FRÅN IDÉ TILL FINANSIERING - AFFÄRSUTVECKLINGENS A TILL Ö
VISION > Drömmar > Scenarier > 5 års sikt > Gemensamt mål för företaget (alla medlemmar delar vision) > Tänk: miljö, vem jobbar man med, reser man, hur ser en arbetsdag ut, samarbeten etc. > Realistisk & utmanande > Använd förebilder vid visionsarbetet Exempel: Rörstrands Kulturforums vision är att utveckla Rörstrand Center till ett erkänt besöksmål för keramisk småskalig produktion och turism
AFFÄRSIDÉ > Vad gör du? > Vad erbjuder du? > Vad skiljer dig från andra (konkurrenter)? > Vem vänder du (eller din produkt) dig till? Tydlig, kort & kommunicerbar Skapar fokus När affärsidén är etablerad så blir alla i ditt nätverk dina personliga säljare Exempel: Rörstrands Kulturforums affärsidé är att vara ett keramiskt centrum för nutida design & produktion
TYDLIGHET I ERBJUDANDET > Vad säljer du? > Är det en produkt eller tjänst? > Hur mycket behöver kunden involveras? > Vilka behöver involveras? Exempel: Lidköpingsuppdraget
VÄRDEKEDJAN 1. Idén 2. Grova skisser, modeller och/eller beskrivning 3. Marknadsevaluering 4. Kostnadsuppskattning & budget 5. Demo/prototyp 6. Marknadsanalys & strategi (SWOT, segmentering, positionering) 7. Finansiering 8. Produktion (intern/extern) 9. Marknadsföring (PR, marknadskommunikation, marknadskanaler, story-telling) 10. Marknadstest 11. Produktion (full skala) 12. Distribution/logistik 13. Priser & försäljning 14. Kundvård
VARFÖR VÄRDEKEDJAN? MUGG #1 MUGG #2 MUGG #3
1. IDÉN A. VAR KOM IDÉN IFRÅN? 1. Extern efterfrågan - Kund efterfrågar produkten 2. Intern efterfrågan - Kreatör önskar placera egen produkt på marknaden Konsekvenser på värdekedjan: 1. Kund ansvarar/hanterar stor del av värdekedjan. Finansiering färdig. 2. Kreatör ansvarar för de flesta stegen i värdekedjan. Kreatören behöver själv lösa finansiering. B. VAD ÄR DET FÖR IDÉ? 1. Forskningsbaserad - Ingen tydlig mottagare/kund. 2. Produktutveckling - Identifierad mottagare/kund. tydlig marknadspotential, generellt stor befintlig konkurrens Konsekvenser på värdekedjan: 1. Långsiktig potential. Försprång till marknaden. Måste bygga upp en marknad 2. Tydlig marknadspotential. Generellt stor befintlig konkurrens. Exempel: 1. Front, BH för män. 2. Anna Kraitz porslinskopp. Hur fick du din idé?
2. GROVA SKISSER, MODELLER OCH/ELLER BESKRIVNING ATT ANVÄNDAS FÖR: 1. Intern utvärdering - man får en känsla för produkten. 2. Extern första marknadsutvärdering mot kund/användare. 3. Produktionsutvärdering - går produkten att producera, kostnader etc. VISUELLT + TEXT = HISTORIA = STORY TELLING Exempel: 1. Fronts hästlampa 2. Anna Kraitz flätlampa
3. MARKNADSEVALUERING A. INVOLVERA KUNDEN Om det finns en kund, involvera den i utvecklingsprocessen. Kunden kan ofta sin marknad och sina kunder bäst. Exempel: fula tyska soffor B. BREDDA PUBLIKEN Inkludera vänner, kollegor, främlingar och kunder (existerande & potentiella) C. KOLLA KONKURRERANDE PRODUKTER/TJÄNSTER > Direkt konkurrerande produkter/tjänster (ersättningsprodukter) > Substitut (annorlunda produkter som fyller liknande kundbehov) Exempel: Keramikmugg & Designtorgets sortiment D. KOLLA MARKNADENS EFTERFRÅGAN > Ökar, minskar, stabil > Hur stor är marknaden? Exempel: Cheap Monday
3. MARKNADSEVALUERING forts. E. VISA PRODUKTEN Var inte rädd för att visa din idé. Kopior görs sällan på idéer, kopior görs utifrån produkter. Det handlar ofta om att först komma ut till marknaden och ta den med hjälp av starkt originellt varumärke. F. KORT IP (INTELLECTUAL PROPERTY) > Copyright - automatisk på skrivet material > Mönsterskydd - måste registreras > Patent - måste ansökas, lång och ofta dyr process > Fredrik Reinfeldt > Sekretessavtal Exempel: Design Dessert mot IKEA.
4. KOSTNADSUPPSKATTNING & BUDGET VARFÖR BUDGET? 1. Har jag råd att starta & driva projektet/produktutvecklingen? 2. Hur går det för företaget? Exempel: Anna H silikonglas PRIS/VÄRDE - KOSTNADER > Det är lättare för en kreatör att öka priset (värdet) på en produkt än att sänka kostnaderna. > Finns mycket forskning kring hur man sänker kostnaderna (logistik, produktion, design etc.) men väldigt lite forskning kring hur man sätter ett pris. Exempel: dubbla priset på espressokoppar (samma intäkter, halva produktionskostnaden), Philip Starks produkter
4. KOSTNADSUPPSKATTNING & BUDGET forts. BUDGETUPPFÖLJNING, CASHFLOW & CHECKKREDIT Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOTAL Ingående kapital 40 000 40 000 Projekt 1 0 10 000 0 0 0 2 000 0 0 0 0 0 0 12 000 Projekt 2 0 0 0 0 0 0 50 000 0 0 0 0 0 50 000 Projekt 3 0 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 165 000 Projekt 4 0 2 000 0 2 000 0 2 000 0 2 000 0 2 000 0 2 000 12 000 TOTAL INTÄKTER 40 000 27 000 15 000 17 000 15 000 19 000 65 000 17 000 15 000 17 000 15 000 17 000 279 000 Lokalhyra 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 38 400 Lokaldrift (el, värme etc) 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 4 800 Fast telefoni 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mobiltelefoni 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 7 800 Webb (domän, nätverk etc) 0 0 0 0 0 0 0 800 0 0 0 0 800 Försäkringar 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 6 000 Mässor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Larm 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Datorer 0 0 0 0 0 14 000 0 0 0 0 0 0 14 000 Programvara 0 0 0 340 0 0 0 0 0 0 0 0 340 Förbrukningsmateriel 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 3 600 Utbildning/seminarier 0 1 200 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 200 Bokföring 0 0 0 0 0 0 1 000 0 0 0 0 1 000 2 000 Revision 0 0 0 2 000 0 0 0 0 0 0 0 0 2 000 Resor 1 200 0 0 4 000 0 0 0 0 0 1 000 0 0 6 200 Lön 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 120 000 Arbetsgivaravgifter 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 3 300 39 600 Pensionskostnader 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 13 200 TOTAL KOSTNADER 20 650 20 650 19 450 25 790 19 450 33 450 20 450 20 250 19 450 20 450 19 450 20 450 259 940 RESULTAT 19 350 6 350-4 450-8 790-4 450-14 450 44 550-3 250-4 450-3 450-4 450-3 450 19 060 Cashflow 19 350 25 700 21 250 12 460 8 010-6 440 38 110 34 860 30 410 26 960 22 510 19 060
AFFÄRSUTVECKLING A TILL Ö 5. DEMO/PROTOYP SYFTE 1. Intern utvärdering: funkar produkten, känns den bra, går den att tillverka etc. 2. Extern utvärdering: visa produkten för andra 3. Produktionsbeslut: ska du tillverka produkten eller någon annan? Qvist&Qvist Auktionsverk
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING A. SWOT (STRENGT, WEAKNESS, OPPORTUNITY, THREAT) Interna (påverkbara) faktorer 1. Styrkor - Vad är du (eller din produkt) bättre på jämfört med dina konkurrenter? 2. Svagheter - Vad är du (eller din produkt) sämre på jämfört med dina konkurrenter? Vad saknar du eller din produkt? Externa (ickepåverkbara) faktorer 3. Möjligheter - Vilka möjligheter finns, utanför din påverkan och din verksamhet, som du (eller din produkt) kan ha fördel av? 4. Hot - Vilka hot finns, utanför din påverkan och din verksamhet, som kan hota eller hindra dig (eller din produkt)? Strategi Kan du eller ditt företag använda resultatet från SWOT:en för att utveckla din produkt eller ditt företag? Exempel: Ingrid Unsölds produkt Skuggflora : Styrka - tydlig funktion, enkelt uttryck Svaghet: svårt att kommunicera produkten Möjlighet: kvalitets vinyl, sponsrad förpackning, först på marknaden, mulituse (hissar & hem) Hot: lätt att kopiera
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING forts. Ingrid Unsöld Skuggflora - LADP
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING forts. B. SEGMENTERING Vem är din kund? Var är din marknad? 1. Geografisk Land (Sverige, Skandinavien, Europa etc.), stad/landsort etc. 2. Demografisk Ålder, kön, inkomst, yrke etc. 3. Livsstil Skatare, intellektuella, trädkramare, designsnobbar etc. 4. Beteendemönster Användarfrekvens (hur ofta används produkten), hur används produkten, när används produkten etc. 5. Köpbeteende Varumärkespreferens, prismedvetande, hur ofta köps produkten (hur ofta köper kunden en ny, jmf tandborste) etc.
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING forts. B. SEGMENTERING forts. När du väljer ditt segment studera följande faktorer: 1. Segmentets storlek 2. Segmentets tillväxt 3. Samband mellan produkt och kundens efterfrågan inom segmentet 4. Möjlighet att differentiera din produkt från andras produkter inom segmentet 5. Segmentets vilja att betala för just din produkt Segmentering Skapa Personas Persona = din typiska/e kund
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING forts. C. POSITIONERING - UNIQUE SELLING POINT (USP) Varför ska en potentiell kund köpa just din produkt istället för en konkurrerande produkt? Jo, därför att din produkt erbjuder större VÄRDE för kunden jämfört med konkurrenters produkter genom MÄTBARA och/eller EMOTIONELLA aspekter/funktioner! Produkten ska ge kunden positiva associationer tydligt visa på sina fördelar och dessa bör vara enkla att komma ihåg för kunden Exempel: titta på din produkt genom kundens ögon.
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING forts. C. POSITIONERING - UNIQUE SELLING POINT (USP) > Vad skiljer dig från andra? > Personlighet & professionell > Hantverket & skicklighet > Egen utpräglad stil > Snabbhet > Starkt nätverk, samarbeten» styrka att vara fler än en > Billigast/dyrast Exempel: Lyx (dyrast), Syntes (skickligast)
6. MARKNADSANALYS & STRATEGI (SWOT, SEGMENTERING, POSITIONERING forts. SAMMANFATTNING MARKNADS STRATEGI 1. Produkt Vilka egenskaper ska din produkt ha för att tillfredsställa kundens efterfrågan? 2. Pris Vilket pris ska du sätta på din produkt och vilken prisstrategi ska du tillämpa? 3. Plats Hur ska du leverera produkten till dina kunder (egen butik, återförsäljare etc.)? 4. Promotion Hur ska du kommunicera fördelarna i din produkt till dina potentiella kunder (reklam, PR, tidskrifter, mässor etc.)? Exempel: Alltid svårt att höja priset, börja med ett högt pris. Rabattera aldrig utan att du låter kunden veta det.
7. FINANSIERING VEM KAN FINANSIERA DIN PRODUKT/PROJEKT? 1. Leverantörer > Långa kredittider > Delad risk (leverantören investerar då det skapar affärsmöjligheter för dem, ex. investering i verktyg) 2. Kunder > Korta betalningsvillkor > Ingen/begränsad kommissionsförsäljning > Delad risk (kund betalar innan leverans) 3. Sponsorer > Betalning i goodwill och publicitet > Säkra att sponsorer är informerade (och tillfredsställda) om vad de kommer att få ut av sponsringen > Glöm inte att tacka sponsorerna 4. FFF - Friends, Family, Fools 5. Bartering - byte av tjänster
7. FINANSIERING forts. VEM KAN FINANSIERA DIN PRODUKT/PROJEKT? 6. Bank > Lån (kräver ofta en fullständig affärsplan) > Kredit - checkkredit (50.000 kr kan ta smällen mellan räkningar och intäkter) 7. Affärsänglar > Förmögna personer, ofta ex-entreprenörer som har gjort lukrativa exits > Investera ofta lite pengar men mycket tid, nätverk och erfarenhet 8. Riskkapital > Ovanligt i design-, konst- och konsthantverksvärlden pga beroendet av kreatören Exempel: Filippa K 9. Eget kapital > Krävs ofta när man söker kapital hos affärsänglar och riskkapital 10. Stipendier 11. Mässor > Prototyper som uppskattas av publik - samla ihop potentiella kunders kontaktuppgifter och förmedla till producent 12. EU-finansiering
c/o Claes Boman Kungsgatan 9A 411 19 Göteborg +46-(0)706-65 12 24 claes.boman.cesspool@gmail.com