarna fram handlingsplaner för att utveckla akutsjukvården och förbättra ledtiderna. Delar av aktiviteterna syftar till att förbättra det förebyggande arbetet och nätverket med vården utanför akutsjukvården. HSS kommer att följa förvaltningarnas arbete med att utveckla akutsjukvården halvårsvis under mandat perioden. Patienter ska få vård inom garantitiderna I hälso- och sjukvårdsstyrelsens och regionstyrelsens årsredovisningar beskrivs tillgängligheten utifrån de båda styrelsernas system- respektive ägaransvar. Tillgängligheten till sjukvården förbättrades generellt inte under 2015. Antalet patienter som väntar mer än 90 dagar på ett första besök eller behandling fortsatte att öka. För att säkerställa bästa möjliga intern produktion under 2015 togs mål för produktionsvolymer fram för de diagnosområden där huvuddelen av tillgänglighetsproblematiken finns. Jämfört med tidigare år förbättrade förvaltningarna sin måluppfyllelse, men beställd produktion var inte tillräcklig för att patienterna ska få vård inom garantitiden eftersom antalet remisser fortsatte att öka. Arbetet med att använda den samlade regionala kapaciteten för att förbättra tillgängligheten måste fortsätta. För att stötta den interna produktionen under 2015 utnyttjade Västra Götalandsregionen tidigare upphandlade volymavtal inom höftoch knäproteser, ryggkirurgi och kataraktsjukvård. Inom kataraktsjukvård och höft- och knäproteser har Västra Götalandsregionen med hjälp av dessa en acceptabel tillgänglighet. Inom ryggkirurgi räcker däremot kapaciteten inte till trots tillskott från externa leverantörer. En större volym kommer att upphandlas under 2016. Genomförda åtgärder är således inte tillräckliga. Regionfullmäktiges indikatorer för hälso- och sjukvård MÅL OCH INDIKATORER Väntetid första besök BUP (max 30 dagar) Kommentar/analys Tillgängligheten till BUP försämrades jämfört 2014. Produktionen kunde motsvara ett ökat inflöde av patienter. Andel väntande som väntat högst 90 dagar på besök (%) Kommentar/analys Under hösten skedde en förbättring av utfallet jämfört delår augusti, men måluppfyllelsen var i december sämre än föregående år trots de insatser som gjorts. Andel väntande som väntat högst 90 dagar på behandling (%) Kommentar/analys Under hösten skedde en förbättring av utfallet jämfört delår augusti, men måluppfyllelsen var i december sämre än föregående år trots de insatser som gjorts. Andel telefonsamtal till 1177 som besvaras inom tre min Kommentar/analys 2015 kännetecknades bland annat av en del tekniska problem. Trots att en åtgärdsplan togs fram för att förbättra tillgängligheten vad gäller telefonsamtal till 1177 försämrades resultatet under året. Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer. (%). Avser vuxna. Kommentar/analys Produktionen motsvarade inte inflödet av patienter. Västra Götalandsregionen uppnår inte måltalet, en marginell förbättring har skedde jämfört med december 2014. Mål Uppfyllelse Färg 100 % 68 % 100 % 74,8 % 100 % 74,7 % 90 % 21 % 100 % 91 % Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 19

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Kvalitet och kvalitetsfrågor är centrala frågor i sjukvårdsorganisationen. Detta är frågor som har starkt stöd och engagemang i den politiska organisationen, i koncernledningen och i verksamheternas förvaltningsledningar. Kvaliteten inom den sjukhusbaserade vården är mycket god i Västra Götalandsregionen. En sammanställning av resultaten från Öppna jämförelser, ÖJ, 2014 för sjukhusen i Västra Götalandsregionen visade att resultaten är bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet för 89 procent av totalt 446 indikatorer. För ettårsperioden som slutar med tredje kvartalet 2015 visar statistiken att Västra Götalandsregionens sjukhus till 73 procent når satt mål för 106 mätpunkter, fördelade på 17 indikatorer. Föregående år var motsvarande siffra 71 procent. För att nå hög medicinsk kvalitet inom sjukvården krävs bland annat noggrann uppföljning via kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar till cirka 80 sådana register. Återkoppling sker dels via registren och dels via Västra Götalandsregionens egna presentationsportaler. Sjukhusens kvalitet redovisas sedan 2012 för 17 indikatorer på tremånadsbasis i kvartalen och sedan 2014 också med tidsserier för cirka 150 indikatorer på ettårs basis i Verksamhetsanalysen. I Verksamhetsanalysen publiceras också fördjupningsanalyser och rapporter från SVEUS, Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården, och Öppna jämförelser. Från 2014 redovisas kvaliteten för den psykiatriska vården i Psykiatrikompassen, och kvaliteten i primärvården på vårdcentralsnivå i Munin. Samtliga portaler är webbaserade och öppna för allmänheten. Vårdrelaterade infektioner (VRI) redovisas sedan årsskiftet 2014-2015 på tremånadersbasis i infektions verktyget. MÅL OCH INDIKATORER Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Mål Uppfyllelse Färg <7 % 5,9 % Kommentar/analys En minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI) kräver samordning, kontroll och förfining av medicinska och organisatoriska processer. Tidigare punktprevalensmätningar är otillräckliga; för att nå längre krävs täta incidensmätningar med redovisning av resultat i närtid. Under 2014 introducerades därför infektionsverktyget, ett verktyg som rapporterar VRI på tre-månadersbasis. Utfallet för tredje kvartalet 2015 var 5,9 procent, det vill säga lägre än det regionala målet på 7 procent. Siffran för utfall kan dock vara något osäker, då infektionsverktyget är nyligen infört och det pågår fortfarande intrimning. I ett inledningsskede får även målnivån betraktas som preliminär. Verktyget bör vara till god hjälp i sjukhusens arbete med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. MÅL OCH INDIKATORER Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården 75 år och äldre (%) Mål Uppfyllelse Färg 65 % 46,8 % Kommentar/analys Läkemedelsgenomgång erbjuds äldre patienter om de behandlas med fem eller fler läkemedel, då vissa läkemedel kanske inte längre behövs eller på olika sätt är olämpliga. En för djupad läkemedelsgenomgång är en systematisk bedömning och omprövning av varje ordinerat läkemedel. Utfallet har varit väsentligen konstant under de senaste året. För att öka andelen fördjupade läkemedelsgenomgångar har HSS inför 2016 ökat den målrelaterade ersättningen från 2,0 till 2,5 poäng. Från 2015 ökade också ersättningen för hembesök, och från 2016 införs indikator för utförd samordnad individuell plan (SIP). Dessa åtgärder förväntas öka andelen läkemedelsgenomgångar hos äldre. Patienterna ska vara delaktiga och veta vart de ska vända sig En av de prioriterade aktiviteterna i Förändringsagendan 2015 är att ta fram en modell för systematisk återkoppling av patienternas synpunkter och erfarenheter av vården. Den framtagna modellen beskriver hur vården tar emot och fångar in och återkopplar patienters, anhörigas och medborgares synpunkter, till exempel genom enkäter, dialogmöten eller intervjuer samt hur patienter involveras exempelvis i ledningsgrupper, vårddesign eller forskning. Under 2015 pågick ett regionalt arbete för att öka patienternas delaktighet. Ett exempel på detta var att patient- och eller anhörigmedverkan implementerades i följande regionuppdrag (regional anpassning av nationella riktlinjer), strokeoch diabetesrådet, samt i patientprocessen barn med förvärvad hjärnskada. Patientmedverkan diskuterades också i Regionala Medicinska Riktlinjer-arbetet. Andra exempel var kontinuerligt arbete med brukarmed verkan. Det övergripande målet för 1177.se är att främja hälsa och stärka patientens ställning samt förenkla kontakt och dialog med vården. Webbplatsen ska öka allmänhetens kunskap genom att erbjuda kostnadsfri, pålitlig och lättläst information och säkra kontaktvägar med vården. Under 2015 nåddes det högsta besökarantalet någonsin då den regionala webbplatsen hade 12,5 miljoner besök. 20 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag En sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Arbetet med att förbättra den sammanhållna vården innebar bland annat satsningar på att ta fram ett gemensamt dokument för Västra Götalandsregionen, och VästKom för Samordnad individuell plan (SIP). SIP-dokumentet har godkänts som regional medicinsk riktlinje (RMR). SIP är ett viktigt verktyg för att förbättra samordningen av vården. Säkra utskrivningsrutiner har också fastställts i en RMR. I samverkansorganisationerna pågår förbättringsarbete med hjälp av kvalitetsregister vid vård av patienter med demenssjukdom och för patienter i livets slutskede. Patienter som söker vård på akutmottagningar, men som inte är i behov av slutenvård, kan få hjälp av omsorgskoordinatorer att få kontakt med primärvården eller den kommunala vården och omsorgen så att patienterna inte behöver läggas in. Från och med årsskiftet 2015/2016 finns omsorgskoordinatorer på alla somatiska akutmottagningar för vuxna. Detta tack vare introduktionsfinansiering. MÅL OCH INDIKATORER Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre (%) Mål Uppfyllelse Färg <10,1 % 9 % En mer jämlik vård kräver att hälso- och sjukvården blir bättre på att anpassa bemötande, vård och behandling efter människors olika förutsättningar och behov. Framtagandet och spridningen av verktyget Förstå mig rätt är ett exempel på hur vården kan anpassa sitt sätt att kommunicera och försäkra sig om att patienterna förstår och följer behandlingen. Verktyget har fått stor regional och nationell spridning. Andra exempel på förbättrad anpassningsförmåga är arbetet med kulturtolkar, utåtriktade insatser, översättning av material samt bildstöd i patientinformation. Under 2015 deltog alla BVC, familjecentraler och barnmorskemottagningar i Skaraborg i arbetet med En förälder blir till, för ett mer jämlikt föräldraskap. Arbetet sprids under 2016 i hela Västra Götalandsregionen. Fortsatta insatser för att öka deltagandet i cervixcancerscreening resulterade i att de regionala skillnaderna minskade ytterligare. Medvetenhet om normer är ett kompetensområde som får allt större betydelse för att kunna arbeta framgångsrikt med jämlikhet i vården. Under 2015 arbetade Koncernkontoret nära med högskolor och universitet för att få in detta kompetensområde i läroplaner och verksamhetsförlagd utbildning. Under 2015 bidrog medarbetare från Koncernkontoret som författare till boken Jämlik vård normmedvetna perspektiv som kommer att vara ett stöd i det fortsatta arbetet. Kommentar/analys Beräkningsmetoden är ny från och med årsredovisningen 2015. Metoden har tagits fram av Socialstyrelsen för bättre anpassning av vården till de mest sjuka äldre. Målnivån för denna indikator är att återinskrivningsfrekvensen ska minska i jämförelse med föregående år. Utfallet per december var 9,0 procent, vilket innebar att målet nåddes. MÅL OCH INDIKATORER Skillnad mellan antal karierade tänder bland 6-åringar utan socioekonomiskt tillägg jämfört med barn utan socioekonomiskt tillägg Mål Uppfyllelse Färg <0,72 % 0,67 % En jämlik och jämställd vård Västra Götalandsregionen har under en längre period arbetat aktivt för att öka jämställdheten och jämlikheten i vård och hälsa. Kommentar/analys Skillnaden minskade något, från 0,73 procent till 0,67 procent, och därmed uppnåddes målnivån. Skillnaden kan förklaras av en liten förbättring i områden med socioekonomiska tillägg, men också med en liten försämring i områden utan socioekonomiska tillägg. Förbättringen är dock mycket liten mellan 2014 och 2015. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 21

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Prestationer Befolkningen i Västra Götaland växer och genomsnittsåldern ökar, vilket antas medföra ett ökat behov av vård. Det kraftigt ökade antal flyktingar som kommit till Västra Götaland under 2014 och 2015 kan också förväntas påverka vårdbehovet. I följande avsnitt framgår regionägda utförares produktion samt invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård under 2015. Redovisningen är gjord utifrån gällande regelverk för prestations redovisning, jämfört med budget för samma år och, när så är möjligt, utfall för 2014. Principerna för prestationsredovisning förändrades inför 2015 i syfte att bättre spegla den faktiska produktionen och konsumtionen av vård. Förändringen bidrar till att det ibland är svårt att göra en rättvis jämförelse mellan utfall 2015 och 2014. Produktion sjukhusvård Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget utfall % avvikelse Utfall 2014 Förändring 2015-2014 % förändring Vårdtillfällen somatisk vård 221 296 231 149-9 853-4,5 - DRG-poäng somatisk vård 223 552 223 305 247 0,1 223 779-227 -0,1 Vårddygn rättpsykiatrisk vård 55 686 54 110 1 576 2,8 53 427 2 259 4,2 Vårddygn vuxenpsykiatrisk vård 190 839 201 403-10 564-5,5 254 879-64 040-25,1 Vårddygn BUP 9 809 10 586-777 -7,9 11 463-1 654-14,4 Besök somatik vård 2 290 215 2 248 189 42 026 1,8 2 001 609 288 606 14,4 Besök vuxenpsykiatrisk vård 489 401 516 908-27 507-5,6 477 155 12 246 2,6 Besök BUP 103 541 89 762 13 779 13,3 95 453 8 088 8,5 Sammanvägda prestationer 477 524 469 752 7 773 1,6 472 265 5 260 1,1 Västra Götalandsregionens sjukhus ökade sin totala produktion 2015 jämfört med föregående år och jämfört med budget. Den generella trenden är att det sker en förskjutning av produktion mot den öppna vården både inom somatisk och psykiatrisk vård, vilket är en önskvärd utveckling. Inom den somatiska vården minskar slutenvården något. Inom psykiatrin minskar antalet vårddagar medan antalet vårdtillfällen ökar. Den genomsnittliga vårdtiden minskar därmed, vilket också är en önskvärd utveckling. Från och med 2015 finns ett regionalt regelverk för hur sjukhusen ska registrera vårdkontakter över digitala medier, vilket ger förutsättningar att fånga dessa kontakter i kommande uppföljning och analys. Antalet patienter som fått vänta längre än den tid som anges i vårdgarantin ökade under 2015 både vad gäller första besök och behandling. För att möta remissinflödet skulle produktionen av dessa insatser behöva vara högre än den varit. Produktionsvolymer inom riktade beställningar för att komma tillrätta med tillgänglighetsproblemen ingår i sammanställningen. 22 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Produktion primärvård och habiliteringsverksamhet I tabellen framgår produktionen inom Närhälsan samt Habilitering & Hälsa 2015 jämfört med budget och, i flertalet fall, utfall 2014. Antalet besök vid Närhälsans vårdcentraler inom VG Primärvård var färre än budgeterat och jämfört med 2014. Minskningen syns både inom läkarbesök och besök hos andra yrkeskategorier. En bidragande orsak kan vara att andelen invånare som valde en vårdcentral inom Närhälsan minskade. Produktionen inom beställd primärvård var lägre än budgeterat medan antalet besök inom Vårdval Rehab var fler. Detta kan i viss utsträckning förklaras av förskjutning mellan posterna. Men det är också ett faktum att tillgången till re habilitering på primärvårdsnivå ökade genom införandet av Vårdval Rehab och att behovet av dessa insatser möjligen tidigare inte var tillgodosett. Inom Habilitering & Hälsa syns en ökad produktion bland annat av besök inom hörselverksamheten och tolkverksamheten. Produktion primärvård och habiliteringsverksamhet Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget utfall % avvikelse Utfall 2014 Förändring 2015-2014 % förändring VG Primärvård 2 574 544 2 740 000-165 456-6,4 2 748 908-174 364-6,3 Läkarbesök 1 277 275 1 400 000-122 725-9,6 1 378 125-100 850-7,3 Övriga besök 1 297 269 1 340 000-42 731-3,3 1 370 783-73 514-5,4 Besök vårdval rehab 688 241 585 000 103 241 15,0 Beställd primärvård 515 938 570 000-54 062-10,5 Läkarbesök 53 546 56 000-2 454-4,6 55 448-1 902-3,4 Övriga besök 462 392 514 000-51 608-11,2 1 084 161 Habilitering och hälsa Vårdtillfällen 167 110 57 34,1 Vårddagar 809 730 79 9,8 Läkarbesök 4 344 4 600-256 -5,9 4 292 52 1,2 Övriga besök 209 475 191 500 17 975 8,6 191 019 18 456 9,7 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 23

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård Invånarna i Västra Götaland konsumerar en betydande andel av sin vård hos utförare som ägs av Västra Götalandsregionen. Konsumtion sker dock också hos privata vårdgivare som bedriver vård enligt regelverken för VG Primärvård och Vårdval Rehab eller enligt annat avtal med beställare inom Västra Götalandsregionen. Patientlagen ger därutöver invånarna möjlighet att konsumera vård utanför länsgränsen, hos vårdgivare som bedriver vård genom överenskommelse eller avtal med något annat landsting. Invånarnas konsumtion av sjukhusvård ökade något under 2015 jämfört med föregående år och jämfört med budget. Synliga trender kommenteras under rubriken Produktion sjukhusvård. I norra hälso- och sjukvårdsnämnden skedde en planerad förskjutning av konsumtion av öppenvårdsbesök från de regionägda sjukhusen till de privat drivna närsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors. I Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd skedde det istället en förskjutning av konsumtion till de regionägda sjukhusen från andra vårdgivare. Tabeller med uppgifter om invånarnas konsumtion innehåller ingen uppgift om utfall 2014 då förändrade principer för prestationsredovisning gör att dessa siffror inte är helt jämförbara med utfall 2015. Invånarnas konsumtion av sjukhusvård Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget utfall % avvikelse Vårdtillfällen somatisk vård 210 670 215 753-5 083-2,4 DRG-poäng somatisk vård 207 917 210 901-2 984-1,4 Vårddygn vuxenpsykiatrisk vård 243 191 258 969-15 778-6,5 Vårddygn BUP 9 267 11 232-1 965-21,2 Besök somatik vård 2 304 383 2 264 219 40 164 1,7 Besök vuxenpsykiatrisk vård 497 755 468 545 29 210 5,9 Besök BUP 99 619 91 049 8 570 8,6 Sammanvägda prestationer 605 216 604 439 777 0,1 24 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Invånarnas konsumtion av primärvård och handikappverksamhet Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget utfall % avvikelse VG Primärvård 4 105 243 4 178 780-73 537-1,8 Läkarbesök 2 159 770 2 263 165-103 395-4,8 Övriga besök 1 945 473 1 915 615 29 858 1,5 Besök vårdval rehab 967 248 870 927 96 321 10,0 Beställd primärvård 1 024 175 1 077 058-52 883-5,2 Läkarbesök 92 532 96 759-4 227-4,6 Övriga besök 931 643 980 299-48 656-5,2 Habilitering och hälsa Vårdtillfällen 163 110 53 32,5 Vårddagar 792 730 62 7,8 Läkarbesök 4 293 4 555-262 -6,1 Övriga besök 207 741 190 098 17 643 8,5 Invånarna i Västra Götaland gjorde fler besök inom VG Primärvård 2015 än 2014, men färre än budgeterat. Jämfört med föregående år minskade andelen läkarbesök. Andelen besök som sker vid vårdcentraler i privat regi ökade. Antalet listade vid Närhälsan har under året minskade med 8 045 personer. Antalet listade vid privata vårdcentraler ökade med 23 351 personer. Antalet besök inom Vårdval Rehab har ökat över tid sedan vårdvalet infördes i september 2014. Ökningen finns framförallt inom Närhälsan. Den ökande konsumtionen beror sannolikt på den större tillgänglighet som genomförandet av en vårdvalsmodell för primärvårdsrehabilitering innebar. Under 2015 var konsumtionen högre eller betydligt högre än budget i fyra av fem nämndområden. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden avvek, då konsumtionen där var lägre än budgeterat. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 25

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Gemensam service Mål Servicenämnden ska frigöra resurser till kärnverksamheten Regionservice resultat för 2015 var 4,8 miljoner kronor, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med 8,9 miljoner kronor. I resultatet ingår återbetalning av totalt 42,2 miljoner kronor till de interna kunderna. Hjälpmedelsverksamheten visar ett resul tat för året på 4,7 miljoner kronor, vilket innebär att service nämndens resultat uppgår till 9,5 miljoner kronor totalt. Arbetet med att införa, den av regionfullmäktige beslutade styrmodellen, pågick under året. Ny tjänstekatalog och prislista har tagits fram och beslutats av regiondirektören. Serviceöverenskommelser, baserade på prislistan och tjänstekatalogen, arbetades fram tillsammans med berörda förvaltningar. Den analys som gjordes med anledning av införandet av den nya styrmodellen under 2015 visade att servicenämnden återfört resurser till verksamheterna motsvarande 115 miljoner kronor brutto. Nettoeffekten uppgår till 52 miljoner kronor då servicenämndens avkastningskrav har tagits bort och justerats mot verksam heternas regionbidrag. Från och med den 1 april 2015 överlämnades inköpsverksamheten inom Västra Götalandsregionen från servicenämnden till regionstyrelsen och från och med den 1 oktober 2015 övergick hjälpmedelsverksamheten i en ny samarbetsform avseende samverkan med kommunerna. Ny måltidslösning håller på att införas enligt beslut i regionfullmäktige. Investeringen för köket på SU/Sahlgrenska sjukhuset är beslutad av regionstyrelsen. Ombyggnationen påbörjades under september 2015. Utifrån regionstyrelsens beslut den 10 februari 2015, om en gemensam riktlinje för städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler, arbetades en handbok för städkvalitet fram. Tillsammans med rutiner och instruktioner utgör handboken tillämpningsanvisningar för städstandard. Förändringsområden var bland att annat skapa tydliga överenskommelser på alla tjänster, öka kompetensen hos Regionservice medarbetare genom utbildningar, öka tilliten till servicesamspelet via tydliga beslutsunderlag och standardisering av kvalitetskontroller. Servicenämnden återbetalade 42 miljoner kronor till verksam heterna i samband med bokslutet 2015 i enlighet med regionstyrelsens beslut att överskott ska återföras. Återbetalningen var möjlig tack vare av bland annat lägre kostnader inom Regionservice som en effekt av effektiviseringsarbetet. Fastighetsnämnden ska stödja verksamheternas behov Efterfrågan på Västfastigheters tjänster var stor under 2015. Efterfrågan grundar sig i behoven av att anpassa hälso- och sjukvårdens lokaler till förändrade vårdprocesser, behandlingsmetoder och den medicintekniska utvecklingen. Underhållsbehovet av Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd var och är också fortsatt stort. Västfastigheter började under 2015 arbeta med strukturerade tioårsplaner för att identifiera och långsiktigt planera framtida underhållsbehov. För att säkerställa att Västfastigheter fullgör sitt uppdrag och når sina mål antog fastighetsnämnden under 2015 en ny internkontrollplan. Ett antal byggprojekt startade under 2015. Bland annat påbörjades byggandet av ett nytt barnsjukhus SU/Östra och om- och tillbyggnad av Skaraborgs sjukhus, vilket sker i olika etapper. Den nya förlossningsenheten stod klar och kunde tas i bruk under året. Västfastigheter redovisar ett positivt årsresultat på 73 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet beror främst på lägre kostnader för avskrivningar och ränta, samt lägre kostnader för energi. MÅL OCH INDIKATORER Driftskostnad exkl. media (kr/m 2 BRA) Mål Uppfyllelse Färg 174 kr/m 2 176 kr/m 2 Kommentar/analys Målet för driftskostnad per kvadratmeter uppnåddes inte, vilket förklaras av ökade kostnader för felavhjälpande underhåll och försäkringsskador. 26 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Mål Företagshälsovård och hälsofrämjande arbetssätt Nämnden för Hälsan och Stressmedicins uppdrag att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag kunde i huvudsak bedrivas enligt plan. En utmaning var bland annat att kunna rekrytera efter pensions avgångar och tjänstledigheter så att Hälsan & Arbets livet ska kunna möta den höga efterfrågan från Västra Götalands regionens alla förvaltningar och bolag. FoU-verksamheten Institutet för stressmedicin (ISM) arbetade via utbildning, seminarier och webben vidare med uppdraget om kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterad ohälsa. Det elektroniska nyhetsbrev ISM publicerar fick ett ökande antal prenumeranter. Prestationer speglar dels efterfrågan på tjänster till förvaltningar och bolag, dels regionövergripande satsningar. Exempel är satsningar på att få ner den ökande sjukfrånvaron, arbetet för att uppfylla normtalen för antal underställda per chef, medverkan i utredningen av framtidens administrativa miljöer och utveckling av det hälsofrämjande arbetet. Genom att anpassa bemanning utifrån verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar, har Hälsan och Stressmedicin en ekonomi i balans och god kostnadskontroll. Kostnaderna för 2015 var lägre än budget trots en högre omsättning. Utifrån den återkoppling avseende verksamhetens effektivitet och kvalitet som riktlinjerna möjliggör via kundråd, FHV-råd och handlingsplandialogen med förvaltningar och bolag, ska tjänster och kunskapsspridning utvecklas. En kvalitetsansvarig tillsätts i Hälsan och Arbetslivet under 2016 för att förvaltningen kontinuerligt ska kunna följa upp att beslutade rutiner och processer följs i hela verksamheten, enligt den externa certifiering Hälsan och Arbetslivet har. För att nå målet har Hälsan och Stressmedicin fortsatt att utveckla dialogen med verksamheterna genom kundanpassade mötesformer, vidareutveckling av webb och andra digitala informationskanaler samt förbättrat tillgängligheten till telefon bokning och rådgivning. Vidare har förvaltningen utifrån forskning och praktik utvecklat ytterligare tjänster inom det hälsofrämjande området inklusive utbildning för chefer och andra målgrupper. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 27

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Strategisk lednings- och uppsiktsverksamhet Uppdrag Fokusera åtgärder som bidrar till bättre samordning, utveckling och förstärkning av den övergripande interna kontrollen i organisationen Utvecklingen av det regiongemensamma arbetet fortsatte under året. Nya reglementen för samtliga nämnder och styrelser antogs av regionfullmäktige under hösten och arbetet med revidering av ägardirektiv till Västra Götalandsregionens helägda bolag pågår. Standard för instruktion till förvaltningschef togs fram. Förslag till ledningssystem på koncerngemensam nivå för hälso- och sjukvård utifrån socialstyrelsens krav togs fram och redovisas i regionstyrelsen i början av 2016. En översyn av regionfullmäktiges styrande dokument genomfördes och motsvarande översyn av regionstyrelsens styrande dokument pågår. Under året fortsatte även arbete med att utveckla koncernens verksamhetsuppföljning. Andra viktiga arbeten är genomförandet av det nya Koncernkontoret och styrmodeller för internservice via Regionservice samt IS/ IT. Under året påbörjades också ett långsiktigt arbete för att införa ett koncerngemensamt ledningssystem. Region styrelsen får i uppdrag att fullfölja arbetet med produktions- och kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvården samt återkomma med lägesrapporter under året. Fullfölja arbetet med produktions- och kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvård Den beslutade koncentrationen av ventrikel- och rektalcancer genomfördes från den 1 januari 2015. Övrigt arbete med att koncentrera utbudspunkter inom vissa diagnoser enligt region styrelsens beslut i december 2013, fortgår enligt plan. För att komma vidare har koncernledningsgruppen beslutat att skynda på processen, målet är att beslutet ska vara genomfört 2018. Det är angeläget att produktionsstyrning samt koncentration av vissa kirurgiska ingrepp genomförs i syfte att dels öka patientsäkerheten och dels optimera operationsresurserna. I mitten av april 2015 beslutade regionfullmäktige om inriktningen för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet. I beslutet ingick att lokalisera ett specialist sjukhus till Frihamnen. Regionstyrelsen fattade i november beslut om att ett andra specialistsjukhus ska byggas på Högsbo Sjukhus. En utredning om huruvida det ska finnas ett dagkirurgiskt centrum även vid detta specialistsjukhus är påbörjad. En projektorganisation för det fortsatta arbetet håller på att ta form. Inför 2015 hade för första gången produktionsuppdrag för basvolymer och tilläggsuppdrag inom delvis särskilda ekonomiska ramar fördelats till sjukhusen inom de områden där tillgängligheten är som sämst. Uppdragen följdes upp varje månad med regelbunden återrapportering till ägasutskottet. Arbetet med att få flöden mellan sjukhusen att fungera ställer höga krav på hela organisationen och är ett fortsatt förbättringsområde. Inför 2016 har på samma sätt elektiva volymer preciserats och är nu en del av beställningen i vårdöverenskommelserna. Under 2016 införs det regionala produktionsplaneringssystemet ProKap. Genomföra en översyn av de centrala kanslierna i syfte att sänka kostnaderna med 20 mnkr per år Den nya gemensamma förvaltningen, Koncernkontoret, etablerades i april. Samtidigt överfördes inköp från servicenämnden till regionstyrelsen. Kostnadssänkning genomfördes 2015 i enlighet med uppdraget. I detaljbudget för regionstyrelsen 2016 säkerställdes att den totala personalkostnaden för ingående verksamheter sänkts med 20 miljoner kronor och därutöver med 6 miljoner kronor motsvarande det effektiviseringskrav som ålagts förvaltningen. Utreda förutsättningar för hur en samlad kvalitetsdriven verksamhetsutveckling inom Västra Götalandsregionens verksamheter kan genomföras Regionstyrelsen beslutade under året om hur uppsiktsplikten ska säkerställas genom olika aktiviteter. Verksamhetsuppföljningen fick successivt ett ökat fokus på analys, slutsatser och förslag till åtgärder. Ägarutskott och regionstyrelse träffade vid ett flertal tillfällen under året presidier för akutsjukhusen och Närhälsan i syfte att informera sig om hur dessa arbetar för att komma tillrätta med prognosticerade underskott. Vidare träffade ägarutskott och regionstyrelse presidier och förvaltningschefer inom regional utveckling och serviceverksamheter för att informera sig i aktuella frågor. Regionstyrelsen beslutade att arbetet med resursfördelnings- och ersättningsmodeller ska prioriteras. Andra viktiga arbeten är genomförandet av det nya Koncernkontoret och styrmodeller för internservice via Regionservice samt IS/IT. Under året påbörjades också ett långsiktigt arbete för att införa ett koncerngemensamt ledningssystem. 28 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Återkomma med förslag på hur uppföljning och jämförelse av produktivitet i Västra Götalandsregionens verksamhet kan genomföras Se uppdrag Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningar för hur en samlad kvalitetsdriven verksamhetsutveckling inom Västra Götalandsregionens verksamheter kan genomföras. Återkomma med förslag på hur samverkan med kommunerna ytterligare kan fördjupas Samverkan med kommunerna i de olika samverkansorganisationerna fortsatte i den nationella äldresatsningens anda och revidering av handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre kommer inom kort att avslutas. Återkomma med förslag på åtgärder och incitament som kan stimulera till ekonomisk balans i verksamheten Se mål Regionstyrelsen ska genom sin lednings- uppsiktsverksamhet verka för att regionens nämnder och styrelser tillämpar god ekonomisk hushållning samt bedriver verksamheten med hög kvalitet och inom fastställda ekonomiska ramar. Stimulera och bidra till utveckling av olika verksamhetsanpassade arbetstidsmodeller för att förbättra medarbetarnas delaktighet och arbetsmiljö Regiongemensamma aktiviteter har under flera år genomförts för att stödja förvaltningarna i arbetet med verksamhetsanpassad bemanning. Det har gällt både inom vilka kompetenser det behövs och när det behövs. Inom hälso-och sjukvården pågår flera uppdrag som ska stärka arbetet med verksamhetsanpassad bemanning, till exempel uppgiftsväxling. Detta arbete omfattar samtliga yrkesgrupper inom hälso-och sjukvård. Under 2015 vidtogs ett antal åtgärder för att stärka cheferna i deras ansvar för att arbetstidsförläggningen. Bland annat togs ett antal anvisningar fram avseende olika arbetstidsmodeller och utbildningar planerades som kommer att genomföras våren 2016. Det fortsatta arbetet med verksamhetsanpassad bemanning och arbetstidsförläggning är omhändertaget inom ramen för uppdraget Kontinuitet i vården och arbetstidsförläggning 2016 och de fokusområden som anges i budget för 2016. I samband med detaljbudgeten för 2015 beräkna de ekonomiska konsekvenserna av den nya politiska organisationen samt ta fram förslag till eventuell omfördelning mellan nämnder och styrelser Uppdraget slutfördes i detaljbudget 2015. Mål Standardisera metoder, modeller och arbetsformer Se Fokusera åtgärder som bidrar till bättre samordning, utveckling och förstärkning av den övergripande interna kontrollen i organisationen. Under 2015 påbörjades arbetet med att införa ett nytt ärende hanteringssystem i hela Västra Götalandsregionen. Under 2016 går bland annat några av sjukhusen och Koncernkontoret in med sina respektive politiska myndigheter in i systemet. Breddinförandet beräknas vara klart 2017. God ekonomisk hushållning och verksamhet med hög kvalitet Koncernkontoret genomför planerade uppföljningsmöten (controlling) med förvaltningar, nämnder och styrelser. Förvaltningar inom RUN omfattas av två till fyra tillfällen. Förvaltningar inom Hälso- och sjukvård omfattas av fem till sju tillfällen, vid två av dessa genomför regionchefläkaren uppföljning av förvaltningarnas resultat i medicinska kvalitetsregister. Sammanfattande dokumentation från uppföljning dokumenteras och återrapporteras i Controllingboken. Underlag från uppföljning i kombination med månatlig uppföljning (Snabbfakta) utgör underlag för regiondirektörens information till ägarutskott och regionstyrelse. Härutöver genomför regiondirektör, ägarutskott samt regionstyrelse särskilda uppföljningsmöten med förvaltningar respektive deras presidier. I de fall verksamheter visar negativt resultat ställer regionstyrelsen krav på åtgärdsplaner och särskild uppföljning. Varumärket Västra Götalandsregionen ska stärkas MÅL OCH INDIKATORER Andel i SOM-undersökningen som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hur den regionala demokratin fungerar Mål Uppfyllelse Färg 80 % 67 % Kommentar/analys Under 2015 planlades det systematiska varumärkesarbetet och det kommer att drivas vidare under 2016 med förstudie, förankringsarbete, plattformsframtagande och förberedelse för genomförande under nästföljande år. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 29

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Utveckla samarbetet med externa aktörer Västra Götalandsregionens externa påverkansagenda som antogs av regionstyrelsen i december innehåller sex viktiga påverkansfrågor. Dokumentet är ett sätt att samla och tydlig - göra de frågor som är viktiga för utvecklingen i Västra Götaland. Under hösten pågick ett aktivt arbete för flertalet av om rådena. Skrivningar har producerades, dialogmöten och seminarier ägde rum och i många fall medverkade även regionala experter i bilaterala samtal med nationell- och europeisk nivå. Ambitionen är att på ett liknande sätt samla prioriterade påverkansfrågor under Beredningen för hållbar utveckling. I början av 2016, kommer grundbultarna för Agenda Västra Götaland att behandlas. Det bör framhållas att dialogen och samarbetet med universitet och högskolor, företag, institut, vetenskapsparker och andra viktiga aktörer inom Västra Götaland är avgörande för varumärket som sådant. Västra Götalandsregionen driver en stor del av sitt internationella engagemang genom medlemskap i organisationer. Som exempel är Västra Götalandsregionen en mycket aktiv part i sin roll som vice ordförande i Nordsjökommissionen och som ordförande och vice ordförande i arbetsgrupperna marina resursgruppen samt turism- och kulturgruppen. Inom AER (Assembly of European Regions) har Västra Götalandsregionen finansministerpositionen och därmed stort inflytande över organisationen och dess inriktning. Flertalet arrangemang med beslutsfattare arrangerades genom Västra Götalandsregionens representationskontor i Stockholm och med stark koppling till den externa agendan. Representationskontoret i Bryssel var under utveckling med tre nya medarbetare och en fokusering av uppdraget är påbörjad. Kontoret utgår till stor del från den externa påverkansagendan i sitt arbete. Trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Det finns ett etablerat arbetssätt med att följa upp kompetensförsörjningsbehovet på region- och förvaltningsnivå. Förvaltningarnas planer har en enhetlig struktur, utgår från gemensamma definitioner samt följer ett gemensamt arbetssätt. Arbetet säkras genom att det utgår från Ledningssystem för kompetensförsörjning Svensk Standard och att förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan integreras i budgetprocessen. 2015 års sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner visade att de största obalanserna finns avseende sjuksköterskor, specialistläkare, psykologer, tandsköterskor, medicinska sekreterare och undersköterskor. Bedömningen är att de pågående insatser som görs för yrkesgrupperna har en påverkan på attraktionskraften, vilket gör att det blir lättare att rekrytera kompetens och att insatserna skapar ökad möjlighet att behålla och utveckla befintliga medarbetare. En utmaning är att vara fortsatt uthållig i arbetet och följa samt utvärdera effekter och resultat av pågående insatser. Att erbjuda kliniska utbildningsplatser av god kvalitet och i tillräcklig omfattning är en förutsättning att klara utbildningsuppdraget för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Genom en god planering av utbildningsuppdraget ökar möjligheten att behovet av unga medarbetare med attraktiv utbildning kan tillgodoses. MÅL OCH INDIKATORER Hållbart Medarbetarengagemang (HME) Medarbetare som gärna rekommenderar Västra Götalandsregionen som arbetsgivare enligt medarbetarenkäten. Mål Uppfyllelse Färg 75,0 % 76,0 % 60,0 % 57,8 % Kommentar/analys Under 2015 genomfördes den regionala medarbetarenkäten för andra gången. Medarbetarenkäten är ett verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att regelbundet mäta och följa upp arbetsklimatet inom alla förvaltningar. Resultatet ligger till grund för lokala handlingsplaner och strategiska beslut på ledningsnivå för att utveckla verksamheten och arbetsmiljön. 30 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Västra Götalandsregionens Medarbetare Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 31

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Långsiktig kompetensförsörjning Personalvolym och struktur Vid årsskiftet hade Västra Götalandsregionen 52 592 anställda, vilket är 582 fler än föregående år. Antalet tillsvidareanställda ökade medan antalet visstidsanställda minskde. Medelåldern för kvinnor var 46,9 år och män 46,0 år. Extern personalomsättning ökade med 0,8 procentenheter till 8,2 procent. Antalet nettoårsarbetare ökade med 281. Störst var ökningen bland administration, läkare, medicinska sekreterare och sjukhustekniker/lab personal. Ökningen av nettoårs arbetare förklaras bland annat av utökade uppdrag, anpassningar till normtalet för underställda per chef och förändrad bemanning. Heltid är norm vid tillsvidare anställningar och andelen ofrivilligt deltidsanställda minskade till 0,2 procent. ANTAL ANSTÄLLNINGAR OCH KÖNSFÖRDELNING PER ÅLDERGRUPP, MÅNADSAVLÖNADE Kvinnor Ålder Män 65 60 64 55 59 50 54 45 49 40 44 35 39 30 34 25 29 20 24 0 19 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 1 000 2 000 Västra Götalandsregionens förvaltningar NETTOÅRSARBETARE PER PERSONALGRUPP Antal varav % män Andel av Förändring totalt Antal % Sjuksköterskor, barnmorskor 10 724 12,8 26,2-78 -0,7 Undersköterskor m.fl. 6 489 14,8 15,9 27 0,4 Läkare 4 989 50,4 12,2 72 1,5 Tandläkare 736 33,9 1,8-2 -0,3 Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 1 654 0,9 4,0 37 2,3 Medicinska sekreterare m.fl. 2 641 1,8 6,5 46 1,8 Rehabilitering och förebyggande 3 427 16,0 8,4 27 0,8 Sjukhustekniker/ labpersonal 1 723 30,5 4,2 40 2,4 Utbildning, kultur och fritid 672 31,4 1,6-6 -0,9 Teknik, hantverkare 1 172 79,6 2,9-10 -0,8 Kök, städ, tvätt 1 561 25,5 3,8-8 -0,5 Administration 5 082 25,6 12,4 136 2,8 Totalt 40 870 22,2 100,0 281 0,7 Västra Götalandsregionens förvaltningar Fortsatt satsning på specialistsjuksköterskeutbildning och nyutexaminerade sjuksköterskor Målet med satsningen på specialistsjuksköterskeutbildningarna är att på sikt säkerställa tillgången på specialistsjuksköterskor. Sammanlagt är 239 sjuksköterskor under specialistutbildning. Under 2015 avsattes 20 miljoner kronor till förstärkt yrkesintroduktion av nyutexaminerade sjuksköterskor. Detta ger förutsättningar att marknadsföra Västra Götalandsregionen som en attraktiv arbetsgivare och för att säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor på kort och lång sikt. Begränsat användande av sjuksköterskor från bemanningsföretag Under året fortsatte arbetet med att systematiskt minska behovet av bemanningsföretag. Från den 1 oktober begränsades möjligheten att anlita bemanningsföretag för sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen. Målet är att bli oberoende av bemanningsföretag för sjuksköterskor. Detta ska på sikt leda till bättre kontinuitet och ökad patientsäkerhet, samt minskade kostnader. Karriärutvecklingsmodell med koppling till löneutveckling för sjuksköterskor och barnmorskor Under året togs en regiongemensam karriärutvecklingsmodell kopplad till löneutveckling för sjuksköterskor och barnmorskor fram. Modellen ska bidra till att behålla erfarna sjuksköterskor så att de stannar kvar i Västra Götalandsregionen och utvecklas i den patientnära vården. Utlandsutbildad hälso- och sjukvårdspersonal (från länder utanför EU) Det stora antalet nyanlända med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvård är en viktig resurs för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Regeringen har infört ett snabbspår för de 21 legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvård och i anslutning till detta ser Socialstyrelsen över valideringsprocessen för personer med utbildning utanför EU. Under 2015 avsattes 1,3 miljoner kronor till att finansiera tio provtjänstgöringsplatser för specialistläkare. Språkutbildning i yrkessvenska för asylsökande läkare genomfördes. Uppgifts- och kompetensväxling En metod för systematiskt införande av uppgifts- och kompetensväxling togs i bruk. Metoden är kopplad till produktions- och kapacitetsplanering samt kompetensförsörjningsplaner. Syftet är att nyttja befintlig kompetens på ett optimalt sätt för att frigöra resurser och underlätta kompetensförsörjningen, samt stödja förvaltningarna i arbetet med uppgifts- och kompetensväxling. Styrning av ST-läkare Västra Götalandsregionen har beslutat att öka ST-styrningen genom att centralt styra delar av dimensioneringen av STläkare. Basen i styrningen utgår ifrån att varje förvaltning har en fungerande ST-styrning. Vidare innebär beslutet fördelning mot specialitet, uppföljning av utbildningsansvar och leverans av specialister. 32 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Införande av en VGR-akademi Syftet med VGR-akademin är att samordna befintliga aktiviteter och verksamheter som arbetar med kompetensutveckling på den regionala nivån och svara för externa utbildningskontakter. Västra Götalandsregionen har beslutat att starta en egen utbildnings- och konferensverksamhet på Nya Varvet i Göteborg. Arbetsmarknadsinsatser Insatser för att minska ungdomsarbetslösheten genomfördes inom PILA (Praktik, Introduktion Lärande och Arbete) genom yrkesintroduktionsanställningar och praktikplatser. En modell för att anställa studentmedarbetare infördes. Tydligare samarbetsformer med Arbetsförmedlingen utvecklades. Lönebildning Ojämn personalstruktur orsak till löneskillnader Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsatte att minska. I december var kvinnornas medellön 80 procent av männens, en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med 2014. Bilden överensstämmer med landstingssektorn i övrigt och förklaras av att männen i större utsträckning återfinns i yrken med högre utbildning och högre löner, till exempel läkare, tandläkare och chefer. Kvinnors medellön i förhållande till mäns medellön har ökat under de senaste åren. Var kvinnor och män finns i organisationen är fortfarande den viktigaste orsaken till löneskillnader. För att öka kvinnornas medellön i förhållande till männens krävs en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i de olika yrkesgrupperna. Fortsatt satsning på prioriterade grupper För att nå målbilden för lönestrukturen fortsätter arbetet med att öka medellönerna för de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvård med medellång högskoleutbildning. De är lönepolitiskt prioriterade eftersom medellönenivån är låg i jämförelse med andra yrkesgrupper med likvärdiga arbetsuppgifter. I budgeten har 50 miljoner kronor per år avsatts 2013 2017 för att förstärka berörda förvaltningars satsningar på de prioriterade yrkesgrupperna i samband med löneöversyn. De lönepolitiskt prioriterade grupperna har i samband med 2015 års löneöversyn haft en löneutveckling på 3,4 procent, 1 040 kronor per månad. Övriga grupper har haft en löneutveckling på 2,6 procent, 860 kronor per månad. Det totala utfallet av löne översynen blev 2,9 procent, 930 kronor per månad. Medellön kvinnor 30 740 23 722 53 694 44 161 26 105 24 828 31 135 29 505 30 837 28 859 22 701 MEDELLÖN OCH KÖNSFÖRDELNING PER PERSONALGRUPP, MÅNADSAVLÖNADE Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Medicinska sekreterare m.fl. Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Medellön män 30 294 23 190 57 454 45 992 26 906 24 349 31 611 30 362 30 925 29 250 22 213 36 446 Administration 44 192 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Västra Götalandsregionens förvaltningar Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 33

Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Ledarskap Fokus på bättre organisatoriska förutsättningar för cheferna Regiondirektören har tagit beslut om ett koncerngemensamt normtal på 10-35 direktunderställda medarbetare per chef. Syftet är att skapa en effektiv och kvalitetssäker verksamhet genom att öka chefers förutsättningar att utföra sitt uppdrag. I december 2015 hade 58,6 procent av cheferna 10-35 direktunderställda medarbetare, en ökning med 5,3 procent jämfört med föregående år. Exempel på genomförda aktiviteter i förvaltningarna är in förande av ytterligare chefsled och delning av stora avdelningar i syfte att uppnå normtalet. Flera förvaltningar har påbörjat arbetet med att stärka det administrativa stödet till cheferna. Vid rekryteringar av nya chefer i organisationen användes Centret för chefsrekrytering mer frekvent, från 30 rekryteringar 2014 till 60 rekryteringar 2015. Hälsa- och Arbetsmiljö På uppdrag av Arbetsmiljödelegationen (AMD) färdigställdes Guide för Hälsa och Arbetsmiljö och en regiongemensam arbetsmiljöutbildning etablerades. AMD beviljade medel för genomförande av produktionstekniska studier. Ambitionen är att hitta nya arbetssätt inom slutenvårdsarbete för att skapa ett hållbart, kvalitetssäkrat vårdarbete med en god arbetsmiljö som är mer resurseffektivt. Regionstyrelsens beslut om regiongemensam lägstanivå för friskvårdsbidrag införs successivt och ska vara fullt infört 2017. En aktivitets katalog infördes där medarbetare har möjligheter att få rabatt på olika tränings- och friskvårdsaktiviteter. För att entusiasmera förvaltningarnas hälsoinspiratörer har utbildningar och föreläsningar med tema rörelse och återhämtning genomförts. Sjukfrånvaron fortsätter att öka Sjukfrånvaron ökade med 0,5 procentenheter och var 6,7 procent. Ökningen har skett inom alla åldersintervall, men är störst inom gruppen 50 år och äldre. Ökningen har skett inom den långa sjukfrånvaron över 60 dagar, medan en minskning noteras inom intervallen 1-14 dagar och 15-59. För sjukfrånvaron över 60 dagar ses en ökning för kvinnorna medan männens sjukfrånvaro minskat. Ökningen följer utvecklingen i Västra Götalands län och hela riket. Verksamheterna bedriver ett aktivt arbete i nära samarbete med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron. Insatserna är av främjande, förebyggande och rehabiliterande karaktär. Förvaltningarna arbetade under året mer aktivt med att upprätta handlingsplaner gällande inriktning på företagshälsovårdsinsatser. Regiongemensamma erfarenhetsdagar gällande sjukfrånvaro har genomförts där bland annat handlingsplaner och främjande insatser lyfts fram. För att sänka sjukfrånvaron är implementeringen av normtal för antal medarbetare per chef ett prioriterat område. Under året påbörjades ett arbete med att införa ett IT-baserat rehabiliteringssystem i syfte att skapa bättre förutsättningar för arbetsanpassning och rehabilitering av medarbetare. Ett flerårigt samarbete har inletts med Försäkringskassan under benämningen Mobiliseringsinitiativ med syfte att hitta metoder för att minska inflödet av sjukskrivna. 34 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Västra Götalandsregionens Ekonomi Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 35

Förvaltningsberättelse Ekonomi 36 Ekonomisk utblick Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Den relativt starka tillväxten under de senaste åren har gjort att sysselsättningen vuxit och arbetslösheten gradvis pressats tillbaka. Återhämtningen i den globala ekonomin har däremot gått långsammare. Ett undantag är USA där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark och bidragit till att ekonomin nu växer i hygglig takt. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen svag och även i Kina har tillväxten bromsat in. I Europa är konjunkturläget generellt svagt. I Storbritannien och Tyskland utvecklas dock arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. Den svenska tillväxten bygger på en stark inhemsk efterfrågan. BNP växer snabbt och beräknas under 2016 öka med drygt 3 procent. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) beräkningar förväntas arbetslösheten ligga på 6,5 procent och inflationen öka till nära 2 procent mot slutet av 2016. Antalet arbetade timmar ökar och skatteunderlagstillväxten beräknas bli den största sedan 2008. Åren därefter beräknas dock tillväxten i den svenska ekonomin mattas av. Den offentliga sektorn förväntas trots detta fortsätta växa i snabb takt. Anledningen är en fortsatt snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 antas antalet invånare i Sverige öka med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så mycket som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen är en fortsatt omfattande flyktinginvandring. Efterfrågan på offentliga tjänster kommer därför vara fortsatt hög samtidigt som skatteunderlagstillväxten beräknas bli svagare än tidigare år. Att nå en ekonomi i balans kommer bli en stor utmaning för kommuner och landsting. Västra Götalandsregionens konjunkturbarometer som publicerades i november 2015, visar att konjunkturen i Västra Götaland har stärkts och företagen tror på en fortsatt uppgång under våren 2016. Optimismen är störst bland företag i fordonsindustri, byggverksamhet och företagstjänster. Även Arbetsförmedlingens prognos från december 2015 visar på en framtidstro hos de västsvenska företagen, vilket förväntas leda till fortsatt ökad sysselsättning under 2016. Även flyktingströmmarna förväntas bidra till den ökningen. Detta beror i det korta perspektivet på en ökad efterfrågan på arbetskraft inom offentlig sektor, men också i förlängningen i privat sektor. Arbetslösheten bedöms dock ligga kvar på i stor sett samma procentuella nivå som idag. Att arbetslösheten inte minskar, trots ökningen i antalet sysselsatta, beror på ett större utbud av arbetskraft till följd av ökad nettoinvandring. Västra Götalandsregionens ekonomiska utveckling Budgeten för Västra Götalandsregionen beslutades av regionfullmäktige i juni 2014 och pekade då på ett resultat på 156 mil joner kronor. I samband med 2015 års detaljbudget togs beslut om användning av eget kapital och tillåtelse att lösa upp obeskattade reserver på 137 miljoner kronor. Några förvaltningar budgeterade överskott på sammanlagt 33 miljoner kronor. I samband med delårsbokslutet i mars beslutade regionfullmäktige att tillåta tre av akutsjukhusen att överskrida budgeten med totalt 155 miljoner kronor. Det justerade resultatet för 2015 års budget slutade därför på -103 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 BUDGET 2015 Mnkr Beslutad budget 156 Regionutvecklingsnämnden eget kapital beslut 2014-30 Folktandvården eget kapital konkurrensutsatta delen -10 Ianspråktagande av eget kapital -90 Effekt av upplösning av obeskattade reserver -7 Budgeterat över/underskott 33 Budgeterat nytt resultat 2015 52 Tillåtna överskridande -155 Justerat resultat -103 Västra Götalandsregionen redovisar för året ett resultat på 761 miljoner kronor, vilket är 709 miljoner kronor bättre än beslutad budget. Av Västra Götalandsregionens knappt 50 förvaltningar och bolag redovisade 36 ett utfall enligt budget eller bättre. Störst utmaning att nå kostnadskontroll finns främst för akutsjukhusen med stora utmaningar även inom tillgänglighet och kompetensförsörjning. RESULTATUTVECKLING Mnkr 1 000 800 600 400 200 0-200 -400-600 -800-1 000 2011 2012 Årets resultat 2013 2014 Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster 2015 För att få en bättre jämförbarhet mellan åren 2011 och 2015 redovisas resultatet både inklusive och exklusive jämförelsestörande poster. De största jämförelsestörande posterna har under perioden varit sänkningar av RIPS-räntan (2011, 2013) samt återbetalningar av premier från AFA Försäkringar (2012, 2013, 2015). Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har, med undantag för 2014, varit positivt de senaste fem åren. Det har som högst varit 566 miljoner kronor och lägst -175 miljoner kronor. I relation till den totala bruttokostnaden motsvarar det skillnader på som mest +1,1 procent och som lägst -0,3 procent. BUDGETFÖLJSAMHET OCH PROGNOSSÄKERHET Mnkr 2015 2014 2013 2012 2011 Justerad budget 52-531 -167-560 -562 Prognos 200 0-650 400 0 Årets resultat 761-175 -301 926-858 Budgetföljsamhet* 1,3% 0,7% -0,3% 3,0% -0,6% Prognossäkerhet* 1,0% -0,3% 0,7% 1,1% -1,9% * Avvikelse i relation till bruttokostnader

Förvaltningsberättelse Ekonomi De senaste fem åren har budgeten endast varit i balans 2015. För tre av åren har utfallet blivit bättre än budget och om jämförelsestörande poster exkluderas så har resultatet blivit bättre än budget under hela femårsperioden. Årets resultat innebär en budgetavvikelse på 709 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 procent av bruttokostnaderna. Avvikelsen mellan prognosen i augusti och det slutgiltiga resultatet uppgick till 561 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent av bruttokostnaden. Årets avvikelse beror främst på återbetalning från AFA Försäkring samt högre specialdestinerade och generella statsbidrag än beräknat. Under den senaste femårsperioden ligger träffsäkerheten, med något enstaka undantag, både när det gäller budget och prognos runt 1 procent fel i relation till bruttokostnaden. Verksamheternas resultat RESULTATSAMMANSTÄLLNING Mnkr Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Hälso- och sjukvård -226-88 -279 Regional utveckling -3-33 43 Serviceverksamheter 10 22 191 Regiongemensamt 215 2 203 Verksamheternas resultat -4-97 158 Centrala finansiella poster 591 156-364 Koncernjustering 173-7 32 Finansiellt resultat 764 149-332 SUMMA 761 52-175 Inom hälso- och sjukvården är det akutsjukhusen som står för den negativa budgetavvikelsen. Sammantaget uppgår resultaten till -356 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -283 miljoner kronor. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen fattade regionfullmäktige i samband med delårsrapporten i mars beslut om att godkänna budgetavvikelser på tre av regionens akutsjukhus motsvarande -155 miljoner kronor. Vidare fick samtliga akutsjukhus under året i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för att uppnå en ekonomi i balans. Regionstyrelsen fick också i uppdrag att utarbeta förslag till regional åtgärdsplan på koncern-/systemnivå för gemensamma åtgärder som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. Totalt sett är Västra Götalandsregionens resultat 936 miljoner kronor bättre än föregående år. Det är främst det finansiella resultatet som står för förbättringen då verksamheternas samlade resultat är något sämre än 2014. Det finansiella resultatet är 764 miljoner kronor vilket är 1 096 miljoner kronor bättre än 2014. Den viktigaste förklaringen till det goda resultatet är en positiv utveckling av skatteunderlaget samt höjd skatt. Intäkter mnkr 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 INTÄKTSUTVECKLING 2,3 2011 9,1 2012 Under den senaste femårsperioden har Västra Götalandsregionen ökat de totala intäkterna med i genomsnitt 4,7 procent per år. I detta ingår den intäktsökning som skedde 2012 efter skatteväxling från kommunerna till Västra Götalandsregionen för kollektivtrafik. Som en direkt följd av detta steg verksamhetens intäkter med 2,5 procent mellan 2011 och 2012 till cirka 20 procent av verksamhetens totala intäkter. En andel som sedan varit i stort sett konstant. Även om de generella statsbidragen har varierat under perioden kan självfinansieringsgraden för verksamheten anses ha varit stabil. INTÄKTER Utfall Förändring mot 2014 Mnkr 2015 mnkr % Såld vård 1 608 93 6,2 Patientavgifter 1 436 39 2,8 Specialdestinerade statsbidrag 2 099 339 19,3 Biljettintäkter 3 183 165 5,5 Övriga intäkter 3 447 155 4,7 Summa verksamhetens intäkter 11 773 792 7,2 Skatteintäkter 37 480 2 740 7,9 Kommunalekonomisk utjämning 4 126-101 -2,4 Generella statsbidrag 3 711 164 4,6 Summa skatt, utjämning, generella statsbidrag 2013 2014 2015 45 317 2 802 6,6 Finansiella intäkter 268 79 42,1 SUMMA INTÄKTER 57 359 3 674 6,8 3,9 1,3 Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Verksamhetens intäkter Intäktsutveckling 6,8 % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Verksamhetens intäkter under 2015 ökade med 792 miljoner kronor jämfört med 2014. Det motsvarar en ökning med 7,2 procent. Ökningen står bland annat att finna i en engångspost då Västra Götalandsregionen erhållit återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring om 250 miljoner kronor. Andra väsentliga ökningar är intäkter för såld vård Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 37

Förvaltningsberättelse Ekonomi som ökat med 93 miljoner kronor, samt erhållna specialdestinerade statsbidrag vilka höjts med 339 miljoner kronor. De statsbidrag som ökat är främst medel för vård till asylsökande och standardiserade vårdförlopp. Även biljettintäkterna ökade, främst som en följd av att Västtrafik höjt biljettpriserna vilket har gett 143 miljoner kronor och motsvarar en ökning med 4,9 procent jämfört med 2014. De samlade skatteintäkterna ökade 2015 med 2 740 miljoner kronor vilket är en ökning med 7,9 procent jämfört med 2014. Drygt 1 150 miljoner kronor av dessa förklaras med skattehöjningen om 35 öre till 11,48 kronor. Dessutom ökade skatteintäkterna för att löner och pensioner steg mer än under 2014 samt att skatteunderlaget 2015 påverkades av ändrade avdragsregler. Det generella statsbidraget för läkemedel ökade med 141 miljoner kronor under 2015. De huvudsakliga skälen var att regeringen under 2015 beslutade att betala ut drygt 49 miljoner kronor till Västra Götalandsregionen för behandling av Hepatit C avseende 2014 men också att ersättningsnivån för läkemedelsförmånen höjts. Dessutom löstes den så kallade vinst-/förlustdelningsmodellen ut då rikets totala läkemedelskostnader avvek med mer än tre procent från beloppen i avtalet. Detta ger ett tillskott till Västra Götalandsregionen på ytterligare 51 miljoner kronor. Totalt sett översteg utfallet på intäkter budget med 467 miljoner kronor. Det är främst de specialdestinerade och generella statsbidragen samt finansiella intäkter som bidrog till den positiva budgetavvikelsen. Skatteintäkterna blev något sämre än budgeterat på grund av att skatteunderlaget utvecklades sämre än vad som prognostiserats. Kostnader mnkr 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 KOSTNADSUTVECKLING 2,1 2011 Kostnader 7,1 2012 3,9 4,1 2013 2014 Kostnadsutveckling 2015 Västra Götalandsregionens bruttokostnader 2015 ökade med 2 638 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 4,9 procent. Sett ur ett femårsperspektiv är detta en hög siffra då den genomsnittliga kostnadsökningen under perioden uppgår till 4,4 procent. I genomsnittet ingår då kostnadsökningen kopplat till att ansvaret för kollektivtrafiken fullt ut överfördes till Västra Götalandsregionen 2012. Den budgeterade kostnadsökningen var 2 982 miljoner kronor eller 5,6 procent jämfört med utfallet 2014. Totalt blev kostnaderna 242 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är främst 4,9 % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 övriga kostnader som avviker positivt mot budgeterat, vilket förklaras av att medel för strategiska insatser inte använts fullt ut. De största kostnadsökningarna återfinns inom kostnadsslagen personal inklusive bemanningspersonal, övriga kostnader samt köpt vård. KOSTNADER Utfall Förändring mot 2014 Mnkr 2015 mnkr % Personalkostnader inkl. bemanning -28 522 922 3,3% Köpt vård -4 041 360 9,8% Läkemedelskostnader -4 528 282 6,6% Material och varor -3 406 108 3,3% Trafikkostnader -6 302 258 4,3% Avskrivningar och nedskrivningar -1 967 76 4,0% Övriga kostnader -7 506 632 9,2% Summa verksamhetens kostnader -56 272 2 638 4,9% Finansiella kostnader -326 100 44,3% SUMMA KOSTNADER -56 598 2 738 5,1% Personalkostnader Posten personalkostnader består av löner, övriga personalkostnader, pensioner och arbetsgivaravgifter. Den största kostnadsposten av dessa är löner som ökade med 3,7 procent jämfört med 2014, vilket var i nivå med budget. Löneöversynen bidrog med ungefär två tredjedelar till lönekostnadsökningen och volymökningar stod för resterande tredjedel. I kostnaderna för löneöversynen ingår 50 miljoner kronor för Västra Götalandsregionens särskilda satsning för mer jämställda löner. Denna låg på samma nivå som under 2014. Lönekostnadsökningen till följd av fler nettoårsarbetare finns främst inom Hälso- och sjukvårdsverksamheterna där man bland annat anställt fler läkare, undersköterskor och administrativ personal jämfört med 2014. Pensionskostnaderna exklusive värdesäkring ökade under året med 46 miljoner kronor och uppgår till 3 485 miljoner kronor. Orsaken till ökningen är bland annat fler antal anställda men också att fler anställda har nått över gränsen på 7,5 inkomstbasbelopp så att de får förmånsbestämd avtalspension (FÅP). Det är storleken på det underliggande inkomstbasbeloppet som styr hur många anställda som kvalificerar sig för FÅP. Under 2015 skedde det en successiv utfasning av lägre arbets givaravgifterna för unga under 25 år, vilket innebar högre kostnader för Västra Götalandsregionen som koncern. Från och med den 1 juni 2016 kommer arbetsgivaravgifter för unga vara i nivå med övriga anställda under 65 år. Kostnaderna för bemanningsföretag ökade med 37 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7,3 procent jämfört med 2014. Totalkostnaden uppgick till 550 miljoner kronor. Kostnader för inhyrda läkare utgör merparten av totalkostnaden, men den ökade endast marginellt under året. Vad gäller inhyrning av sjuksköterskor ökade kostnaden med 40 miljoner kronor till totalt 110 miljoner kronor. 38 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi För att minska kostnaderna för bemanningsföretag samt med förhoppning om att förbättra den egna rekryteringen beslutade sjukhusens förvaltningsledningar att upphöra med inhyrning av sjuksköterskor från och med den 1 oktober 2015. Detta har inneburit att kostnadstakten bromsats upp. Kostnaderna för bemanningssjuksköterskor under det sista kvartalet 2015 understeg kostnaderna motsvarande period 2014 med 5 miljoner kronor. Stoppet för att anlita bemanningssjuksköterskor fortsätter gälla under 2016. Köpt vård Kostnader för köpt vård ökade med 360 miljoner kronor, motsvarande 9,8 procent under 2015. En nedbrytning av förändringen pekar på några större förklaringsorsaker: Kostnader för ersättning till privata vårdcentraler inom vårdval VG Primärvård ökade med 165 miljoner kronor. Det förklaras av att en allt större andel av den totala vården inom VG Primärvård utförs av privata vårdcentraler inom vårdvalssystemet. Ersättning till privata vårdgivare inom Vårdval Rehab har ökade med 147 miljoner kronor. Sedan valfrihetssystem för rehabilitering infördes har en stor mängd privata rehabenheter kompletterat Närhälsans rehabverksamhet. Kostnader för köpt rehabvård under 2014 blev relativt blygsamma då vårdvalet infördes den 1 september 2014 och de privata enheterna var i en uppbyggnadsfas. Externt köpt vård på specialistvårdsnivå ökade med 106 miljoner kronor. Största enskilda förklaringspost är den öppenvård i Bäckefors, Strömstad och Lysekil som upphandlats av Praktikertjänst och som därmed gick över från NU-sjukvården till privat regi. Avtalet omfattar prestationsbaserad ersättning motsvarande drygt 50 miljoner kronor. Läkemedelskostnader Västra Götalandsregionens kostnader för läkemedel ökade under 2015 med 6,6 procent jämfört med föregående år. De främsta faktorerna är en betydande kostnadsökning kopplad till läkemedel för behandling av hepatit C, inflammatorisk sjukdom, malign tumörsjukdom samt antikoagulantia. Kostnadsökningarna inom nämnda områden är förväntad och följer i stort prognos, undantaget är läkemedel mot inflammatorisk sjukdom där kostnaderna ökar mer än förväntat. Ytter - ligare ökande, oförutsedda, kostnader ses inom ett antal områden till exempel blodersättning, neuroleptika och läkemedel mot ögonsjukdomar. Den kraftiga ökningen av läkemedelskostnader på sjukhusen kulminerade i november. Prognosen för sjukhusen framöver är fortsatt ökande läkemedelskostnader men dock i en svagare ökningstakt än under 2015. Primär vården och privata vårdgivare som grupp har i stort sett oförändrade läkemedelskostnader på totalen. Inom posten återfinns dock såväl kostnadsminskningar för exempelvis läkemedel mot obstruktiva luftvägssjukdomar till följd av generikaalternativ, som kostnadsökningar för bland annat nytt antikoagulantia och en rad skilda diabetesläkemedel. Under 2016 kan vi dock förvänta oss ökade kostnader för läkemedel inom primärvården. Samtidigt som kostnaderna för läkemedel har ökade i Västra Götalandsregionen så ökade också statsbidraget för läkemedelsförmånerna med 141 miljoner kronor. Det innebär att hälften av kostnadsökningen 2015 täcks genom ökade stats bidrag. Trafikkostnader De direkta trafikkostnaderna, det vill säga ersättningar till trafikföretagen som Västtrafik upphandlar för genomförande av beställd kollektivtrafik, ökade under året med 4,3 procent. Ökningen beror främst på indexuppräkning av befintliga avtal, satsningar på ny trafik samt nya avtal efter upphandling. Avtalen löper över långa tidsperioder. I avtalen ingår index som korrigeras under löptiden. Även relativt små indexförändringar ger stora kostnadsförändringar för Västtrafik eftersom de påverkar en stor del av kostnadsmassan. Övriga kostnader De övriga kostnaderna ökade under 2015 med 632 miljoner kronor jämfört med 2014. Det motsvarar en ökning med 9,2 procent. De huvudsakliga kostnadsökningarna finns inom köp av övriga tjänster 197 miljoner kronor exempelvis kostnader för köp av IT-tjänster samt konsulttjänster för utredning, övriga kostnader 133 miljoner kronor, köp av verksamhetsanknutna tjänster exempelvis laboratorie- och röntgentjänster inom hälso- och sjukvård 100 miljoner kronor. Nettokostnadsutveckling NETTOKOSTNADSUTVECKLING EXKL JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER mnkr 50 000 45 000 40 000 4,4 35 000 4,1 3,8 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 1,0 5 000 0 2011 2012 2013 2014 Nettokostnader Nettokostnadsutveckling 2015 Nettokostnaden, kostnader som inte täcks av verksamhetens intäkter utan finansieras via skatter och generella statsbidrag, ökade under 2015 med 2 096 miljoner kronor jämfört med 2014. Det motsvarar en ökning med 4,9 procent. Utvecklingen är i paritet med budget. Nettokostnaden rensat för jämförelsestörande poster hade procentuellt samma utveckling som bruttokostnaden 4,9 procent. 4,9 % 6 5 4 3 2 1 0 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 39

Förvaltningsberättelse Ekonomi NETTOKOSTNADSANDELSUTVECKLING Procent 2015 2014 2013 2012 2011 Snitt Verksamheten/skatteintäkter och statsbidrag 86,7 87,8 86,6 87,0 88,4 87,3 Pensioner/skatteintäkter och statsbidrag 7,7 8,1 7,5 7,4 7,0 7,5 Avskrivningar/skatteintäkter och statsbidrag 4,3 4,4 4,1 3,9 3,4 4,0 Finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag 0,1 0,1 0,5 0,8 0,1 0,3 Nettokostnadsandel exkl jämförelsestörande poster 98,8 100,4 98,7 99,0 98,9 99,2 Jämförelsestörande poster -0,6 0 2,0-1,4 2,6 0,5 Nettokostnadsandel inkl jämförelsestörande poster 98,2 100,4 100,7 97,6 101,5 99,7 Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkter och statsbidrag som finansierar verksamhetens nettokostnader inklusive pensioner, avskrivningar och finansnetto. En nettokostnadsandel under 100 procent innebär att det är en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, vilket innebär att utrymme skapas för att finansiera den löpande verksamheten. Under femårsperioden har tre av fem år haft en nettokostnadsandel på över 100 procent, vilket främst beror på de jämförelsestörande posterna. En exkludering av jämförelsestörande poster innebär att endast 2014 har en nettokostnadsandel som överstiger 100 procent. Trenden är att pensioner och avskrivningar tar en något större andel av nettokostnaderna, vilket är en trend som bedöms förstärkas kommande år. Avgörande för en långsiktig ekonomi i balans är att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Fyra av de senaste fem åren har skatteintäktsutvecklingen tangerat eller överstigit kostnadsutvecklingen, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen för Västra Götalandsregionen varit i balans. För 2015 var relationen dem emellan positiv med nästan två procentenheter, vilket avspeglas i den förbättrade resultatnivån. Som tidigare konstaterats beräknas skatteintäkterna öka de kommande åren samtidigt som efterfrågan på offentliga tjänster beräknas vara fortsatt hög, bland annat på grund av den starka befolkningstillväxten. Mycket tyder därför på att nettokostnadsutvecklingen kommer vara fortsatt hög de kommande åren. Västra Götalandsregionen står även inför ett antal större investeringar som ska finansieras och i kärnverksamheterna finns redan nu stora utmaningar att möta invånarnas behov. Om Västra Götalandsregionen ska lyckas behålla balans i ekonomin kommer därför prioriteringar och effektiviseringar krävas. Investeringar INVESTERINGAR Mnkr Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Fastighetsinvesteringar 1 471 1 972 1 532 Utrustningsinvesteringar 1 609 1 628 1 219 Summa 3 080 3 600 2 751 Utfallet av fastighetsinvesteringarna ligger något under föregående års nivå samt under budget. Detta beror delvis på förskjutningar i tidplan för ett antal pågående projekt, exempelvis ny vårdbyggnad vid Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett samt ombyggnad av transfusionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Vidare påverkades utfallet inom fastighetsinvesteringarna av försenade eller ändrade nomineringsbeslut i investeringsplanen. Exempelvis har projektet för ny akutmottagning och psykiatri vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde fått ändrad inriktning och lokalisering. Årets fastighetsinvesteringar drevs av ett antal större nyoch ombyggnadsprojekt vid akutsjukhusen. Slutetappen på SU Bild- och Interventionscentrum på Sahlgrenskatomten utgorde den enskilt största investeringsposten för 2015, följt av första etappen om-och tillbyggnad vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde. Under hösten invigdes det nybyggda Angereds Närsjukhus. Nybyggnationen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på SU Östra sjukhuset ökade i investeringstakt under 2015 och kommer att utgöra den största enskilda investeringsposten kommande år. Utrustningsinvesteringarna var högre än föregående år vilket speglar en höjd ambitionsnivå och låg i linje med budget. De största posterna avseende utrustningsinvesteringar utgordes av medicinteknisk utrustning på SU, exempelvis utrustning till Bild- och Interventionscentrum på SU, följt av Regionservice utrustning inom exempelvis hjälpmedel, köksutrustning och datorer. Därefter följde trafikrelaterad utrustning för Västtrafik. 40 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi Självfinansiering av investeringar Självfinansieringsgraden anger i vilken utsträckning Västra Götalandsregionen kan finansiera årets investeringar med hjälp av medel från den löpande interna verksamheten. Nyckeltalet mäter relationen mellan kassaflödet av årets investeringar och kassaflödet från löpande verksamhet, vilket utgörs av årets avskrivningar och årets resultat. mnkr 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 INVESTERINGAR, AVSKRIVNINGAR (EXKL JÄMFÖRELSE- STÖRANDE POSTER) OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD 56 2011 68 2012 Investeringar Självfinansieringsnivå 2013 2014 2015 En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att investeringarna är helt finansierade av medel från den löpande verksamheten. Ett lägre värde innebär att investeringar till en del måste finansieras utanför verksamheten. Självfinansieringsgraden för 2015 om 80 procent är relativt hög, vilket främst förklaras av ett högt resultat samt av ökande avskrivningar. Resterande andel om 20 procent finansierades genom den positiva likviditet som uppstått då utgifterna för pensioner varit lägre än de redovisade kostnaderna, även kallat återlån. Avskrivningar Avskrivningar av nya investeringar ökar i högre takt än minskade avskrivningar av äldre tillgångar. Historiskt över perioden 2005-2015, har avskrivningarna årligen ökat i genomsnitt med drygt 7 procent vilket motsvarat cirka 100 miljoner kronor ökade avskrivningar per år. Under samma tidsperiod har avskrivningar som andel av totala kostnader ökat från 3 procent till 4 procent, vilket kan tyckas en ringa andel, men med en ökningstakt som överstiger förväntade intäktsutvecklingen kommer driftskostnaderna av investeringar att utgöra en ökande andel av den totala kostnadsmassan. 81 62 Avskrivningar 80 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eget kapital mnkr 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2011 Koncernens eget kapital har utvecklats positivt under den senaste femårsperioden till följd av bland annat positiva resultat och återföring av pensionsavsättning till ansvarsförbindelser för pensioner. Enligt regionfullmäktiges finansiella mål ska eget kapital uppgå till minst 3 miljarder kronor. Vid koncernens årsbokslut 2015 överfördes årets positiva resultat om 761 miljoner kronor till eget kapital. Soliditet % 40 20 0-20 -40-60 -80-100 EGET KAPITAL SOLIDITET 2011 2012 2012 2013 2013 Soliditet exkl ansvarsförbindelse Soliditet inkl ansvarsförbindelse 2014 2014 2015 2015 Under den senaste femårsperioden har soliditeten exklusive ansvarsförbindelser legat på en stabil nivå och förbättrats en procent. Förbättringen beror på att koncernens eget kapital genom positiva årsresultat vuxit fortare än dess skulder. Efter årsbokslut 2015 är soliditeten 18 procent, vilket är två procent högre än 2014. Soliditet inklusive ansvarsförbindelser har förbättrats 22 procent under den senaste femårsperioden. Förbättringen beror huvudsakligen på att ansvarsförbindelsens ökningstakt varit väsentligt lägre än ökningstakten för eget kapital. Efter årsbokslut 2015 är soliditeten inklusive ansvarsförbindelse -56 procent, en förbättring med sex procent jämfört med föregående år. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 41

Förvaltningsberättelse Ekonomi Finansiell strategi Regionfullmäktige har angett ramarna för finansförvaltningen i den finansiella strategin. I november 2015 fattade regionfullmäktige beslut om ny finansiell riktlinje och en uppdaterad riktlinje för kapitalförvaltningen för anknutna stiftelser. Den ny finansiella riktlinjen utgår från att Västra Götalandsregionens kapital förvaltas i en kort portfölj med hög likviditet där medel som beräknas ianspråktas de kommande tre åren ingår. Placeringarna sker i räntevärdepapper och räntefonder. I den långa portföljen förvaltas övriga medel i en förvaltning med både räntevärdepapper, räntefonder och aktiefonder vilket innebär en högre risk. Särskilda bestämmelser finns i placeringsrikt linjerna om ställningstagande i placeringsverksamheten avseende miljö och etik. Dessa regler är utvidgade med en bestämmelse om att Västra Götalandsregionen i möjligaste mån ska avstå från att placera i företag som har mer är 50 procent av sin omsättning i utvinning av fossila bränslen. Likviditet Likviditeten har varit hög under hela femårsperioden. Bakgrunden till den goda likviditeten är en ökad avsättning till den förmånsbestämda pensionen samt Västra Götalandsregionens resultat. Likviditeten uppgick vid utgången av 2015 till 9 017 miljoner kronor, vilket är en minskning 255 miljoner kronor jämfört med 2014. Förklaringen till att likviditeten minskade var huvudsakligen en inlösen av revers avseende Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Västra Götalandsregionens likviditet bestod 2015 av placeringar i räntevärdepapper på 5 305 miljoner kronor och aktierelaterade placeringar på 1 599 miljoner kronor samt kassa på 2 111 miljoner kronor. Portföljerna Likviditeten är uppdelad i två portföljer, en likviditetsportfölj med ett bokfört värde på 5 316 miljoner kronor och en pensionsportfölj på 2 402 miljoner kronor. Förvaltningen av pensionsportföljens medel gav 194 miljoner kronor i realiserat resultat. Portföljen har ett övervärde på 284 miljoner kronor. Likviditetsportföljen gav ett negativt resultat på -26 miljoner kronor. Utöver portföljerna finns en kassaportfölj som används för att jämna ut likviditetsfluktuationer. Kassan som förvaltas inom ramen för koncernbanken uppgick vid årets slut till 1 299 miljoner kronor och har under året gett ett resultat på 0,4 miljoner kronor. PORTFÖLJERNAS RESULTAT, MNKR Bokfört värde Resultat * Avkastning** Portfölj per 31/12 2015 2015 % Mål % Likviditet 5 316-26 -0,9 3 Pension 2 402 194 2,4 5 SUMMA 7 718 168 * Resultatet består av realiserad avkastning, upp- och nedskrivningar samt upplupna räntor. ** Avkastningen är beräknad utifrån hur portföljens marknadsvärde utvecklats. Avkastningsmålen i portföljerna är tre procent realt i likviditets portföljen och fem procent realt i pensionsportföljen. Den svenska marknaden har under året karaktäriserats av fortsatt låga räntor och sänkning av reporäntan. Den svenska börsen steg sex procent under året trots orosmoln såsom Greklands kris, Kinakrasch och fallande råvarupriser. Inflationen mätt som KPI var 0,1 procent i december jämfört med motsvarande period föregående år. LIKVIDITET % 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2011 Likviditet 2012 2013 2014 Avskilda medel för pensioner 2015 Likviditetsportföljen Avkastningen i likviditetsportföljen var -0,9 procent. Placeringarna i likviditetsportföljen ska ha hög likviditet som en del av Västra Götalandsregionens betalningsberedskap. Placeringarna i portföljen består i huvudsak av räntevärdepapper med hög kreditkvalitet och kort löptid, under tre år. Den negativa räntan återspeglades under året i avkastningen som för många placeringar varit negativ. Avkastningsmålet uppfylldes därmed inte under året. Portföljens marknadsvärderade innehav uppgick vid årets slut till 5 316 miljoner kronor. Pensionsportföljen Regionfullmäktige beslutade 2007, 2008 och 2011 att avskilja totalt 1 780 miljoner kronor för pensionsändamål. Avsikten är att förvalta pensionsmedel i en egen portfölj för att kunna möta framtida likviditetsbelastningar från ansvarsförbindelsen under den tidsperiod då den är särskilt belastande för ekonomin. Det finns en särskild placeringsriktlinje för pensionsportföljen och ett avkastningsmål på fem procent realt. 42 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi FINANSIELL PLACERING PENSIONSMEDEL Mnkr Beslut avskiljning pensionsmedel 1 780 Realiserad avkastning t.o.m. 2014 426 Realiserad avkastning 2015 196 Summa 2 402 Därav räntebärande värdepapper 553 Därav aktierelaterade placeringar 1 060 Därav likvida medel 789 Orealiserad avkastning i portföljen uppgår till 284 mnkr. Portföljen bestod vid årsskiftet till 23 procent av räntebärande värdepapper (obligationer 17 procent och räntefonder sex procent). Resterande del av portföljen bestod av aktier i form av aktiefonder och aktieindexobligationer. Fondinnehavet var uppdelat på såväl svensk som global aktiemarknad och bestod av både aktivt förvaltade och indexförvaltade fonder. Den marknadsvärderade avkastningen uppgick under året till 2,4 procent att jämföra med avkastningsmålet på fem procent. Några aktiefonder hade en större positiv avkastning och det gäller främst de fonder som är exponerade mot USA, Sverige småbolag och globalt. Däremot hade de fonder som placerades i tillväxtmarknader en negativ avkastning. Räntevärdepapperna i portföljen hade på grund av rådande ränteläge antingen en låg eller en negativ avkastning. Pensionsåtagande mnkr 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 PENSIONSÅTAGANDET 2011 2012 2013 2014 2015 PENSIONSÅTAGANDE mnkr 2015 2014 Förändring Avsättningar pensioner 14 119 13 048 1 071 Ansvarsförbindelse, tidigare pensionsavtal 25 398 26 111-713 Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Finansiella placeringar avseende pensionsmedel, bokfört värde Finansiella placeringar avseende pensionsmedel, marknadsvärde 39 517 39 159 358 2 402 2 206 196 2 688 2 595 93 Det totala pensionsåtagandet uppgick till 39 517 miljoner kronor vid utgången av 2015 och omfattar avsättning till förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelse, vilken avser pensioner intjänade före 1998. Under femårsperioden har åtagandet ökat med 17 procent. Ökningstakten var som störst mellan 2012 och 2013, 12 procent. Ökningen berodde främst på den sänkta diskonteringsräntan för pensioner. Effekten av den sänkta diskonteringsräntan påverkar såväl avsättningen till förmånsbestämd ålderspension som ansvarsförbindelse, även om ökningen blir procentuellt sett större för den förstnämnda. Ansvarsförbindelsens värdesäkring bidrar till att skulden ökar. Den har historiskt sett ökat varje år, då beloppet för värdesäkringen varit högre än summan av utbetalningarna. Detta förändrades under 2014 då utbetalningarna blev större än värdesäkringen och fortsatte under 2015. Detta kommer att fortsätta så länge räntenivåerna är fortsatt låga. När det gäller avsättningen till den förmånsbestämda ålderspensionen är det nyintjänandet och värdesäkringen som ökar skulden, medan utbetalningarna minskar den. Här är inkomstbasbeloppet en avgörande faktor för hur högt nyintjänandet blir. Ett lägre inkomstbasbelopp ger fler som är berättigade till förmånsbestämd ålderspension. Ansvarsförbindelse tidigare pensionsavtal Pensionsavsättning Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 43

Förvaltningsberättelse Ekonomi God ekonomisk hushållning Regionfullmäktiges finansiella mål Nettokostnaderna ska inte överstiga summan av skatteintäkter och generella statsbidrag Målet nåddes då skatteintäkterna och de generella statsbidragen översteg nettokostnaderna med 819 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,8 procent. Den huvudsakliga förklaringen till måluppfyllelsen var ökade skatteintäkter. Det egna kapitalet ska som lägst uppgå till 3 000 miljoner kronor Målet nåddes för 2015 då det egna kapitalet var 6 227 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel Västra Götalandsregionen har tillgång till 3 000 miljoner kronor, 2 000 miljoner kronor i ett syndikerat lån där 500 miljoner kronor kan lyftas omedelbart och resterande inom ytterligare tre bank dagar. Vid placeringar sker placering i värdepapper som kan om sättas till likvida medel inom två bankdagar. Målet uppfylldes för 2015. Västra Götalandsregionen ska bibehålla nuvarande kreditrating Målet uppfylldes. Standard & Poor s har bekräftat att Västra Götalandsregionen har en långfristig rating AAA och kortfristig rating A-1+. Balanskravsresultat Det lagstadgade balanskravet innebär en miniminivå där intäkterna ska överstiga kostnaderna och ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år. Enligt kommunallagen gäller kravet den juridiska personen Västra Götalandsregionen (förvaltningarna), vilket innebär att bolagen är exkluderade. Årets balanskravsresultat var positivt och uppgick till 617 miljoner kronor efter att realisationsvinster exkluderats och hänsyn tagits till orealiserade förluster i värdepapper. Någon reservering till resultatutjämningsreserv är inte aktuell eftersom årets resultat efter balanskravsjusteringar inte nådde över kommunallagens krav på ett resultat som är minst två procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag innan reservering kan göras. Det finns inga underskott från tidigare år att täcka. BALANSKRAVSUTREDNING Mnkr 2015 Resultat 587 Reducering av samtliga realisationsvinster -8 Orealiserade förluster i värdepapper 38 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 617 Slutsatser och framtidsutsikter Med undantag för 2014 har de senaste fem årens resultat varit positiva när jämförelsestörande poster exkluderas. Västra Götalandsregionens verksamheter visar en splittrad bild vad gäller balans mellan kostnader och intäkter. Den övergripande bilden är att serviceverksamheterna och området regional utveckling har en relativt god situation med undantag av naturbruksstyrelsen som har svårigheter att nå balans inom ekonomi och verksamhet. Hälso- och sjukvårdssektorn som helhet har tidigare haft balans i ekonomin men sektorn visar nu negativt resultat. Det är stora skillnader mellan enskilda verksamheter, men samtliga akutsjukhus har ekonomiska underskott. Det är även skillnader mellan sjukhusen vad gäller tillgänglighet, överbeläggningar, utskrivningsklara patienter, kompetensförsörjning med mera. Åtgärdsplaner och olika initiativ för att komma tillrätta med ekonomiska obalanser har beslutats och genomförs vid sjukhusen. Att få en verksamhet i balans givet de ekonomiska förutsättningarna är Västra Götalandsregionens största utmaning de kommande åren, framförallt gäller det situationen för akutsjukhusen. Men det finns också andra utmaningar. Bland dem kan nämnas kända satsningar som fördubblingsmålet för kollektivtrafiken till 2025 men också mer oförutsägbara utmaningar som den extraordinära situationen med många människor som söker sig till Sverige och Västra Götaland. Detta ställer krav på snabba och flexibla lösningar, framförallt inom primär- och tandvården där trycket just nu är som störst. Investeringsnivån förväntas öka de närmaste åren. Verksamheternas behov av investeringar i byggnader, utrustning och tåg innebär en ökad ekonomisk belastning som behöver finansieras. I takt med den högre investeringsnivån kommer likviditeten att påverkas negativt och kostnaden för avskrivningarna att öka. Även utbetalningar av pensioner kommer att öka under de närmaste 10 åren, vilket påverkar likviditeten negativt. För att långsiktigt uppnå god ekonomisk hushållning och behålla Västra Götalandsregionens relativt goda ekonomi krävs en fortsatt stram och konsekvent ekonomistyrning. En omställning av hälso- och sjukvården är nödvändig för att möta utmaningar som befolkningsutveckling och medicinsk utveckling inom befintliga ekonomiska ramar. Prioriteringar måste ske av Västra Götalandsregionens gemensamma resurser. Satsningar på en verksamhet innebär att andra verksamheter får stå tillbaka. Tydligare prioriteringar kommer att krävas såväl inom som mellan olika verksamhetsområden. Åtgärder krävs på fler nivåer än det sjukhusstyrelserna kan genomföra inom respektive verksamhet. Ett arbete på strategisk och strukturell nivå måste genomföras, där både beställare och ägare tar ett större ansvar. Regionstyrelsen har fått i uppdrag att utarbeta förslag till regional åtgärdsplan på koncern-/ systemnivå för gemensamma åtgärder som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT 617 44 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi INVESTERINGSREDOVISNING Verksamhet/Objekt Belopp i mnkr Projektets budgeterade kostnad Ackumulerat utfall t. o. m. 2015 Budget 2015 Utfall 2015 FASTIGHETER Sahlgrenska Sahlgrenska, bild- och interventionscentrum (BoIC) 1 204 884 233 236 Universitetssjukhuset Sahlgrenska, låghus etapp 4 156 129 70 65 Sahlgrenska, ombyggnad produktionskök 83 33 54 29 Östra, nytt barnsjukhus 1 532 241 163 145 Östra, KK förlossning och neonatal 0 36 60 10 Östra, CK ombyggnad akutmottagningen 106 110 50 43 Östra, Ombyggnad administration, Neonatal samvårdsavdelning 24 27 18 25 Mölndal, nybyggnad R-huset 246 113 126 74 Mölndal, större sterilcentral 44 53 7 8 Angereds Närsjukhus Nybyggnad 548 539 66 73 NU-sjukvården Uddevalla sjukhus 20 21 NÄL, till- och ombyggnad (akutmott/mava, centralop/ sterilcentral, röntgen/diagnostik, mediaförsörjning) 222 212 38 19 NÄL, akuten fas 2 24 20 21 19 Kungälvs sjukhus Vårdbyggnad somatisk vård 1 015 41 75 15 Skaraborgs Sjukhus Kärnsjukhuset Skövde, barn och kvinnoprojektet 513 238 167 126 Kärnsjukhuset Skövde, ombyggnad vårdavd 3/12 103 82 15 6 Sjukhuset i Falköping 5 9 Sjukhuset i Lidköping 10 19 Sjukhuset i Mariestad, ombyggnad entré och gemensam mottagning 14 14 10 10 Södra Älvsborgs Sjukhus Skene lasarett, ambulansen 25 24 21 21 Borås lasarett 45 39 Folkhögskolor 19 19 Verksamheternas övriga fastighetsprojekt 682 439 Summa fastighetsinvesteringar 1 972 1 471 UTRUSTNING Sahlgrenska Utrustning till BoIC etapp 1 och 2 102 Universitetssjukhuset Installation av fyra linjäracceleratorer till strålbehandlingsavdelning 30 Upprustning av Sterilcentralen Mölndals Sjukhus 25 Byte och uppgradering av övervaknings- och anestesiutrustning 23 Utrustning till ombyggnad av låghus Sahlgrenska sjukhuset etapp 4 13 NU-sjukvården Multilab till röntgen 8 Utrustning TAKT-projektet 10 Södra Älvsborgs Sjukhus Aniografisystem, utrustning på operation samt laboratoriemedicin 24 Skaraborgs Sjukhus Röntgen-, övervaknings-, operations- och anestesiutrustning samt utrustning till barn- och kvinnocenter 33 Kungälvs sjukhus Lab på röntgen, telemetrier på akutvårdsavdelningen, övervakning intensivvårdsavdelningen 13 Folktandvården Om- och nybyggnationer kliniker 61 Regionservice Hjälpmedel 152 Datorer för leasing 78 Textilier 26 Primärvårdsstyrelsen Medicinsk utrustning och inventarier 17 Regionstyrelsen VGR IT 57 IS/IT bransch 34 Västtrafik AB Tåg, båt, infrastruktur och IT 223 Övriga utrustningsinvesteringar 679 Summa utrustningsinvesteringar 1 628 1 609 INVESTERINGAR TOTALT 3 600 3 080 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 45

Förvaltningsberättelse Ekonomi DRIFTREDOVISNING Verksamhetens Lämnade/ erhållna interna Region- Årets Budget- Utgående Verksamhetsområde (mnkr) intäkter kostnader driftbidrag bidrag resultat avvikelse eget kapital HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Företrädare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1 769,4-8 735,2 0,0 7 151,7 185,9 185,9 245,3 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 59,9-4 862,6-139,1 4 922,9-18,9-18,9-18,9 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 99,7-5 720,5-151,0 5 664,7-107,2-107,2-107,2 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 149,7-8 735,0-227,9 8 830,9 17,6 17,6 17,6 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 21,3-3 688,8-106,3 3 784,4 10,6 10,6 10,6 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 39,9-4 626,4-154,8 4 736,7-4,6-4,6-4,6 Summa företrädare 2 139,9-36 368,4-779,2 35 091,3 83,5 83,5 142,9 Utförare Sahlgrenska Universitetssjukhuset 13 791,1-14 761,6 0,0 848,1-122,4-60,9-3,7 NU-sjukvården 4 498,4-4 577,3 0,0 0,0-78,9-78,9 1-78,9 Södra Älvsborgs Sjukhus 3 522,9-3 566,8 0,0 0,0-43,8-43,8 1-43,8 Skaraborgs Sjukhus 3 944,4-4 007,8 0,0 0,0-63,4-51,4 1-7,4 Kungälvs sjukhus 1 196,3-1 221,3 0,0 0,0-25,0-25,0-25,0 Alingsås lasarett 588,5-611,3 0,0 0,0-22,8-22,8-22,8 Frölunda Specialistsjukhus 221,0-222,0 0,0 0,0-1,1-1,1 1 3,2 Angereds Närsjukhus 259,5-259,4 0,0 0,0 0,1 0,1 4,3 Närhälsan vårdvalsverksamhet 4 283,0-4 253,5 0,0 0,0 29,5 19,5 306,2 Närhälsan beställd primärvård 1 253,8-1 252,6 0,0 0,0 1,1 9,9 16,7 Folktandvården Västra Götaland 2 243,7-2 229,6 0,0 0,0 14,1 24,1 114,3 Habilitering & Hälsa 40,8-817,4 779,2 0,0 2,6 8,5 17,4 Sahlgrenska International Care AB 35,3-34,9 0,0 0,0 0,4 0,4 7,6 Summa utförare 35 878,7-37 815,5 779,2 848,1-309,5-221,3 288,1 Eliminering interna poster 2-31 290,4 31 290,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa hälso- och sjukvård 6 728,2-42 893,6 0,0 35 939,4-226,0-137,9 431,0 REGIONAL UTVECKLING Företrädare Regionutvecklingsnämnden 16,4-508,8-228,6 697,9-23,0 7,0 7,1 Miljönämnden 5,0-61,1-31,2 87,5 0,2 0,2 1,6 Kulturnämnden 310,6-593,1-769,2 1 053,5 1,8 1,8 18,3 Kollektivtrafiknämnden 0,9-24,6-3 916,0 3 948,0 8,3 8,3 36,8 Summa företrädare 332,9-1 187,5-4 944,9 5 786,9-12,7 17,3 63,7 1 Godkänd budgetavvikelse för NU-sjukvården med 60 mnkr, Södra Älvsborgs sjukhus med 45 mnkr, Skaraborgs Sjukhus med 50 mnkr och Frölunda Specialistsjukhus med 0,5 mnkr. 2 Eliminering interna poster har gjorts totalt inom respektive verksamhetsområde. Detta innebär att eliminering inte gjorts inom respektive grupp företrädare och utförare. 46 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi DRIFTREDOVISNING Verksamhetens Lämnade/ erhållna interna Region- Årets Budget- Utgående Verksamhetsområde (mnkr) intäkter kostnader driftbidrag bidrag resultat avvikelse eget kapital REGIONAL UTVECKLING Utförare Naturbruksstyrelsen 209,2-346,1 136,9 0,0 0,0 0,0 2,4 Turistrådet Västsverige AB 6,4-52,5 46,1 0,0 0,0 0,0 6,9 ALMI Företagspartner Väst AB 15,9-22,9 6,3 0,0-0,6-0,6 42,7 Göteborgs botaniska trädgård 17,4-48,1 31,2 0,0 0,5 0,0-0,7 Styrelsen för folkhögskolorna 132,0-186,1 54,7 0,0 0,6 0,6 4,1 Agnesbergs folkhögskola 11,5-14,3 3,8 0,0 1,0 1,0 1,8 Kultur i Väst 14,9-95,9 81,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Västarvet 82,2-181,2 99,9 0,0 0,9 0,9 3,9 GöteborgsOperan AB 182,2-471,6 289,9 0,0 0,6 2,5 27,9 Göteborgs Symfoniker AB 72,3-214,6 142,6 0,0 0,3 0,3 11,1 Film i Väst AB 32,4-119,0 85,9 0,0-0,7-0,7 15,9 Regionteater Väst AB 9,4-40,4 31,7 0,0 0,6 0,6 5,8 Västtrafik AB 4 161,1-8 077,1 3 916,0 0,0 0,0 0,0 201,7 Summa utförare 4 947,0-9 869,7 4 926,0 0,0 3,2 4,6 324,6 Folkhälsokommittén 2,7-41,3 0,0 43,2 4,6 4,6 5,7 Kommittén för rättighetsfrågor 3,2-41,6 0,0 40,3 1,9 3,4 3,4 Eliminering interna poster 2-88,9 74,8 14,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa regional utveckling 5 196,9-11 065,4-4,9 5 870,4-3,0 29,9 397,4 SERVICEVERKSAMHETER Västfastigheter 1 921,4-2 051,0 4,9 198,0 73,3 51,7 107,8 Regionservice 3 580,6-3 673,8 0,0 102,7 9,5 9,5 79,2 Hälsan och Stressmedicin 80,6-95,8 0,0 17,9 2,8 2,8 4,6 Koncernjustering 0,0-75,5 0,0 0,0-75,5-75,5-75,5 Eliminering interna poster -107,9 107,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa serviceverksamheter 5 474,8-5 788,2 4,9 318,6 10,1-11,6 116,0 REGIONGEMENSAMT Regionfullmäktige 0,0-72,7 0,0 80,5 7,8 7,8 9,2 Regionstyrelsen 1 770,8-3 193,9 0,0 1 595,1 202,7 201,2 254,4 Arkivnämnd 30,6 Revisorskollegiet 0,0-19,2 0,0 23,9 4,6 4,6 5,7 Patientnämnder 1,5-19,1 0,0 17,9 0,3 0,3 1,4 Eliminering interna poster -3,8 3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa regiongemensamt 1 768,4-3 301,1 0,0 1 748,1 215,4 213,9 270,6 Koncernjustering -553,5 553,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Eliminering interna poster -6 947,2 6 947,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA VERKSAMHETERNA 11 667,7-55 547,5 0,0 43 876,4-3,5 94,4 1 215,0 CENTRALA FINANSIELLA POSTER Koncernbank 588,7-91,1 0,0-477,7 19,9 19,9 19,9 Moderförvaltning 53 695,3-9 725,5 0,0-43 398,7 571,1 415,1 5 010,7 Koncernjustering -4,9 0,0 0,0 0,0-4,9-4,9 0,0 Eliminering obeskattade reserver 128,0 50,3 0,0 0,0 178,3 184,9-18,6 SUMMA FINANSIELLA POSTER 54 407,1-9 766,3 0,0-43 876,4 764,4 615,0 5 012,1 Eliminering interna poster -8 716,0 8 587,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TOTALT KONCERNEN 57 358,7-56 597,8 0,0 0,0 760,9 709,4 6 227,1 2 Eliminering interna poster har gjorts totalt inom respektive verksamhetsområde. Detta innebär att eliminering inte gjorts inom respektive grupp företrädare och utförare. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 47

Förvaltningsberättelse Ekonomi RESULTATRÄKNING KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr Not 2015 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1, 5 11 773 10 981 7 673 7 083 Verksamhetens kostnader 2, 3-54 305-51 743-50 724-48 232 Avskrivningar och nedskrivningar 4-1 967-1 891-1 643-1 566 Verksamhetens nettokostnader 5-44 499-42 653-44 694-42 715 Skatteintäkter 6 37 480 34 740 37 480 34 740 Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 7 7 838 7 775 7 838 7 775 Finansiella intäkter 8 268 189 289 238 Finansiella kostnader 9-326 -226-325 -239 Årets resultat 5 761-175 587-202 KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr Not 2015 2014 2015 2014 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 761-175 587-202 Investeringsbidrag aktiverade -10-9 -10-9 Avskrivningar/nedskrivningar 4 1 967 1 891 1 643 1 566 Utrangeringar 3 28 2 8 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 10-8 -6-8 -6 Återförd nedskrivning av kapitaltillskott LÖF 0-34 0-34 Upplösning bidrag infrastruktur 45 4 45 4 Avsättningar 11 1 092 1 087 1 041 1 092 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 3 850 2 786 3 300 2 419 FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL Ökning(-)/minskning(+) förråd 60-17 60-16 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 850 445 952 627 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -1 769 686-1 730 837 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 5 6 5 4 Kassaflöde från löpande verksamhet 2 996 3 906 2 585 3 871 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar 12-3 080-2 751-2 740-2 530 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 13 19 14 18 13 Investering i finansiella anläggningstillgångar 14-212 0-203 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 15 0 0 2 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -3 273-2 737-2 922-2 517 FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning(-) långfristiga fordringar 16 0-18 0 0 Minskning(+) långfristiga fordringar 17 1 92 48 128 Ökning(+) långfristiga skulder 18 51 327 51 6 Minskning(-) långfristiga skulder 19-29 -137 0-39 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 33 264 110 95 Årets kassaflöde -255 1 433-238 1 449 Ingående likvida medel 9 272 7 839 9 252 7 803 Utgående likvida medel 9 017 9 272 9 014 9 252 48 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi BALANSRÄKNING KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr Not 2015 2014 2015 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 20 59 51 41 28 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 21 9 815 9 155 9 258 8 592 Maskiner och inventarier 22 6 435 6 248 3 535 3 336 Leasing maskiner och inventarier 23 185 150 185 150 Pågående investeringar 24 2 636 2 423 2 431 2 256 Finansiella anläggningstillgångar 25 688 476 2 382 2 229 Summa anläggningstillgångar 19 818 18 502 17 833 16 591 Bidrag till infrastruktur 26 623 667 623 667 Omsättningstillgångar Förråd 254 314 253 312 Kortfristiga fordringar 27 3 756 4 606 3 872 4 824 Kortfristiga placeringar 28 6 906 7 658 6 906 7 658 Kassa och bank 2 111 1 614 2 108 1 594 Summa omsättningstillgångar 13 027 14 192 13 139 14 387 Summa tillgångar 33 468 33 362 31 594 31 645 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 29 Årets resultat 761-175 587-202 Resultatutjämningsreserv 165 165 165 165 Övrigt eget kapital 5 301 5 476 5 174 5 376 Summa eget kapital 6 227 5 466 5 926 5 339 Avsättningar Avsättning pensioner 30 14 117 13 048 14 117 13 048 Övriga avsättningar 31 1 329 1 306 1 255 1 283 Summa avsättningar 15 446 14 354 15 372 14 331 Skulder Långfristiga skulder 32 482 461 191 140 Kortfristiga skulder 33 11 312 13 080 10 105 11 835 Summa skulder 11 794 13 541 10 296 11 975 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 33 468 33 362 31 594 31 645 Ställda panter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelse pensioner 34 25 398 26 111 25 398 26 111 Övriga ansvarsförbindelser inklusive borgensförbindelser 35 3 206 3 259 3 195 3 249 Leasing 36 Se not Se not Se not Se not Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 49

Förvaltningsberättelse Ekonomi Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och rekommendationer för kommun- och landstingssektorns redovisning. Årsredovisningen har upprättats utifrån dessa regelverk. Detta innebär bland annat att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras och att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts per portfölj till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Med Västra Götalandsregionens förvaltningar avses den juridiska personen Västra Götalands läns landsting. Sammanställd redovisning Allmänt Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande och rättvisande bild av Västra Götalandsregionens totala ekonomiska ställning och resultat oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. Koncernens avgränsning Den sammanställda redovisningen omfattar Västra Götalandsregionen och övriga juridiska personer där Västra Götalandsregionen har ett betydande inflytande. Betydande inflytande innebär minst 20 procent av rösterna, och där omsättning och/eller tillgångar är av betydelse i förhållande till Västra Götalandsregionens resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare väsentlig information. Under 2015 har kommunalförbundet Stretered avvecklats och behållningen i kommunalförbundet har förts över till ägarna. I Västra Götalandsregionens koncernredovisning ingår följande hel- och delägda aktiebolag KONSOLIDERADE ENHETER Procent av rösterna GöteborgsOperan AB 100 Göteborgs Symfoniker AB 100 Film i Väst AB 100 Turistrådet Västsverige AB 100 Sahlgrenska International Care AB 100 Västtrafik AB 100 Regionteater Väst AB 91 Almi Företagspartner Väst AB 37 Efter noterna på sidan 65 finns en sammanställning över de ekonomiska förhållandena mellan Västra Götalandsregionen och koncernbolagen. Stiftelser, samordningsförbund och uppdragsföretag ingår inte i den sammanställda redovisningen. För stiftelser och samordningsförbund finns en kortfattad ekonomisk sammanställning inklusive deras mellanhavanden med Västra Götalandsregionen på sidan 65. Konsolideringsprinciper Koncernbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolideringsmetod vilket innebär att endast ägd andel av koncernföretagens räkenskapsposter medtas i den sammanställda redovisningen. Västra Götalandsregionens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Tillgångar och skulder, samt intäkter och kostnader för dotterbolagen har upptagits i den sammanställda redovisningen till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats. Västra Götalandsregionens redovisnings principer är vägledande vid upprättande av den sammanställda redovisningen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Periodisering Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av resultat och finansiell ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförts det år då förbrukning skett och inkomster intäktsförts det år som intäkten genererats. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkter periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänas. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari. Den innebär inte någon förändring jämfört med decemberprognosen. Övriga intäkter Intäktsredovisningen följer RKR 18. Det innebär att bidrag redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och bidraget bedöms som säkert. De bidrag som är knutna till anläggningstillgångar redovisas som långfristig skuld och periodiseras som intäkt över anläggningens nyttjandeperiod. Denna regel började gälla 2010. Tidigare perioder har inte omräknats då beloppen inte bedömts vara väsentliga. 50 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi Kostnader Avskrivningar Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning som är baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningar görs från den tidpunkt anläggningstillgången tas i bruk. Inga avskrivningar görs på mark, konst och pågående investeringar. Avskrivningstid är för: Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Byggnader 3-5 år 3-10 år 10-40 år Komponentavskrivning RKR anger i rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar att komponentavskrivning ska tillämpas från 2014. Detta innebär att för komponenter i materiella tillgångar där skillnaden i förbrukningen är väsentlig ska en uppdelning göras. Västra Götalandsregionen har bedömt att uppdelning på komponenter ska göras för de materiella anläggningstillgångar som klassificeras som byggnader och där rak avskrivning på 30 år tillämpats. Åtta komponenter har identifierats och avskrivningstiden varierar mellan 40 år (stomme) och 10 år (teleanläggning). För flera av komponenterna är avskrivningstiden 20 år. Beloppsgräns för respektive komponent är 2 miljoner. För nya byggnadsinvesteringar tillämpas komponentavskrivning från och med 2015. Införande av komponentavskrivning innebär också att vissa åtgärder i byggnader som tidigare klassificerats som underhåll kommer att klassificeras som investering. I det äldre beståndet av byggnader (före 2015) har avskrivningar enligt tidigare modell (rak avskrivning 30 år) gjorts under året. Ett utredningsarbete pågår och detta ska ligga till grund för beslut om även det äldre beståndet ska delas upp i komponenter. Beräkningar har gjorts utifrån anskaffningsvärdet på dessa byggnader för perioden 2000-2014 med antagandet att 67 procent utgör stomme och resterande 33 procent är komponenter. För stommen har avskrivningstiden satts till 40 år medan det för komponenterna viktats till en avskrivningstid på 20 år. Resultatet av dessa beräkningar visar att om komponentavskrivning tillämpats skulle kostnaden för avskrivningar årligen vara 0,5 miljoner kronor lägre jämfört med rak avskrivning på 30 år. Komponentavskrivning tillämpas också för tåg som redovisas inom ramen för det helägda bolaget Västtrafik. Anläggningstillgångar Gränsdragning Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med RKR 11.4 och har tagits upp till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. För att klassas som anläggningstillgång ska anläggningen ha ett värde över ett halvt basbelopp och en nyttjandetid på minst tre år. Denna gräns gäller också för finansiella leasingavtal. Immateriella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med RKR 12.1 och har tagits upp till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. För immateriella anläggningstillgångar är beloppsgränsen 500 tusen kronor. Bedömning görs löpande om behov föreligger av omprövning av nyttjandeperiod eller nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i enlighet med RKR 19. Lånekostnader Västra Götalandsregionen tillämpar sedan 2011 huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation 15.1. Detta innebär att inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärden för anläggningstillgångar. Tidigare år har lånekostnader ingått. Rättelse avseende tidigare år har inte skett då bedömningen är att det inte uppgår till väsentliga belopp. Lager och förråd Lager och förråd har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Finansiella tillgångar och finansiella skulder Redovisningsrådets rekommendation RKR 20, Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder, gäller från och med 2012. Vald princip för redovisning av sammansatta finansiella instrument är att redovisa dessa som omsättningstillgång utan uppdelning på komponenter och de värderas enligt lägsta värdets princip. Något val av princip för redovisning av emissionskostnader och andra transaktionskostnader vid upptagande av lån har inte gjorts då det inte finns några upptagna lån att redovisa. Avsättningar Pensioner Pensioner redovisas från och med 2014 helt enligt gällande lagstiftning, KRL 5 kap 4, vilket innebär att pension som intjänats före 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning utan redovisas som ansvarsförbindelse (blandmodellen). År 2006 valde Västra Götalandsregionen att göra ett avsteg från lagstiftningen genom att göra en extra avsättning om 500 miljoner kronor till pensioner för att kunna möta framtida pensionsutbetalningar. Avsättningen värdesäkrades och uppgick vid utgången av 2013 till 666 miljoner kronor. Avsteget har korrigerats 2014 och den ingående avsättningen har bokats mot eget kapital och påverkade således inte resultatet. KPA:s beräkning ligger till grund för beräkning av pensionsavsättningen och ansvarsförbindelsen. Avsättningen och ansvarsförbindelsen värdesäkras genom basbeloppsuppräkning och försäkringsteknisk ränta enligt riktlinjer som antagits av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07). Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 51

Förvaltningsberättelse Ekonomi Västra Götalandsregionens bolag redovisar pensions förmåner som löpande kostnad genom premiebetalningar till försäkringsbolag. Övriga avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen i enlighet med RKR 10.2 som innebär att det måste finnas en legal förpliktelse till följd av inträffade händelser, att det är troligt att en reglering kommer att ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Regionfullmäktige beslutade under 2014 att med stöd av 2 kap 1 lagen om vissa kommunala befogenheter lämna bidrag till Trafikverket avseende medfinansiering för utbyggnad av E20. Bidraget löses upp under en period av 15 år med start i december 2014. Skuld till personalen Västra Götalandsregionens skuld till personalen, det vill säga semesterlön, övertid, jour och beredskap samt därpå upplupna sociala avgifter har redovisats i löneläget per den 31 december 2015 som kortfristig skuld. Ansvarsförbindelser Uppgifter om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser redovisas i enlighet med rekommendationen RKR 10.2. Leasing Finansiell leasing (av anläggningstillgångar) ska enligt RKR:s rekommendation 13.2 redovisas som anläggningstillgång och skulden till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Västra Götalandsregionen har tidigare valt att avvika från denna rekommendation men tillämpar den från 2012. Tidigare år har inte korrigerats eftersom det inte bedömts utgöra en väsentlig post. Övrig leasing har klassificerats som operationell och i detta ingår lokalhyror. Av noten på sidan 64 framgår vilket åtagande som leasingen innebär kommande år. 52 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Patientavgifter 1 436 1 397 1 436 1 397 Biljettintäkter 3 183 3 019 0 0 Såld hälso- och sjukvård, tandvård 1 608 1 515 1 608 1 518 Såld övrig verksamhet 174 180 156 165 Försäljning tjänster och material 1 007 1 067 1 001 1 052 Hyresintäkter 124 130 93 102 Specialdestinerade statsbidrag 1 2 099 2 005 2 073 1 969 Investeringsbidrag 10 9 10 9 Övriga bidrag 355 373 340 350 Övriga intäkter 2 1 775 1 287 955 521 Totalt 11 773 10 981 7 673 7 083 1 I belopp för 2014 ingår momsersättning med 245 mnkr. Från 2015 redovisas momsersättning på raden för övriga intäkter. För 2015 är beloppet 271 mnkr. Gäller både förvaltningarna och koncernen. 2 För 2015 ingår engångspost återbetalning AFA försäkringspremie 250 mnkr. NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Personalkostnader 27 972 27 088 27 170 26 318 Bemanningsföretag 550 513 524 483 Köpt hälso- och sjukvård, tandvård 4 041 3 681 4 041 3 681 Köpt utbildning och kultur 48 42 48 43 Material och varor 3 406 3 298 3 382 3 289 Verksamhetsanknutna tjänster 1 129 1 017 1 011 889 Läkemedel 4 528 4 247 4 528 4 247 Lämnade bidrag 1 468 1 439 5 974 5 670 Bidrag till infrastruktur 45 4 45 4 Lokalkostnader 1 692 1 729 1 581 1 620 Sjukresor 36 37 279 267 Trafikkostnader 6 302 6 043 0 0 Övriga tjänster 1 361 1 157 1 184 1 004 Premier Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 230 159 230 159 Övriga kostnader 1 1 496 1 289 726 560 Totalt 54 305 51 743 50 724 48 232 1 I posten Övriga kostnader ingår 2015 resekostnader med 108 mnkr (koncern) respektive 119 mnkr (förvaltningar). 2014 redovisades resekostnader som Övriga personalkostnader. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 53

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 3 PERSONALKOSTNADER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Bolagsstyrelser och VD Löner och övriga ersättningar 11 11 0 0 Övriga anställda - Löner 18 345 17 687 17 817 17 185 - Övriga kostnadsersättningar 93 87 72 68 - Övriga personalkostnader 1 444 487 429 482 Summa 18 893 18 273 18 317 17 735 Arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar 5 594 5 376 5 444 5 235 Pensionskostnader inkl. särskild löneskatt 2 3 485 3 439 3 409 3 348 Sociala kostnader 9 079 8 816 8 853 8 583 Totala personalkostnader 27 972 27 088 27 170 26 318 1 I posten Övriga personalkostnader ingår 2014 resekostnader med 106 mnkr (koncern) respektive 116 mnkr (förvaltningar). 2015 redovisas resekostnader som Övriga kostnader. 2 Tillkommer räntekostnad för 2015 med 230 mnkr och 2014 med 164 mnkr, redovisas som finansiell kostnad Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår 2015-01-01--12-31 Samtliga Kvinnor Män 29 år och yngre 30 49 år 50 år och äldre Västra Götalandsregionen, koncernen Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 6,7 7,5 3,9 5,5 6,0 7,6 Andel långtidsfrånvaro i % (>60 dgr) av total sjukfrånvaro 57,2 58,9 45,8 Västa Götalandsregionen, förvaltningar Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 6,8 7,5 4,0 5,5 6,1 7,6 Andel långtidsfrånvaro i % (>60 dgr) av total sjukfrånvaro 57,3 58,9 46,0 Definitioner enligt Sveriges kommuner och landsting NOT 4 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Immateriella anläggningstillgångar 25 11 15 3 Byggnader och markanläggningar 706 671 683 648 Maskiner och inventarier 1 191 1 173 900 880 Finansiell leasing maskiner och inventarier 45 35 45 35 Totalt 1 967 1 891 1 643 1 566 NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Återbetalning AFA-försäkringar (övrig intäkt) 250 0 250 0 Totalt 250 0 250 0 NOT 6 SKATTEINTÄKTER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Preliminärt utbetald regionskatt för året 37 451 34 786 37 451 34 786 Delavräkning regionskatt för året 73 35 73 35 Slutavräkning regionskatt föregående år -45-81 -45-81 Totalt 37 480 34 740 37 480 34 740 54 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 7 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING OCH GENERELLA STATSBIDRAG 1 KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Inkomstutjämning 5 374 5 059 5 374 5 059 Strukturbidrag 24 24 24 24 Införandebidrag 0 102 0 102 Kostnadsutjämning -569-553 -569-553 Regleringsavgift -703-404 -703-404 Statsbidrag läkemedel 3 689 3 548 3 689 3 548 Kompensation för höjning av sociala avgifter för unga 22 0 22 0 Totalt 7 838 7 775 7 838 7 775 1 Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktningar kommer att intäktsföras i sin helhet under 2016. Beloppet som utbetalades under 2015 uppgick till 231 mnkr. NOT 8 FINANSIELLA INTÄKTER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Ränteintäkter 71 109 95 159 Vinst vid försäljning finansiella omsättningstillgångar 151 9 151 9 Övriga finansiella intäkter 46 70 42 70 Totalt 268 189 289 238 NOT 9 FINANSIELLA KOSTNADER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Räntekostnader 9 19 9 20 Värdesäkring av pensionsskuld enligt RIPS 07 230 164 230 164 Nedskrivning av aktieägartillskott 2 0 2 32 Nedskrivning värde finansiella omsättningstillgångar 38 0 38 0 Övriga finansiella kostnader 47 43 47 23 Totalt 326 226 325 239 NOT 10 REAVINSTER OCH REAFÖRLUSTER SÅLDA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Reavinster fastigheter 0 1 0 1 Reavinster inventarier 8 6 8 6 Totalt 8 7 8 7 Reaförluster fastigheter 0-1 0-1 Reaförluster inventarier 0 0 0 0 Totalt 0-1 0-1 Netto reavinster/-förluster 8 6 8 6 NOT 11 AVSÄTTNINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Årets avsättningar 1 645 1 610 1 595 1 609 varav pensioner 1 353 1 317 1 353 1 317 Återförda avsättningar -26-39 -26-33 Utbetalning av avsättningar -527-484 -527-484 Totalt 1 092 1 087 1 041 1 092 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 55

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 12 INVESTERING I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 30 41 27 31 Årets investering i byggnader och mark 410 245 395 242 Årets investering i maskiner och inventarier 1 196 999 1 030 853 Årets investering, finansiell leasing, maskiner och inventarier 75 30 75 30 Årets pågående investering 1 369 1 436 1 213 1 375 Totalt 3 080 2 751 2 740 2 530 NOT 13 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Försäljning byggnader och mark 0 5 0 5 Försäljning maskiner och inventarier 19 9 18 8 Totalt 19 14 18 13 NOT 14 INVESTERING I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Garantikapital LÖF 201 0 201 0 Övriga aktier och andelar 11 0 2 0 Totalt 212 0 203 0 NOT 15 INLÖSEN AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Andelskapital i Kommunalförbundet Stretered 0 0 2 0 Totalt 0 0 2 0 NOT 16 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Trafikverket 0 18 0 0 Totalt 0 18 0 0 NOT 17 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Trafikverket 0 80 0 80 Övriga långfristiga fordringar 1 12 48 48 Totalt 1 92 48 128 56 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 18 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Investeringsbidrag 4 6 4 6 Långfristig leasingskuld 47 0 47 0 Övriga långfristiga skulder 0 321 0 0 Totalt 51 327 51 6 NOT 19 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Långfristig leasingskuld 0 131 0 33 Övriga långfristiga skulder 29 6 0 6 Totalt 29 137 0 39 NOT 20 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början 96 57 38 7 Nyanskaffningar 30 41 27 31 Omklassificeringar 4 0 3 0 Försäljningar/utrangeringar -4-1 -3 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 126 96 65 38 ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början 46 35 9 6 Årets avskrivning och nedskrivning 25 11 15 3 Omklassificeringar 0 0 0 0 Försäljningar/utrangeringar -2-1 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 69 46 24 9 Utgående restvärde 59 51 41 28 NOT 21 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början 18 768 18 313 18 027 17 577 Nyanskaffningar 410 245 395 242 Omklassificeringar 957 225 953 225 Försäljningar/utrangeringar -4-16 -4-16 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 131 18 768 19 372 18 027 ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början 9 613 8 955 9 435 8 796 Korrigering ack avskrivningar -1 0-2 3 Årets avskrivning och nedskrivning 706 669 683 646 Omklassificeringar 0-1 0 0 Försäljningar/utrangeringar -2-10 -2-10 Utgående ackumulerade avskrivningar 10 316 9 613 10 114 9 435 Utgående restvärde 9 815 9 155 9 258 8 592 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 57

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 22 MASKINER OCH INVENTARIER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början 17 006 16 483 12 117 11 567 Korrigering anskaffningsvärde -346 0-339 0 Nyanskaffningar 1 196 999 1 030 853 Omklassificeringar 195 104 82 40 Försäljningar/utrangeringar -436-580 -418-343 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 17 615 17 006 12 472 12 117 ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början 10 758 10 106 8 782 8 235 Korrigering ack avskrivningar -346 0-339 0 Årets avskrivning och nedskrivning 1 191 1 173 900 880 Omklassificeringar 0 28 0 0 Försäljningar/utrangeringar -423-550 -406-333 Utgående ackumulerade avskrivningar 11 180 10 758 8 937 8 782 Utgående restvärde 6 435 6 248 3 535 3 336 NOT 23 FINANSIELL LEASING MASKINER OCH INVENTARIER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början 244 291 244 227 Korrigering anskaffningsvärde -4-13 -4-13 Nyanskaffningar 75 30 75 30 Omklassificeringar 0-64 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 315 244 315 244 ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början 94 106 94 79 Korrigering ack avskrivningar -9-20 -9-20 Årets avskrivning och nedskrivning 45 35 45 35 Omklassificeringar 0-27 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 130 94 130 94 Utgående restvärde 185 150 185 150 NOT 24 PÅGÅENDE INVESTERINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2 423 1 252 2 256 1 146 Nyanskaffningar 1 369 1 436 1 213 1 375 Omklassificeringar -1 155-265 -1 038-265 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 636 2 423 2 431 2 256 58 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 25 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Aktier i hel- och delägda bolag som konsolideras 0 0 279 281 Övriga aktier och andelar 23 12 8 6 Kapitaltillskott LÖF 34 34 34 34 Garantikapital LÖF 201 0 201 0 Trafikverket 426 426 0 0 Långfristig fordran ägda bolag 0 0 1 857 1 904 Långfristiga fordringar, övriga 3 4 3 4 Vid årets slut 688 476 2 382 2 229 Specifikation av innehav av aktier i hel- och delägda bolag Antal aktier Andel % Bokfört värde GöteborgsOperan AB 13 000 100 13 GöteborgsOperan AB, aktieägartillskott 21 Göteborgs Symfoniker AB 7 000 100 11 Göteborgs Symfoniker AB, aktieägartillskott 12 Film i Väst AB 250 100 0 Film i Väst AB, aktieägartillskott 11 Turistrådet Västsverige AB 1 000 100 1 Turistrådet Västsverige AB, aktieägartillskott 1 Sahlgrenska International Care AB 400 100 4 Regionteater Väst AB 4 095 91 4 Västtrafik AB 200 000 100 200 ALMI Företagspartner Väst AB 13 931 37 2 Summa konsoliderade företag 279 NOT 26 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Bidrag till E20 1 623 667 623 667 Totalt 623 667 623 667 1 Bidrag på 671 mnkr + index har beslutats och avtalats under 2014. Upplösning sker på 15 år. NOT 27 KORTFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Kundfordringar 1 167 1 273 968 1 113 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 251 1 067 1 022 943 Övriga kortfristiga fordringar 1 337 2 266 1 882 2 767 Totalt 3 756 4 606 3 872 4 824 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 59

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 28 KORTFRISTIGA PLACERINGAR KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Placering pensionsmedel 1 Räntebärande placeringar 553 1 355 553 1 355 Aktierelaterade placeringar 1 060 777 1 060 777 Summa placering pensionsmedel 1 613 2 132 1 613 2 132 Övriga kortfristiga placeringar Räntebärande placeringar 4 752 5 491 4 752 5 491 Aktierelaterade placeringar 539 33 539 33 Övriga kortfristiga placeringar 2 2 2 2 Summa övriga kortfristiga placeringar 5 293 5 526 5 293 5 526 Totalt 6 906 7 658 6 906 7 658 1 I placering pensionsmedel ingår dessutom likvida medel som redovisas under kassa och bank, 2015 med 789 mnkr, 2014 med 74 mnkr. Anledningen till att kassan i pensionsportföljen är så stor beror på att portföljerna görs om i enlighet med den nya finanspolicyn och inväntar då nya investeringsalternativ. NOT 29 EGET KAPITAL KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Vid årets ingång 5 466 4 975 5 339 4 875 Korrigering avsatt till pensioner intjänade före 1998 0 666 0 666 Årets resultat 761-175 587-202 Vid årets utgång 6 227 5 466 5 926 5 339 varav reservation för pensionsreserv av 2005 års resultat 480 480 480 480 varav resultatutjämningsreserv 165 165 165 165 NOT 30 PENSIONSAVSÄTTNINGAR Förvaltningarna/Koncernen Samtliga poster inkluderar särskild löneskatt, mnkr Ingående värde 2015 Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Utgående värde 2015 Förmånsbestämd ålderspension 1 13 006-256 1 102 229 0 14 081 Särskild avtalspension, visstidspension 2 42-28 21 1 0 36 Totalt 13 048-284 1 123 230 0 14 117 1 Förmånsbestämd ålderspension innefattar även pension till efterlevande och pensionsbehållning 1998-1999. Beslut har fattats om införande av OPF-KL under 2015 (omställningsstöd och pension för förtroendevalda). Beloppet har inte kunnat särskiljas. Aktualiseringsgrad: 2015: 98,0 procent, 2014: 98,0 procent. 2 Särskild avtalspension inkluderar särskild ålderspension/garantipension enligt tidigare avtal och finns enbart för tjänstemän och omfattar 110 personer år 2015 och 154 personer år 2014. Visstidspensioner utgår enligt avtal/bestämmelser för tjänstemän (ingen person år 2015 och 1 person år 2014) samt förtroendevalda (14 personer år 2015 och 11 personer år 2014). Grund för beräkning är tidsfaktor, årsmedelpoäng och basbelopp. Pensionen samordnas med förvärvsinkomst. För förtroendevald gäller: Ska fullgöra uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, minst 40 %. Visstidspension utges till förtroendevald som efter fyllda 50 år men före fyllda 65 år från uppdrag den innehaft i minst 48 månader eller i övrigt uppfyller villkoren. 60 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 31 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Förvaltningarna, mnkr Ingående värde 2015 Årets avsättning Återföring Ianspråktaget ej utnyttjat under året Utgående värde 2015 Regional utveckling, projekt 528 186-15 -200 500 Miljö, projekt 35 22-5 -14 38 Kultur, projekt 9 19 0-24 4 E20 1 677 0-6 0 671 Tomställda lokaler VG Primärvård 7 0 0-2 5 Tomställda lokaler Vårdval rehab 6 0 0-2 3 Övriga avsättningar 20 14 0 0 34 Totalt förvaltningarna 1 283 242-26 -243 1 255 Koncernen, mnkr Ingående värde 2015 Årets avsättning Återföring Ianspråktaget ej utnyttjat under året Utgående värde 2015 Regional utveckling, projekt 528 186-15 -200 500 Miljö, projekt 35 22-5 -14 38 Kultur, projekt 9 19 0-24 4 E20 1 677 0-6 0 671 Tomställda lokaler VG Primärvård 7 0 0-2 5 Tomställda lokaler Vårdval rehab 6 0 0-2 3 Uppskjuten skatt, bolagen 23 50 0 0 73 Övriga avsättningar 21 14 0-1 34 Totalt koncernen 1 306 292-26 -243 1 329 1 Avtal E20 är indexerat. Under 2016 har tidigare beräkning av index återförts. NOT 32 LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Checkräkningskredit 1 0 0 0 0 Investeringsbidrag 60 56 60 56 Långfristig leasingskuld 131 84 131 84 Övriga långfristiga skulder 292 321 0 0 Totalt 482 461 191 140 1 Ej utnyttjad del av beviljad checkkredit uppgår till 750 mnkr. NOT 33 KORTFRISTIGA SKULDER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Leverantörsskulder 3 265 3 080 2 891 2 519 Pensionsavgifter inkl. särskild löneskatt 1 061 1 009 1 061 1 009 Semesterskuld, löner, jour, beredskap, övertid inkl. soc. avg. 2 484 2 417 2 435 2 372 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 070 3 204 2 170 2 433 Arbetsgivaravgifter, källskatt 880 850 873 843 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 0 1 010 0 1 010 Övriga kortfristiga skulder 553 1 511 675 1 650 Totalt 11 312 13 080 10 105 11 835 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 61

Förvaltningsberättelse Ekonomi NOT 34 ANSVARSFÖRBINDELSE PENSIONER Förvaltningarna/Koncernen Pensioner Ingående värde 2015 Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Utgående värde 2015 Pensionsförpliktelser inkl. särskild löneskatt 26 111-1 146 433 0 25 398 Summa pensioner ansvarsförbindelse 26 111-1 146 433 0 25 398 Aktualiseringsgrad: 2015: 98,0 procent, 2014: 98,0 procent. NOT 35 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER OCH BORGENSFÖRBINDELSER KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Borgensförbindelser AB Transitio, till förmån för Handelsbanken 1 3 132 3 186 3 132 3 186 Folkets Hus 40 40 40 40 Nordiska akvarellmuséet 16 16 16 16 Svensk Scenkonst 11 10 0 0 Övrigt 7 7 7 7 Totalt 3 206 3 259 3 195 3 249 1 Regionfullmäktige har år 2007 tillstyrkt att Västtrafik AB blir delägare i AB Transitio. AB Transitio är ett bolag gemensamt ägt av 17 trafikhuvudmän med uppdrag att upphandla, underhålla och finansiera lokaltåg. I bolagets konstruktion ingår att ägarna gemensamt borgar via en propieborgen för bolagets finansiella åtagande inom en borgensutfästelse om 8 mdkr. Till denna borgen är kopplat ett regressavtal borgenärerna emellan, som innebär att respektive borgenär endast har ett finansiellt ansvar för de tåg man själv anskaffat. Hittills har Västra Götalandsregionen ingått borgen för AB Transitio till ett belopp om 3 132 mnkr. Nettoengagemang mot AB Transitio är 27 mnkr efter regress. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie som erläggs för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2015 uppgick premien till 230 mnkr. Bedömningen är att sannolikheten för reglering av övriga ansvarsförbindelser och borgensförbindelser är ytterst liten. NOT 36 LEASING KONCERNEN FÖRVALTNINGARNA Mnkr 2015 2014 2015 2014 Finansiell leasing minimileasavgifter Maskiner och inventarier Totala minimileasavgifter 191 155 191 155 Nuvärde minimileasavgifter 185 150 185 150 Därav förfall inom 1 år 54 66 54 66 Därav förfall inom 1-5 år 125 76 125 76 Därav förfall senare än 5 år 6 8 6 8 Operationell leasing Maskiner och inventarier Minimileasavgifter 87 76 86 74 Med förfall inom 1 år 46 46 45 45 Med förfall inom 1-5 år 41 30 41 29 Med förfall senare än 5 år 0 0 0 0 Inhyrda lokaler 1 Minimileasavgifter 2 978-2 916 - Med förfall inom 1 år 769-761 - Med förfall inom 1-5 år 1 474-1 430 - Med förfall senare än 5 år 735-725 - 1 Uppgifter finns inte tillgängliga för 2014 62 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi Stiftelser och samordningsförbund som inte ingår i koncernredovisningen Angiven omsättning och balansomslutning avser hela enheten, alltså inte enbart röstandelen. Mnkr Röstandel % Omsättning Balansomslutning Koncernens bidrag Utgående eget kapital Stiftelsen Skaraborgsinstitutet 100 7,9 28,7 7,5 7,9 Västkuststiftelsen 60 33,1 12,4 7,0 7,3 Stiftelsen Stenebyskolan 44 36,4 49,3 12,2 22,9 Stiftelsen Läckö slott 30 24,5 9,8 8,6 7,3 Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd 17 7,8 4,2 3,7 4,1 Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst 68 177,0 54,0 0 16,5 Kommunalförbundet Svensk luftambulans 33 6,8 82,9 16 6,5 Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling 14 93,7 781,3 0 11,6 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 25 9,0 3,3 1,3 1,7 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 25 24,9 5,3 6,0-0,3 Samordningsförbundet Göteborg Nordost 25 13,0 6,6 3,3 3,4 Samordningsförbundet Göteborg Väster 25 10,2 3,9 2,5 1,6 Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 25 6,3 3,0 1,6 0,7 Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum 25 11,9 4,6 3,0 1,0 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 25 4,6 2,3 4,6 0,7 Samordningsförbundet Norra Skaraborg 25 2,7 1,1 0,7 0,5 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 25 10,2 5,6 2,5 3,5 Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud 25 5,8 3,6 1,5 2,2 Samordningsförbundet Väst 25 8,2 4,0 2,1 3,2 Samordningsförbundet Västra Skaraborg 25 5,7 3,3 1,4 2,0 Ovan redovisat avser i vissa fall ej styrelsebehandlade uppgifter Koncerninterna mellanhavanden Driftbidrag Försäljning Räntor Givna Mottagna Köpare Säljare Intäkter Kostnader Västra Götalandsregionen 4 533 375 31 26 0 Västtrafik AB 3 916 2 300 26 ALMI Företagspartner Väst AB 17 1 GöteborgsOperan AB 290 2 43 0 Sahlgrenska International Care AB 25 6 0 Film i Väst AB 86 1 1 0 Göteborgs Symfoniker AB 143 1 19 0 0 Turistrådet Västsverige AB 46 0 0 0 Regionteater Väst AB 35 1 4 Totalt 4 533 4 533 406 406 26 26 Lån Övriga kortfristiga Borgen Långivare Låntagare Tillgångar Skulder Borgenär Gäldenär Västra Götalandsregionen 1 857 767 563 Västtrafik AB 1 857 409 761 ALMI Företagspartner Väst AB GöteborgsOperan AB 43 0 Sahlgrenska International Care AB 15 3 Film i Väst AB 45 0 Göteborgs Symfoniker AB 26 0 Turistrådet Västsverige AB 14 Regionteater Väst AB 9 0 Totalt 1 857 1 857 1 327 1 327 0 0 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 63

Förvaltningsberättelse Ekonomi Revisionsberättelse Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat regionstyrelsens verksamhet och de verksamheter som sorterar under region styrelsen, regiongemensamma funktioner i övrigt, fullmäktigeberedningar, Västra Götalandsregionens, VGR, årsredovisning och bokföring samt koncernredovisningen för VGR. Genom utsedda lekmannarevisorer granskas den verksamhet som bedrivits i VGR:s företag. Västra Götalandsregionen är part i finansiella samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet samt i stiftelser och kommunalförbund. Dessa granskas i särskild ordning och redovisas i separata revisionsberättelser. Vi avlämnar revisionsberättelser för varje nämnd och styrelse i Västra Götalandsregionen enligt bifogad förteckning. Regionstyrelsen ansvarar för den löpande uppsikten över Västra Götalandsregionens samlade verksamhet och ekonomi, så att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. I ansvaret ingår att vidta åtgärder om utvecklingen av verksamhet och ekonomi kräver det. Regionstyrelsen ansvarar även för att den av full mäktige beslutade styrmodellen för VGR:s verksamhet upprätthålls, utvecklas och förtydligas. Regionstyrelsen ansvarar för återredovisning till fullmäktige och för att det finns tillräcklig intern kontroll i den egna verksamheten. Regionstyrelsen har också ansvar för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild av ekonomiskt resultat och ställning. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och VGR:s reglemente för revisorskollegiet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår samlade kommentar och bedömning samt omfattningen av granskningen framgår av revisionens bifogade årspromemoria. Vi vill uppmärksamma regionstyrelsen på vikten av att den i sin stödjande roll är tydlig med det ansvar och de befogenheter den har gentemot övriga nämnder och styrelser. Vi vill även uppmärksamma regionstyrelsens ledamöter på vikten av att i sina kontakter med olika intressenter vara öppen och REVISIONSBERÄTTELSE FÖR 2015 INFOGAS DEN 23 MARS. transparent så att det alltid är tydligt för motparten vem som företräder VGR i olika sammanhang. Det är väsentligt att regionstyrelsen löpande håller regionfullmäktige informerad om den ekonomiska utvecklingen i de nämnder och styrelser som under året uppvisar stora svårigheter att bedriva verksamheten inom de av fullmäktige beslutade ekonomiska ramarna och inom den av regionstyrelsen fastställda detaljbudgeten. Det innebär att regionstyrelsen behöver utveckla sin uppsikt över övriga nämnder och styrelser samt sin kommunikation med regionfullmäktige. Även arbetet med att stärka den övergripande strukturen för intern kontroll bör utvecklas. Under år 2014 uppnåddes tre av fem av regionfullmäktige fastställda finansiella mål. Vi har översiktligt granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vid en sammantagen bedömning anser revisorerna att Västra Götalandsregionen under år 2014 i allt väsentligt lever upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Det krävs dock fortsatta effektiviseringar och bibehållen god kostnadskontroll för att upprätthålla en ekonomi i balans. Vi vill även erinra styrelsen om vikten av att uppmärksamma övriga nämnder och styrelser på ansvaret att bedriva verksamheten inom de ramar som regionfullmäktige anvisat. Av årsredovisningen för 2014 framgår att ett antal av fullmäktiges mål inte har uppnåtts. VGR är långt ifrån att nå målen inom framför allt hälso- och sjukvården, så som tillgänglighet, väntetider på akuten och kötider. Redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Vi bedömer sammantaget att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för regionstyrelsen, kommittéer och beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Vänersborg den 25 mars 2015 Ordförande Vice ordförande 64 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse Ekonomi Nyckeltal koncernen Enhet 2011 2012 2013 2014 2015 OMVÄRLD Regionskattesats Kr 10,45 10,88 11,13 11,13 11,48 NYCKELTAL PER INVÅNARE Genomsnittlig skattesats landsting Kr 10,82 11,01 11,11 11,20 11,29 Skatteunderlag per invånare i Västra Götaland Kr 170 666 172 692 176 878 183 011 186 938 Skatteunderlag i procent av riksgenomsnitt % 98,2 98,1 98,3 98,5 98,3 Västra Götalands folkmängd Antal 1 590 604 1 600 447 1 615 084 1 632 012 1 648 682 Sveriges folkmängd 31/12 Antal 9 482 855 9 555 893 9 644 864 9 747 355 9 851 017 Andel i Västra Götaland % 16,8 16,7 16,7 16,7 16,7 Tillgångar/invånare Kr 16 240 17 966 19 132 20 442 20 300 Eget kapital per invånare Kr 2 713 3 290 3 079 3 349 3 777 Skulder/invånare, exkl ansvarsförbindelser Kr 13 528 14 676 16 053 17 092 16 522 Skulder/invånare, inkl ansvarsförbindelser Kr 28 966 30 105 32 431 33 092 31 927 RESULTATRÄKNINGEN Resultat Mnkr -858 926-301 -175 761 Personalkostnader Mnkr 23 845 24 776 25 873 27 088 27 972 Verksamhetens nettokostnader Mnkr 37 561 38 814 40 573 42 653 44 499 Nettokostnader i procent av skatt, utjämning, statsbidrag % 101,5 97,6 100,7 100,4 98,2 Verksamhetens volymförändring % 1,4-0,8 2,5 1,8 3,0 BALANSRÄKNINGEN Eget kapital Mnkr 4 315 5 265 4 973 5 466 6 227 Investeringar Mnkr 2 550 2 817 2 818 2 751 3 080 Balansomslutning Mnkr 25 832 28 753 30 900 33 362 33 468 Soliditet exkl. ansvarsförbindelser % 17 18 16 16 18 Soliditet inkl. ansvarsförbindelser % -78-68 -70-62 -56 Likviditet Mnkr 3 550 5 957 7 839 9 272 9 017 Självfinansieringsgrad av investeringar % 56 68 81 62 80 PERSONAL Anställningar, totalt Antal 50 537 50 471 51 126 52 010 52 592 Andel män % 20,6 21,0 21,2 21,2 21,3 Anställningar, tillsvidare Antal 43 192 43 219 43 545 44 024 44 777 Anställningar, visstid Antal 3 788 3 809 4 037 4 242 3 928 Anställningar, timavlönade Antal 3 557 3 443 3 544 3 744 3 887 Nettoårsarbetare Antal 39 418 39 629 39 966 40 589 40 870 Medelålder År 47,4 47,4 47,3 47,0 46,7 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår, totalt % 5,1 5,5 5,8 6,2 6,7 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår, kvinnor % 5,6 6,0 6,3 6,9 7,5 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår, män % 3,3 3,5 3,7 3,8 3,9 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 65

66 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015

Bra sjukvård och hälsa på lika villkor. Rikt kulturliv med bredd och spets. Biogas, vind, sol och ny miljöteknik. Klimatsmarta kommunikationer. Konkurrenskraft och välfärd. Västra Götalandsregionen är med sina nästan 53 000 anställda en av Sveriges största arbetsgivare. Uppdraget är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland och ett gott liv för de 1,6 miljoner som bor här. Som huvudman för hälso- och sjukvården och drivande kraft för jobb, forskning och utbildning, infrastruktur, kollektivtrafik, kultur- och miljöfrågor har Västra Götalandsregionen unika möjligheter att påverka den utvecklingen. Sjukvården ska hålla hög kvalitet och vara lätt att nå, hälsan ska inte vara beroende av social eller geografisk hemvist eller ekonomi. Bra kollektivtrafik och en väl fungerande infrastruktur ska göra det lättare att arbeta och studera i hela Västra Götaland, stöd till företagande och näringslivsutveckling ska leda till fler jobb. Energismarta byggnader, sol- och vindkraft är exempel på insatser för ett fossilfritt Västra Götaland. Ett rikt kulturliv är viktigt för att skapa delaktighet och får människor att växa samtidigt skapar det arbetstillfällen. Allt detta är exempel på Västra Götalandsregionens arbete för det goda livet. www.vgregion.se Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2015 67

Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Tel: 010-441 00 00 www.vgregion.se

Bilaga till årsredovisning 2015 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 866-2016

Sammanfattning Trots flera oförutsägbara händelser under året, är den samlade bedömningen att säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter är stabilt och ligger i nivå med tidigare år. Säkerhetsarbetet utvecklades under 2015, men kan utvecklas ytterligare, särskilt i mindre och medelstora verksamheter. Regionfullmäktige beslutade om ny säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen. Säkerhetsläget i Västra Götalandsregionen Säkerheten i Västra Götalandsregionen påverkas bland annat av samhällsutvecklingen, både internationellt och nationellt, med uppblossande terrorattentat, flyktingströmmar, organiserad brottslighet, gängrelaterat våld och cyberattacker. Hot och våld mot medarbetare i Västra Götalandsregionens verksamheter är ett växande problem. Särskilt för sjukvården, där både patienter och medarbetare vid ett flertal tillfällen utsatts för hotfulla situationer. Möjligheterna med internet utnyttjas ofta som en del i organiserad brottslighet, för att tjäna pengar. Västra Götalandsregionen utsätts dagligen för intrångsförsök från internet. Det förekommer även attacker med avsikt att överbelasta våra IS/IT-system. Under året uppmärksammades bland annat följande områden som kommer att bli viktiga inför det fortsatta arbetet En nationell centralisering av IS/IT-tjänster och möjlig övergång till molntjänster för hälso- och sjukvården innebär nya risker och hot. Förändringarna leder till ökat beroende av skyddad datakommunikation och robust IT-drift. För att få robusthet i driften av Västra Götalandsregionens verksamheter, måste arbetet intensifieras med att planera och skapa en god för måga att bedriva sin verksamhet vid avbrott i el, vatten, värme och IT/telefoni. För att skapa ett proaktivt säkerhetsarbete genomförs en framtidsstudie kallad Vision säkerhet 2025 som kommer att slutföras under 2016 och ligga till grund för säkerhetsstrategi 2017-2020. Några händelser som direkt påverkade Västra Götalandsregionen SÄPO:s höjning på hotskalan från tre till fyra i Sverige innebar att Västra Götalandsregionens verksamheter såg över sina rutiner och beredskap för terrorattentat och dylikt. Särskilt de publika verksamheterna vidtog åtgärder. Uppgörelser mellan gäng med skottskadade personer som förts in till våra sjukhus ledde till en ökad otrygghet hos personal och patienter. Under hösten drabbades en skola i Trollhättan av ett angrepp på elever och lärare, vilket medförde flera allvarligt skadade. En händelse som påverkade flera verksamheter i Västra Götalandsregionen. I början på året drabbades verksamheter i Västra Götalandsregionen av ett antal störningar och avbrott på telefonitjänsten. Ett antal åtgärder vidtogs och läget stabiliserades. En ny form av cyberattacker (skadlig kod som krypterar hårddisken med budskap att betala en lösensumma så dekrypteras denna) drabbade verksamheter i Sverige under året. Västra Götalandsregionen lyckades i huvudsak skydda sig mot dessa angrepp. Flera allvarliga vattenavbrott och/eller otjänligt vatten drabbade olika vårdverksamheter. Vid några tillfällen fick både förtroendevalda och tjänstemän skydd på grund av hot och stalkning i samband med politiska beslut. Strategi för säkerhetsarbetet Regionfullmäktige har fastställt en regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013-2016. Säkerhetsstrategin är uppbyggd kring sju strategiska mål. Till målen finns 13 måltal, som är utgångspunkt för årlig uppföljning. De strategiska målen är Mål 1 Att förebygga mänskligt lidande, skador, skadeverkningar och kostnader förorsakade av förluster, kriser och oönskade händelser samt att Västra Götalandsregionens egna och externt hyrda lokaler säkerhetsklassificeras av verksamhet enligt modell som Västfastigheter tillhandahåller. Mål 2 Att säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter blir en ledningsfråga och kopplas till en tydlig beslutsordning i styrelser och nämnder. Mål 3 Att Västfastigheter ansvarar för fastighetsbunden säkerhet i Västra Götalandsregionens egna lokaler och i externt hyrda lokaler. Mål 4 Att Regionservice, på särskilda villkor, tillhandahåller administrativa säkerhetstjänster (exempelvis, korthantering, vakter, larm, avtalsbevakning, RSA, kameraövervakning, utbildningar med mera) till verksamheter i Västra Götalandsregionens lokaler och i externt hyrda lokaler. Mål 5 Att förvaltningar, var för sig eller i samverkan, etablerar en ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation och upprättar kontinuitetsplaner som beskriver hur verksamhet ska bedrivas när det oönskade inträffar. Mål 6 Att säkerhetskultur och utbildning i patient- och personsäkerhet utvecklas i Västra Götalandsregionens verksamheter. Mål 7 Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid. 2 Bilaga I Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen

Verksamheternas redovisning av målen i säkerhetsstrategin Verksamheter inom hälso-och sjukvård når målen i säkerhetsstrategin i större utsträckning än övriga verksamheter. Andel verksamheter som redovisar resultat till egen nämnd/styrelse ökade från 76 procent till 90 procent. Starka områden är Avvikelsehantering Risk- och krishanteringsplaner Utbildning i personsäkerhet (främst inom hälso- och sjukvård) Mindre starka områden är Klassificering av lokaler Ledningens regelbundna genomgång av säkerhetsläget i verksamheten Västfastigheters övertagande av fastighetsbundna säkerhetsanläggningar Handlingsplan för säkerhetsarbete godkänd av nämnd/styrelse Övningar avseende krishantering Risk- och sårbarhetsanalyser Informationsklassificering som kravställning på leverantör av IS/IT Regiongemensamma risker Verksamheterna lyfter upp ett antal risker som kan påverka verksamheten negativt och som det finns behov av att hantera regiongemensamt: Driftstörningarna av IS/IT har minskat, men verksamheten har ett starkt beroende till fungerande IT-stöd och poängterar riskerna med brister i tillgängligheten till IS/IT-systemen. Hot och våld mot medarbetare är ett stort problem och har lett till ökade inköp av väktartjänster samt vidareutvecklad utbildning i personsäkerhet med bland annat självskydd och bemötande av aggressiva personer. Ökat antal obehöriga i verksamheternas lokaler har lett till införande av ordningsregler för besökare, låsta avdelningar och sektionering av verksamheten. Osäkerhet om leverantörens förmåga att leverera IT, vatten, el, varor och tjänster vid kriser, har lett till behov av kontinuitetsplanering inom och mellan verksamheter i Västra Götalandsregionen. Att arbeta med säkerhetsfrågor i en mindre eller medelstor verksamhet innebär utmaningar, gällande upphandlade avtal som ofta upplevs anpassade till sjukhusen, relationer till privata fastighetsägaren med mera. Ett tjänstemannaförslag finns för beslut hos regiondirektören, att upprätta fyra trygghetscentraler som ska erbjuda administrativa säkerhetstjänster till alla Västra Götalandsregionens verksamheter. Hot och våld Målet i säkerhetspolicyn är att alla ska känna sig trygga i Västra Götalandsregionens lokaler och verksamheter. Senare år har medfört ökande risker för hot och våld för Västra Götalandsregionens anställda. Som framgår av tabellen har antalet registrerade arbetsskador relaterat till hot och våld ökat med nästan 200 procent. Att antalet inträffade händelser inte ökat i samma grad, beror troligen på ett stort mörkertal, beträffande händelser av mindre allvarlig grad. Typ av händelse Registrerade inträffade händelser hot & våld Registrerade polisanmälningar hot& våld Registrerade arbetsskador relaterade till hot & våld Registrerade arbetsskadeanmälningar på grund av hot & våld Ökning 2015-2014 Antal 2015 Antal 2014 Antal 2013 23 % 1 114 907 707 37 % 67 49 32 184 % 727 256 156 18 % 233 167 111 Det finns registrerat 1 639 utryckningar på bråklarm eller överfallslarm för Securitas personal under 2015 inom Västra Götalandsregionens verksamheter, främst från de större sjukhusen som har ständig bemanning med väktare. Detta förstärker bilden av en väsentlig underregistrering i avvikelsesystem. Statistiken pekar på en förändring i arbetssituationen för de anställda och behov av att ytterligare åtgärder vidtas för att minska riskerna för hot och våld. Problemen speglar en samhällsutveckling och kan förväntas att kvarstå, och kanske till och med öka, under en överskådlig tid. Västra Götalandsregionen måste därför förhålla sig till detta och aktivt arbeta för att öka säkerhet och trygghet för anställda och besökande. Verksamheterna har under flera år utbildat sin personal och utbildningssatsningen fortsätter. Arbete med att förbättra tekniska och administrativa åtgärder som kan minska riskerna pågår. Antalet larmsändare har ökat. Verksamheterna begränsar tillgängligheten till delar av vårdinrättningarna. Väktare anlitas i högre grad. Ambulanspersonal utsätts oftare för incidenter i samband med utryckningar och har tvingats till ett förändrat förhållningssätt, som att till exempel invänta att polis säkrar platsen. Trots detta förekommer hot och våld i samband med omhändertagande. Bilaga I Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen 3

Informationssäkerhet Under 2015 genomfördes en revidering av Västra Götalandsregionens lednings system för informationssäkerhet. Säkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkert fastställdes i regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. För att underlätta för medarbetarna har ett antal verktyg och rutiner tagits fram, som konkretiserar kraven i policy och riktlinjer för informationssäkerhetsarbetet. Under 2016 finns behov av fortsatt implementering, så att informationssäkerhet blir en självklar del i utvecklings- och förvaltningsarbetet av IS/IT. En uppdragsutbildning på högskolenivå, Ledningssystem för informationssäkerhet i praktiken, avslutades under 2015 och 20 (av 25) personer examinerades. Syftet var att öka kunskapen och förtydliga ansvaret för de som arbetar i förvaltning av IS/IT. En interaktiv utbildning för medarbetare i hälso- och sjukvård har utvecklats och finns tillgänglig för alla verksamheter. Brister i avslut av behörigheter till IS/IT-system uppmärksammades under 2015. Tre uppdrag har getts av regiondirektören för att åtgärda dessa brister. Ett antal IS/IT-projekt som är viktiga för att uppnå bättre informationssäkerhet pågår, som exempelvis regional reservnummerhantering, SingleSignOn (SSO), Säkert Nät och uppbyggnad av testcenter. Utvecklingen på IS/IT-området är snabb och behoven av bättre informationssäkerhet har uppmärksammats i en rad statliga utredningar och rapporter. Västra Götalandsregionen samarbetar med tre andra regioner (G4), för att harmonisera regelverken för informationssäkerhet och bli bättre kravställare på gemensamma IS/IT-tjänster. Det är ett strategiskt arbete som även bidrar till förutsättningar för Framtidens vårdinformationsmiljö (3R). Patientsäkerhet Området patientsäkerhet handlar inte enbart om medicinsk säkerhet och själva omvårdnaden, utan också om säkerheten i den fysiska miljön samt tillgång och hantering av information i vårdens IT-system. De delarna redovisas inom övriga områden i denna bilaga, som till exempel informationssäkerhet, hot och våld och krishanteringsförmåga. Redovisning av arbetet med patientsäkerhet, inklusive utvecklingen av antalet vårdskador under året, sker i Västra Götalandsregionens patientskadeberättelse. Krishanteringsförmåga Västra Götalandsregionen och dess verksamheter ska vara robusta och ha god beredskap och förmåga att hantera kriser, extraordinära händelser och dess konsekvenser. 1 I Västra Götalandsregionen genomförde 21 av 32 verksamheter risk- och sårbarhetsanalyser och vidtog skydds- och förbättringsåtgärder inom krishanteringsområdet under 2015, vilket var en ökning mot föregående år. Mot bakgrund av genomförda analyser har lokala krishanteringsplaner och/eller åtgärdsplaner uppdaterats utifrån Västra Götalandsregionens fastställda krishanteringsplan. Utbildning och övning av ledningsgrupper och lokala tjänstemän i beredskap (L-TiB) 2 genomförs kontinuerligt. Verksamheterna bedömer att de har en god krisberedskap. Ett utvecklingsområde är övning av ledning och samverkan med andra förvaltningar och externa aktörer. Västra Götalandsregionens krav att L-TiB ska finnas i samhällsviktiga verksamheter 3 har inneburit att de flesta verksamheter har infört detta, alternativt att det finns planer på att införa under 2016. Flera verksamheter lyfter behovet av att hantera regionövergripande sårbarheter och risker. Risk och sårbarhetsanalyser (RSA) har identifierat starka beroende mellan verksamhetens processer och leveranser (IT, el, vatten, transporter, varor, tjänster osv). Bryts dessa beroenden innebär det konsekvenser, som påverkar uppdraget negativt och i värsta fall skador på egendom eller människor. 1 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen (dnr RS 129-2015) 2 Funktion inom VGR som har kunskap om sin egen organisation, har kunskap om VGR:s krishanteringsorganisation och är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året. 3 En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av, eller svår störning i, verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. 4 Bilaga I Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen

Under året togs en handlingsplan fram baserad på 2014 års RSA med scenario elbortfall. Utifrån handlingsplanen togs följande uppdrag ihop med berörda förvaltningar fram för fortsatt arbete: Att säkerställa och öka robustheten för Närhälsan vid elbortfall inklusive en redundant IT-kommunikation Tillse att det finns robusthet i Västra Götalandsregionens samhällsviktiga verksamheter 4 vid bortfall av leveranser från serviceförvaltningarna el, vatten, varor, IT, bränsle med mera. Syftet är att säkerställa hela kedjan från producent till leverans till våra verksamheter. Tillse att Västra Götalandsregionen har rutiner för att skapa en samlad lägesbild vid hot om eller vid en händelse. Säkra kommunikations vägar vid el- och/eller IT bortfall internt mellan Västra Götalandsregionens verksamheter och externt. Öka kunskap om kriskommunikation hos regionens verksamheter. Att Västra Götalandsregionens samhällsviktiga verksamheter som har Väst fas tigheter som fastighetsägare ska få ökad kunskap om deras förmåga att hantera ett el-bortfall. Skapa robusthet och säker drift och förvaltning av telefoni och datatrafik. Genom att VGR IT har en kontinuitetsplanering för drift av telefoni, IT-system och IT-kommunikation i hela kedjan mellan serverhall och verksamhet. Säkerställa att ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen har en säker drivmedelsförsörjning. Stärka funktionen lokal Tjänsteman i Beredskap (L-TiB) i Västra Götalandsregionens samhällsviktiga verksamheter. Tydliggöra hur L-TiB ska agera före, under och efter en kris samt mandat, uppdrag och ansvar. Uppdragen ligger nu för beslut hos regiondirektören och kommer årligen följas upp av Koncernkontoret, enhet säkerhet. Terrorangrepp i Europa har lett till att verksamheterna har lyft fram behovet av handlingsplaner och rutiner för att hantera denna typ av händelser. Initiativ är tagna för en samverkan mellan Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och andra samhällsaktörer. Oegentligheter I Västra Götalandsregionen beslutas ärenden och uppgifter som har stor betydelse för enskilda människor och företag tas om hand. Västra Götalandsregionen och dess verksamheter ska bedriva ett effektivt arbete mot oegentligheter och otillåten påverkan. Inom ramen för det regionövergripande arbetet har region styrelsen under året beslutat om en handlingsplan mot oegentligheter. Flera av uppdragen i handlingsplanen har påbörjats och resterande uppdrag kommer att starta under 2016. För att vi aldrig ska agera på ett sådant sätt att förtroendet för nämnders/styrelsers eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet rubbas, är det viktigt att det finns tydliga regler och värderingar för hur medarbetare och förtroendevalda ska förhålla sig. En riktlinje mot korruption, mutor och jäv har tagits fram och är på remiss inför slutlig utformning. Västra Götalandsregionen anlitar ett stort antal leverantörer och utförare. Det är av stor vikt att Västra Götalandsregionen tar ett stort ansvar när det gäller inköp och upphandling, både ur perspektivet att upphandlingen ska vara kommersiellt gångbar och att de leverantörer som anlitas inte ska påverka Västra Götalandsregionens varumärke negativt. Västra Götalandsregionens förtroende kan skadas om en leverantör till exempel använder svart arbetskraft. Ett utvecklingsarbete har påbörjats, med att bland annat stärka kontrollerna av Västra Götalandsregionens leverantörer. Samverkansavtal har upprättats mellan Västra Götalandsregionen och Skatteverket. Avtalet innebär att Västra Götalandsregionen kan kontrollera F-skatt, momsregistrering, skatteskulder med mera genom uppgifter via Skatteverket. Syftet med avtalet är att verka för att Västra Götalandsregionen endast anlitar seriösa företag. Rutiner för dessa kontroller har implementerats under året. Aktiviteter som utbildning och rådgivning har genomförts hos ett antal förvaltningar och bolag, främst inom områdena mutor, jäv och otillåten påverkan. Utredningar om misstänkta oegentligheter har genomförts och polisanmälts. 4 Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården, Närhälsan, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Regionledning, Regionservice, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Smittskyddsenheten, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus, VGR IT, Västfastigheter och Västtrafik Regionservice, VGR IT, Västfastigheter Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Tel: 010-441 00 00 www.vgregion.se

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-02-02 Diarienummer RS 1507-2016 Västra Götalandsregionen VGR IT Handläggare: Karin Elfman Telefon: 0708-55 78 93 E-post: karin.elfman@vgregion.se Till Ägarutskottet Förslag på policy för IS/IT i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar IS/IT för ett gott liv som policy för IS/IT i Västra Götalandsregionen Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslöt vid sitt möte 150414 att upphäva IS/IT-strategin från 2011 och ge i uppdrag till regiondirektören att ta fram förslag på ett nytt måldokument för IS/IT i VGR (Uppdrag ta fram förslag på måldokument för IS/IT i Västra Götaland, diarienummer 1507-2015). Den samtidigt pågående utvecklingen av en ny struktur för styrande dokument i VGR medför dock att inga ytterligare måldokument ska finnas, varför förslaget i stället är en policy. De utmaningar som väntar inom hälso- och sjukvården, regional utveckling, kulturen och kollektivtrafiken kräver en tydlig inriktning på IS/IT i regionen. Dagens IT-stöd är mycket fragmenterat och till stor del ett arv från ett annat sekel, med de förutsättningar som rådde då. Detta förslag till IS/IT-policy är framtagen för att stödja visionen Det goda livet och de mål som finns beskrivna i VG 2020, Framtidens Hälso- och sjukvård, Kulturstrategin och Trafikförsörjningsprogrammet. För detta krävs en stabil robust bas som bygger på öppenhet och internationella standards, som också kan ge en flexibilitet både i fråga om teknik och informationsinnehåll. Fördjupad beskrivning av ärendet Föreliggande förslag på en regionövergripande riktning för IS/IT i VGR tar vad gäller hälso- och sjukvården utgångspunkt i (1) Framtidens vårdinformationsmiljö och samarbetet med Stockholms läns landsting och Region Skåne (3R) (2) Sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare (policy antagen av regionfullmäktige 150203, RS3393-2014) Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-02-02 Diarienummer RS 1507-2016 2 (2) Policyn kommer att kompletteras med strategiska IT-planer för olika ansvarsområden. Beredning : Policy för IS/IT togs fram under andra halvan av 2015 och fastställdes på IS/ITstrategisk ledning i januari 2016. Policyn har tagits fram av en arbetsgrupp med verksamhetschefer utsedda av IS/IT-strategisk ledning under ledning av IT-strateg från VGR IT. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Göran Ejbyfeldt IS/IT-direktör Bilaga IS/IT för ett gott liv Beslutet skickas till IS/IT-strategisk ledning IS/IT direktör Göran Ejbyfeldt Objektägare verksamhet Objektägare IT

1 (3) IS/IT-policy Datum 2016-01-19 Diarienummer RS 135-2016 Västra Götalandsregionen IS/IT-strategisk ledning Handläggare: Karin Elfman Telefon: 070-855 78 93 E-post: karin.elfman@vgregion.se IS/IT för ett gott liv Denna policy har tagits fram i syfte att stödja och ge ökade förutsättningar för att uppnå Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet. Västra Götalandsregionen är till för sina invånare och samtidigt en aktör på en global arena. Västra Götalandsregionen stödjer den Digitala agendan och dess uttalade mål. Dokumentet är skrivet utifrån Västra Götalandsregionens fyra övergripande måldokument: Tillväxtstrategin VG2020, Framtidens hälso- och sjukvård, Kulturstrategin och Trafikförsörjningsprogrammet. Samtliga förutsätter ett funktionellt och utvecklingsbart IS/IT-stöd. För att nå målet att Västra Götaland ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter krävs ett gemensamt förhållningssätt för all IS/IT. Policyn beskriver de grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt som ska gälla för all IS/IT i Västra Götalandsregionen och kommer att kompletteras med strategiska IT-planer för olika ansvarsområden. Grundläggande värderingar Delaktighet IS/IT ger inflytande genom att vara enkel och skapa möjlighet till dialog, påverkan och kunskapsspridning. Nytänkande IS/IT skapar utveckling och värde genom att möjliggöra nya sätt att arbeta, kommunicera och interagera vilket ger förutsättningar för ökad tillväxt, effektivitet, lärande och kreativitet. Transparens all information ska vara öppen och sekretess användas endast vid särskilt specificerade behov Integritet all information ska hanteras på ett säkert sätt och med respekt för individers olika behov av skydd och integritet Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

IS/IT-policy, 2016-01-19 2 (3) Principer Invånarfokus IS/IT ska överbrygga kulturella och geografiska avstånd, och ge invånarna möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov Samverkan IS/IT ska ge möjlighet att samverka vid behov och kunna ta och ge intryck. oberoende av organisation och gränser Utbildning, forskning och utveckling Västra Götalandsregionen ska aktivt nyttja möjligheterna med den tekniska utvecklingen Förhållningssätt IS/IT i Västra Götalandsregionen ska: Tillhandahålla stöd för insamling, förädling och kommunikation av information och kunskap till nytta för invånarna. Vara stabilt en säker och trygg bas med god kapacitet där åtkomst och spårbarhet garanteras, byggd på nationella och internationella standards med följsamhet mot lagar och regler. Möjliggöra föränderlighet genom förmåga till snabb anpassning till nya behov och krav, samt att ge förutsättningar för att kunna prova och använda nya tekniker. Ansvarsområden Västra Götalandsregionens olika ansvarsområden har alla behov av väl utvecklad IS/IT. Digitaliseringen innebär att IS/IT blivit en del av själva verksamheten. Detta framgår också av de övergripande måldokumenten. Hälso- och sjukvård Framtidens hälso- och sjukvård innebär att hög kvalitet i vården ska genomsyra alla verksamheter. Ett övergripande mål är att samverka gränsöverskridande, ta tillvara och implementera nya metoder. En utmaning är nya vårdprocesser som sträcker sig över flera organisationer, med stora behov av gränsöverskridande informationstillgång. En annan är patientens nya roll och behov av att äga sin egen information. Forskning och utveckling är centralt. Att fortlöpande omsätta nya metoder i praktisk hälso- och sjukvård kräver en ständig anpassningsbar informationshantering och teknik.

IS/IT-policy, 2016-01-19 3 (3) I Policy för sammanhållen informationsdelning med andra vårdgivare (Dnr RS 3393-2014) framhålls vikten av en sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare. Regional utveckling I Västra Götalands tillväxtstrategi VG2020 framhålls att IS/IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. För att nå målet en ledande kunskapsregion, förutsätts inte bara gränsöverskridande mötesplatser, utan också att öppna data ska göras tillgängliga och att ny idéer ska testas i riktiga miljöer, i skola, sjukvård, på transportområdet etc., i syfte att göra offentlig sektor till ledande på utveckling av hållbara lösningar. Den Digitala agendan, som framtagits i samverkan med andra aktörer i länet har målen: enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Målet för en region där vi tar globalt ansvar i Tillväxtstrategin VG2020 är att göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar. Offentliga myndigheter har ett särskilt ansvar för och förutsättningar att gå före, utveckla och implementera framtidens resurseffektiva och hållbara lösningar i egna och offentligt finansierade verksamheter. Kultur Även Kulturstrategin har mål som kräver en ökad tillgång till kommunikation och informationsutbyte, såväl med invånarna i Västra Götaland som med hela världen. Invånarna ska ges möjlighet att agera både som konsumenter och producenter vilket betyder mycket för deras möjligheter att själva driva utveckling såväl inom kulturområdet som generellt. För att använda den fulla potentialen i t ex musik och museisamlingar krävs en hög kvalitet i dataöverföringen. De prioriterade strategiska områdena vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen, kräver tillgång till goda kommunikationsvägar, likaväl som flexibilitet och öppenhet även vad gäller tekniska lösningar. Kollektivtrafik Trafikförsörjningsprogrammet har som övergripande mål att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem och att Västra Götaland ska utvecklas till en väl sammanhållen region. Speciellt fokuseras på att fördubbla resandet och få nöjda kunder. Informationssamverkan med kommersiella aktörer och informationsspridning till alla invånare är därför strategiskt viktiga funktioner.

Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Yrkande Regionstyrelsen 2016-03-22 Ärende 4 Dnr: RS 3695-2015 Riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi Förslag till beslut: Regionstyrelsen föreslår att Regionfullmäktige beslutar: 1. Med nedanstående förändringar bifalles förslaget till riktlinjer för Primärvårdsstyrelsen. Vi har följande förslag till förändringar: Stycket på sidan 2 som inleds En av utgångspunkterna för förslaget till riktlinjer utgår. Sjätte punkten om avkastningskrav utgår. I sjunde punkten om marknads- och etableringsstrategi ändras formuleringen till utveckla och eventuellt utöka befintlig verksamhet. I åttonde punkten om årlig värdering av verksamheter stryks meningen Om inte särskilda skäl finns för att fortsätta verksamheten ska en enhet som inte bedöms nå rimlig bärkraft avvecklas. Under Ägardialogens innehåll, andra stycket, stryks före kvantitet" i meningen "genom att prioritera kvalité före kvantitet " Motivering Primärvården är bassjukvården för människor i Västra Götaland. Den skall finnas väl utbyggd och tillgänglig i hela vår region. Närhälsan, som ägs och drivs av Västra Götalandsregionen, är en stor och viktig del av första linjens sjukvård. Vi anser att Närhälsan skall finnas som ett möjligt val för människor i hela regionen. Vänsterpartiet är positiva till att riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi utarbetas och deltog i överläggningarna. Vi har valt att inte ställa oss bakom riktlinjerna då det under processen varit tydligt att inriktningen varit avveckling snarare en utveckling. Varje vårdcentral förutsätts klara sin egen ekonomi långsiktigt och riskerar annars nedläggning. Vi anser att Närhälsan och dess styrelse skall göra en helhetsbedömning av vikten att fortsätta driva en vårdcentral även när den av olika skäl har ekonomiska problem, om Närhälsan som koncern klarar detta. Både privata och idéburna aktörerna i vårdvalssystemet som ingår i en koncern har möjlighet att gå back på vissa och plus på andra vårdcentraler, utan att därför tänka att vissa vårdcentraler ska stängas. Närhälsan har många vårdcentraler, och har stor möjlighet att hantera att några har underskott, tillfälliga problem eller där ersättningssystemet eller hyresnivån inte passar för den vårdcentralens patientgrupp. Det är själva innebörden i att vara en koncern. Närhälsans vårdcentraler ska hjälpa varandra, både ekonomiskt, personellt och

verksamhetsmässigt. Dessa tankegångar syns inte i riktlinjerna. Närhälsan har en möjlighet att prioritera och förlägga vissa verksamheter på vissa men inte alla vårdcentraler utan att för den delen bryta mot konkurrensneutraliteten. Det är också främmande för oss att ställa avkastningskrav på Närhälsan. De pengarna behövs för att utveckla första linjens sjukvård Vi är positiva till att vårdcentralerna ska få större frihet att agera i förhållande till policys och riktlinjer. Vi är däremot tveksamma till punkt 3 i förslaget, att Regionstyrelsen ska godkänna avsteg från regionala styrdokument om de beslutats av regionfullmäktige. Det är styrmässigt vanskligt om Regionstyrelsen godkänner avsteg från ett styrdokument som Regionfullmäktige har beslutat om. När det gäller synen på ledarskap konstaterar vi att den kanske viktigaste frågan i riktlinjerna är behovet av att decentralisera ansvar och befogenheter. Ett genuskompetent, decentraliserat ledarskap behövs i vården. Eva Olofsson, Vänsterpartiet Jan Alexandersson, Vänsterpartiet

Regionstyrelsen 2015-03-22 Ärende 4. Riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi Sverigedemokraterna ställer sig bakom de nya riktlinjerna från ägaren till primärvårdstyrelsen. Vi kan dock tycka att dessa nya riktlinjer kommer en aning för sent då vi nyligen i regionfullmäktige tog beslut om att avveckla fem vårdcentraler i orterna Åmål, Viskafors, Brastad, Skara samt Åby. Samtliga vårdcentraler hade med de nya direktiven fått andra förutsättningar att förhålla sig till, vi tycker det är beklagligt att de så nära inpå detta beslut har blivit avvecklade under andra förutsättningar. Vi ser positivt på att regionfullmäktiges beslut 2015-11-12 198 om avveckling senast 2016 upphävs. Det bör ge de kvarvarande vårdcentralerna som identifieras ha svårigheter att nå verksamts- samt ekonomisk balans bättre förutsättningar att lyckas. -Om beslutet fungerar som en nytändning dvs. I detta ärende tar vi beslut om att bemyndiga primärvårdsstyrelsen att genomföra nödvändiga förändringar för att uppfylla dessa ägarriktlinjer. I höst kommer en ägardialog hållas i vilken fokus ska ligga på dialog kring strategiska vägval inför kommande verksamhetsår och genomförandet av etablerings- och marknadsstrategin. I den dialogen önskar vi fortsatt dialog om filialiseringar före avveckling. Sverigedemokraterna önskar mer än allt annat att detta beslut mottas av personal samt ansvariga ledningsgrupper som ett lättnad i deras oro över att just deras vårdcentral ligger under luppen. Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

1 (4) Datum: 2016-03-02 Diarienummer: RS 3965-2015 Till Regionstyrelsen Riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta: 1. Att riktlinjerna från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi fastställs att gälla längst t.o.m. utgången av år 2019. 2. Att bemyndiga primärvårdsstyrelsen att genomföra nödvändiga förändringar för att uppfylla dessa ägarriktlinjer. 3. Att uppdra åt regionstyrelsen att precisera på vilket sätt Primärvårdsstyrelsen, genom undantag från regiongemensamma styrdokument, kan verka under mer konkurrensneutrala förutsättningar. 4. Upphäva RF beslut 2015-11-24 198 om avveckling senast 2016. 5. Uppdraget till regionstyrelsen om att utarbeta ägardirektiv samt marknadsoch etableringsstrategi för den egna primärvårdsverksamheten är fullgjort. Under förutsättning av beslut i Regionfullmäktige föreslås Regionstyrelsen besluta för egen del: 6. Att ge regiondirektören i uppdrag att precisera på vilket sätt Primärvårdsstyrelsen, genom undantag från regiongemensamma styrdokument, kan verka under mer konkurrensneutrala förutsättningar. 7. Hemställa att primärvårdsstyrelsen fastställer marknads- och etableringsstrategi i enlighet med ägarens riktlinjer. Beskrivning av ärendet Regionfullmäktige beslutade i november 2015 att uppdra till regionstyrelsen att utarbeta ägardirektiv samt marknads- och etableringsstrategi för den egna primärvårdsverksamheten. Förslaget till ägardirektiv ska underställas regionfullmäktige för beslut. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-03-02 Diarienummer RS 3965-2015 2 (4) I detta ärende föreslås riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om den vårdvalsverksamhet som bedrivs i egen regi. Riktlinjerna föreslås gälla för såväl nuvarande två vårdval som för eventuellt tillkommande. Vidare föreslås att primärvårdsstyrelsen utarbetar en marknads- och etableringsstrategi samt vilka utgångspunkter som ska gälla för detta. Med ägare avses regionfullmäktige och regionstyrelsen i de fall RS utfärdar riktlinjer mm på uppdrag av regionfullmäktige. Fördjupad beskrivning av ärendet Primärvårdsstyrelsens verksamhet, Närhälsan, bedriver vårdvalsverksamhet inom primärvård och rehabilitering i regionens egen regi. Vårdvalsverksamheten styrs av fastställda förfrågningsunderlag som i Västra Götaland benämns Krav och kvalitetsbok. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (inte primärvårdsstyrelsen) är ansvarig för att det finns minst en vårdcentral inom varje kommun i Västra Götaland. Ägaren av vårdvalsverksamhet i egen regi kan, förutom det som uttrycks i budget och andra styrdokument, även utfärda riktlinjer kring vissa specifika frågor. I beredningen av ärendet har sådana frågeställningar som inte besvaras i primärvårdsstyrelsens reglemente och som kräver ägarens förtydligande varit en utgångspunkt. Riktlinjerna föreslås gäller längst t.o.m. utgången av år 2019. En av utgångspunkterna för förslaget till riktlinjer är den inriktning som regionfullmäktige fastställt (RF 2015-11-24 198). Primärvårdsstyrelsen skall, som en följd av beslutet, omstrukturera Närhälsan så att de enheter styrelsen bedömer inte har långsiktiga förutsättningar att uppfylla riktlinjerna från ägaren avvecklas. Ägaren har sammanställt de befintliga regelverk som gäller vid utträde ur vårdvalsystem (bilaga 1) samt en beskrivning av regelverket angående förändringar av befintliga vårdvalsområden (bilaga 2). Under beredningen av dessa riktlinjer har resonemang ur dokumentet Konkurrensmässiga villkor för Folktandvården och Primärvården (2012-09-27) också beaktats i syfte att öka primärvårdsstyrelsens handlingsfrihet och därmed på mer jämlika villkor kunna konkurrera med verksamheter som ägs och drivs av privata vårdgivare. Regiondirektören föreslås få i uppdrag att precisera på vilket sätt primärvårdsstyrelsen kan undantas från vissa bestämmelser som försämrar konkurrenskraften. Dessutom föreslås Primärvårdsstyrelsen få mandat att förändra utbudsstrukturen i syfte att uppnå vad som anges i detta dokument. Förslag till riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi: Primärvårdsstyrelsen ansvarar för att verksamheten präglas av god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet, gott bemötande.

Datum 2016-03-02 Diarienummer RS 3965-2015 3 (4) Primärvårdsstyrelsen ansvarar för att Närhälsan ska vara en attraktiv arbetsgivare som kontinuerligt förbättrar sina resultat i medarbetarenkäten, minskar sjuktalen samt minskar sitt behov inhyrd personal. Primärvårdsstyrelsen ansvarar för att Närhälsan bedriver verksamhet av sådan omfattning och kvalitet att minst det egna kompetensförsörjningsbehovet av legitimationsyrken kan fullgöras. Samt medverkar till att andra delar av regionens utbildningsuppdrag kan fullgöras. Primärvårdsstyrelsen ansvarar för att det enligt KOK-boken fastställda forskningsuppdraget uppfylls. Primärvårdsstyrelsen ansvarar för att Närhälsans arbetssätt präglas av att decentralisera ansvar och befogenheter. Primärvårdsstyrelsen ansvarar för genomförandet av regionfullmäktiges beslut i respektive års budget om avkastningskrav alternativt utökat uppdrag utöver vad som anges i de förfrågningsunderlag som styr vårdåtagandet. Primärvårdsstyrelsen ska utarbeta en marknads- och etableringsstrategi för att utveckla befintlig verksamhet. Strategin ska utgå från dessa riktlinjer och i övrigt den inriktning som ägaren anger. Primärvårdsstyrelsen ska säkerställa att det minst en gång per år genomförs en värdering om var och en av de ingående enheterna har långsiktig ekonomisk balans och förmåga att på ett rimligt sätt möta ägarens krav vad gäller bemanning samt vårdkvalité. Om inte särskilda skäl finns för att fortsätta verksamheten ska en enhet som inte bedöms nå rimlig bärkraft avvecklas. Primärvårdsstyrelsen ansvarar för att Närhälsan vid avveckling av enhet inom vårdvalet agerar i enlighet med konkurrensneutralitet. Ägaren i form av ägarutskottets presidium och primärvårdsstyrelsen presidium skall mötas för dialog minst två gånger per år. Ägardialogens innehåll Den ägardialog som föreskrivs ovan innebär att ett möte ska hållas i februari och i första hand ha fokus på primärvårdsstyrelsens bedömning efter analys av enheternas långsiktiga prestationsförmåga. Det andra mötet ska hållas senast i september och ha fokus på dialog kring strategiska vägval inför kommande verksamhetsår och genomförandet av etablerings- och marknadsstrategin. Genom att prioritera kvalité före kvantitet kan Närhälsan över tid utveckla en särställning. Uppdraget är att konsolidera nuvarande verksamhet så att målen om

Datum 2016-03-02 Diarienummer RS 3965-2015 4 (4) en god vårdkvalité, attraktiv arbetsgivare, ekonomisk bärkraft samt ansvaret att säkerställa FoU-uppdraget kan uppfyllas. Etablerings- och marknadsstrategin utarbetas och fastställs av primärvårdsstyrelsen. Beredning Vid Ägarutskottets sammanträde den 10 december fanns förslag till tjänsteutlåtande. Ägarutskottet behandlade inte förslaget, utan diskuterade istället frågan som vägledning för fortsätt beredning. Ärendet remitterades till partierna för en politisk beredning. Föreliggande förslag är resultatet av denna beredning. Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanställning av befintligt regelverk vid beslut om utträde ur vårdvalssystem Närmare beskrivning angående förändringar av befintliga vårdvalsområden Johnny Magnusson Moderaterna Helene Eliasson Socialdemokraterna Heikki Klaavuniemi Sverigedemokraterna Birgitta Losman Miljöpartiet Jonas Andersson Liberalerna Kristina Jonäng Centerpartiet Monica Selin Kristdemokraterna

1 (3) Datum 2015-12-01 Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om riktlinjer från ägaren till Primärvårdsstyrelsen angående vårdvalsverksamhet Sammanställning av befintligt regelverk vid beslut om utträde ur vårdvalssystem Primärvårdsstyrelsen är en leverantör i Västra Götalandsregionens (VGR) valfrihetssystem och har att följa Krav- och kvalitetsboken (kok-boken) i såväl VG Primärvård som i Vårdval Rehab. Primärvårdsstyrelsen kan besluta om avveckling av vårdcentraler och rehabenheter i enlighet med sitt reglemente. Primärvårdsstyrelsen kan inte besluta om överlåtelser av kontrakt. Den leverantör som önskar delta i VGRs valfrihetssystem har att ansöka hos hälso- och sjukvårdsstyrelsen om att bli godkänd leverantör i VG Primärvård eller Vårdval Rehab. Om primärvårdsstyrelsen fattar beslut om avveckling av vårdcentraler eller rehabenheter gäller följande regelverk. 1. Uppsägning av kontrakt Vid primärvårdsstyrelsens beslut om att inte förlänga befintligt kontrakt ska enligt kontraktet i kok-boken (för såväl VG Primärvård som Vårdval Rehab) 4 skriftlig uppsägning ske till aktuell hälso- och sjukvårdsnämnd senast tolv månader före avtalsperiodens slut. För den händelse så inte sker löper en ny kontraktsperiod om ytterligare två år. Innan primärvårdsstyrelsen fattar beslut om uppsägning ska frågan förhandlas med de fackliga organisationerna enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, alternativt enligt gällande samverkansavtal. 2. Ansökan om utträde ur kontrakt i förtid Vid primärvårdsstyrelsens beslut om att ansöka om utträde ur befintligt kontrakt ska enligt kontraktet i kok-boken (för såväl VG Primärvård som Vårdval Rehab) 12 ansökan inges till aktuell hälso- och sjukvårdsnämnd. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om och vid vilken tidpunkt verksamheten och kontraktet ska upphöra att gälla. Om primärvårdsstyrelsen vill lösa in kontraktet i förtid får primärvårdsstyrelsen i enlighet med 12 bära de kostnader som detta innebär. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-12-01 2 (3) Innan primärvårdsstyrelsen fattar beslut om att ansöka om utträde ur kontrakt ska frågan förhandlas med de fackliga organisationerna enligt MBL, alternativt enligt gällande samverkansavtal. 3. Patienter vid vårdcentraler och rehabenheter Enligt principerna i VG Primärvård listas en nedlagd vårdcentrals patienter om på andra vårdcentraler inom VG Primärvård enligt närhetsprincipen om inte patienten själv väljer annan vårdcentral. Om en rehabenhet avvecklas så ska patienten upplysas om det fria vårdvalet och, om patienten inte vill göra ett eget val, hänvisas till den enhet som ligger närmast. Patienter kan därmed inte bli föremål för någon form av överlåtelse i vårdvalssystemen. 4. Utrustning och inventarier Primärvårdsstyrelsen har att besluta om hantering av utrustning och inventarier. Om en försäljning av utrustning och inventarier ska ske ska en utredning om marknadsvärde företas och försäljning ske till marknadsvärde. Detta förutsätter att VGR är ägare till utrustningen och att det inte är fråga om nyttjanderätter. Eventuellt över- eller underskott tillfaller primärvårdsstyrelsen. För datorer och annan informationsutrustning är det viktigt att informationssäkerheten beaktas. Information får inte komma obehöriga till del. 5. Hyresförhållanden Primärvårdsstyrelsen har som hyresgäst ansvaret för att hantera såväl interna som externa hyresavtal, men ska alltid vid förändringar konsultera fastighetsnämnden. Eventuella hyres-/avvecklingskostnader som uppkommer i samband med uppsägning av hyresavtal belastar primärvårdsstyrelsen. Övertagande av hyreskontrakt av annan hyresgäst förutsätter hyresvärdens godkännande. En leverantör som har blivit godkänd inom VG Primärvård/Vårdval Rehab kan tänkas vilja hyra samma lokal som en tidigare leverantör. Sådana frågor behandlas inte inom ramen för vårdvalssystemen.

Datum 2015-12-01 3 (3) 6. Personalfrågor Om en vårdcentral/rehabenhet läggs ner och personalen inte övergår till annan huvudman uppstår en övertalighet som får hanteras i enlighet med den omställningsprocess som finns i VGR. I korthet gäller följande ordning. 1. Förflyttning inom anställningsavtalets ram 2. Omplacering till annat arbete 3. Uppsägning på grund av arbetsbrist 4. Företräde till ny anställning i VGR Om en vårdcentral/rehabenhet inte längre ska drivas av VGR utan istället drivas av annan huvudman kan det bli fråga om en verksamhetsövergång enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Bedömning om det är verksamhetsövergång får göras i varje enskilt fall. En verksamhetsövergång enligt LAS innebär bl.a. följande. Anställningsavtalen övergår automatiskt till den nya huvudmannen Medarbetare kan tacka nej till detta och har då kvar sin anställning i VGR Eventuella omställnings-/avvecklingskostnader som uppkommer i samband med en omställningsprocess belastar primärvårdsstyrelsen.

1 (1) Datum 2015-12-01 Bilaga 2 till tjänsteutlåtande om riktlinjer från ägaren till Primärvårdsstyrelsen angående vårdvalsverksamhet Närmare beskrivning angående förändringar av befintliga vårdvalsområden Uppbyggnad vårdcentralernas upptagningsområde Resultatet av vårdvalsområdena grundar sig på en automatiserad GIS-analys som hanteras lika för alla vårdcentraler i regionen. Varje vårdcentral tilldelas ett vårdvalsområde som breder ut sig runt varje vårdcentral till dess att det blir kortare väg för medborgaren till en annan vårdcentral. Förändring av befintliga vårdvalsområden Förändring av befintliga vårdvalsområden utförs när en vårdcentral avslutar ett kontrakt (efter att ha sagt upp kontraktet eller beviljats förtida upphörande av kontrakt) eller en ny verksamhet påbörjas. Listning vid avslut av kontrakt Om kontrakt med en vårdcentral upphör kommer en ny analys göras och omkringliggande vårdcentraler får ett större vårdvalsområde. De patienter som då finns listade där kommer som ett första steg, för att alltid kunna ha en tillgänglig vårdkontakt, att flyttas till den vårdcentral som ligger närmast medborgarens folkbokföringsadress. Medborgaren kommer också att få ett förklarande brev och uppmanas att göra sitt vårdval på den vårdcentral han/hon så önskar. Listning vid nytt kontrakt Om en ny godkänd vårdcentral tillkommer, kommer omkringliggande vårdcentraler att få ett mindre geografiskt område (i enlighet med GIS-analysen). Medborgarnas aktiva val står emellertid fast på de vårdcentraler de redan valt och ingen automatisk överlistning sker till nystartade vårdcentraler. Listning vid avslut av kontrakt och vid nytt kontrakt dagen efter på samma adress Om en vårdcentral har avslutat ett kontrakt och det dagen därpå på samma adress startar en ny vårdcentral (efter att ha blivit godkänd leverantör i VG Primärvård och efter att t.ex. ha införskaffat hyreskontrakt på samma adress) sker listning på så sätt att medborgare som är folkbokförda inom det område som tilldelas den tillkommande vårdcentralen listas på denna och medborgare som är folkbokförda närmare en annan vårdcentral listas automatiskt på denna. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1030-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/KS VEI Handläggare: Rolf Ottosson, Boris Ståhl Telefon: 070-508 10 47 E-post: rolf.ottosson@vgregion.se Regionstyrelsen Återrapport av uppdrag i delårsrapport augusti 2015 om samlad analys och bedömning av styrelsernas åtgärdsplaner och dess effekter Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar för egen del att: 1. Styrelserna för Kungälvs sjukhus respektive Alingsås lasarett ska senast i delårsrapport mars redovisa en risk- och konsekvensanalys utifrån förutsättningen ekonomi i balans under 2016. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta att: 1. Regionfullmäktige noterar återrapporten med anledning av beslut i delårsrapport per augusti 2015. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att lämna förslag om eventuella åtgärder i delårsrapport mars. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen respektive regionfullmäktige har var för sig i samband med delårsrapport augusti 2015 beslutat om åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för ledning och styrning av hälso- och sjukvården, främst gällande akutsjukhusen. Koncernkontor, ägarutskott och regionstyrelse har påbörjat och genomfört åtgärder i enlighet med dessa beslut. Koncernkontoret har granskat akutsjukhusens åtgärdsplaner för ekonomi i balans och akutsjukhusens presidier har inför ägarutskottets presidium föredragit planeringsläge samt givit prognos för att uppnå ekonomi i balans i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Koncernkontorets bedömning utifrån granskning av åtgärdsplaner samt gjorda redovisningar är, att Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Södra Älvsborgs sjukhus har förutsättningar att uppnå resultat i enlighet med regionfullmäktiges beslut. NU-sjukvården samt Skaraborgs sjukhus bedöms ha osäkra förutsättningar att uppnå beslutade resultat för 2016. Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett bedöms inte ha förutsättningar att under 2016 uppnå ekonomi i balans då de inte redovisat tillräckligt preciserade eller beslutade åtgärdsplaner. Samtliga sjukhus anger att åtgärdsplanerna framtagna i god samverkan med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1030-2016 2 (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige uppdrog 2015-11-24 till regionstyrelsen att göra en samlad analys och bedömning av styrelsernas åtgärdsplaner och dess effekter. Återrapporteringen skall ske senast under april 2016 och omfatta eventuella förslag med anledning av analysen. Akutsjukhusen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att uppnå verksamhet och ekonomi i balans. Arbetet genomförs bland annat i enlighet med principen ständiga förbättringar. Akutsjukhusen har arbetat med åtgärdsplaner under 2015 och inför 2016 för att uppnå ekonomi i balans i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Vid redovisningen för ägarutskottets presidium 2016-02-24 uttalade samtliga sjukhuspresidier att planerna har utarbetats i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Resultaten av hittills genomförda åtgärder har varit av varierande karaktär utifrån sjukhusens förutsättningar. Obalans i kompetensstruktur på grund av rekryteringsförutsättningar, sjukfrånvaro, ökande antal utskrivningsklara och en patienttillströmning som inte tycks minska anges som försvårande omständigheter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus har tagit fram tydliga åtgärdsplaner med tillhörande rutin för uppföljning. Sjukhusen uttalar att de har förutsättningar att nå ekonomisk balans under 2016. Dessa sjukhus uttalar även en beredskap för att vid behov vidta ytterligare åtgärder. Koncernkontoret delar denna uppfattning med förbehåll att sjukhusen haft en förhållandevis hög bruttokostnadsutveckling som behöver vändas för att nå de ekonomiska målen. NU-sjukvården och Skaraborgs sjukhus har åtgärdsplaner med en grövre struktur. Båda sjukhusen uttalar att de bedömer att det finns förutsättningar att nå ekonomisk balans under 2016 men balanskravet per november är osäkert. Sjukhusen har en positiv trend för minskningen av bruttokostnader som talar till deras fördel. Koncernkontoret bedömer det som osäkert om sjukhusen klarar regionfullmäktiges beslut. Vid Kungälvs sjukhus finns ett behov av att minska kostnaderna med 55 mnkr. Styrelsen har utöver tidigare effektiviseringsplan om 10 till 15 mnkr beslutat om åtgärder motsvarande cirka 3 mnkr. Styrelsen har inte tagit ställning till förvaltningens övriga förslag bland annat stängning av akutverksamheten nattetid. Sjukhuset har under en längre period haft en hög ökningstakt av bruttokostnaderna. Denna trend måste brytas tydligt för att ge någon möjlighet till framgång. Sjukhuset ser inga förutsättningar att uppnå regionfullmäktiges beslut. Koncernkontoret delar denna uppfattning med nuvarande åtgärdsplan. Alingsås lasarett har en åtgärdsplan som är av effektiviseringskaraktär. Styrelsens presidium har till ägarutskottet uttalat att de eftersträvar att uppnå regionfullmäktiges beslut. Samtidigt har de i skrivelse 2016-03-07, AL 62-2016

Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1030-2016 3 (4) tillsammans med HSN V ansökt om att få genomföra erforderliga personalförändringar över två år. Sjukhuset anför att de har ett fortsatt högt inflöde till akuten samt hög sjukfrånvaro som påverkar förutsättningarna för genomförande av åtgärdsplaner. Koncernkontoret delar uppfattningen om sjukfrånvaron, men ställer sig tveksam till att antalet akutsökande varit en avgörande anledning till den tydliga trenden med ökande bruttokostnader. Ökningen av akutsökande har varit marginell mellan 2014 och 2015, samtidigt som antalet inskrivningsbesök minskat. Bruttokostnadsutvecklingen måste brytas om det skall finnas någon förutsättning till framgång. Koncernkontorets bedömning är att sjukhuset inte klarar ekonomi i balans under 2016 med gällande åtgärdsplan. Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett bör ta fram en risk- och konsekvensanalys utifrån förutsättningen ekonomi i balans under 2016. Konsekvenser av akutsjukhusens ekonomiska situation Samtliga sjukhus har i samband med koncernkontorets uppföljning uttalat att det inte kan uteslutas att kraven på ekonomi i balans innebär att tillgängligheten till specialist- respektive akutsjukvård kommer att försämras. Det finns en oro över vad flyktingsituationen kan medföra, i synnerhet inom kvinno- och mödrasjukvården men även för BUP, psykiatrin som helhet samt tandvården. Vidare lyfts den ökande numerären av utskrivningsklara patienter som ett hinder för att effektivisera specialistsjukvården. De kortare medelvårdtiderna understryker behovet av att snabbt överföra utskrivningsklara patienter till kommunerna. Vidare behöver vården av kroniker och multisjuka äldre säkerställas. Koncernkontoret delar denna uppfattning i ett kortsiktigt perspektiv. I ett längre perspektiv är det koncernkontorets uppfattning att det finns en förbättringspotential i sjukhusens produktions- och kapacitetsplanering inklusive schemaläggning av samtliga yrkeskategorier. Vidare är det angeläget att strukturella förändringar genomförs utifrån kompetensstruktur samt medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Häri ingår även att förbättra tillgängligheten inom primärvården så att förutsättningarna för att ge sjukvård på rätt nivå förbättras. Ersättningssystemet lyfts frekvent av utförarna som ett problem utifrån att det inte speglar behovet av sjukvård med hänsyn till befolkningsutvecklingen i regionen. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1030-2016 4 (4) Besluten skickas till Regiondirektören Styrelserna för akutsjukhusen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kännedom Hälso- och sjukvårdsnämnderna för kännedom Koncernstabschefer Koncernavdelningschefer

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-09 Diarienummer RS 2847-2014 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Hillerström Telefon: 0708-95 07 69 E-post: lars.hillerstrom@vgregion.se Till Regionstyrelsen Medgivande av att tilldelningsbeslut fattas för nya spårvagnar M33 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige medger att Göteborgs stads helägda bolag Göteborgs Spårvägar AB fattar tilldelningsbeslut om 40 stycken spårvagnar med en option om ytterligare 60 stycken spårvagnar. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslöt 2014-04-16 dnr RS 2421-2012 att medge Göteborgs stad påbörjar upphandling av 40 stycken nya spårvagnar med option om ytterligare 60 stycken vagnar. Regionfullmäktige beslöt också att Översynen av befintliga avtal avseende spårvagnstrafiken ska vara avslutad och parterna ska vara överens om det framtida avtalsförhållandet innan tilldelningsbeslut får fattas för nya spårvagnar. Med avtalsförhållandet syftas på avtalet mellan Västtrafik och Göteborgs stad trafikkontoret avseende spårvagnstrafiken. Upphandlingen har skett i samarbete mellan Göteborgs stad, Göteborgs Spårvagnar AB, Västra Götalandsregionen och Västtrafik AB. Upphandlingen är snart klar och tilldelningsbeslut ska fattas av Göteborgs Spårvagnar AB styrelse. Västra Götalandsregionen ska medge att tilldelningsbeslut kan fattas av Göteborgs Spårvagnar AB styrelse innan detta sker. Detta beslut förväntas ske under första halvåret 2016. Göteborgs stads kommunfullmäktige beslöt 2016-02-25 att avslå en motion om att sälja Göteborgs Spårvagnar AB till Västra Götalandsregionen. Som konsekvens av kommunfullmäktiges beslut kommer det att göras en fördjupad utredning gällande förutsättningar för att Västra Götalandsregionen överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad. Utredningsuppdraget beslutas ömsesidigt av Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, förutsatt att Regionstyrelsen godkänner direktiven för utredningen den 22 mars. Detta innebär att förutsättningar nu bedöms föreligga för Västra Götalandsregionen att medge att Göteborgs Spårvagnar AB styrelse fattar tilldelningsbeslut. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-03-09 Diarienummer RS 2847-2014 2 (2) Finansiering Enligt nuvarande avtal så ansvarar Göteborgs stad för investeringar i spårvagnarna och Västra Götalandsregionen ansvarar för driftkostnaden inklusive kapitalkostnad. Detta innebär att investeringen i dessa spårvagnar görs av Göteborgs stad. Driftkostnaden för dessa spårvagnar finansierar av Västra Götalandsregionen genom Västtrafik AB. Hur spårvagnstrafiken ska finansieras inom en ny avtalsstruktur planeras omfattas av den kommande utredningen. Beredning Beredning av detta ärende har skett inom koncernkontoret staberna regional utveckling, verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp, ärendesamordning och kansli samt Västtrafik AB. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Koncernkontoret Ulrika Bokeberg, ulrika.bokeberg@vgregion.se Koncernkontoret Lars Hillerström, lars.hillerstrom@vgregion.se Västtrafik AB Roger Vahnbeg, roger.vahnberg@vasttrafik.se Göteborgs Spårvagnar AB, vd Lars-Börje Björfjäll, larsborje.bjorfjall@sparvagen.goteborg.se

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1132-2015 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mink Karlsson Telefon: 070-060 20 97 E-post: mink.karlsson@vgregion.se Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Eva Olofsson med flera (V) om att upphandla Vita jobb Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionstyrelsen får uppdraget att i samråd med fastighetsnämnden utreda om Västra Götalandsregionen kan anpassa och utveckla metoden Vita jobb modellen för att få ett samlat system för krav vid upphandling som bidrar till bättre villkor på arbetsmarknaden. 2. Regionstyrelsen får uppdraget att i samråd med fastighetsnämnden utreda om Västra Götalandsregionen kan ställa krav vid upphandling på att viss andel av de anställda anvisas av Arbetsförmedlingen. 3. Motionen är därmed bifallen. Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson (V), Jan Alexandersson (V), Marie Lindén (V), Egon Frid (V), Jessica Wetterling (V) och Mikael Wallgren (V) har i en motion från maj 2015 föreslagit att regionfullmäktige beslutar följande: 1. att regionstyrelsen får i uppdrag att utreda om regionen kan anpassa och utveckla metoden Vita jobb modellen för att få ett samlat system för krav vid upphandling som bidrar till bättre villkor på arbetsmarknaden 2. att regionstyrelsen får i uppdrag att utreda om regionen kan ställa krav vid upphandling på att viss andel av de anställda anvisas av Arbetsförmedlingen. Motionen har remitterats till styrelsen för Västtrafik AB, fastighetsnämnden, servicenämnden och koncernkontoret koncerninköp och enhet säkerhet för yttrande. Med anledning av att regionstyrelsen, sedan den 1 april 2015, ansvarar för inköpsverksamheten beslutade servicenämnden den 24 september 2015, 44, att avstå från att lämna ett yttrande över motionen. Samtliga remissinstanser betonar att det är viktigt att Västra Götalandsregionen aktivt arbetar med att förhindra all form av kriminell verksamhet på verksamhetens arbetsplatser och att hitta enkla och effektiva åtgärder som säkrar att lön, skatt och sociala avgifter betalas av alla som jobbar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Fastighetsnämnden har föreslagit att motionens ska anses besvarad men ställer sig positiv till att utreda motionens två förslag mot samma bakgrund som styrelsen för Västtrafik AB och koncernkontoret Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionkansliet@vgregion.se

Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1132-2015 2 (3) koncerninköp och enhet säkerhet lyfter i sina yttranden. Eftersom samtliga remissinstanser som svarat är positiva till utredningar enligt motionens förslag föreslås motionen bifallas. Den kommande utredningen bör ta hänsyn till remissinstansernas bidrag. Beredning Västtrafik AB har den 2 oktober 2015 föreslagit att motionen bifalls med hänvisning till att en utökad kravställning enligt modellen Vita jobb i upphandlingen skulle underlätta för Västtrafik att upphandla och tillhandahålla tjänster som uppfyller etiska och social krav. Västtrafik är även positiva till att utreda möjligheten att ställa krav att viss andel av de anställda hänvisas från arbetsförmedlingen men betonar att det då är viktigt att de som anvisas av Arbetsförmedlingen uppfyller kraven på lämplighet och kompetens. Viktigt är att man i en kommande utredning beaktar hur och av vem kontrollen av efterlevnad i avtalen ska genomföras. Fastighetsnämnden har den 29 oktober 2015 föreslagit att motionen är besvarad. Västfastigheter bedriver sedan lång tid tillbaka ett prioriterat och framgångsrikt samarbete med Skatteverket i frågan. I sitt yttrande redogör man för de flera pågående regelförstärkningar inom området. Även om nämnden är tveksam till om Vita jobb modellen för uppföljning och kontroll skulle innebära något mer värdeskapande utöver det arbete som redan bedrivs idag är nämnden positiv till att frågan utreds. Vidare är nämnden positiva till att utreda frågan om att ställa krav på att viss andel av de anställda ska anvisas av arbetsförmedlingen men anser att det kan vara problematiskt om offentlig upphandling ska ta ansvar för att lösa arbetslösheten. Nämnden skriver att om man som upphandlande myndighet går längre i sitt kravställande än vad som är förenligt i svensk lag måsta man noggrant beakta vilka effekter de ger för företags intresse av att lämna anbud. Koncernkontoret, koncerninköp och enhet säkerhet har den 20 januari 2016 föreslagit att motionen bifalls. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen aktivt arbetar med att förhindra all form av kriminell verksamhet på verksamhetens arbetsplatser och att hitta enkla och effektiva åtgärder som säkrar att lön, skatt och sociala avgifter betalas av alla som jobbar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Vidare ser man inga hinder för att vidare utreda möjligheten att ställa krav på att viss andel av de anställda anvisas från Arbetsförmedlingen. För båda kravområdena lyfter koncernkontoret risken med att ställa ytterligare krav på offentliga upphandlingar till den vara/tjänst som upphandlas. Redan idag anses av många fall offentliga upphandlingar som krångliga speciellt för mindre företag och det är viktigt att man i en eventuell utredning hur dess utökade krav kan påverka konkurrensen i våra upphandlingar. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef

3 (3) Bilagor Motion anmäld på regionfullmäktige 2015-05-14, 71 Remiss av motionen 2015-05-19 Yttrande från Västtrafik AB 2015-10-02, 85.3 Yttrande från fastighetsnämnden 2015-10-29, 67 Yttrande från koncernkontoret, koncerninköp och enhet säkerhet 2016-01- 20 Beslut från servicenämnden, 2015-09-24, 44 Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till Västtrafik AB Fastighetsnämnden Koncerninköp och enhet säkerhet Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionkansliet@vgregion.se

1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-17 Diarienummer RS 1048-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ulrika Bokeberg Telefon: 0702-630 995 E-post: ulrika.bokeberg@vgregion.se Till Regionstyrelsen Direktiv för utredning gällande förutsättningarna för överlämnande av befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar 1. godkänna förslag till direktiv för utredning gällande förutsättningar för överlämnande av befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad Sammanfattning En förändrad avtalsstruktur avseende spårvagnstrafiken behöver vara genomförd senast 2019 med anledning av att nuvarande avtal då upphör och nuvarande lagstiftning inte medger att fortsätta på samma sätt. Med utgångspunkt i Göteborgs kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2016, med inriktningen att bibehålla Göteborgs spårvägar som helägt bolag inom staden, föreslås utredning som belyser förutsättningar och konsekvenser gällande överlämnande av befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad. Västra Götalandsregionen har inte tagit ställning till frågan om ägarstruktur, vilket kommer göras i ett senare skede, men ställer oss bakom en gemensam utredning. Förslag till utredningsuppdrag har beretts gemensamt av Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Likalydande förslag till beslut lyfts för beslut i respektive organisation, med gemensam finansiering. Ärendet Bakgrund Nuvarande avtalskonstruktion rörande spårvägen i Göteborg etablerades i samband med bildandet av Västtrafik och med direkttilldelat kontrakt mellan Göteborgs kommun och Göteborgs spårvägar t o m 2019. Genom ombildning 2012 med Västra Götalandsregionen som regional kollektivtrafikmyndighet och gällande lagstiftning kan nuvarande avtalskonstruktion inte förlängas. En Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-03-17 Diarienummer RS 1048-2016 2 (4) förändrad organisation och avtalsstruktur bedöms därför vara nödvändig och behöver vara genomförd senast 2019. En förändrad organisation, styrning och finansiering har i förberedande diskussioner konstaterats kunna ske på tre principiella sätt A/ VGR överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad B/VGR upphandlar spårvagnstrafiken C/ VGR äger Göteborgs spårvägar AB delen spårvagnstrafik. Det konstateras också att alla alternativ kräver ytterligare utredning av genomförbarhet och konsekvenser. Göteborgs kommunfullmäktige har 2016-02-25 beslutat att: - Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med regionen ta fram förslag till ett gemensamt utredningsuppdrag. Uppdraget syftar till att ta fram ett förslag till en förändrad ansvarsstruktur avseende spårvagnstrafiken. Utredningsuppdraget ska redovisas för beslut första halvan 2016. - Inriktningen på utredningsuppdraget ska vara att regionfullmäktige överför befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik. Detta ska omfatta ny avtalsstruktur och nya principer för finansiering mellan berörda parter. Aspekter som behöver inkluderas i utredningsuppdraget är analys och konsekvensbeskrivning av förutsättningarna utifrån: Resenärsperspektivet Styrning, ansvar, befogenheter och finansiering Legala och ekonomiska risker/möjligheter Kostnadseffektivitet och förändringskostnader Komplexitet i förändringsarbetet Västra Götalandsregionen har inte tagit ställning till alternativ gällande ägarstruktur, men ställer sig bakom en gemensam utredning. VGR kommer i ett senare skede ta ställning till alternativ för ägarstruktur. Avgränsning av utredningen Utredningsuppdraget skall utgå från Göteborgs kommunfullmäktiges beslut och arbetet avgränsas till att behandla spårvägstrafiken men kan behöva beröra också andra delar av kollektivtrafiken och dess kringorganisation som följd av principer för kollektivtrafikens organisation, styrning och finansiering i Västra Götaland. Frågan om Göteborgs Spårvägar skall behållas som bolag eller överföras till förvaltning behandlas ej i utredningsuppdraget. Nuvarande avtal och gällande lagstiftning som ramverk för översynen Den regionala kollektivtrafikens organisation, styrning och finansiering regleras idag i första hand genom lagen om kollektivtrafik (Lag 2010/1065), EU förordning (EU 1370/2007) och Lag om offentlig upphandling samt genom de

Datum 2016-03-17 Diarienummer RS 1048-2016 3 (4) avtal som träffats mellan kommunerna och regionen i Västra Götalands län. Detta utgör ramverk för utredningen och belyses inledningsvis i arbetet. De förslag som redovisas i utredningen skall säkerställas gentemot gällande lagstiftning och avtal. Utredningen ska belysa de eventuella behov av förändringar i avtal mellan kommunerna och regionen som krävs för att uppnå en framtida situation där VGR har överlåtit befogenhet till Göteborgs stad avseende spårvägstrafiken. Syfte Syftet är att Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen gemensamt ytterligare belyser inriktningen samt konsekvenser och förutsättningar för att VGR överlämnar befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad Arbetsmoment Gemensam plattform för framtida organisation och styrning En avgörande förutsättning är att Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen har en gemensam syn på vad som skall uppnås och vilka kriterier som skall vara vägledande för en framtida situation, dessa kriterier skapar utvärderingsgrund i arbetet. Huvuddragen i en gemensam plattform tas därför fram inledningsvis. Denna plattform utgör förutsättning och utgångspunkt för utredningen. Områden som bör ingå Baserat på en gemensam plattform skall de områden som behöver ingå identifieras och en första analys genomföras som belyser behov av förändringar, begränsningar och konsekvenser. Arbetet skall så långt möjligt resultera i att tydliggöra möjliga lösningar Konsekvenser beskrivs utifrån de fem perspektiven: 1)resenärsperspektivet, 2) styrning, ansvar, befogenheter och finansiering 3) legala och ekonomiska risker/möjligheter 4) kostnadseffektivitet och förändringskostnader 5) komplexitet i förändringsarbetet. Exempel på områden som bör ingå är följande: Styrningsmodell för beslut om trafik Ansvar för infrastruktur Ansvar för fordon och depåer Finansiering Prissättning och betalsystem Kundtjänst Fördjupade analyser Det kan uppstå behov av fördjupade studier för att ge vägledning och riktlinjer för utredningen. Dessa identifieras som en del i arbetet med en gemensam plattform och vid identifiering av områden för översyn.

Datum 2016-03-17 Diarienummer RS 1048-2016 4 (4) Organisation av arbetet Arbetet genomförs under ledning av en beredningsgrupp som bemannas gemensamt av VGR och Göteborgs stad. Arbetet koordineras av en anlitad utredningsledare som leds av den gemensamma beredningsgruppen. Utredningsledaren kan bistås av särskild kompetens inom Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen samt också från Västtrafik och Göteborgs Spårvägar för analyser inom t ex juridik, ekonomi, finansiering, teknik mm. Utredningen ska rapporteras till Regionstyrelsen respektive Kommunstyrelsen före sommaren. Ekonomiska konsekvenser Utredningen utförs gemensamt av Göteborgs stad och VGR med hjälp av anlitad utredningsledare som bekostas gemensamt av Stadsledningskontoret och VGR. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Direktör Besluten skickas till Göteborgs stad; Ylva Löf, ylva.lof@stadshuset.se Västtrafik AB Roger Vahnberg, roger.vahnberg@vasttrafik.se Kollektivtrafiknämnden, kollektivtrafik@vgregion.se

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-09 Diarienummer RS 12-2015 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Boris Ståhl Telefon: 070-695 90 02 E-post: boris.stahl@vgregion.se Till regionstyrelsen Gemensamma åtgärder på systemnivå för ekonomi i balans. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar: 1. Regionfullmäktiges uppdrag om förslag till åtgärder på systemnivå som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt är fullgjort. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade 2015-11-24 med anledning av delårsrapport per augusti att uppdra åt regionstyrelsen att utarbeta förslag till gemensamma åtgärder på systemnivå som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. Bakgrunden till uppdraget var att åtgärder för verksamhet i balans som vidtas vid sjukhusen behöver kompletteras med ett regiongemensamt ansvarstagande så att åtgärder och insatser för verksamhet i balans även görs på koncern- och systemnivån. En typ av åtgärder på systemnivå är sådant som kan beslutas och genomföras på förvaltningsnivå, men kräver ett sammanhållet agerande av flera eller alla verksamheter för att få önskat resultat. Exempel på detta är minskning av bemanningsföretag. Andra typer av åtgärder på systemnivå är frågor som styrelser och nämnder inte förfogar över, frågor som kräver beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, i regionstyrelsen och/eller i regionfullmäktige. Exempel på detta är arbets- och uppgiftsfördelning mellan regionens utförarverksamheter, gränssnittet är mellan olika verksamheter/vårdnivåer samt frågor som berör styrmodell och regiongemensamma regelverk. I det budgetunderlag som överlämnats till partierna som underlag för beredning av förslag till budget och plan för åren 2017 till och med 2019 berörs ett antal områden inom hälso- och sjukvården av systemkaraktär. I inledningen till budgetunderlaget beskrivs översiktligt ett antal områden som, för att genomföras, kräver ett regiongemensamt agerande och beslutsfattande. I avsnittet i budgetunderlaget om hälso- och sjukvården redovisas ett antal omställningsområden som är av system- eller koncernkaraktär. I ett kompletterande budgetunderlag som överlämnats till partierna utvecklas och förtydligas dessa områden ytterligare för att ge ett mer konkret och tydligt Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-03-09 Diarienummer RS 12-2015 2 (2) underlag för den politiska beredningen. Inom koncernkontoret kommer arbetet med att konkretisera systemåtgärder att fortsätta. Regionstyrelsen föreslås, mot bakgrund av vad som framförts i budgetunderlaget och i det kompletterande underlaget, besluta att uppdraget att utarbeta förslag till gemensamma åtgärder systemnivå för fullgjort. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2016-03-10 Diarienummer RS 1032-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: 010-441 01 46 E-post: frida.bjurstrom@vgregion.se Till regionstyrelsen Regional patientsäkerhetsberättelse för 2015 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Regionchefläkaren har sammanställt en patientsäkerhetsberättelse för år 2015. Den finns publicerad på http://www.vgregion.se/upload/regionkanslierna/patients%c3%a4kerhetsenheten/ Patients%c3%a4kerhetsber%c3%a4ttelse%202015/Patients%c3%a4kerhetsber%c 3%a4ttelse%20VGR%20avseende%202015%20v160301.pdf Regionstyrelsen har den 14 december 2010, 310, gett regiondirektören uppdraget att senast den 1 mars varje år upprätta en regional patientsäkerhetsberättelse. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Kocernavdelningschef Bilaga Patientsäkerhetsberättelse för Västra Götalandsregionen 2015 Beslutet skickas till Ann Söderström, för kännedom Peter Brezicka, för kännedom Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Patientsäkerhetsberättelse för Västra Götalandsregionen Avseende år 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Thomas Brezicka T f regionchefläkare Koncernkontoret

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 2 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Övergripande mål och strategier... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Samverkan med patienter och närstående... 8 Avvikelsehantering... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 10 Klagomål och synpunkter... 12 Markörbaserad journalgranskning... 17 Riskanalys... 18 Händelseanalys... 20 Metoder och metodstöd... 21 Lex Maria-anmälningar... 24 Sammanställning och analys... 27 Patientsäkerhetskultur... 28 Insatsområden... 29 Vårdrelaterade infektioner/infektionsverktyget... 30 Antibiotikaresistens... 35 Trycksår... 44 Fallskador... 48 Läkemedelsrelaterade skador... 48 Överbeläggningar... 49 Strålsäkerhet... 49 Övergripande mål och strategier för kommande år... 50 Appendix A: Utdrag ur regionstyrelsens beslut 2010-12-14 ( 130) om fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet... 51 Appendix B: Sammanfattning måluppfyllelse Patientsäkerhetsplan 2015... 53 Appendix C: Bilagor... 56

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 3 Förord Innehållet i denna berättelse ger huvudsakligen det regionövergripande patientsäkerhetsarbetet som vårdgivaren Västra Götalandsregionen bedrivit under året inom de olika områden som Patientsäkerhetsplan 2015 definierar (se Appendix C), samt en sammanfattning av förvaltningarnas arbete och resultat. För detaljer rörande förvaltningarnas arbete hänvisas till deras egna berättelser (se Appendix C). Berättelsen har en struktur som liknar den i patientsäkerhetsplanen men innehåller också rubriker för de områden som är författningsmässigt reglerade. Under respektive område beskrivs hur arbetet varit organiserat, hur det har bedrivits och vilka resultat som uppnåtts. I Appendix B finns en översikt av hur de mål som fastställs i Patientsäkerhetsplan 2015 har uppnåtts enligt respektive förvaltnings egen rapportering. Denna patientsäkerhetsberättelse har sammanställts av t f regionchefläkare Thomas Brezicka som också bidragit till innehållet tillsammans med följande medarbetare vid patientsäkerhetsenheten, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen: Graciela Carlson, regionutvecklare Christina Åhrén, regionläkare, ordförande regionala Strama Ingemar Qvarfordt, medicinsk rådgivare vårdrelaterade infektioner/infektionsverktyget Anja Almén, strålskyddsexpert Elisabeth Bengtsson, utvecklingsledare fallskador

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 4 Sammanfattning Undvikbara skador (vårdskador) uppkommer i samband med mellan 5 och 10 procent av alla slutenvårdstillfällen. Även i öppen vård förekommer vårdskador. Patientsäkerhetsarbetet ska i grunden innebära en nollvision för vårdskador vilket innebär att sjukvården hela tiden ska sträva efter att minska antalet undvikbara skador. Det övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador. Den infrastruktur som byggts upp 2011-2014 i och med den nationella satsningen har bibehållits och utvecklas ständigt så att de metoder för förbättring och uppföljning som använts blivit etablerade och där nya metoder prövas och införs för att stärka det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Som grund för arbetet 2015 ligger Patientsäkerhetsplan 2015 (Appendix C) med mål och aktiviteter. Uppföljningen görs i denna patientsäkerhetsberättelse (Appendix B). Patientens och närståendes synpunkter på vården tas i allt större omfattning tillvara, genom att bl.a. på flera olika sätt underlätta för dem att komma till tals och även delta i det aktiva arbetet tillsammans med personal och ledning. Klagomålen bemöts också direkt i de berörda verksamheterna. Systematiken i handläggningen av synpunkter och klagomål har ökat i det att de registreras i avvikelsehanteringssystemet och där genomgår samma process som andra avvikelserapporter, med t.ex. händelseanalys vid allvarliga händelser. De utgör därigenom ett betydelsefullt bidrag som underlag i verksamhetsförbättring. Antalet klagomål till Patientnämnderna och ansökningar till Löf har ökat något, vilket bl.a. kan förklaras med ökade informationsinsatser till patienterna om deras rätt att framföra klagomål. Antalet klagomål till IVO som kommer Västra Götalandsregionen tillkänna visar en minskande trend. Samtidigt har andelen beslut där IVO riktar kritik minskat ytterligare under året. Patienter och/eller närstående erbjuds rutinmässigt att delta i händelseanalyser vid vårdskador (delaktighet ses i 60 % av analyserna). Patientsäkerhetsarbetet monitoreras och följs upp genom flera system för egenkontroll, där markörbaserad journalgranskning och Infektionsverktyget nu är de senaste etablerade tillskotten. Tillsammans med stärkningen av avvikelsehanteringssystemet och händelseanalys som nu är systematisk och strukturerad, där it-stödet Nitha säkrar kvaliteten i de flesta förvaltningarna, kan brister i sjukvårdens processer åtgärdas på ett riktat sätt. Våra förvaltningar lämnar också ett betydande bidrag av händelseanalyser till den nationella Kunskapsbanken (Nitha) så vi nu kan lära av varandra över vårdgivargränserna. Mycket talar för att medvetenheten om patientsäkerhet hos personalen har ökat, bl.a. genom att skador rapporteras i större utsträckning. Trots detta upplevs patientsäkerhetskulturen som bristfällig inom flera viktiga områden, inklusive rapporteringsbenägenheten, enligt den patientsäkerhetskulturmätning som gjordes, där svarsfrekvensen vid årets mätning också var mycket låg (45 %). Ytterligare insatser inte minst när det gäller återföring och kommunikation kring avvikelser behöver göras. System av återkommande patientsäkerhetsronder, där Gröna Korset med dagliga ronder, har införts på allt fler enheter med omvittnat stort engagemang i upptäckt och åtgärd av oönskade händelser i realtid. Detta har också ökat inrapporteringen i avvikelserapporteringssystemen vilket är mycket positivt. Samverkan mellan olika aktörer kring och med patienten och närstående har utvecklats ytterligare genom bl.a. ökat samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Patientens behov av såväl hälso- och sjukvård och omsorg i vardagen kan i de flesta fall säkras på ett godtagbart sätt även om många förbättringar kan göras. Ett kvarstående och betydande problem är alltjämt överbeläggningar som utöver bristande tillgång till kompetent personal också orsakas av fördröjningar i att tillgodose behov av omsorg för utskrivningsklara patienter. Detta är fortfarande ett utvecklingsområde där samverkan med kommunerna är oundgänglig. Ett viktigt område är den pågående utvecklingen och etableringen av olika system för närsjukvård som är anpassade efter de olika förutsättningar och

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 5 behov som finns i olika delar av regionen. Genom detta system kan framför allt patienter med flera sjukdomar få vård tidigare, ofta i hemmet, vilket för patienten medför en bättre hälsa och livskvalitet. 2015 är det första året med fullständiga data från Infektionsverktyget från alla sjukhusförvaltningar. Rapporter har distribuerats kvartalsvis som stöd i den lokala användningen av Infektionsverktyget som en del i förbättringsarbetet. En regionövergripande validering har genomförts av orsak till antibiotikaordination som lett till förslag på åtgärder för att öka kunskapen om hur en vårdrelaterad infektion ska skiljas från en samhällsförvärvad. Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler är nu integrerade i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna. Ledningssystemen i flera förvaltningar har förstärkts för att säkerställa en god vårdhygienisk standard och för att förebygga infektioner. Prevalensen av vårdrelaterade infektioner var oförändrad jämfört med tidigare år. Riktade insatser mot flera riskfaktorer bör därför genomföras. Infektionsverktyget i kombination med rekvisitionsdata används nu för att följa antibiotikaanvändningen inom slutenvården. Stora insatser har gjorts i implementering av behandlingsriktlinjer, med bl.a. utbildningsinsatser för såväl läkare som sjuksköterskor särskilt inom urinvägsinfektioner och lunginflammation, samt de vanligaste infektionerna i öppenvård. Mobilappen Strama VGR har uppdaterats. Reflekterande möten med falldiskussioner samt reflektion över antibiotikaförskrivning på invid- och enhetsnivå, sammanfattat av varje enhet i en årlig självdeklaration utgör underlag för arbetet att förbättra följsamheten inom primärvården. Antibiotika på recept fortsätter att minska, främst inom primär vården och tandvården. Inom slutenvården ökar användningen av antibiotika t.ex. av piperacillin-tazobactam och karbapenemer. Smalspektrumanvändningen var för låg jämfört målet undantaget de förvaltningar som lyckats minska cefalosporinanvändningen påtagligt. Punktprevalensmätning av trycksår visade en prevalens på 14 % vilket är högre än målet (12 %). Trenden är ändå nedåtgående. Tidiga preventionsåtgärder är ett viktigt fokusområde. Under slutet av 2015 har ett arbete startat med att utarbeta en regionövergripande strategi för fallprevention. Läkemedelsberättelser till alla patienter som skrivs ut från sjukhusvård fortsätter att vara ett utvecklingsområde. Målet om en medelbeläggning i slutenvården på högst 90 % uppnåddes endast i en förvaltning (Skaraborgs sjukhus). Systematiska uppföljningar har gjorts av strålsäkerheten i samtliga förvaltningar där också flertalet har utarbetat styrdokument för strålsäkerhet.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 6 Övergripande mål och strategier Det övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador inom den hälso- och sjukvård som Västra Götalandsregionen bedriver. Särskilda regionövergripande insatser har under 2015 huvudsakligen gjorts inom områdena vårdrelaterade infektioner (VRI), vilket också inbegriper arbetet med att motverka antibiotikaresistensutvecklingen (Strama), läkemedelsrelaterade skador, trycksår, fallskador, överbeläggningar och strålsäkerhet. Utöver dessa områden bedrivs ett övergripande patientsäkerhetsarbete som syftar till att förhindra uppkomsten av risksituationer och oönskade händelser som kan leda till vårdskador, samt för att begränsa omfattningen och effekterna av de skador som trots en överlag hög kvalitet i sjukvården kan drabba patienten. För att uppnå det övergripande och långsiktiga målet utförs ett grundläggande strategiarbete med att stärka patientsäkerhetskulturen, samverka med patienter och närstående samt inom och mellan de aktörer som finns samlade i hälso- och sjukvårdsarbetet med patienten. I arbetet används också ett antal verktyg för att identifiera händelser och följa patientsäkerhetsläget, samt för att analysera de processer och förlopp där risker finns och skador kan uppkomma. Dessa verktyg inbegriper bl.a. systematisk journalgranskning, händelse- och riskanalyser samt fångande, sammanställning och analys av de vårdskador och riskhändelser som inträffat. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2010-12-14 ( 310) om fördelningen av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet enligt patientsäkerhetslagen (för utdrag ur beslutet se Appendix A). Fördelning av ansvar i praktiskt arbete Av Regionstyrelsens beslut (se ovan) framkommer den formella ansvarsfördelningen i regionens politiska organisation där bindande beslut om regionens verksamhet fattas. Styrningen av regionens hälso- och sjukvård baseras på en beställar-utförarmodell där huvudparten av resurserna till hälsooch sjukvård kanaliseras via beställarnämnderna till självständiga utförarstyrelser. Regionstyrelsen ansvarar för styrmodellen och har en uppsiktsplikt gentemot utförarna men är inte formellt överordnad utförarstyrelserna som utses av regionfullmäktige. I tjänstemannaledet finns en mer renodlad linjeorganisation där regiondirektören är överordnad respektive förvaltningschef. I regiondirektörens ledningskansli (Koncernkontoret) är det patientsäkerhetsenheten som ansvarar för patientsäkerhetsfrågorna. Patientsäkerhetsenheten bereder beslut för regionstyrelsen (har vårdgivaransvaret för den vård som landstinget själv bedriver), hälso- och sjukvårdsstyrelsen (har systemansvaret/huvudmannaansvaret att erbjuda god vård åt dem som är bosatta inom landstinget) och för regiondirektören som leder via en koncernledningsgrupp. Patientsäkerhetsarbetet på Koncernkontoret omfattar förutom beredning inför övergripande beslut även samordning och stöd till det arbete som bedrivs i respektive utförarförvaltning. I praktiken sker denna samordning i nätverksform, dels via chefläkargruppen som är en formell beredningsgrupp till regiondirektören, dels via nätverksgrupper specifika för vissa frågor t.ex. frågor om antibiotikaanvändning, trycksår och händelseanalyser. Särskilt stöd kan utformas i form av regionala utbildningar och gemensamma trycksaker.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 7 Patientsäkerhetsenheten följer också upp det arbete som görs i respektive förvaltning för att redovisa i första hand till regionledningen. Ett led i uppföljningen är sammanställning av patientsäkerhetsberättelsen för vårdgivaren Västra Götalandsregionen. I utförarförvaltningarna är arbetet och fördelningen av ansvar i patientsäkerhetsfrågorna väl organiserat och utvecklat. För en detaljerad beskrivning hänvisas till förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser som bifogas denna berättelse. Uppföljning/utvärdering Uppföljning på förvaltningsnivå redovisas under rubriken Egenkontroll. Uppföljning av övergripande mål och strategier uttryckta i Regionfullmäktiges budgetbeslut görs av regionstyrelsen och redovisas i regionens årsredovisning. En bred uppföljning av verksamhetens kvalitet, inklusive patientsäkerhetsmått, görs i regionens verksamhetsanalys som publiceras årligen. I denna berättelse redovisas de mål och åtgärder som berör patientsäkerhet och som beskrivs i Patientsäkerhetsplan 2015. Uppföljning genom egenkontroll System för egenkontroll Egenkontroll genom användning av olika former av register, såväl lokala som regionala/nationella, ökar. Systemen används både för att fånga enskilda avvikelser och för att följa upp effekterna av vidtagna åtgärder i syfte att stärka patientsäkerheten och höja kvaliteten i verksamheterna. Följande system för egenkontroll används bl.a. avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO Nationella Kvalitetsregister Kvartalen där ett stort antal beslutade kvalitetsindikatorer kan följas Näranalys, Munin och Qreg PV Rapporter från patientnämnderna Punktprevalensmätningar av trycksår och vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget för incidens av vårdrelaterade infektioner Revisionsrapporter Patientenkäter: nationell, lokala förenklade Läkemedelsberättelse via utsökning ur patientjournaler med Cognos Telefonuppföljning av alla operationer Riskbedömningar av fallrisk, trycksår och undernäring Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Strukturerade journalgranskningar (bl.a. markörbaserad journalgranskning, MJG) Lokala register över följsamhet till rutiner Uppföljning av resultat och återföring till intressenter såsom patienter/närstående, personal och ledning sker via webbsidor, dialogmöten och patientsäkerhetsronder, vid arbetsplatsträffar och vid ledningsgruppsmöten. Intresset för detta har ökar påtagligt under det gångna året, inte minst hos ledningen på alla nivåer i förvaltningarna, vilket på sikt sannolikt kommer att bidra till att stärka patientsäkerhetskulturen och därmed också gynna patientsäkerhetsarbetet.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 8 Samverkan för att förebygga vårdskador Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. Ett av de alltjämt vanligaste riskområdena är brister i kommunikation och samverkan vid vårdens övergångar. Det finns en regional rutin för hur samverkan mellan slutenvården, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård/omsorg ska genomföras för patienter som vårdas på och skrivs från sjukhus, vilket bl.a. medför att en samordnad vårdplanering (SVPL) görs där it-stödet KLARA används. Inom några förvaltningar (SkaS, SÄS, KS, AL 1 ) har system med närsjukvård införts som innebär att läkare från sjukhusen ingår i team tillsammans med kommunen/primärvård som gör hembesök hos patienter för att fastställa vårdbehov och meddela vård i hemmet och därmed ge vård på rätt nivå och minska behov av inläggning. På detta sätt undviks fördröjningar av bedömning av patientens hälsotillstånd och påbörjande av behandling, vilket i sin tur medför en minskad risk för att patientens hälsotillstånd försämras på ett undvikbart sätt. Samtliga förvaltningar har väl utvecklade strukturer för vårdsamverkan med kommunerna för att åstadkomma en sömlös vård där patienten får sina behov tillgodosedda utifrån hälso- och sjukvård och omsorg. Samverkan är bl.a. processorienterad och inkluderar t.ex. höftfraktur, stroke, knäledsplastik, lunginflammation och behov av tandvård. Syftet är också att minska risk för trycksår och läkemedelsrelaterade skador, samt att minska antalet utskrivningsklara patienter som bidrar till överbeläggningarna på sjukhusen. Samverkan sker också i projektform mellan sjukhusspecialiteter och primärvård för att tydliggöra ansvar och ge vård på rätt nivå. En utvärdering av AKO-projektet som startade 2013 pågår. Nätverket för säker vård För att samordna patientsäkerhetsarbetet äger regelbundna möten rum tillsammans med chefläkarna vid regionens förvaltningar. Inom nätverket sker erfarenhets- och informationsutbyte med målsättningen att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom ramen för i första hand den patientsäkerhetsplan för regionen som fastställts 2. Samverkan med patienter och närstående Klagomål och synpunkter på verksamheten från patienter och närstående tas emot på flera sätt i förvaltningarna och deras verksamheter. Samtliga verksamheter möjliggör direkt kontakt med verksamhetschefen eller medarbetare. Flera verksamheter har särskilda patientvägledare som tar emot och för klagomålet vidare till berörd chef för åtgärd, samt utför också utredningar och återför resultatet till patienten och närstående. Klagomål tas emot via särskilda brevlådor som finns i anslutning till vårdavdelningar, mottagningar och i gemensamma ytor på sjukhuset (s.k. kafédialoger), samt via formulär på sjukhusets och verksamheternas hemsidor. För att informera patienter och närstående om deras möjligheter att klaga används också egna utformade broschyrer med upplysning om till vilka instanser man kan vända sig (vårdgivaren/verksamheten, IVO, Patientnämnden och LÖF) och hur kontakt med kan tas. Klagomål kan också komma till verksamheterna via IVO och Patientnämnden. Flera förvaltningar använder broschyrmaterial för att öka patientens delaktighet i vården och uppmärksamhet på risker som kan uppkomma (t.ex. "Min 1 Följande förkortningar för förvaltningarna används: NH, Närhälsan; SU, Sahlgrenska universitetssjukhuset; NU, Norra Älvsborgs och Uddevalla sjukhus; SkaS, Skaraborgs sjukhus; SÄS, Södra Älvsborgs sjukhus; KS, Kungälvs sjukhus; AL, Alingsås lasarett; FSS, Frölunda specialistsjukhus; ANS, Angereds närsjukhus; FTV, Folktandvården; HH, Hälsa och habilitering; HSM, Hälsan och stressmedicin. 2 Planerna för 2015 och innevarande år 2016 har fastställts av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (se Appendix C).

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 9 guide för säker vård", Förstå mig rätt och SKLs "Vad du kan göra själv, för att minska risker i vården"). Efter genomförd vård görs avstämning med patienten och närstående om vårdförloppet. Patienter och närstående inbjuds i ökande omfattning till olika ledningsgruppsmöten Dialoger förs regelbundet mellan de enskilda förvaltningarna och patientnämnderna i VGR, där patientnämnderna informerar om sina iakttagelser. Patienter och närstående erbjuds systematiskt att delta i utredningen av oönskade händelser och vårdskador, och får också återkoppling av utredningsresultatet, i de ärenden där patienten berörs. Patienter och närstående tillfrågas också i växande omfattning att delta i riskanalyser. Patienternas upplevelser av vården efterfrågas rutinmässigt vid de flesta förvaltningarna. Detta kan ske genom enkäter och dialoger efter genomförda vårdtillfällen. Verksamhets- och förvaltningsledningarna har återkommande möten med brukar- och patientföreningar. Invånarrepresentanter deltar i kvalitetsråd. Patienternas och närståendes delaktighet i utvecklingen av en vård med hög patientsäkerhet och kvalitet är ett område där utveckling kommer att fortsätta. Avvikelsehantering I avvikelsehanteringssystemet ska bl.a. alla avvikelser som rör oönskade händelser där en patient är direkt eller indirekt berörd registreras. MedControl PRO (MCP) är ett systemför avvikelsehantering som sedan 2010 är fullt implementerat i alla förvaltningar som bedriver hälso- och sjukvård. MCP genomgår en ständig utveckling för att bli mer ändamålsenligt och användbart för alla målgrupper hos vårdgivaren. Det finns en gemensam uppfattning att systemet har den funktionalitet som behövs och att det är lätt att registrera. Svårigheter upplevs i att ta ställning till varje delmoment som följer i hanteringsprocessen, vilket är ett organisatoriskt problem snarare än ett tekniskt även om gränssnittet gentemot användaren alltid kan utvecklas. MCP förvaltas och utvecklas av VGR-IT i samverkan med representanter från alla förvaltningarna och patientsäkerhetsenheten vid Koncernkontoret. Det vanligaste är att en rapport görs efter att personal upptäckt att en oönskad händelse ägt rum. En registrering ska också göras av klagomål/synpunkter på vården oavsett hur dessa kommit till verksamhetens kännedom (direkt till verksamheten eller indirekt via t.ex. patientnämnden, IVO eller Löf). Vidare ska registrering göras om skador upptäcks vid strukturerade granskningar av vården som t.ex. vid markörbaserad journalgranskning och prevalens-/incidensmätningar av skador (t.ex. vårdrelaterade infektioner och trycksår). Ändamålet med registreringen är att de utredningar som behövs ska göras. Utredningarna genererar sådan kunskap som är nödvändig för att kunna fastställa strategier som har som mål att minska förekomsten av vårdskador. Varje förvaltning har en egen organisation som säkerställer att varje avvikelserapport bedöms och utreds där händelsen uppkommit (subsidiär handläggning). Cheferna får återkommande utbildning i avvikelsehanteringssystemet och dess delprocesser. Bedömning görs bl.a. av om en patientskada inträffat eller kunde inträffat, skadans allvarlighet och om en utredning behövs för att klarlägga händelseförlopp och bakomliggande orsaker. En bedömning görs om det inträffade var undvikbart och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska risken för upprepning. Beslut om åtgärder tas av ansvarig verksamhetschef som också fastställer en handlingsplan som också innefattar ansvarsfördelning och tidpunkter för genomförande och uppföljning. MCP ger stöd för hela processen från rapportering av händelse till dess att vidtagna åtgärder är uppföljda. Systemet stödjer också frågor som rör anmälan enligt lex Maria, information till patient/närstående och återföring av resultat. MCP innehåller all dokumentation rörande processen för varje individuellt ärende. När

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 10 Socialstyrelsen 2015 beslutade om en ny vårdskadeföreskrift (som senare samma år hävdes före det att den skulle börja gälla) gjordes en genomlysning av MCP där det visade sig att systemet i princip stödde alla de moment som föreskriften ställde krav på. Det finns flera olika sätt på vilka rapporter kan tas fram ur MCP: dels direkt ur MCP via ett utesökningsformulär där listor på enskilda ärenden kan erhållas, dels genom export till excelfiler (hela databasen eller utsökningar ur databasen) och via Cognosverktyget. Det senare medger en stor mängd standardrapporter men även skräddarsydda rapporter alltefter de behov som verksamheterna har. Rapporterna utgör underlag för sammanställningar och analyser av patientsäkerhetsläget på i första hand enhets- och verksamhetsnivå. Sammanställningarna och analyserna används bl.a. för uppföljning och återföring i verksamheten och för rapporter till förvaltningsledningen. De utgör viktiga och nödvändiga underlag för ständig utveckling av patientsäkerheten i verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Varje medarbetare som vill göra en avvikelserapport loggar in i systemet med sin VGR-identitet vilket möjliggör personlig återkoppling av ärendet under handläggningsprocessen, något som är av betydelse för att befrämja rapporteringsbenägenheten. Vid varje nyanställning utbildas medarbetaren i systemet och informeras om sin skyldighet att rapportera avvikelser. Medarbetarna uppmuntras också till att göra avvikelserapporter i samband med de återkommande återföringar som sker vid arbetsplatsträffar och i samband med patientsäkerhetsronder/-dialoger (ex Gröna Korset). Genom att rapporterade avvikelser med åtföljande utredningar står på agendan vid möten på samtliga nivåer inom förvaltningarna (från arbetsplatsträffar till sjukhusledningens sammanträden) får rapporterna en allt större betydelse i patientsäkerhetsarbetet där de kan bidra till en ökad återföring/återkoppling i verksamheterna. Detta befrämjar benägenheten hos personalen att fortsätta rapportera oönskade händelser och till att öka riskmedvetenheten vilket stärker patientsäkerheten där den skapas, nämligen i mötet mellan personalen och patienten/närstående. Det är alltmer omvittnat att systemet med den dagliga patientsäkerhetsrond och -dialog mellan ledning och personal som Gröna Korset innebär ökar benägenheten att upptäcka och rapportera oönskade händelser. Gröna Korset introducerades vid Södra Älvsborgs sjukhus där det breddinförts och har sedermera börjat tillämpas även i andra förvaltningar (Norra Älvsborgs och Uddevalla sjukhus, Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus). Gröna Korset gör att 10 gånger fler oönskade händelser upptäcks än som annars registreras i MCP. En rutin finns att allvarliga händelser och situationer som upprepas och som upptäcks genom Gröna Korset ska registreras i MCP. Vi har sedan tidigare belagt att frekventa överbeläggningar minskar rapporteringen av skador i avvikelsehanteringssystemet 3. Överbeläggningar är ett alltjämt stort problemområde varför personalens uppmärksamhet på risker och oönskade händelser hela tiden måste stimuleras och befrämjas, inte minst genom stöd från ledningen. Gröna Korset är ett sätt bland andra som bidrar till att upprätthålla en hög uppmärksamhetsnivå hos personalen. Vid en av förvaltningarna (Kungälvs sjukhus) har man ett arbetssätt, som bl.a. inbegriper Gröna Korset, som bidrar till att avvikelserapporteringen bibehålls trots en hög arbetsbelastning. Resultat Registreringen av oönskade händelser i MCP visas i nedanstående diagram. 3 Se vår rapport Överbeläggningar och rapporterade skador i vården 2014-10-27

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 11 Källa: MedControl PRO (excelutdrag ur hela databasen för 2012-2015). Urval: Vårdskada=inträffat/kunnat inträffa. Registreringen visar sedan 2013 en sammantaget nedåtgående trend trots handlingsplaner för att öka rapporteringsbenägenheten som resultat av de patientsäkerhetskulturmätningar som genomförts (se särskilt avsnitt). En djupanalys visar att antalet registrerade skador ökar vilket kan tolkas som att benägenheten att rapportera risker (eller händelser som är av mindre betydande natur) har minskat samtidigt som benägenheten att rapportera skador istället har ökat. Denna utveckling kan ses som att patientsäkerhetskulturen sammantaget går i positiv riktning (trots resultaten av kulturmätningarna där täckningsgraden vid den senaste mätningen var mycket låg). Liknande trender ses i flera förvaltningar avseende totala antalet registreringar och registreringar av skador. Källa: MedControl PRO (excelutdrag ur hela databasen för 2012-2015). Urval: Vårdskada=inträffat/kunnat inträffa.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 12 Källa: MedControl PRO (excelutdrag ur hela databasen för 2012-2015). Urval: Vårdskada=inträffat/kunnat inträffa. Fyra av de tolv förvaltningarna redovisade en ökning av antalet avvikelserapporter under 2015 medan tre rapporterade en minskning (i tre förvaltningar var rapporteringen väsentligen oförändrad). I kombination med en hög beläggningsgrad på våra sjukhus kan ökningen av antalet rapporterade skador också bero på en ökad förekomst av skador. De rapporterade händelserna och skadorna bör därför utgöra underlag för vidare utredningar och analyser. Klagomål och synpunkter Klagomål, oavsett hur de kommer vårdgivaren tillkänna, bedöms och utreds på samma sätt som personalrapporterade avvikelser genom att de hanteras i avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO. Några klagomål kan på det viset rikta uppmärksamheten mot allvarliga händelser som bl.a. kan leda till Lex Maria-anmälan. De flesta förvaltningarna har numera rutiner för detta. Verksamhetschefen medverkar i stor omfattning vid bedömning och bemötande av klagomål. Resultat Patientklagomål införda i avvikelsehanteringssystemet (MedControl PRO) MCP används i ökande omfattning för registrering av klagomål från patienter och närstående (kallas här patientklagomål) vilket visas i figuren nedan. Detta är en önskad utveckling eftersom händelser som framkommer i klagomålen ska bedömas utifrån samma kriterier som händelser som upptäcks av personalen/vårdgivaren själv. Klagomål rör främst brister enligt patientlagen (bl.a. bemötande) men även enligt patientsäkerhetslagen (uppkomst av vårdskada/risk för vårdskada).

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 13 Källa: MedControl PRO (excelutdrag ur hela databasen för 2012-2015). Urval: Ärenden som avser patientklagomål/patientklagomål=ja. Källa: MedControl PRO (excelutdrag ur hela databasen för 2012-2015). Urval: Ärenden som avser patientklagomål/patientklagomål=ja. Det är vårdgivarens uppfattning att klagomålen oavsett vad dessa handlar om ska bemötas och utredas. Patienten ska alltid få en ursäkt för det som inträffat. Verksamheten ska utvecklas så att patienten är delaktig i vården och förstår dess möjligheter och begräsningar. Att antalet registrerade klagomål i MCP ökar bör inte ensamt tolkas som att missnöjet med vården växer bland patienter och närstående, utan bör snarare ses som en ökad benägenhet hos vårdgivaren att systematiskt beakta de klagomål som framförs. Nedanstående diagram visar fördelningen av klagomålsärenden som rör brister i patientsäkerheten enligt patientsäkerhetslagen.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 14 Källa: MedControl PRO (excelutdrag ur hela databasen för 2012-2015). Urval: Ärenden som avser patientklagomål/patientklagomål=ja; Vårdskada=inträffat/kunnat inträffa. En preliminär analys av de 598 klagomål registrerade 2015 som rör brister i patientsäkerheten visar att utredningen kunde fastställa att det fanns bakomliggande orsaker i ca 2/3-delar av ärendena. Detta talar för att innehållet i klagomålen som tas emot av vårdgivaren kan ge värdefull information om patientsäkerheten förutsatt att en utredning utifrån patientsäkerhetslagen görs. Av de klagomål som registrerades 2015 har anmälan enligt lex Maria gjorts i 25 fall under samma år. Det kan inte fastställas hur många av händelserna som redan var registrerade i MCP före det att klagomålet blev känt. Vid Kungälvs sjukhus uppges att klagomål fanns i 3 av de händelser som Lex Maria-anmäldes 2015 men att anmälan gjordes innan klagomålet hade inkommit vilket talar för en hög uppmärksamhet hos både personal och patienter/närstående på brister i patientsäkerheten vid denna enhet. IVO Under 2015 inkom 749 (i genomsnitt 62/månad) underrättelser från IVO om klagomål på hälso- och sjukvården hos vårdgivaren Västra Götalandsregionen. Antalet underrättelser per månad uppvisar en nedåtgående trend vilken nedanstående figur visar. Linjär trendlinje inlagd för perioden. Källa: VGRs databas över anmälningar till IVO. IVO har dessutom kortat handläggningstiden från anmälan till underrättelse under 2014-2015 vilket sammantaget talar för att klagomålen till IVO är i minskande. En möjlig förklaring är att klagomålen

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 15 istället riktas direkt till vårdgivaren eller via patientnämnderna. Tidpunkten från underrättelse till beslut är lång (ofta upp emot ett år). Vid utgången av 2015 hade beslut inkommit i 65 % av klagomålen som kom till VGRs kännedom under 2014. Handläggningstiderna är av betydelse för att vårdgivaren ska kunna ge den som klagar en förklaring. Detta kan nu behöva ske vid två tillfällen: när vårdgivaren gjort sin bedömning samt efter att IVO fattat sitt beslut. Av förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser framkommer att man har rutiner för att så snabbt som möjligt bemöta de klagomål som framförs. Andelen klagomålsbeslut där vårdgivaren eller IVO funnit brister i patientsäkerheten, enligt patientsäkerhetslagen (PSL), har minskat från drygt 34 % 2012 till 21 % 2015. Samtidigt ligger andelen händelser där vårdgivaren gjort Lex Maria-anmälan stabilt mellan 5-10 %. En tolkning är att vårdgivaren har större uppmärksamhet på innehållet i klagomålen och utreder dem på ett mer systematiskt sätt. Målet att öka antalet Lex Maria-anmälningar baserade på klagomål enligt Patientsäkerhetsplan 2015 uppnåddes av två förvaltningar medan antalet var oförändrat i tre (7 förvaltningar rapporterade en minskning eller lämnade inte någon rapport). Sammantaget visar analysen av klagomålen att vårdgivaren tar dem på stort allvar. Källa: VGRs databas över anmälningar till IVO. Patientnämnden Samtliga förvaltningar har samverkansmöten med patientnämnderna minst en gång per halvår där patientnämndernas sammantagna iakttagelser diskuteras. Patientnämnden överför också individuella klagomål till berörd verksamhet för åtgärd så att patienten får sitt behov av information, bemötande och vård tillgodosett. Antalet klagomål till patientnämnderna som rör den vård som VGR bedriver är sedan 2012 i ökande. En orsak kan vara att patienterna i ökad omfattning informeras om patientnämndernas verksamhet och att de kan vända sig dit om de inte är nöjda med vårdgivarens insatser.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 16 Siffran ovanför stapeln anger antalet synpunkter under året. Källa: Patientnämndernas årsredovisningar för respektive år. Patientnämnderna utreder inte klagomålen utifrån möjliga brister i patientsäkerheten, vilket istället åligger vårdgivaren. De klagomål som inkommer via patientnämnderna ska registreras i avvikelsehanteringssystemet enligt rutinerna i de flesta förvaltningarna vilket innebär att en utredning i någon omfattning görs i varje ärende. Av MCP kan inte de klagomål som inkommer från patientnämnderna urskiljas från andra klagomål. Sannolikt berör merparten av klagomålen brister hos vårdgivaren att uppfylla skyldigheterna gentemot patienten enligt patientlagen. Eftersom vården ska vara personcentrerad och skapa ett patientupplevt mervärde är det en angelägen uppgift att förändra arbetssättet så att patienten blir mer delaktig och förstår varför vården ges och vilka resultat som kan förväntas. Sådana förändringsprojekt genomförs nu i de flesta förvaltningarna och är också ett regionövergripande fokusområde. Siffran ovanför stapeln anger antalet synpunkter under 2015. Källa: Patientnämndernas årsredovisningar för respektive år. Löf Patienterna kan ansöka om ersättning hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) för skador som de anser att vården orsakat. Antalet ansökningar till Löf har ökat varje år sedan 2011 (antalet som ersätts har inte ökat enligt uppgifter från Löf).

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 17 Siffran ovanför stapeln anger antalet inkomna ansökningar under året. Källa: Löf Siffran ovanför stapeln anger antalet synpunkter under 2015. Källa: Löf Att ärendena hos patientnämnderna och Löf ökar kan vara ett uttryck för att vårdgivaren i större utsträckning uppfyller sin skyldighet att informera patienterna om vart de kan vända sig om de inte är nöjda med vården eller har råkat ut för en skada i samband med vård. Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) på slumpvis utvalda journaler är ett verktyg för att kartlägga vårdskadepanoramat och förekomsten (frekvensen) av olika typer av vårdskador. Genom att göra mätningar månatligen kan utvecklingen följas över tid. Verktyget är ett sätt att följa upp effekterna av patientsäkerhetsarbetet. MJG är också ett att upptäcka vårdskador som därmed ska rapporteras in i avvikelsehanteringssystemet, i synnerhet om de är allvarliga. Om slumpvis journalgranskning görs erhålls ett representativt urval av vårdskador som därmed utgör ett relevant underlag för att fokusera patientsäkerhetsarbetet. MJG kan också göras tematiskt och därigenom vara ett verktyg för att upptäcka vårdskador i specifika processer eller för särskilda patientgrupper. Detta ger underlag för ytterligare process- och riskanalyser som underlag för verksamhetsutveckling. Utvecklingsledare på patientsäkerhetenheten är regionens kontaktperson för frågor rörande markörbaserad journalgranskning i kontakterna med Sveriges Kommuner och Landsting och ansvarar

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 18 för informationsspridning i organisationen. Resultaten analyseras på förvaltningsövergripande nivå och redovisas för chefläkarna och utsedda patientsäkerhetssamordnare. Resultaten publiceras även på regionens webbsidor 4. Strukturerad journalgranskning MJG (Markörbaserad journalgranskning) har genomförts på samtliga sjukhus i regionen. Tjugo, femton eller tio slumpvis utvalda journaler beroende på sjukhusets storlek har granskats månatligen. Resultaten från granskningarna ger också underlag för nationell uppföljning av skador i hälso- och sjukvården. Under året har även klinikvisa journalgranskningar genomförts. Granskningen ger underlag för utvecklingsarbete inom patientsäkerhetsområdet samt ger sjukhusledningarna möjlighet att följa antalet upptäckta skador över tid. Metoden för markörbaserad journalgranskning har hittills varit anpassad för sluten somatisk vuxenvård. Den har nu också utvecklats för att kunna tillämpas i slutenvård för barn och för användning inom vuxenpsykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Under året har utbildningar för både MJG barn och MJG psykiatri genomförts där de flesta förvaltningarna har deltagit. I december genomfördes en erfarenhetsutbytesdag för granskningsteamen inom både somatiken och psykiatrin för att stödja arbetet och så långt möjligt uppnå enhetlighet i bedömningar av skador och vårdskador. Resultat En analys över vårdskadeutvecklingen i VGR under 2013-2014 har genomförts (se tidigare referens). I denna framgår att infektioner (främst typerna postoperativ sårinfektion och vårdrelaterad urinvägsinfektion) samt läkemedelsrelaterade skador står för 37 % av de undvikbara skadorna i Västra Götalandsregionen. Två relativt väl definierade skadetyper inom området vårdrelaterade infektioner (VRI), postoperativa sårinfektioner och vårdrelaterade urinvägsinfektioner, står för 28 % av vårdskadorna. För att nå målet att minska antalet vårdskador bör arbetet därför inriktas på dessa tre skadetyper, eftersom de är relativt väl avgränsade jämfört med andra skadetyper och områden. Riskanalys Inom varje förvaltning finns system för att identifiera och utreda patientsäkerhetsrisker i verksamheterna. Gemensamt är att regelbundna analyser av sammanställningar i avvikelsehanteringssystemet utgör en viktig grund för att identifiera risker när samma typ av händelser upprepas. Risker identifieras också i samband med återkommande patientsäkerhetsronder på avdelnings- och verksamhetsnivå. Systemen har i detta avseende utvecklats olika långt i förvaltningarna och deras verksamheter. Patientsäkerhetsronder/-dialoger såsom Gröna Korset (SÄS m fl) har inneburit att fler risker har kunnat identifieras och åtgärdas snabbt, och har ökat medvetenheten hos personalen om risker och betydelsen av ett proaktivt arbete. Samtliga förvaltningar gör riskanalyser vid större förändringar i verksamheterna samt vid införande av nya metoder och ny teknik. Fortlöpande riskanalyser i befintliga processer görs vid några förvaltningar. Metoden som används för riskanalys följer huvudsakligen SKLs handbok Riskanalys och händelseanalys. Teamen som utför riskanalyserna finns såväl på förvaltningsövergripande som på verksamhetsnivå. Resultaten av genomförda analyser leder till att en handlingsplan upprättas som fastställs av berörd verksamhetschef. Olika system finns för att på ett systematiskt sätt följa upp att åtgärderna vidtagits. Uppföljning är fortfarande ett utvecklingsområde i många verksamheter. Det finns idag inget regionövergripande nätverk för att samordna organisationen och metoderna för riskanalyser trots att försök gjordes till detta under 2015. I de fall risker som berör flera förvaltningar identifieras, vilket främst framkommer efter genomförda internutredningar i samband med anmälan 4 Vårdskadeutvecklingen i Västra Götalandsregionen 2013-2014 2015-10-21.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 19 enligt lex Maria, finns en process för genomförande av vårdgivarövergripande riskanalyser. För ändamålet speciella grupper bildas där de medicinska sektorsråden har en central roll. Processen med att göra övergripande riskanalyser kommer att fastställas i det regionövergripande ledningssystemet. Det bör eftersträvas att som underlag vid riskanalyser inkludera erfarenheterna från tidigare kända och utredda avvikelser i de processer som berörs. Erfarenheterna finns sökbara i VGRs beslutsdatabas (se nedan) samt i Nitha Kunskapsbanken 5 (se Händelseanalyser nedan). Än så länge utnyttjas sådan information i mycket liten omfattning i riskanalysarbetet, utöver i de fall där riskanalysen initieras på basen av upprepade händelser inom en och samma verksamhet. Resultat Under 2015 gjordes fler riskanalyser totalt i VGRs utförarförvaltningar jämfört med föregående år och antalet ha stadigt ökat varje år sedan 2011. I de enskilda förvaltningarna kan antalet variera beroende på t.ex. hur stor andel av verksamheterna som omfattas av planerade förändringar. Siffran ovanför stapeln anger antalet riskanalyser under aktuellt år. Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. 5 Nitha Kb är sökbar för alla som är anslutna till Sjunet och kan nås via denna länk.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 20 Siffran ovanför stapeln anger antalet riskanalyser under 2015. Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Målet enligt Patientsäkerhetsplanen 2015 var att antalet gjorda riskanalyser skulle öka på förvaltningsnivå jämfört med 2014. Detta mål uppnåddes i tre (av 12) förvaltningar medan nivåerna i fyra var väsentligen oförändrade. Arbetet med att identifiera områden för och genomförande av riskanalyser är ett prioriterat område. Det finns inga samlade uppgifter om vilka regionövergripande riskanalyser som genomförts där Koncernkontoret var delaktigt. En regionövergripande översyn av handläggningen av patienter som drabbats av stroke genom akutvårdkedjan har gjorts under 2015. I denna översyn har bl.a. resultaten använts från Lex Maria- och klagomålsutredningar gjorda under 2012-2014. Händelseanalys Händelseanalys görs för att klarlägga händelseförloppet och för att identifiera oönskade händelser och om patientskada uppkommit. Vidare leder händelseanalysen till att bakomliggande orsaker identifieras och åtgärder tas fram som ska minska risken för upprepning. Händelseanalys görs också för att utreda undvikbarhet. Vid oönskade händelser där en allvarlig vårdskada inträffade eller kunde inträffa föregås alltid den Lex Maria-anmälan som ska göras av en händelseanalys. Alla förvaltningar har rutiner för detta. Händelseanalysen bör göras strukturerat enligt SKLs handbok Riskanalys och händelseanalys. Nitha (Nationellt it-stöd för händelseanalys, Inera) ger stöd för händelseanalyser enligt den rekommenderade metoden och ska enligt Patientsäkerhetsplanen för 2015 vara implementerad i alla förvaltningar (se nedan). Resultaten utgör underlag för de återföringar främst på arbetsplatsträffar och för information till patient/närstående, samt för verksamhetsutveckling, enligt en handlingsplan som fastställs av verksamhetschefen. De flesta verksamheter har rutiner för händelseanalyser, som görs av team med särskilt tränade analysledaren. Verksamheterna har också rutiner för hur återföringen till personalen och information till patient/närstående ska genomföras. Återföring är en stående punkt på alla arbetsplatsträffar. Flera förvaltningar har beslutat om riktlinjer för uppföljning av beslutade åtgärder efter 6 månader. Avvikelsehanteringssystemet (MCP) ger stöd för alla dessa moment i processen och utgör också systemet där all dokumentation med anledning av en avvikelse samlas.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 21 Metoder och metodstöd Nitha Samtliga sjukhusförvaltningar har anslutit sig till det nationella webbaserade it-stödet för händelseanalys, Nitha. Syftet med Nitha är att effektivisera händelseanalyserna, att öka deras kvalitet och att bidra till den nationella kunskapsbanken för händelseanalyser, vilket ökar möjligheterna att lära av sina misstag och berätta för andra. Målet är att alla händelseanalyser som görs som ett led i internutredningen vid anmälan enligt lex Maria skall göras i Nitha och att alla gjorda analyser ska överföras till Kunskapsbanken (se referens ovan). Under 2015 har användningen av Nitha fortsatt öka (se nedan). Arbetet med implementering av Nitha sker lokalt i varje förvaltning och där samordning och visst stöd sker från regionens Patientsäkerhetsenhet. Varje förvaltning har representanter i det regionövergripande nätverket för Nitha som har möten två gånger per år för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Representanterna deltar också i de nationella användarmötena. VGR har representation i den nationella förvaltningsgruppen för Nitha där ordföranden är regionläkare vid VGRs patientsäkerhetsenhet. Två stora förvaltningar, Folktandvården och Närhälsan, har än så länge avvaktat med införande av Nitha. Anledningen uppges vara bl.a. att verktyget inte upplevs som ändamålsenligt för de händelser som inträffar där. Vid Närhälsan har under 2015 en genomlysning gjorts där förslag på hur Nitha kan behöva anpassas till primärvårdens behov kommer att läggas fram under våren 2016. Utöver att ge stöd för händelseanalys (Nitha Analys) innehåller Nitha också en databas över gjorda händelseanalyser (Nitha Kunskapsbank). Innehållet i Kunskapsbanken är användbart som underlag vid riskanalyser, för kunskapssammanställningar och för inspiration och lärdom hos alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det är ett mål att varje anställd regelbundet ska tillgodogöra sig innehållet i några händelseanalyser eftersom det ökar medvetenheten och insikterna om riskerna i sjukvården och därigenom befrämjar ett proaktivt arbetssätt. FRAM Under 2014 introducerades i VGR av en ny metod för att analysera funktionerna i sjukvårdens processer och deras variation, s.k. funktionell resonansanalysmetod (FRAM). Metoden identifierar såväl styrkor som svagheter i samspelet mellan funktionerna och resultaten används för att stärka goda samspel och minska sådana som kan leda till att vårdskador uppstår. Metoden är användbar för såväl analys av avvikelser som för riskanalys och design av sjukvård. Under våren 2015 har en risk- och systemanalys genomförts av fosterövervakningen i samband med förlossning. Analysen och dess slutsatser har sammanställts i en rapport 6. Under hösten 2015 påbörjades en FRAM-analys av en psykiatrisk öppenvårdsmottagning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset med syftet att öka förståelsen om hur funktioner samverkar i vården av patienter med affektiv sjukdom som begår suicid. En rapport väntas bli klar till sommaren 2016. Västra Götalandsregionens patientsäkerhetsenhet arrangerar i samverkan med Region Jönköping och Stockholms läns landsting kurser i FRAM där kursdeltagare kommer från hela landet. Under våren 2015 deltog representanter från Skaraborgs sjukhus i kursen. Tidigare år har representanter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Norra Älvsborgs läns sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus deltagit i kursen. 6 Fosterövervakning under förlossning. En kartläggning av funktioner och analys av samverkan (FRAM) vid förlossningsavdelningen Norra Älvsborgs läns sjukhus (NÄL) våren 2015. 2015-09-28

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 22 Resultat Antalet gjorda eller påbörjade händelseanalyser i regionen var färre 2015 än 2014 men ligger ändå på en stabilt hög nivå med i genomsnitt ca 340 analyser per år sedan 2011. Siffran ovanför stapeln anger antalet riskanalyser under aktuellt år. Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Siffran ovanför stapeln anger antalet riskanalyser under 2015. Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Fler händelseanalyser görs än vad som motiveras av antalet Lex Maria-anmälningar (311 analyser och 258 anmälningar under 2015 vilket ger 1,2 analyser per anmälan). Förklaringarna är bl.a. att händelseanalyser görs även av händelseförlopp där skadan som uppkom eller som kunde uppkommit inte var allvarlig, eller för att utröna om de oönskade händelserna var undvikbara utifrån ett systemperspektiv. Nitha Antalet händelseanalyser där Nitha används som stöd ökade ytterligare under 2015 jämfört med 2014 även om ökningstakten avtagit.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 23 Källa: Nitha Analys (Inera) De flesta förvaltningarna använder Nitha vid händelseanalyser. SU har som rutin att Nitha ska användas i alla händelseanalyser inför eventuell Lex Maria-anmälan, medan de andra förvaltningarna ännu inte har fattat något sådant beslut. Källa: Nitha Analys (Inera) Västra Götalandsregionen är den enskilda landstingsdrivna vårdgivare som bidrar mest till innehållet i Nitha Kunskapsbanken (27 % av totalt 808 analyser per 2016-01-11).

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 24 Källa: Nitha Kunskapsbanken (Inera) Patienters och närståendes delaktighet i händelseanalyser En sammanställning har gjort under 2015 av patienters och närståendes delaktighet i händelseanalyser 7. Analysen visar att patient och/eller närstående är delaktiga i ca 60 % av de händelseanalyser som görs. Det finns ett utrymme för ökning. Bland annat ska ökade insatser göras för att kontakta patienten/närstående och inbjuda till att lämna sin syn på det inträffade. Delaktigheten ska göras möjlig genom att hänsyn tas till patientens/närståendes individuella förutsättningar. Lex Maria-anmälningar Anmälan till IVO, enligt lex Maria, ska göras vid händelser som medförde eller kunde medföra allvarlig skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Uppgiften att göra Lex Maria-anmälningar ligger i VGR på den förvaltning som huvudsakligen berördes av händelsen, där en chefläkare är anmälningsansvarig. I varje förvaltning finns det rutiner att händelseanalyser ska göras som en del i internutredningen som ska bifogas anmälan och att dessa ska göras enligt den rekommenderade metoden. Avvikelsehanteringssystemet MCP ger stöd för att allvarliga händelser som inrapporterats uppmärksammas och bedöms för eventuell anmälan till IVO. Processen gör ingen skillnad på hur händelsen har inrapporterats (personalrapport, klagomål eller verksamhetsgranskning/egenkontroll), utan det är händelsens konsekvenser eller möjliga konsekvenser som är avgörande. Arbetet med allvarliga händelser präglas av utvecklad systematik i samtliga förvaltningar. Resultat Det sammanlagda antalet Lex Maria-anmälningar i VGR har legat stabilt under de senaste åren med 259 anmälningar under 2015. Andelen anmälningar som görs till följd av suicid har ökat något för varje år och utgör ca 1/3 av anmälningarna. 7 Rapport Patientdelaktighet i händelseanalyser 2015-07-31

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 25 Siffran ovanför stapeln anger det totala antalet anmälningar under året. Källa: VGRs databas över anmälningar till IVO. Inga tydliga tendenser per förvaltning ses utöver att SU har en ökande anmälningsfrekvens. NUsjukvården har kraftigt minskat antalet anmälningar under 2015 sannolikt till följd av en ändring av sina rutiner. En återgång till tidigare års nivåer är att vänta under 2016. Siffran ovanför stapeln anger antalet anmälningar under 2015. Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Inga tydliga tendenser ses för de olika specialitetsområdena, förutom för medicinsk service (bl.a. bild- och funktionsmedicin och laboratoriespecialiteter) där en minskning ses (orsaken är okänd).

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 26 Siffran ovanför stapeln anger antalet anmälningar under 2015. Källa: VGRs databas över anmälningar till IVO. Siffran ovanför stapeln anger antalet anmälningar under 2015. Källa: VGRs databas över anmälningar till IVO. Stabiliteten i antalet anmälningar talar för att de resurser som avsätts för utredningarna varit väsentligen oförändrade vilket sannolikt inte ger utrymme för att ett ökat antal anmälningar görs med nuvarande handläggningsförfarande. Det finns underlag för en ökning, inte minst när de allvarliga vårdskador som uppmärksammas genom strukturerade verksamhetsgranskningar (bl.a. med markörbaserad journalgranskning och infektionsverktyget) i växande omfattning registreras i avvikelsehanteringssystemet. Det är därför av vikt att de resurser som avsätts för varje utredning är väl anpassade efter händelsens art så att utredningseffektiviteten blir så hög som möjligt. Sannolikt kommer ett utrymme att frigöras för utredningar av andra händelser än suicid när kravet på anmälan av dessa upphör, inte minst inom psykiatrin där få utredningar idag görs av andra händelsetyper.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 27 Sammanställning och analys Inom samtliga förvaltningar görs regelbundet systematiska sammanställningar på basen av systemen för egenkontroll och resultaten av händelseanalyser. Analyser avseende mönster, trender och riskområden görs på verksamhetsnivå och förvaltningsnivå och ligger till grund för riskanalyser och förbättringsprojekt. Resultaten används vid patientsäkerhetsronder, möten med patienter, personal och ledning, vid utvecklings- och temadagar, och framställs i en mångfald olika former, bl.a. på webbsidor samt på styr- och förbättringstavlor. Inom Närhälsan finns sedan några år ett system för sammanställning av resultaten av utredningar av händelser och skador som ligger till grund för regionövergripande medicinska riktlinjer för all primärvårdsverksamhet i förvaltningen. Sedan januari 2012 samlas alla beslut i lex Maria-ärenden och klagomål från Socialstyrelsen/IVO som rör VGR i en databas som förvaltas av patientsäkerhetsenheten vid Koncernkontoret. Databasen som vid utgången av 2015 innehöll mer än 5000 individuella poster (cirka 1200 Lex Maria-ärenden och 3800 klagomål) möjliggör sammanställningar och analyser avseende typer av allvarliga händelser, risksituationer, bidragande orsaker och åtgärder för att förhindra upprepning. På basen av innehållet i databasen kan sammanställningar göras både regionövergripande och avseende verksamhetstyp/specialitet. Förvaltningsorienterade sammanställningar har under 2015 gjorts för SÄS och har återförts i seminarieform till sjukhusledningen respektive enhetschefer och personal. Under 2015 har en sammanställning gjorts av händelser som inträffat inom de internmedicinska specialiteterna och presenterats för sektorsråden. Avsikten med sammanställningarna är att skapa en ökad medvetenhet om innehållet i de Lex Maria- och klagomålsutredningar som genomförs och att detta ska leda till en ökad fokusering på de risker som dokumenterats. Ett annat syfte är att identifiera regionövergripande fokusområden som är gemensamma för flera förvaltningar. Patientsäkerhetsarbetet i sådana fokusområden kan då bedrivas med utgångspunkt från de goda erfarenheter som redan finns i vissa förvaltningar och verksamheter, vilket medför ett gemensamt lärande. Det ligger hos förvaltningarna och sektorsråden att omsätta iakttagelserna och slutsatserna i verksamheterna så att patientsäkerheten stärks. Under 2015 gjordes en genomgång av innehållet i VGRs databas över Lex Maria- och klagomålsanmälningar i syfte att identifiera processer där oönskade händelser och skador upprepas. De områden som kunde identifieras var bl.a. Huvudvärk som orsakades av intrakraniell blödning Läkemedelsorsakade blödningar Läkemedelsöverdosering Handläggning av patienter som visade sig ha aortadissektion eller hotande ruptur av aortaaneurysm Sepsis Hjärtsvikt Missad akut hjärtinfarkt Handläggning av sarkom Handläggning av testikelsmärta Brister i prioritering av remisser Kompartmentsyndrom Handläggning av patient som ska överföras till annan enhet Handläggning av patienter med diabetes Handläggning av patienter med mjältruptur

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 28 En del av dessa processer kommer att under 2016 bli föremål för ställningstagande till framställning av kunskapsunderlag, översyn av berörda processer och revidering/utarbetande av regionala medicinska riktlinjer. Patientsäkerhetskultur Utvecklingsledare på patientsäkerhetenheten är regionens kontaktperson för frågor rörande patientsäkerhetskultur i kontakterna med Sveriges Kommuner och Landsting och ansvarar för informationsspridning i organisationen. Resultaten analyseras på förvaltningsövergripande nivå och redovisas för chefläkarna och utsedda patientsäkerhetssamordnare. Resultaten publiceras även på regionens webbsidor. Resultat En analys över patientsäkerhetskulturmätningen i Västra Götalandsregionen har genomförts 8. Under hösten genomfördes i Västra Götalandsregionens utförarförvaltningar en mätning av patientsäkerhetskulturen. Samtliga offentliga och flera privata verksamheter medverkade i undersökningen. Det stora flertalet av verksamheterna i regionen genomför mätningen för tredje gången. Totalt tillfrågades 27 469 medarbetare i regionen och 11 963 besvarade enkäten. Regionen minskade sin svarsfrekvens från 69 % till 45 %. Efter analys av resultatet hade de flesta sjukhusen låga resultat i dessa dimensioner Benägenhet att rapportera händelser Lärandeorganisation, att vi lär av inträffade händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser I den regionala patientsäkerhetsplanen är målet att förvaltningarna utarbetar en handlingsplan för att förbättra patientsäkerheten med hjälp av resultaten från patientsäkerhetskulturmätningen. 8 Se resultatrapport 2015 Patientsäkerhetskulturmätning 2015. Västra Götalandsregionen på patientsäkerhetsenhetens hemsida.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 29 Resultatet är relativt oförändrat mellan mätningarna. Den stora skillnaden är försämrad svarsfrekvens. Deltagande förvaltningar och svarsfrekvenser Regionen minskade sin svarsfrekvens från 69 % till 45 %, det finns olika orsaker till detta och en utredning efter mätningen är påbörjad. Insatsområden I förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser redovisas ett stort antal förbättringsprojekt som genomförts i syfte att stärka patientsäkerheten. I Patientsäkerhetsplan 2015 anges inom vilka områden patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas och som bl.a. syftar till minska förekomsten av de vanligaste och allvarligaste vårdskadetyperna. Nedan finns en sammanfattning av hur arbetet har bedrivits, vilka resultat som uppnåtts och hur planeringen ser ut för framtiden. I Appendix B finns en sammanfattning av hur målen enligt patientsäkerhetsplanen har uppnåtts.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 30 Vårdrelaterade infektioner/infektionsverktyget Hur har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet Slutenvård Undvikbara vårdrelaterade infektioner, som kan uppskattas till ca en tredjedel av alla, utgör en betydande del av vårdskadorna, framför allt inom somatisk slutenvård. Ett framgångsrikt arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner förutsätter tillförlitliga data om deras förekomst i olika verksamheter. Dessa data behövs för att kunna fokusera förbättringsarbetet där det kan skapa störst patientnytta och för att kunna följa upp de förebyggande åtgärder som vidtas. Under flera år har SKLs punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner varit enda tillgängliga metoden att mäta förekomsten. Under 2014 breddinfördes på regionens sjukhus det nya systemet för kontinuerlig registrering av alla antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget vilket bl.a. möjliggjort en incidensregistrering av vårdrelaterade infektioner på regionens sjukhus. 2015 är det första året med fullständiga data från Infektionsverktyget. Mål i patientsäkerhetsplanen för 2015 var att sjukhusen skulle validera och använda resultat från Infektionsverktyget i sitt förbättringsarbete. Koncernstaben skulle samordna att funktioner hos Infektionsverktyget säkrades och att valideringen följdes upp. Dessutom skulle ett system för uppföljning av resultat från Infektionsverktyget samlat för regionen utarbetas med nya måltal för vårdrelaterade infektioner baserade på incidens istället för prevalens. PPM-VRI Under mars månad 2015 genomfördes liksom flera år tidigare i SKLs regi en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård vid regionens offentligt drivna sjukhus. Resultatet sammanställdes av SKL och återfördes till koncernkontoret och sjukhusförvaltningarna. Inom sjukhusförvaltningarna har i olika utsträckning egna resultatsammanställningar gjorts vilka har kommunicerats till verksamheterna. På de stora sjukhusen genomfördes mätningarna med stöd av respektive vårdhygienenhet. På Alingsås lasarett har liksom tidigare år punktprevalensmätningar genomförts månatligen och resultaten återförts till verksamheten. Infektionsverktyget Ett system för standardiserad regionövergripande och sjukhusspecifik resultatredovisning av incidens vårdrelaterade respektive samhällsförvärvade infektioner har tagits fram av Regionala Strama. Rapporterna har kvartalsvis distribuerats till koncernkontorets analysenhet, sjukhuschefläkargruppen, respektive sjukhusstrama och till de vårdhygieniska enheterna. För förvaltningarna utgör de ett stöd och en stimulans i den lokala användningen av Infektionsverktyget. För detta ändamål har även mallar för standardrapporter tagits fram av Regionala Strama och presenterats för och distribuerats till sjukhusstramagrupper och de vårdhygieniska enheterna. Standardiserade rapportmallar möjliggör jämförelse mellan sjukhus och verksamheter. På sjukhusen har både respektive sjukhusstrama och de vårdhygieniska enheterna använt data från Infektionsverktyget i sitt kontinuerliga arbete att återkoppla uppgifter om antibiotikaanvändning och vårdrelaterade infektioner till verksamheterna. Kontakt-/Verktygsläkare: Arbetet med att implementera och utbilda i användning av Infektionsverktyget har under året fortsatt på alla sjukhusförvaltningar. Det har skett med stöd av respektive sjukhusstrama och till viss del med stöd av vårdhygien (Sahlgrenska universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, Kungälvs sjukhus). Kontaktläkare med ansvar för läkemedelsfrågor på Södra Älvsborgs sjukhus benämnda verktygsläkare har utgjort länken till verksamheterna i arbetet med att få till stånd aktiviteter på verksamheterna. För att användningen av Infektionsverktyget ska bli verklighet ute i verksamheterna och syftet med införandet därmed ska

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 31 realiseras krävs tydligare ledningsstöd ute i verksamheterna genom att: - resultat efterfrågas - bättre förutsättningar för kontaktläkarnas arbete skapas - framtagna rapporter används för analys och för framtagande och genomförande av handlingsplaner på verksamhetsnivå Förutom kontakt- eller verktygsläkare kan här verksamhetsutvecklare bidra. Validering av verktyget: En ny kvalitativ validering av träffsäkerheten i valet av rätt ordinationsorsak i Infektionsverktyget vid antibiotikaordination har utformats och organiserats av Regionala Strama. En första validering genomfördes omedelbart efter breddinförandet 2014. Årets validering med en något modifierad men över regionen enhetlig mall har genomförts under våren 2015. Valideringen har genomförts av respektive sjukhusstrama, eller av särskilda kontaktläkare i verksamheterna efter utbildning från och med organisatoriskt stöd av sjukhusstrama. Sammanställning av valideringsdata har gjorts av Regionala Strama. Resultatet av den kvalitativa valideringen har återförts till koncernledning, till förvaltningsledningarna och till regionens vårdhygieniska enheter och sjukhusstramagrupper. Förslag till aktiviteter och åtgärder för att förbättra resultatet har presenterats för förvaltningarna och sjukhusstramagrupperna. Teknisk validering av grad av datafångst ur journalsystemet har utförts av VGR-IT inom ramen för förvaltningen av objektet Ordination och förskrivning med stöd av Regionala Strama. En systematisk genomgång av föreskrivna dokumentationsrutiner i Melior och anpassning av applikationen för Infektionsverktyget på de olika förvaltningarna har påbörjats. Basala hygienrutiner och klädregler God följsamhet har framför allt betydelse för att förhindra smittspridning inom vården, mindre betydelse för att minska vårdrelaterade infektioner. Inte desto mindre är det av yttersta vikt att vården har, känner till och följer arbetssätt som förhindrar smittspridning, eftersom smittspridning kan innebära risk för infektion med mer svårbehandlad bakterie. Men smittspridning i vården är också inte sällan direkt orsak till sjukdom, det kan t.ex. gälla influensa och vinterkräksjuka. All smittspridning kan i princip förhindras. Om detta ska lyckas beror inte bara av god följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler utan också på vilka strukturella förutsättningar som finns; tillgång till enkelrum, isoleringsrum, tillräcklig bemanning, vårdplatstillgång mm. Samtliga sjukhusförvaltningar deltar sedan flera år tillbaka i SKLs punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och klädregler. Dessutom har flera sjukhus genomfört egna mätningar med likartad metod oftare än så som ett led i egenkontrollen (FSS kvartalsvis, NU-sjukvården, SÄS och SU månadsvis). Resultaten återförs kontinuerligt till enheterna. Arbetet med följsamhetsmätningar utgör en integrerad del av patientsäkerhetsarbetet och egenkontrollen på alla verksamheter och följs inte längre överallt upp sjukhusövergripande eller på regional nivå. Ett axplock av förvaltningsspecifika aktiviteter På Skaraborgs sjukhus har VO K6 i samråd med Vårdhygien tagit fram Infektionsförebyggande rutiner på operationsenheterna inom Skaraborgs sjukhus. På Södra Älvsborgs sjukhus har en särskild satsning för att analysera förekomst av och förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner genomförts. Dessutom genomförs standardiserade vårdhygieniska konsultronder för att följa upp att verksamheterna håller en god vårdhygienisk standard. På Kungälvs sjukhus arbetar man med ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard. Systemet innebär att en checklista med frågor gås igenom som ett led i verksamhetens egenkontroll. Vid brister konsulteras Vårdhygien och man genomför en riktad vårdhygienisk konsultrond.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 32 Sahlgrenska universitetssjukhuset har under året beslutat om obligatorisk användning av ledningssystemet, med uppföljning vid delårsbokslut. På Frölunda specialistsjukhus genomförs förutom PPM-VRI en egen uppföljning av vårdrelaterade infektioner 30 dagar efter operation på opererande enheter. Resultat Slutenvård PPM-VRI Regionfullmäktiges mål för vårdrelaterade infektioner under 2015 inom somatisk slutenvård var 7 % mätt med PPM-VRI för regionen som helhet. Varje förvaltning skulle ha mål som innebar en sänkning jämfört med 2014. Detta har inte uppnåtts, vare sig för regionen som helhet eller för de flesta förvaltningarna: Tabell PPM-VRI Sjukhus/VGR 2014 2015 Västra Götalandsregionen 9,6 10,1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 10,3 10,4 Södra Älvsborgs sjukhus 9,5 9,9 Kärnsjukhuset Skövde 9,6 12,7 Norra Älvsborgs lasarett 7,8 8,5 Kungälvs sjukhus 9,8 7,3 Alingsås lasarett 1,8 4,8 Lidköpings sjukhus 7,1 5,8 Falköpings sjukhus 17,9 18,5 Mariestads sjukhus 10,0 Uddevalla sjukhus 12,9 Mätningar gjorda under mars, prevalens i % av patienter inom somatisk slutenvård. Röd färg markerar försämring jfrt 2014, grön färg förbättring. Endast två sjukhus har uppnått delmålet lägre prevalenstal 2015 än 2014. För att slutsatser om verklig förändring mellan mätningar ska kunna dras ger inte enstaka årlig prevalensmätning ens på medelstora sjukhus tillräckligt statistisk underlag. Endast resultaten från Sahlgrenska universitetssjukhuset och från hela VGR kan i det hänseendet anses ge tillräckligt underlag för statistik analys och slutsatser om trender. Dock är den långsiktiga tendensen sedan mätningarna startade 2008 att en minskning av prevalensen inte har skett. Orsakerna till detta är sannolikt flera, där förändrad patientsammansättning är en viktig faktor. Att prevalensen inte minskar trots förbättrad följsamhet till basala hygienrutiner är inte förvånande med tanke på att god följsamhet har större betydelse för att förhindra smittspridning än för att minska vårdrelaterade infektioner. För det senare behöver riktade insatser mot alla riskfaktorer för specifika vårdrelaterade infektioner genomföras. För utvärdering av sådana insatser kommer Infektionsverktyget att utgöra ett betydligt kraftfullare verktyg än resultat från prevalensmätningarna. Infektionsverktyget 2015 är det första året med fullständiga data från alla regionens sjukhus utom Angereds närsjukhus, som ännu inte är anslutet till Infektionsverktyget. Regionala Strama har tagit fram och distribuerat kvartalsvisa rapporter över incidensen vårdrelaterade infektioner regionövergripande och för varje sjukhus. Rapporterna beskriver också fördelning mellan olika typer av vårdrelaterade infektioner. Med detta underlag och med data nedbrutna per verksamhetsområde kan sjukhusen fokusera sina

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 33 förbättringsinsatser till de infektionstyper som utgör det största problemet och med nya rapporter följa upp resultaten av gjorda insatser. Detta är Infektionsverktygets syfte. Nedan visas kvartalsvisa data och helårsdata för incidensen i hela VGR och på de olika sjukhusen under 2015. Incidens vårdrelaterade infektioner under 2015 i VGR. Målet för 2016 är att incidensen ska understiga 6 % för regionen som helhet mätt med infektionsverktyget. Någon direkt jämförelse mellan dessa siffror och tidigare prevalenstal kan inte göras. Metoderna är olika och ger olika resultat. En viktig skillnad är att mängden data i Infektionsverktyget varje antibiotikabehandlad vårdrelaterad infektion registreras ger överlägset underlag för analys och uppföljning. En annan skillnad är att i PPM-VRI registreras alla inneliggande patienter med VRI vid mättillfället medan man med infektionsverktyget fångar de ca 90 % som utgörs av antibiotikabehandlade infektioner, men kontinuerligt, dygnet runt, hela året. Incidensmätningar av vårdrelaterade infektioner ger lägre mätetal än prevalensmätningar, bl.a. för att vårdtiden för patienter med vårdrelaterade infektioner är längre än för de som inte får en vårdrelaterad infektion. Det får till följd att i varje givet ögonblick kommer en större andel av vårdplatserna vara belagda med patienter med en vårdrelaterad infektion, än den andel av alla patienter som vårdas på sjukhuset som får en vårdrelaterad infektion. Verksamhetsinnehåll har stor betydelse för incidensen och liksom vid prevalensmätningar förväntar man sig högre incidens på universitetssjukhus än på länssjukhus, vilka i sin tur brukar ha högre incidens än små länsdelssjukhus. Undantag finns, beroende på bl.a. speciella verksamheter på små sjukhus. Någon jämförelse av våra incidenssiffror med övriga landets så som prevalensmätningarna medgett kan inte göras eftersom varje landsting/region endast har tillgång till sina egna data. Infektionsverktyget är dessutom inte infört i alla landsting, Örebro och Stockholm saknas. Nationella myndigheter och organisationer (SKL, Folkhälsomyndigheten) saknar tillgång till data från Infektionsverktyget. Orsaken är bestämmelser i patientdatalagen.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 34 Validering av Infektionsverktyget Regionen beslutade att en kvalitativ validering av angiven ordinationsorsak skulle genomföras under 2015. Valideringen omfattade valet mellan vårdrelaterad och samhällsförvärvad infektion (VRI/SFI) och andel rätt i valet av annan VRI. 57 av 74 (77 %) verksamheter (psykiatrin undantogs) validerade valet VRI/SFI och 6/7 sjukhus validerade annan VRI. De mindre sjukhusen validerade alla sina verksamheter, medan de fyra största validerade mellan 61 och 83 % av sina verksamheter. Enbart 26 % av verksamheterna förmådde validera det antal registreringar (50 st eller alla under en tremånadersperiod, vilket som uppnåddes först) som rekommenderats. Totalt validerades drygt 2000 angivna orsaker för antibiotikaordination i hela Västra Götaland. Figuren ovan visar resultatet av valideringen VRI/SFI i hela Västra Götaland. Resultaten skiljer sig inte nämnvärt från den validering som utfördes 2014 och visar således på ett fortsatt utbildningsbehov i att skilja mellan vårdrelaterad och samhällsförvad infektion vid ordination av antibiotika. De samhällsförvärvade infektionerna är väsentligt fler och flertalet registrerades korrekt varför felregistreringarna får mindre betydelse i värdering av data för samhällsförvärvade infektioner. De vårdrelaterade infektionerna är färre och så många som 42 % av de vårdrelaterade infektionerna registrerades felaktigt som samhällsförvärvade vilket får betydelse när data ska användas i ett förbättringsarbete. Skillnaden mellan sjukhusen var inte stor, träffprocenten för VRI låg mellan 50 och 60 %. Att en så stor del av de vårdrelaterade infektionerna felregistrerades har betydelse för användbarheten av data. Det krävs alltså fortsatt systematiska och återkommande valideringar kombinerade med utbildningsinsatser riktade till läkarkollektivet för att öka träffsäkerheten i valet mellan samhällsförvärvad och vårdrelaterad infektion och därmed säkerställa ökad datakvalitet. Detta är också ett av målen i 2016 års patientsäkerhetsplan.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 35 Basala hygienrutiner och klädregler Hela regionen uppvisade 2015 ett något sämre resultat än 2014 med 73,9% total följsamhet jämfört med 75,5% för 2014 (källa SKL). För Riket var motsvarande siffror 75,8 respektive 74,0 %. Det nationella måltalet för totalen, både hygienrutiner och klädregler var 2015 7 %, vilket alltså uppnåddes av VGR som helhet. Flera sjukhus uppvisar förbättrad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2015 jämfört med 2014. Det gäller t.ex. Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus. Samtliga dessa ligger också i jämnhöjd med eller över det nationella måltalet. Sahlgrenska universitetssjukhuset nådde i mätningen 2015 en total följsamhet på 71 %, nära det nationella målet. Alingsås lasarett hade något lägre följsamhet i de båda PPM-BHK som genomfördes 2015 jämfört med den enda från 2014. Man har anställt en särskilt sjukhusövergripande hygiensamordnare på 40 % för att vända trenden. Mål och strategier för kommande år Slutenvård Vårdrelaterade infektioner I arbetet med att förebygga/minska vårdrelaterade infektioner kommer fokus riktas mot ökad användning av data från Infektionsverktyget i verksamheterna och mot ökad datakvalitet. Koncernstaben kommer att stödja de utbildningsaktiviteter som krävs och planeras på sjukhusförvaltningarna. Ett arbete med att introducera Infektionsverktyget till verksamhetsutvecklare och utvecklingschefer för att på det sättet bättre nå ut till verksamheterna och deras ledningsgrupper har påbörjats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och planeras på övriga sjukhus. Ett tydligt mål för datakvalitet (80 % träffsäkerhet i identifikation av vårdrelaterade infektioner) har formulerats i 2016 års patientsäkerhetsplan. Att nå målet förutsätter både utbildningsaktiviteter och nya valideringar. Med förbättrad datakvalitet kan Infektionsverktyget fungera som ett tillförlitligt redskap för kartläggning och uppföljning av vårdrelaterade infektioner där aktiviteterna på varje verksamhetsområde ska fokusera på de infektionstyper som dominerar. Smittspridning i vården Någon samlad bild av omfattningen och konsekvenserna av vårdrelaterad smittspridning på regionens sjukhus finns för närvarande inte. Ett nytt insatsområde i 2016 års patientsäkerhetsplan är att samla in underlag för en sådan sammanställning. Specifika mål för 2016 är därför att sjukhusförvaltningarna, med stöd av vårdhygienenheterna och Smittskydd Västra Götaland, gör en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott med smittspridning av resistenta bakterier och av smittsamma sjukdomar. Båda företeelserna kräver resurskrävande åtgärder från vårdgivaren i form av utbrottsutredningar och stängning av vårdplatser. Sammanställningen blir också ett mått på hur väl de vårdhygieniska riktlinjerna fungerar och kan följas i verksamheterna. Det blir i någon mån även ett mått på graden av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler och kan dessutom utgöra underlag för analys och åtgärd av strukturella problem som försvårar arbetet mot smittspridning i vården. Antibiotikaresistens Tilltagande antibiotikaresistens utgör ett hot mot vår hälsa och påverkar alla invånare. Antibiotika används inom alla verksamheter och är en fundamental byggsten i dagens högteknologiska vård. Åtgärder krävs för att minska smittspridning, minska infektionsbördan, optimera den mikrobiologiska diagnostiken samt öka kunskapen om hur antibiotika används rationellt. För detta krävs information om aktuellt resistensläge och förskrivningsmönster, uppdaterade behandlingsriktlinjer och utvärdering av följsamheten till dessa avseende såväl under- som överförskrivning av antibiotika.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 36 Detta är byggstenarna i Stramas 10-punkts program och i det uppdrag som gavs till Stramagrupperna i nationella patientsäkerhetssatsningen. Det är också basen för det arbete som bedrivs inom Programråd (tidigare benämnt nationella kunskapsgrupp) Strama, som formerats under 2015 inom ramen för nationell samverkan för kunskapsstyrning (NSK) i SKLs regi. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet inom antibiotikaresistensområdet Regionala Stramas övergripande ansvar och samordningsfunktion i regionen Regionala Strama har förutom en övergripande och samordnade funktion i regionen huvudansvaret för arbetet mot primärvården enligt nedan. Regionala Strama medverkar även i nationella arbetsgrupper vid Folkhälsomyndigheten och i Programråd Strama. Två av de tidigare lokala Stramagrupperna är fortsatt verksamma under ledning av Smittskydd VGR men har små möjligheter till operativt arbete i avsaknad av tilldelade medel. Huvudansvaret för stramaarbetet inom sluten vård vilar på sjukhusens egna sjukhusstramagrupper. På de mindre sjukhusen, inklusive närsjukhusvården stöttar Regionala Strama lokala kontaktpersoner. Regionala Strama bidrar med en samordnande, stödjande och faciliterande funktion för dessa grupper, med återkommande benchmarking möten och medverkar även vid lokala utbildningar i deras regi. Kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med de farmaceuter som verkar inom primärvården samt med Smittskydd och med läkemedelskommitténs terapigrupp Infektion. En länsveterinär samt en tandläkare är knutna till regionens stramaarbete. Övervakning av antibiotikaresistens Stramas laboratorienätverk möts regelbundet för kunskaps- och metodutbyte samt för att generera och övervaka resistensdata kopplat till de empiriska, d.v.s. de initiala behandlingsvalen vid våra vanligaste infektioner. Data uthämtas utifrån överenskomna algoritmer vilket genererar en omfattande, heltäckande och unik resistensdatabas för såväl öppen som sluten vård i regionen. Det skapar möjlighet att snabbare upptäcka övergripande förändringar som kan kräva förändringar i empirisk antibiotikabehandling respektive smittbegränsande åtgärder. Databasen ger möjlighet till närmare jämförelser mellan sjukhusen och hur resistensdata påverkas utifrån lokalt antibiotikabruk och eventuella interventioner. Regionala Strama sammanställer och vidarebefordrar data till nätverket och till de lokala grupperna för vidare distribution till vårdgivare. Övervakning av antibiotikaförskrivning Sluten vård: Infektionsverktyget blir ett allt starkare verktyg. Regionala Strama tar fram diagnoskopplade data ur infektionsverktyget som möjliggör jämförelse främst på förvaltningsnivå utifrån överenskomna måltal. Mallar för standardrapporter som möjliggör jämförelse av data mellan kliniker, förvaltningar o.s.v. har tagits fram av Regionala Strama. Erfarenheter av att använda Infektionsverktyget och de framtagna mallarna har diskuterats med sjukhusstramagrupperna på gemensamma regionala benchmarking möten. I infektionsverktyget redovisas inte mängden antibiotika som används. Rena förbrukningsdata på rekvisition är således ett viktigt komplement till dessa data. Stramas nätverk för sjukhusverksamma apotekare har skapat en mall för hur lokala data för sjukhusen ska tas fram och rapporteras så att kvartalsvisa jämförelse möjliggörs mellan sjukhusen. Regionala Strama sammanställer aggregerade data som återkopplas till respektive sjukhusstramagrupp och ansvarar även för att sammanställa förskrivningsdata för regionen som helhet. Primärvård: För förskrivning inom primärvården tar Regionala Strama fram kvartalsrapporter med jämförande data dels för respektive kommun och dels för vårdcentralerna som baseras på data från

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 37 ehälsomyndigheten (Consice). Data distribueras till samtliga vårdcentraler så att man kan jämföra sig med varandra. Tillgång till diagnoskopplade data saknas undantaget enstaka diagnosgrupper. Implementering av uppdaterade behandlingsriktlinjer En rationell antibiotikaanvändning kräver att nya behandlingsriktlinjer implementeras och att följsamheten till dessa granskas. Det är basen för allt Stramaarbete i regionen. Strama bistår även vid framtagande av regionala medicinska riktlinjer och bevakar och sprider nya rön. Sluten vård: I implementeringsarbetet ingår att stötta verksamheterna i bruket av infektionsverktyget inom sluten vård i allt från validering till uttag och spridning av data. Regionala Strama medverkar i allt ökande omfattning vid lokala utbildningsinsatser, under året t.ex. i Skaraborg och på Kungälvs sjukhus. Kungälvs sjukhus stramagrupp genomförde två hela utbildningsdagar för all personal under våren med ett ambitiöst program. Under året har kontakt knutits med studierektorer för ST-läkare inom sluten vård samt för regional vidareutbildning av specialister. Målsättningen är att Strama regelbundet ska delta i dessa befintliga utbildningsaktiviteter. En särskild satsning har gjorts med utbildning om de vanligaste infektionerna på sjukhus d.v.s. urinvägsinfektion och lunginflammation, för sjuksköterskor i samarbete med de lokala grupperna. Aktiviteterna inleddes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och planeras fortgå även på regionens övriga sjukhus. Primärvård: Regionala Strama har genomfört en rad utbildningar under året vid sidan av den årliga utbildningsinsatsen för kontaktläkare. Ett stort antal halvdagsutbildningar med fokus på telefonrådgivning vid infektioner för sjuksköterskor i primärvården respektive handläggning av infektioner hos äldre för vårdpersonal på särskilda boenden har genomförts i samarbete med regionens vårdhygienenheter. En basal utbildning för läkare om behandlingsriktlinjer för de vanligaste infektionerna i öppen vård har också startats. Därtill deltar Stramas allmänläkare kontinuerligt i ordinarie utbildningsaktiviteter för sjuksköterskor, ST- och AT-läkare inom allmänmedicin samt läkare med utländsk utbildning. Stramas allmänläkare besöker regelbundet vårdcentraler och informerar personal om uppdaterade behandlingsriktlinjer. En särskild satsning på utbildningsinsatser till personal på jourcentraler har också genomförts under året. För att underlätta det lokala Stramaarbetet i primärvården tar Regionala Strama återkommande fram patientfall med handledarmanualer och nytt för i år powerpointpresentationer med handledarmanualer för olika diagnosgrupper samt en quiz baserat på fall. Strama bistår även med informationsmaterial till patienter och personal, under året lanserades en väntrumsfilm. Mobilapp: Uppdaterade behandlingsriktlinjer tillhandahålles även via en mobilapp; Strama VGR. Under året har dessa kompletterats med riktlinjer för antibiotikaprofylax i samarbete med läkemedelskommitténs terapigrupp Infektion. Även en webbversion är under utveckling. Slutenvårdens ansvar och genomförda aktiviteter Huvudansvaret för stramaarbetet inom sluten vård vilar på sjukhusens egna sjukhusstramagrupper som finns på sex av sjukhusen. Dessa leds med några undantag av infektionsläkare med avsatt tid i större eller mindre omfattning. På de mindre sjukhusen ofta inom ramen för ordinarie uppdrag. Farmaceut-, vårdhygien- och laboratoriekompetens knutna till dessa grupper tillförs i stor utsträckning inom ramen för ordinarie uppdrag. Grupperna har kommit olika långt i sitt arbete. Användningen av infektionsverktyget i verksamheterna har uppmuntrats och understötts genom bl.a. utbildningsaktiviteter på sjukhusen med deltagande av Regionala Strama och respektive sjukhusstrama. Vid dessa träffar har instruktion och övning i rapportframtagning med hjälp av de framtagna mallarna för standardrapporter genomförts. Vissa grupper, särskilt de på Södra Älvsborgs

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 38 sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar fram kvartalsrapporter på sjukhusets övergripande förskrivning och antibiotikaresistens som kommuniceras lokalt. Därtill har Sjukhusstramagrupperna fokuserat på klinikvisa utbildningsinsatser med presentation av lokala resistens och förskrivardata inklusive klinikens data från Infektionsverktyget. Primärvårdens ansvar och genomförda aktiviteter Kontaktläkare: Varje vårdcentral med avtal med Västra Götalandsregionen ska utse en kontaktläkare till Strama med uppdrag att befrämja Strama-arbetet på enheten. Reflekterande möte och självdeklaration: Under ledning av kontaktläkaren och verksamhetschefen ska läkarna vid minst ett reflekterande möte granska och diskutera sina individuella och enhetens samlade förskrivning i relation till aktuella behandlingsriktlinjer utgående från patientfall. Till hjälp inför det reflekterande mötet distribuerar Regionala Strama kvartalsvis aktuell nationell och regional förskrivarstatistik med jämförelser ner på vårdcentralsnivå samt patientfall med handledarmanualer mm. Efter det reflekterande mötet ansvarar vårdcentralchefen med stöd av kontaktläkaren för att en självdeklaration inkommer till Strama. Självdeklarationen utgör en rapport om genomfört förbättringsarbete och utbildningsaktiviteter under föregående år samt en analys av enhetens antibiotikaförskrivning med förslag till ytterligare förbättringsåtgärder för att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna på den enskilda enheten. Regionala Strama sammanställer och distribuerar slutsatserna som inkommit i självdeklarationerna. De utgör en mycket bra grund för det fortsatta arbetet. De vårdcentraler som rapporterat samtliga åtaganden i självdeklarationen erhåller en särskild ersättning. Resultat inom antibiotikaresistensområdet Övervakning av antibiotikaresistens Jämförande resistensdata från och med 2012 har tagits fram för regionen som helhet och uppdelat på primärvård och slutenvård samt för de fyra största sjukhusen. Sammanställning av 2015 års data pågår. Vikten av den kopplade metoddiskussionen har blivit än tydligare inte minst för de mindre laboratorierna. Nätverkandet har bidragit till förbättrad diagnostik lokalt och att mer tillförlitliga data genereras lokalt. Resistensläget i Västra Götaland skiljer sig inte nämnvärt från Sverige som helhet. Inom sluten vården, särskilt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset ses en högre resistens än i primärvården. Störst andel resistens ses för urinvägspatogener. För 2014 var andelen resistenta E. coli med ESBL ca 1 % högre (d.v.s. 6.6 %) i blododlingar och ca 2 % högre i urinodlingar tagna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset än i motsvarande prov vid övriga större sjukhus i regionen. I urinprov tagna inom öppen vård är andelen ännu lägre, d.v.s. 2,9 % år 2014. Ökningstakten för multiresistenta tarmbakterier överstiger vida den för MRSA. Under 2014 var andelen MRSA ca 0,7 % av S. aureus i blod respektive 1.5 % av S aureus i prov från sår.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 39 Figur: Andel E. coli isolat i urin som är resistenta mot urinvägsantibiotika under 2012-2014 i öppen (ÖV) respektive sluten vård (SV) Antibiotikaförskrivning på recept Majoriteten av recepten skrivs i öppen vård. Västra Götaland fortsätter att minska förskrivningen av antibiotika på recept, mycket tack vare det arbete som utförts inom primärvården. Primärvården står för närmare 80 % av den minskade receptförskrivningen även i år. Den totala minskningen om 3,1 % (från 321 till 311 recept/1000 invånare och år) är bland de största i landet om än inte lika påtaglig som under de år patientsäkerhetssatsningen pågick, vilket är en gemensam trend för hela landet. Det är framför allt förskrivningen av antibiotika som används mot luftvägsinfektioner som minskat. Västra Götaland tillhör därmed de 10 regioner/landsting med lägst förskrivning i landet. Överlag ses en minskning över tid utan påtagliga skillnader mellan kön och åldersgrupper. Förskrivningen till äldre är fortsatt jämförelsevis hög. Spridningen i antal recept per kommuninvånare har minskat men är fortfarande stor mellan kommunerna. Herrljunga och Lidköping kommun ligger strax under målet på 250 recept/1000 invånare och år. Högst förskrivning sker till invånarna i Åmåls kommun (385 recept/1000 inv. och år). Stora skillnader ses också mellan olika vårdcentralers förskrivning. Noterbart är att genomförd minskning inte står i relation till hur hög förskrivningen var året innan.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 40 En positiv utveckling ses även inom tandvården. De står för 6 procent av den totala receptförskrivningen i Västra Götaland och har minskat sin förskrivning med 5 procent under året. Antalet antibiotikarecept inom sluten vård är väsentligen oförändrat jämfört med tidigare år. Figur: Kumulativt antal antibiotikarecept/1000 invånare och år totalt och uppdelat på primärvård, samt övriga förskrivare inom respektive utanför Västra Götaland. Förskrivning av antibiotika på rekvisition inom sluten vård Förskrivningen är väsentligt oförändrad jämfört tidigare, men Västra Götaland tillhör inte längre de fem högst förskrivande landstingen i Sverige till patienter inom sluten vård. Förskrivning av

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 41 cefalosporiner och kinoloner är låg och användningen av smalspektrumpenicilliner är hög (se figur) särskilt i ett nationellt perspektiv. En oroväckande trend är den stadiga ökningen av piperacillintazobactam och karbapenemer som i övriga landet. Ett nytt mål för parenterala antibiotika har därför tagits fram för 2016 där hänsyn tas även till piperacillin-tazobactamförbrukningen. Under 2015 var andelen smalspectrumpenicilliner av totala användningen av penicilliner+cefalosporiner +piperacillintazobactam (beräknat på DDD) i Västra Götaland som helhet bara 57 %. Ett måltal på 70 % bör eftersträvas. Jämförande förbrukningsdata för slutenvården Olikheter föreligger mellan regionens sjukhusförvaltningar för såväl totalanvändning som val av antibiotika, både för rekvisition och recept. Unikt för Västra Götaland jämfört med andra landsting är att jämförande data sedan 2013 har tagits fram. Data för sista halvåret under 2015 är inte tillgängliga i väntan på aktuell vårddygnsstatistik. Ett betydande arbete har lagts ned av Regionala Strama och apoteksnätverket under 2015 på att förfina nämnardata som möjliggör jämförelse mellan sjukhusen ställt i relation till vårdkonsumtion. Trots detta finns en osäkerhet i dessa data, d.v.s. avseende vårddygn, vårdtillfällen och vårdkontakter. En värdering av förbrukningen utifrån faktisk svensk dosering (PDD) jämfört med traditionell beskrivning med internationellt definierade standarddoser (DDD) har utförts och visar att faktiskt använda doser är betydligt högre än vad statistik med DDD visar. Detta gäller i synnerhet resistensdrivande antibiotika som cefalosporiner. En tydlig skillnad mellan sjukhusen är den jämförelsevis låga användningen av cefalosporiner för Södra Älvsborgs sjukhus och Alingsås till förmån för bensylpenicillin som ett resultat av ett långvarigt och aktivt Strama-arbete. Däremot rekvirerar Alingsås och Södra Älvsborgs sjukhus totalt mest antibiotika per vårddygn. Sahlgrenska universitetssjukhuset och Kungälv använder mer karbapenemer, NU-sjukvården lägre. Den differentierade antibiotikaanvändningen avspeglar sig t.ex. i lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner med Clostridium difficile orsakad diarré i förvaltningar med lägre cefalosporinanvändning. Avseende perorala preparat använder Alingsås mer perorala kinoloner, NU-sjukvården använder mer perorala cefalosporiner. Noterbart är att Alingsås sjukhus påbörjat ett arbete för att minska sin användning av kinoloner. Figur. Kvartalsvis rekvisition av parenterala antibiotika sedan 2013 för de sex största sjukhusen

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 42 Figur. Andel parenterala smalspektrum antibiotika (penicilliner/penicilliner+cefalosporiner) beräknat på DDD (defined daily doses) respektive PDD (prescribed daily doses, faktisk svensk dosering) rekvirerat vid de större sjukhusen under kvartal 2, 2015 Följsamhet till behandlingsriktlinjer inom sluten vård Diagnoskopplade data från infektionsverktyget visar att antalet patienter som antibiotikabehandlas för afebril urinvägsinfektion är högt inom sluten vård. Det beror sannolikt delvis på att asymtomatisk bakterieuri felaktigt tolkas som aktiv urinvägsinfektion. Behandlingen för afebril urinvägsinfektion bör således minska. Andelen patienter som under 2015 behandlats initialt med kinoloner för afebril urinvägsinfektion är hög på alla sjukhusen, 18-26 %, med de högsta andelarna på Kungälvs och Alingsås sjukhus. Ett måltal som understiger 10 % bör eftersträvas. Andelen patienter som erhåller smalspektrum penicilliner för initial behandling av samhällsförvärvad pneumoni är låg, 33-59%, med de lägsta andelarna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs Sjukhus och de högsta på Södra Älvsborgs sjukhus och Alingsås sjukhus. Ett måltal som överstiger 55 % bör eftersträvas. Följsamhet till behandlingsriktlinjer inom öppen vård Självdeklaration och reflekterande möte: Sammanlagt inkom 86 % (171/199) av primärvårdens vårdcentraler med en godkänd självdeklaration, glädjande nog eftersom den ekonomiska ersättningen för arbetet sänkts. Över 1000 läkare har granskat förskrivningen ihop med kollegorna vid minst ett reflekterande möte. Av dessa har över hälften (106/177) av vårdcentralerna valt att granska journalanteckningar i grupp och diskutera dessa i anslutning till mötet. Det innebär att över 2000 infektionsbesök har granskats, i medel 15 besök/vårdcentral. Metoden var ny för året och bemöttes genomgående positivt av de som använt den. Den har genererat ringar på vattnet och flera enheter avser fortsätta med metoden även för andra diagnosområden. Av fem valbara moment valde majoriteten att göra en quiz med patientfall. Färre antal enheter valde mer omfattande moment som att undervisa grupper av medarbetare i nya behandlingsriktlinjer. Nya patientfall distribueras regelbundet och fungerar ihop med kvartalsstatistiken som en återkommande väckarklocka att ta tag i strama-arbetet lokalt. För en mer utförlig beskrivning av de mer framträdande resultaten av genomfört arbete och vårdcentralernas egna förslag på förbättringsåtgärder hänvisas till Regionala Stramas rapport: Strama-insatser inom primärvården 2015. Bilagan Citat och vårdcentralernas slutsatser från Stramas självdeklaration 2015 är en bra idébank att hämta inspiration ifrån. Rapporten finns tillgänglig på Stramas webbsida (www.vgregion.se/strama).

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 43 Utbildningsaktiviteter samt arbetsplatsbesök inom primärvården Sedan hösten 2014 har närmare 800 respektive 1000 personer deltagit i halvdagsutbildningar för sjuksköterskor i primärvården respektive personal på särskilda boenden och ca 60 % av vårdcentralerna anger att en eller flera sjuksköterskor har närvarat. Över 100 läkare deltog i årets heldagsutbildning för kontaktläkare till Strama. Alla regionens vårdcentraler och flertalet jourcentraler har besökts minst en gång under de gångna åren och minst 60 % av medarbetarna har nåtts av budskapet. I enstaka fall har mer omfattande insatser genomförts med stöd av Strama, exempelvis i Karlsborg med mycket gott utfall. Förskrivningen i Karlsborg har minskat mest i regionen under 2015. Följsamhet till behandlingsriktlinjer inom tandvården En omfattande journalgranskning av antibiotikaförskrivning inom Folktandvårdens allmäntandvård (ATV) genomfördes 2013 utifrån följsamhet till gällande riktlinjer avseende dos och indikation. Granskningen visade tydligt på behovet av utbildningsinsatser, vilka genomfördes under 2014 ihop med Regionala Strama. Under 2015 har en liknande kartläggning av samtliga antibiotikarecept för behandling förskrivna av ATV under september 2015 genomförts. Resultatet kommer att redovisas under våren 2016. Mål och strategier för kommande år inom antibiotikaresistensområdet Övervakning av antibiotikaresistens Det arbete som bedrivs inom regionens laboratorienätverk är en förutsättning för att jämförande resistansdata som kan ligga till grund för behovet av eventuell förändring av den empiriska behandlingen samt utvärdering av icke resistensdrivande interventioner. Det är viktigt att säkerställa att laboratorierna kan bistå med epidemiologisk resistensdata även framgent. Minskad förskrivning av antibiotika Trots ett framgångsrikt arbete i Västra Götaland, främst inom primärvården, är den sammanlagda förskrivningen i Västra Götaland fortsatt hög och stora skillnader kvarstår. Således kvarstår målet från patientsäkerhetssatsningen om att antibiotikaförskrivningen på recept minskar till en nivå motsvararande cirka 250 recept/1000 invånare och år i regionen som helhet. Användningen av antibiotika inom slutenvården behöver minska och andelen smalspektrumantibiotika öka. Andelen parenteralt penicilliner/penicillin+cefalosporiner+ piperacillin-tazobactam (beräknat på DDD) bör överstiga 70 %. Ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna för infektioner inom sluten vård Infektionsverktygets data för förskrivning av antibiotika är nu väl användbara. Regionala måltal för behandling av afebril urinvägsinfektion och samhällsförvärvad pneumoni har tagits fram utifrån årets resultat enligt ovan. Infektionsverktyget skapar goda förutsättningar för kontinuerligt förbättringsarbete ner på kliniknivå men behovet av stöttning och vägledning av sjukhusstramagrupperna är påtagligt. Det förutsätter att stramagrupperna får ett tydligt och långsiktigt uppdrag. Likaså behöver kontakt-/verktygsläkarfunktionen tydliggöras och utvecklas likt den på Södra Älvsborgs sjukhus. Där har man långvarig tradition av denna typ av arbete. Det fungerar väl, vilket också syns vid analys av bland annat förskrivarmönster jämfört övriga sjukhus. Antibiotic stewardship program: Sjukhusstramagrupper i samverkan med respektive infektionsklinik bör uppmuntras till och initiera så kallade antibiotic stewardship-program på enheter med hög förbrukning och hög andel vanliga infektioner, exempelvis medicinklinikerna. Denna typ av program har dokumenterat god effekt och sparar resurser på sikt. Programmen innebär regelbunden och frekvent genomgång av all insatt antibiotikabehandling på enheten med betoning på feedback ( audit ) och samtidigt lärande. I de nationella målen, framtagna av programråd Strama, anges att

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 44 ett sådant program bör införas på minst en klinik i varje landsting under året. Sahlgrenska universitetssjukhusets infektionsklinik har fått forskningsmedel för att utvärdera ett sådant program och även Södra Älvsborg infektionsklinik har tillförts medel. Genomförande av denna typ av feedback-aktivitet kan inte likställas med ordinarie infektionskonsultsarbete och ryms inte heller inom ramen för nuvarande sjuhusstramagruppers begränsade resurser Ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna inom primär vård Lokalt strama-arbete: Det framgångsrika arbete som genomförts inom primärvården på lokal nivå behöver pågå kontinuerligt. Det blir mycket tydligt när primärvårdens självdeklarationer granskas. Reflekterande möten och självdeklarationsarbetet bemöts genomgående positivt. Vår målsättning är att minst 75 % av Västra Götalands vårdcentraler genomför detta strama-arbete årligen. Vikten av att alla medarbetare på enheten är uppdaterade om behandlingsriktlinjerna och talar samma språk kan inte nog betonas. Det förutsätter att tid finns för kontaktläkararbetet och reflekterande möten på vårdcentralerna samt att Regionala Strama kontinuerligt stödjer och underlättar det lokala förbättringsarbetet. Bristen på diagnoskopplade förskrivardata för primärvården är en begränsande faktor. Särskilda insatser från Regionala Strama krävs fortsatt på högförskrivande enheter. Utbildningar: Målsättningen är att Stramas kontaktläkare ska kunna delta i minst ett utbildningstillfälle/år, antigen bas- eller vidareutbildning. Behovet av utbildning för sjuksköterskor och personal på särskilda boenden förefaller outtömligt, sannolikt delvis beroende på hög personalomsättning. Under 2016 erbjuds, efter önskemål från primärvården, riktad basutbildning även till tillfälligt inhyrda läkare från Stramas sida. Kontakt har tagits med upphandlade bemanningsföretag. Underförskrivning av antibiotika Med en allt lägre förskrivning, främst i primärvården ökar oron hos förskrivarna för att komplikationer till obehandlade infektioner ska öka. Tillgängliga data i andra regioner talar för att så inte är fallet. För att följa utvecklingen i Västra Götaland har ett samarbete inletts med regionens analysenhet för att skapa en databas för att följa om komplikationer till infektioner ökar med minskad förskrivning. Ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna inom specialiserad närsjukhusvård och tandvård För att öka det lokala arbetet och engagemanget bör kontaktläkarfunktion likt den i primärvården även skapas på de olika enheterna inom dessa verksamheter. Kontaktläkaren/tandläkaren ska uppmärksamma kollegor och chefer inom den egna verksamheten på nya behandlingsriktlinjer, det lokala förskrivarmönstret och följsamheten till riktlinjerna med stöd av Regionala Strama respektive strama-aktiva tandläkare i regionen. Utfallet av tandvårdens granskning av följsamheten till behandlingsriktlinjerna under september 2015 blir en viktig kugge i det fortsatta arbetet inom tandvården. Tandvårdens behandlingsriktlinjer kommer att inkluderas i Stramas mobilapp. Trycksår Utvecklingsledare på patientsäkerhetenheten är regionens kontaktperson för frågor rörande trycksår i kontakterna med Sveriges Kommuner och Landsting och ansvarar för informationsspridning i organisationen. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet Punktprevalensmätningar genomförs årligen i Västra Götalandsregionen. Vecka 10, 2015 ingick 3035 patienter i mätningen. Cirka 7 % av de patienter som deltog vid punktprevalensmätningen våren 2015 hade trycksår enligt kategori 2-4.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 45 Återkoppling av resultaten är av stor betydelse för det fortsatta förbättringsarbetet som också kopplas till åtgärdspaketet för trycksår i samband med vård. Uppföljningens främsta syfte är att skapa underlag för förbättringsarbete för att förebygga och minska förekomsten av trycksår. Utgående från resultatet av mätningarna har reviderade aktiviteter och mål tagits fram på förvaltningsnivå och i den patientsäkerhetsplan som gäller för Västra Götalandsregionen. Årlig erfarenhetsutbytesdag för utbildning av undersköterskor, sjuksköterskor inom området. Det finns en webbaserad utbildning Puclas 2 (http://www.puclas.ugent.be/puclas/s/ ) som alla förvaltningar använder sig av kontinuerligt. Struktur för uppföljning/utvärdering Trycksår följs upp årligen via punktprevalensmätningar. Fall följs upp via avvikelsehanteringssystemet och med hjälp av markörbaserad journalgranskning. Resultaten analyseras på förvaltningsövergripande nivå för trycksår. Resultaten redovisas för chefläkarna och utsedda patientsäkerhetssamordnare. Resultaten publiceras även på regionens webbsidor. Resultat Alla sjukhus med slutenvård har genomfört en punktprevalensmätning vecka 10 och två av sjukhusen NU-sjukvården och Södra Älvsborgsläns-sjukhus har även genomfört en mätning under hösten. Analysen bör utgöra grund för att identifiera viktiga förbättringsområden inom patientsäkerhet inför nästkommande år. Vecka 10, 2015 ingick 3035 patienter i punktprevalensmätningen trycksår. Av dessa var 18 % riskpatienter. Andelen trycksår i Västra Götalandsregionen var 14 %. Målet 12 % uppfylldes inte. Trenden avseende trycksårsprevalens är nedåtgående och målen för trycksår kommer under 2016 fokuseras på insatta åtgärder. Dessa beskrivs i patientsäkerhetsplanen för år 2016. Andel patienter i Västra Götalandsregionen med trycksår kategori 1-4.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 46 Fördelning av trycksår uppdelat på kategori 1-4 VGR 2015. De flesta trycksåren är inom kategori 1 som definieras som rodnad som inte bleknar vid tryck. Under 2016 fokuserar vi på att få ner trycksåren inom kategori 2-4 som är allvarligare och har satt målet till 5 % trycksår kategori 2-4. Dokumenterad riskbedömning på patienter >70 år inom 24 timmar i Västra Götalandsregionen. Andelen dokumenterade riskbedömningar har ökat ytterligare från 26 % år 2014 till 34 % år 2015.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 47 Dokumenterad hudbedömning på patienter >70 år inom 24 timmar i Västra Götalandsregionen. Dokumenterad hudbedömning har ökat ytterligare från 46 % år 2014 till 56 % år 2015. Gällande riskbedömning/hudbedömning finns stor förbättringspotential. Den långsiktiga målsättningen för riskbedömning och hudbedömning av äldre > 70 år eller yngre patienter som är liggande/sittande mer än 12 av 24 timmar i enlighet med SKL:s åtgärdspaket för trycksår är 100 %. Att tidigt identifiera riskpatienter är en viktig förutsättning för att tidigt kunna sätta in preventiva åtgärder för att förebygga utvecklingen av trycksår. Riskpatienter med förebyggande/behandlande madrass. Västra Götalandsregionen klarade uppnå målet 85 %, förvaltningarna har gjort en satsning på inköp av tryckavlastande madrasser.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 48 Riskpatienter med planerad lägesändring i säng. Västra Götalandsregionen klarade nästan uppnå målet 50 %, är ett av målen som tas med i kommande patientsäkerhetsplan för Västra Götalandsregionen. Riskpatienter med hälavlastning. VGR Alingsås Skaraborgs Sjukhus SÄS Kungälv SU NU-sjukvården 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% Mål 40 %, Västragötalandsregionens resultat blev 36%, är ett av målen som tas med i kommande patientsäkerhetsplan. Fallskador I slutet av året har arbetet med att ta fram en regional strategi för att förbygga fallskador börjat. Arbetet med strategin fortsätter under 2016 och beräknas vara klar under hösten. Det fallpreventiva arbetet har fortsatt på förvaltningsnivå. De flesta slutenvårdsenheter gör en riskskattning beträffande fall initialt under vårdtiden och rapporterar fallhändelser i MedControl Pro (MCP). Rapporteringen av fallhändelser till MCP är inarbetad bland medarbetarna. Läkemedelsrelaterade skador Under året har fortsatt uppföljning skett av den regionala riktlinjen som skall säkra att alla patienter vid utskrivning från sjukhusen erhåller en skriftlig läkemedelsberättelse och en aktuell

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 49 läkemedelslista. Sjukhusens uppföljningar har gjorts som egenkontroll. Tre förvaltningar (av 7) har rapporterat en ökning under 2015 av andelen patienter som får läkemedelsberättelse. Detta är ett utvecklingsområde även under 2016 hos alla förvaltningar med slutenvård. Överbeläggningar Överbeläggningar utgör en risk för patientsäkerheten vilket bl.a. beläggs i en tidigare publicerad rapport baserad på data ur avvikelserapporteringssystemet (MCP) och den regionala beläggningsdatabasen 9. Vid VGR har beslut fattats om målet att ha en högsta medelbeläggning på 90 %. Detta mål har uppnåtts i endast en förvaltning (SkaS) under 2015. En medelbeläggning som överstiger 90 % medför en ökad arbetsbelastning för vårdpersonalen genom fler tillfällen med överbeläggningar (i två förvaltningar rapporteras medelbeläggningsnivåer på 97-98% vilket är högt) och medför därför också högre risker utifrån patientsäkerhetssynvinkel. Situationen kan vara en bidragande faktor till att frekvensen vårdskador inom somatisk slutenvård ökat i VGR under perioden 2013-2014 (en uppföljning av vårdskadefrekvensen under 2015 kommer att göras under våren 2016). Det ligger på varje förvaltning att sörja för att de resurser som är tillgängliga används på ett så effektivt sätt som möjligt, vilket inkluderar planering av slutenvårdskapaciteten så att den motsvarar behoven. Mycket arbete i denna riktning pågår kontinuerligt, inte minst bl.a. genom att påverka patientflödena så att patienter som inte längre är i behov av sjukhusvård kan skrivas ut till hemmet eller andra vårdformer. Samverkan med kommunerna den samordnade vårdplaneringen utvecklas därför hela tiden för att möta upp mot en ökad effektivitet, som är till gagn i första hand för patienten själv. Strålsäkerhet Koncernkontoret har under året tagit fram strålsäkerhetsmål för 2016 och 2017. Därmed finns förutsättningar för uppföljningar mot mål även för kommande år och en viss långsiktighet i arbetet är möjlig. En Strålsäkerhetsrapport upprätta årligen där strålsäkerhetsarbetet inom Västra Götalandsregionen redovisas mer i detalj. Flertalet sjukvårdsförvaltningar har under året arbetat med att ta fram styrdokument i form av riktlinjer och rutiner för verksamhet med strålning. Förvaltningarna har även genomfört en årlig genomgång av strålsäkerhet. Detta arbete kommer att stärka patientsäkerhetsarbetet avseende strålsäkerhet. Målet om genomförande av systematiska uppföljningar av strålsäkerheten kan anses uppfyllt. Det är dock enbart några få förvaltningar som nämnt detta arbete i patientsäkerhetsberättelserna. En förbättring vore att strålsäkerheten för patienterna behandlas mer integrerat med övrig patientsäkerhet för att undvika omotiverade gränsdragningar mellan patientsäkerhet och strålsäkerhet för patienter i verksamheten. Koncernkontoret har under året tagit fram strålsäkerhetsmål för 2016 och 2017. Därmed finns förutsättningar för uppföljning mot fastställda mål och en viss långsiktighet i arbetet är möjlig. En Strålsäkerhetsrapport för Västra Götalandsregionen upprättas årligen, så kommer också att ske för verksamhetsåret 2015. I Strålsäkerhetsrapporten kommer strålsäkerhetsarbetet redovisas mer i detalj. 9 Överbeläggningar och rapporterade skador i vården 2014-10-27.

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 50 Övergripande mål och strategier för kommande år Regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse fastställde i december 2015 en patientsäkerhetsplan som övergripande strategiskt planeringsdokument för 2016 (se Appendix C). Planen innehåller beskrivningar av övergripande strategiområden, verktyg och insatsområden. Inom varje rubrik anges ansvarsfördelning och, där det är möjligt, kvantitativa mål. Patientsäkerhetsplan 2016 innehåller följande delar: Övergripande strategiområden; Patientsäkerhetskultur Patientdelaktighet Regional samordning och erfarenhetsutbyte Verktyg och metoder: Strukturerad journalgranskning Händelse- och riskanalyser Analys av inträffade skador och tillbud Insatsområden: Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Antibiotikaresistens Trycksår Strålsäkerhet Överbeläggningar Fallskador Läkemedelsrelaterade skador Patientsäkerhetsforskning Patientsäkerhetsutbildning

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 51 Appendix A: Utdrag ur regionstyrelsens beslut 2010-12-14 ( 130) om fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet Regionstyrelse och utförarstyrelser ansvarar (inom respektive beslutsräckvidd) för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 1 Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Respektive utförarstyrelse ansvarar för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att 1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt 2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Motsvarande utredningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 7 för händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en sådan allvarlig skada som avses i 6. 5 Vårdgivaren ska till Inspektionen för vård och omsorg 10 anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Motsvarande anmälningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 2. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat. Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Inspektionen för vård och omsorg ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 första stycket. 6 Om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7 10 Före 2013-06-01 Socialstyrelsen

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 52, ska vårdgivaren eller enheten snarast efter det att händelsen har inträffat anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg. Vårdgivaren eller enheten ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Inspektionen för vård och omsorg ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 andra stycket. 7 En vårdgivare ska snarast anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. 8 Vårdgivaren ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada om 1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, 2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, 3. möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. 10, 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt 5. patientnämndernas verksamhet. Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen. Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 53 Appendix B: Sammanfattning måluppfyllelse Patientsäkerhetsplan 2015

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 54

Patientsäkerhetsberättelse VGR 2015 55