MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar 2
Innehåll Inledning.. 4 Frisk luft.. 6 Giftfri miljö. 8 Säker strålmiljö.. 10 Ingen övergödning. 11 Grundvatten av god kvalitet.12 God bebyggd miljö 13 Säkra livsmedel 16 Sammanställning av mål..17 3
Inledning Sverige och kommunerna Idag finns det 16 nationella miljökvalitetsmål. Syftet med målen är att inom en generation (2020) uppnå en hållbar samhällsutveckling. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljömålen. En viktig uppgift är att föra en dialog om hur vi ska nå våra miljömål. Arbetet med miljömålen kan ske i t.ex. infrastrukturplanering, utveckling och bevarande av grönområden, energi- och vattenförsörjningsplaner mm. Ett annat användbart verktyg är arbete med miljömålsstyrd tillsyn. Lidingö och miljö- och hälsoskyddsnämnden Denna skrift är ett första steg i dokumenterat arbete med miljömålsstyrd tillsyn. Mål för tillsynen är en lokal anpassning av de regionala miljömålen som antogs maj 2006. De regionala målen är i sin tur en anpassning till de nationella målen. Precis som de regionala målen siktar Mål för tillsynen mot 2010. Mål för tillsynen är inte en kommunal strategi för Lidingö stad utan ett tillsynsverktyg för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Målen blir ett hjälpmedel för att bedöma tillståndet i miljön och för att prioritera tillsynsinsatser. Målen visar en önskvärd riktning för människors hälsa och miljön. Med Mål för tillsynen blir miljöarbetet strukturerat och åskådliggjort för enheten, nämnden och allmänheten. Nämnden bidrar till att uppfylla de regionala och nationella målen. För att kunna uppfylla målen ska varje mål delas upp i etappmål för 2007-2010. Etappmålen och de aktiviteter som behövs för att uppnå dessa beskrivs i miljöoch hälsoskyddsenhetens årliga tillsynsplan. Utvärdering av etappmålen görs efter varje kalenderår. Det finns nationella mål och regionala delmål som miljö- och hälsoskyddsnämnden anser som mycket viktiga för kommunen men som ändå inte finns upptagna i detta dokument. Urvalet till Mål för tillsynen styrs av att målen måste kunna påverkas av enheten samt att de är möjliga att utvärdera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden strävar dock efter att få med ytterligare mål i Mål för tillsynen 2011-2014. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inkluderat Livsmedelsverkets nationella mål om säkra livsmedel i detta måldokument. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att Mål för tillsynen är rimliga att nå under 2010. Mål för tillsynen är antagen av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2006-10-09, MSK 2006:419 II. 4
Läsanvisningar Kapitlen med tillhörande mål är indelade efter de nationella miljökvalitetsmålen. Till varje mål finns en motivering, en kort faktabakgrund och en beskrivning av tillståndet på Lidingö. Det finns även förslag till hur målet kan följas upp och utvärderas. Endast de nationella mål och regionala delmål som är aktuella för miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisas i denna rapport. Mål för tillsynen är formulerade så att en bättre kvalitet ska uppnås och i undantagsfall som en aktivitet som ska genomföras. 5
Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regionala mål för Stockholms län Kvävedioxidhalten 30 µg/m 3 som årsmedelvärde och 75 µg/m 3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 20 µg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 12 µg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Mål för tillsynen 1. Låga halter av kvävedioxid Halten av kvävedioxid ska inte öka. Målet är en lokal anpassning. Kväveoxider i luften skadar hälsa, natur och kulturminnen. Störst betydelse för utsläppen har vägtrafiken. För kvävedioxid finns gränsvärden (miljökvalitetsnormer) angivna för halter som inte får förekomma. Årsmedelvärdet för denna gräns är 40 µg/m 3. Myndigheter och kommuner ska säkerställa att miljökvalitetsnormen uppfylls. Luften på Lidingö kontrolleras sedan 1986, via mätningar på stadshustaket. Från och med 1997 har den tidigare fasta mätstationen ersatts av sk diffusionsprovtagare (passiva provtagare), varvid mätning numera sker under vinterhalvåret oktober-mars. Resultaten visar att halterna av kvävedioxid successivt minskar, från 19 µg/m 3 1997/1998 till 15,3 µg/m 3 2005/2006. Miljö- och hälsoskyddsnämnden strävar efter att trenden inte ska vända och anser att det är av stor vikt att luftkvaliteten på Lidingö är fortsatt god. Nämnden lyfter fram luftkvaliteten bland annat i yttranden om nya planer och vid remisser. Om trenden visar att halten ökar måste nämnden arbeta med informationsinsatser, öka samarbetet med andra förvaltningar samt lyfta frågan till ett högre politiskt plan. Målet kan följas upp genom de mätningar av kvävedioxid som görs av miljöoch hälsoskyddsenheten. Målet kan även följas upp med hjälp av de mätningar och beräkningar som görs av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. 6
2. Låga halter av partiklar Halten av partiklar, PM10, ska inte öka. Målet är en lokal anpassning. PM10 är partiklar vars diameter underskrider tio µm (mikrometer). PM10 partiklar är till största delen uppvirvlande slitagepartiklar som kommer från slitage av vägbanor, däck och bromsar. En starkt bidragande orsak är användningen av dubbdäck. PM2,5 är partiklar vars diameter underskrider 2,5 µm. PM2,5 härstammar från förbränningsprocesser, från vedeldning och förbränningsanläggningar. Men även utsläpp i andra länder har stor betydelse för bakgrundshalten eftersom uppehållstiden i atmosfären kan vara några dygn. Då halterna av PM2,5 till så stor del påverkas av utsläpp i andra länder har nämnden valt att endast ha ett mål för PM10. En annan anledning är också att Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund redogör för halter av dessa partiklar. Från 2001 gäller miljökvalitetsnormer för inandningsbara partiklar, PM10. Gränsvärdet för dygnet får inte överstiga 50 µm/m 3. På Lidingö beräknas halten av PM10 idag uppgå till 39 µm/m 3. Nämnden strävar efter att halten inte ska öka. Detta görs bland annat genom yttranden vid nya planer och vid svar på remisser. Om trenden visar att halten ökar måste nämnden arbeta med informationsinsatser, samarbeta med andra förvaltningar samt lyfta frågan till ett högre politiskt plan. Målet kan följas upp med hjälp av de beräkningar som görs av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. 7
Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regionala mål för Stockholms län Mängden miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning har ökat senast år 2010 jämfört med år 2004. Spridning och användning i länet av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar ska minska fram till år 2010. Endast miljövänliga färger och andra produkter används för fritidsbåtvård senast år 2010. (Målet återfinns under Hav i balans samt levande kust och skärgård i de regionala målen). Mål för tillsynen 3. Minskning av PCB i fastigheter Senast år 2010 ska 75 % av alla flerfamiljshus och industrilokaler som har fogmassa eller halkskyddad golvmassa som innehåller mer än 0,050 viktprocent PCB vara sanerade från PCB. Målet är en lokal anpassning. PCB tillsattes som mjukgörare i de fogmassor som användes för att täta och ta upp rörelser i fasader med till exempel betongelement. PCB har skadliga effekter på djur och människor, och kan finnas kvar i vissa byggmaterial från 1956-73. 2001 påbörjades ett projekt på Lidingö där fastighetsägare uppmanades att inventera byggnader med avseende på PCB. Fram till årsskiftet 2003/04 hade ca 83 % inventerat sina fastigheter. 2007 kommer troligtvis en ny förordning om PCB att träda i kraft. Denna innebär bland annat att fastighetsägare till flerfamiljshus och industrilokaler ska ha inventerat sina fastigheter till 31 december 2007. Förordningen ställer även krav på att byggnaden ska saneras om det finns halter av PCB över 0,050 viktprocent. Att sanera PCB är anmälningspliktigt till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta innebär bland annat att en beskrivning av saneringsmetod ska göras samt att mängd PCB ska anges. Målet kan följas upp genom kontroll av antalet byggnader som ska saneras och vilka som är sanerade. 4. Utsläppskrav på fordonstvättar Senast år 2010 ska alla fordonstvättar med mer än 1000 tvättar klara utsläppskraven enligt Käppalaförbundets policy för fordonstvättar. Målet är en lokal anpassning. Bly, kadmium och kvicksilver är skadligt för växter, djur och människor även vid låga halter. De kan ge upphov till akuta förgiftningar. Käppalaförbundet har tagit fram en policy för att minska utsläppen 8
av metaller och olja från fordonstvättar till avloppsnät och efterföljande recipient. Ämnen som det bland annat ställs krav på är bly och kadmium. I och med att dessa krav ställs bedömer enheten att utsläppen av bly och kadmium från fordonstvättar kommer att minska. Idag finns det 6 stycken fordonstvättar som är anmälningspliktiga på Lidingö. Halter som måste underskridas är sammantaget för bly, krom och nickel 5 mg/fordon och för kadmium 0,10 mg/fordon. Målet kan följas upp genom kontroll av fordonstvättars provtagningsdokument. 5. Fler miljövänliga båtvårdsprodukter Till 2010 ska miljöpåverkan från båtbottenfärger ha minskat. Målet är en lokal anpassning. Målet avser alla båtvårdsprodukter som kan riskera att läcka ut i miljön. Gårdagens gifthaltiga färger ger klart mätbara haltförhöjningar av miljögifter och tungmetaller i akvatiska organismer vilket riskerar deras hälsa och miljön. Relevanta åtgärder för att nå målet är bland annat informations- och utbildningsinsatser till båtägare, organisationer och återförsäljare om att byta till produkter och metoder med lägre risker för miljön. 1997 gjordes en recipientundersökning av Gråviken och Kyrkviken. Resultaten av denna undersökning visade att både vatten och sediment innehåller höga halter av bland annat koppar. Förklaring till detta kan vara den stora förekomsten av båtar och båthamnar i Kyrkviken. Målet kan följas upp genom kontroll av de butiker som säljer båtvårdsprodukter samt genom tillsyn av småbåtshamnar. 6. Minskning av farliga ämnen Till 2010 ska kunskapen hos tillverkare och importörer om Giftfri miljö (nationellt delmål 3) ha ökat och användningen av utfasningsämnen och riskminskningsämnen ska ha minskat. Målet är en lokal anpassning. Utfasningsämnen är ämnen med så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte bör användas. Utfasningsämnen är exempelvis ämnen som är cancerframkallande, hormonstörande och mutagena. Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som ska ges särskild uppmärksamhet. Exempel på riskminskningsämne är ämnen som är allergiframkallande och har hög kronisk giftighet. På grund av ämnenas farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur kemiska produkter som innehåller dessa ämnen hanteras. Antalet verksamhetsutövare på Lidingö som berörs är cirka 20 st. I vilken omfattning som utfasnings- och riskminskningsämnen används har tidigare inte inventerats på Lidingö. Målet kan följas upp genom kontroll av mängden utfasningsämnen och riskminskningsämnen som används av aktuella verksamhetsutövare. 9
Säker strålmiljö Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Regionalt delmål De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon har senast år 2010 tjänligt vatten. Mål för tillsynen 7. Låg radonhalt i enskilda brunnar Alla enskilda bergborrade brunnar ska vara mätta och åtgärdade med avseende på radon senast år 2010. Målet är en lokal anpassning. Hushållsvatten från bergborrade brunnar kan vara radonförande och avge radon till inomhusluften. Halten radon i hushållsvattnet varierar beroende på berggrundens sammansättning och brunnens placering i förhållande till sprickor där radon kan nå vattnet. Vatten med radonhalter över 1000 Bq/ml anses som otjänligt enligt Socialstyrelsens allmänna råd. Problemet kan åtgärdas genom att lufta hushållsvattnet med en radonavskiljare. Radonhalter som gör att hushållsvattnet är otjänligt hittas vid ungefär var tionde mätning i Stockholms län. På Lidingö har vi idag kännedom om ca 30 enskilda brunnar som används för hushållsvatten. Miljö- och hälsoskyddsenheten har inga mätresultat från dessa brunnar. Målet kan följas upp genom att studera andelen mätta och åtgärdade brunnar. 10
Ingen övergödning Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regionala mål för Stockholms län Fosforutsläppen från enskilda VA-anläggningar ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 16 ton år 2010. Mål för tillsynen 8. Minskade fosforutsläpp Fosforutsläpp från enskilda avloppsanläggningar ska minska till 2010. Målet är en lokal anpassning. Utsläpp av fosfor från t ex jordbruk, enskilda avlopp och reningsverk leder till övergödning av Östersjön. Avlopp från enskilda fastigheter bidrar med ca 15-20 % av kväve- och fosforutsläppen i Sverige. Fritidshus görs om till permanentbostäder vilket gör att avloppslösningarna inte är tillräckliga. För att anläggningar för enskilt avlopp ska fungera krävs att de sköts och används på ett bra sätt. En avloppsanläggning har också en begränsad livslängd då t ex en infiltrationsanläggning sätts igen efter tillräckligt lång användning vilket innebär högre utsläpp av fosfor och kväve. Antal enskilda avloppsanläggningar som finns i bruk på Lidingö uppskattas till 85 stycken. Av dessa bör ungefär hälften åtgärdas bland annat på grund av för hög ålder. En viktig del för att nå målet är att informera om skötsel och rutiner för anläggningarna. Målet kan följas upp genom att mäta antal inventerade enskilda avlopp och antal enskilda avlopp som uppfyller krav enligt meddelade tillståndsbeslut från kommunen. 11
Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionala mål för Stockholms län Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Mål för tillsynen 9. Bra dricksvattenkvalitet Senast år 2010 ska alla som tar dricksvatten ur enskild brunn ha tjänligt vatten enligt Socialstyrelsens allmänna råd eller Livsmedelsverkets föreskrifter. Målet är en lokal anpassning. Det är viktigt att dricksvatten som används på ön inte är hälsovådligt och att det uppfyller Socialstyrelsens allmänna råd (enskilda brunnar) eller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (kommersiell verksamhet). Skadliga ämnen i dricksvatten kan vara fluorid, nitrat, nitrit och metalliskt uran men även förorening av skadliga bakterier kan förekomma. Barn är särskilt utsatta för dessa ämnen. På Lidingö har vi kännedom om ett 30-tal fastigheter som enligt en enkätundersökning 2005 tar sitt dricksvatten från egen brunn. Det finns även en livsmedelsanläggning, Fågelöuddebadet, som tar sitt vatten från enskild brunn. Under 2007 startar Socialstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning (SGU) ett nationellt projekt tillsammans med intresserade kommuner med syfte att få en bättre överblick av dricksvattnet i enskilda brunnar och på sikt kunna förbättra kvaliteten. Målet kan följas upp genom att kontrollera andelen enskilda brunnar som inte uppfyller Socialstyrelsens allmänna råd eller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. 12
God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regionala miljömål Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m 3 luft och radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m 3 luft. (Målet återfinns under Säker strålmiljö i de regionala målen). Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Alla kommuner i länet har en kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan senast år 2010. Tystnaden (frånvaron av buller) i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning. Mål för tillsynen 10. Låg radonhalt i förskolor och skolor Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m 3 luft. 11. Låg radonhalt i bostäder Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m 3 luft. Målen överensstämmer med de nationella och regionala. Halten har bestämts i enlighet med Socialstyrelsens riktvärde. Exponering för radongas kan orsaka lungcancer. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Varje år bedöms ca 100 personer i länet insjukna i cancer pga radon i inomhusmiljön eller i dricksvattnet. Ventilationen påverkar radonhalten och nivåerna har sannolikt ökat under de senaste decennierna pga lägre luftomsättning i energisparande syfte. 11% av länets skolor och förskolor, 15 % av flerbostadshusen och 40% av småhusen har en radonhalt överstigande 200 Bq/m 3. På Lidingö har alla fastighetsägare till skolor, förskolor och flerbostadshus uppmanats att mäta radon i hus med blåbetong eller direkt markkontakt. Småhusägare informeras årligen i lokalpress att mäta radonhalten i inomhusluften. Ca 45% av alla småhus och 80% av alla förskolor och skolor på ön har mätt radonhalten. 13
Målen kan följas upp genom att studera andelen av de mätta objekten med halter som överstiger målet. 12. Buller på utsatta platser ska minskas Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5% till år 2010 jämfört med år 1998. Målet överensstämmer med det nationella och regionala målet. Målet om buller är svårt att genomföra för miljö- och hälsoskyddsnämnden men vi anser att målet är mycket viktigt och därför arbetar enheten med det i tillsynsarbetet med bland annat bevakning i planarbetet och fastighetsdelningar. Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den störning som berör flest människor i länet. Buller har stor påverkan på vår hälsa och möjligheten till god livskvalitet. Trafiken är den klart dominerande bullerkällan och ca 80% kommer från vägtrafiken som bedöms fortsätta att öka. I de mest utsatta områdena på Lidingö har staden erbjudit isoleringsåtgärder, utifrån ett visst subventioneringssystem. För att nå en bättre ljudmiljö måste fokus läggas vid att dämpa buller vid källan, t ex bullerdämpande vägbeläggning, hastighetsbegränsningar. Nationella insatser som krav på fordon och däck är mycket avgörande. Målet kan följas upp genom att jämföra antalet bullerstörda fastigheter enligt bullerutredningen 1997 jämfört med utsatta fastigheter i utredning som eventuellt tas fram inom de närmaste åren (se mål 13). Alternativt kan man studera antalet fastigheter där bulleråtgärder vidtagits. 13. Buller ska kartläggas En kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan ska vara framtagen senast år 2008. Målet är en lokal anpassning. EU har tagit fram ett direktiv för omgivningsbuller som gäller tät bebyggelse större än 250 000 respektive 100 000 invånare. Direktivet syftar till att samordna buller genom gemensamma bullermått, krav på kartläggning och handlingsplaner för utsatta områden och redovisning av rekreationsområdens bullersituation. Som en följd av direktivet utfördes 2002 ett pilotprojekt i Huddinge kommun, som innebar en kommuntäckande bullerkartläggning. Avsikten är att kommuner i länet ska nyttja den framtagna modellen i eget arbete med bullerkartläggning. Kartläggning av buller är viktigt för att kunna bedöma antalet människor som är utsatta för högre bullervärden än riktvärdena. En heltäckande bullerkartläggning kan bland annat användas som planeringsunderlag och en ny utredning bör göras i samband med ny översiktsplan (ca 2008). Åtgärdsplan för minskning av buller på utsatta platser bör upprättas i samband med detta. Lidingö är med i ett nystartat regionalt bullernätverk som ska leda till ökad kompetens inom bullerområdet och förbättra ljudmiljön i länet. Målet kan följas upp genom att konstatera om bullerkartläggning genomförts. 14
14. Bevara tysta områden Tystnaden, frånvaron av buller, ska upprätthållas i minst rådande omfattning. Målet överensstämmer med det regionala målet. Det finns behov av att hindra att utomhusbullret breder ut sig. Tystnaden är en bristvara i samhället. I det regionala målet står att läsa att alla kommuner bör ta fram ett planeringsunderlag som redovisar tysta områden, områden lägre än 40 dba (ekvivalent ljudnivå, genomsnittlig). Verksamheter som ska etableras i tysta områden måste vidta bullerdämpande åtgärder för att bibehålla den låga bullernivån. Kartläggning av tysta områden bör tas fram i samband med bullerkartläggning för ny översiktsplan. Sannolikt minskar förekomsten av tysta områden med anledning av den ökande biltrafiken. Målet kan följas upp genom att inventera och mäta upp den grönyta som har lägre ekvivalent ljudnivå än 40 dba. Detta blir ett användbart värde i framtida planeringar och översiktsplaner och ett bidrag till länets sammanställning av tysta områden. 15
Säkra livsmedel Nationellt mål Alla livsmedel som görs tillgängliga utanför det egna hemmet ska vara säkra, så att konsumenter inte utsätts för risker i form av sjukdomsalstrande mikroorganismer, fysikaliska eller kemiska föroreningar. Mål för tillsynen 15. Säkra livsmedel Senast 2010 ska alla anläggningar ha ett lägre tillsynsbehov jämfört med 2008. Målet är en lokal anpassning. Det lokala målet Säkra livsmedel har sin grund i Livsmedelsverkets nationella verksamhetsmål då det inte finns några regionala mål för livsmedelstillsyn. Livsmedelsverket uppskattade 1994 att så många som 250 000 människor årligen blev matförgiftad av mat de ätit utanför hemmet. För att inte orsaka sjukdom måste livsmedel hanteras på rätt sätt. Det är livsmedelsföretagaren som ska se till att livsmedel håller utlovad kvalitet och att ingen blir sjuk på grund av smittförande eller på annat sätt skadliga ämnen. Målet med tillsynen är att konsumenterna ska kunna känna sig trygga när de handlar och äter mat i kommunen. Viktiga delar att granska vid tillsyn är företagarens rutiner för egenkontroll av bland annat temperaturer, hygien och förvaring. En ny avgiftsförordning träder i kraft den 1 januari 2007 vilket medför att skötsamma företag får en lägre avgift på grund av att tillsynsbehovet då minskar. I Lidingö finns ca 270 livsmedelsanläggningar som kräver regelbunden tillsyn. Målet kan följas genom årlig genomgång av anläggningarnas tillsynsbehov. 16
Sammanställning Målnr Mål för tillsynen Målbeskrivning 1. Låga halter av kvävedioxid Halten av kväveoxid ska inte öka. 2. Låga halter av partiklar Halten av partiklar, PM10, ska inte öka. 3. Minskning av PCB i fastigheter 4. Utsläppskrav på fordonstvättar 5. Fler miljövänliga båtvårdsprodukter 6. Minskning av farliga ämnen 7. Låg radonhalt i enskilda brunnar Senast 2010 ska 75 % av alla flerfamiljshus och industrilokaler som har fogmassa eller halkskyddad golvmassa som innehåller mer än 0,050 viktprocent PCB vara sanerade från PCB. Senast år 2010 ska alla fordonstvättar med mer än 1000 tvättar klara utsläppskraven enligt Käppalaförbundets policy för fordonstvättar. Till 2010 ska miljöpåverkan från båtbottenfärger ha minskat. Öka kunskapen hos tillverkare och importörer om Giftfri miljö (nationellt delmål 3) och att användningen av utfasningsämnen och riskminskningsämnen ska minska. Alla enskilda bergborrade brunnar ska vara mätta och åtgärdade med avseende på radon senast år 2010. 8. Minskade fosforutsläpp Fosforutsläpp från enskilda avloppsanläggningar ska minska till 2010. 9. Bra dricksvattenkvalitet Senast år 2010 ska alla som tar dricksvatten ur enskild brunn ha tjänligt vatten enligt Socialstyrelsens allmänna råd eller 10. Låg radonhalt i förskolor och skolor Livsmedelsverkets föreskrifter. Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m 3 luft. 11. Låg radonhalt i bostäder Radonhalten i bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m 3 luft. 12. Buller på utsatta platser ska minskas Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska har minskat med 5% till år 2010 jämfört med år 1998. 13. Buller ska kartläggas En kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan ska vara framtagen senast år 2010. 14. Bevara tysta områden Tystnaden, frånvaron av buller, ska upprätthållas i minst rådande omfattning. 15. Säkra livsmedel Varje livsmedelsanläggning ska ha den lägsta klassen för erfarenhetsfaktorn inom den riskklass den befinner sig i. 17