Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga 1 Beskrivning av tgrden.pdf; ansokankis_2015-09-15_6f03846d.xml; Bilaga 2 Genomfrande och tidplan.pdf; Bilaga 4. Lnsamhetskalkyl.pdf; Bilaga 3 Frteckning ver kostnader fr attgenomfra tgrden.pdf; Bilaga 5. Indata till miljberkningar.pdf Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Namn på organisation Brogas AB Organisationsnummer 556785-2131 Gatuadress Bro Suderbys 424 Postnummer 62173 Postort Visby Organisationstyp Företag Antal anställda 0 Årsomsättning i SEK
13 Balansomslutning i SEK 57 Förnamn Anders Efternamn Hjort Tel dagtid 0761111643 E-postadress anders.hjort@biomil.se Plats för åtgärd Välj län Gotland Välj kommun Gotland Ange platsens gatuadress eller koordinater enligt SWEREF99 x 6395400, Y 705812 Startdatum för åtgärd 2015-12-01 Slutdatum för åtgärd 2017-12-01 Beskriv åtgärden
Se Bilaga 1 Beskriv åtgärdens finansiering Åtgärden kommer att finansieras genom: - Investeringsstöd - Banklån Kontakt finns med bank och diskussion har förts gällande denna åtgärd där bank har uttryckt sig positiv om investeringsstöd beviljas. Beskriv åtgärdens genomförande och tidplan Se Bilaga 2 Lämna en förteckning över kostnaderna för att genomföra åtgärden. Investeringskostnad och förändring av årlig driftskostnad under investeringens livslängd är exempel på kostnader som kan tas upp i förteckningen Se Bilaga 3 och 4 Ange, i hela procent, hur stor andel av åtgärdens totala kostnader stöd söks för 55 Ange belopp (i SEK) för sökt stöd 11000000 Presentera en lönsamhetskalkyl. Kalkylen bör innehålla beräknad återbetalningstid för investeringen. Se Bilaga 4 Ange åtgärdens förväntade livslängd, dvs antal år som investeringen förväntas vara i bruk och åstadkomma den förväntade minskningen av växthusgasutsläpp. 20 år Ange genomsnittlig årlig minskning av växthusgasutsläpp i förhållande till om åtgärden inte genomförs. 3977 ton CO2 ekvivalenter/år
Redovisa de uppgifter som använts vid beräkning av utsläppsminskning. Ange i förekommande fall förändrad produktion och användning av olika energislag, t ex el, bränslen, fjärrvärme. Mer info Se Bilaga 5 Beskriv hur åtgärden bidrar till spridning av teknik och till marknadsintroduktion. Brogas Steg 2 kommer att visa att det är möjligt att producera biogas trots rådande marknadsförhållanden (osäkerheter kring beskattning av biodrivmedel). Detta innebär att fler aktörer på Gotland kanske vågar sig på en liknande satsning. På anläggningen kommer det att vara möjligt för intresserade aktörer att se hur anläggningen fungerar (studiebesök) vilket innebär att valda leverantörers teknik kommer att visas upp. Observara att kontrakt inte har skrivits med leverantör vilket innebär att teknisk lösning till viss del kan variera! Beskriv åtgärdens effekter på andra miljömål vid sidan av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Se Bilaga 6 Beskriv åtgärdens effekter på människors hälsa. Det pågår en debatt kring det samhällsekonomiska värdet när biogas ersätter fossila bränslen. Dvs vad kostar det samhället när fossila bränslen används istället. Här tas faktorer med som priset på: - Koldioxid - Partiklar - Övergödande ämnen - Försurande ämnen En tumregel är att det samhällsekonomiska värdet är cirka 1-2 kr/kwh när olja, bensin eller diesel ersätts av biogas om priset på koldioxid är likvärdigt skatten på koldioxid (1 kr/kg). I detta sammanhang när större delen av substrat som ska rötas är gödsel blir det samhällsekonomiska värdet cirka 17-34 Mkr/år när anläggningen är fullt utbyggd. Se följande rapport för diskussion kring ämnet metodik, resultat osv: Tufvesson L., Lantz M., Björnsson L. Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Miljö och energisystem, Lunds Universitet rapport 81, 2013 Beskriv åtgärdens effekter på sysselsättning. Enligt Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland: Biogasens utveckling bedöms ge 150 arbetstillfällen år 2020 och 450 arbeten 2030 på Gotland I biogasstrategin finns det även uttalade mål för
hur mycket biogas som ska produceras år 2020 och 2030. Dessa är 100 GWh år 2020 och 300 GWh år 2030. Detta innebär att det antas att för varje GWh skapas 1,5 arbetstillfällen. För Brogas AB som planerar att vid full kapacitet producera 17 GWh/år innebär det att cirka 25 arbetstillfällen direkt och indirekt skapas utifrån denna satsning. I realiteten så beror nog dock antal arbetstillfällen på vilka substrat som rötas, hur de transporteras samt hur biogasen produceras, används och transporteras. Uppskattningsvis så kommer cirka 5-10 arbetstillfällen skapas under åtgärdens livslängd. Ange vilken plan eller strategi på kommunal eller regional nivå som åtgärden ska bidra till, alternativt ange det mål, den prioritering eller den vision som åtgärden ska bidra till enligt Förordningen om lokala klimatinvesteringar 3 2. Det finns flertalet strategier på kommunal eller regional nivå som åtgärden bidrar till vilket listas nedan: Vision Gotland 2025: Hållbar energiförsörjning där jordbruket har möjlighet att producera biogas som skulle kunna ersätta Gotlands bensinanvändning. Denna satsning innebär produkton av biogas från gödsel, avfall från lantbruk, matavfall och livsmedelsindustrin för produkton av fordonsgas samt ersättning av olja. Åtgärden bidrar därmed till Vision Gotland 2025 Energi 2020 Energiplan för Region Gotland: Energiplanen har som mål att 100 GWh biogas ska produceras år 2020 varav 30 GWh är fordonsgas (biogas). För att detta ska uppfyllas finns det delmål som anger att alla bussar ska drivas på fordonsgas samt att hälften av fordonen på Gotland drivs med fordonsgas. Här finns även mål för ett lokalt kretslopp där biologiskt avfall från hushåll och motsvarande används för biogas produktion där näringsämnena förs tillbaka till åkermark. Det finns även en önskan att biogas ska ersätta olja vid behov. Denna satsning innebär produkton av biogas från gödsel, avfall från lantbruk, matavfall och livsmedelsindustrin för produkton av fordonsgas samt ersättning av olja. Åtgärden bidrar därmed till Energi 2020. Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014-2019: Detta dokument är ett styrande dokument som konkretiserar Vision 2025 och Energi 2020. Målet är att minst 100 GWh/år ska produceras år 2020 där minst 30 GWh/år är fordonsgas. Målet år 2030 är att 300 GWh/år produceras. Det anges även att användning av biogas som ersättning för olja är betydelsefull för att nå klimatmålen men att fordonsgas ska prioriteras när efterfrågan finns. Beskriv de avväganden som gjorts gällande samverkan och synergieffekter med andra verksamheter eller projekt. På Gotland så finns det flertalet verksamheter som indirekt eller direkt påverkas av en satsning på biogas. Dessa är: Avfallsproducenter (livsmedelsindustri, lantbrukare) Avfallsbolag (hanterar och förädlar avfall)
Transportörer (åkeriföretag) Industrier (verksamheter som ställer om från olja till biogas) Drivmedelsdistribuenter (köpare av biogas för uppgradering till fordonsgas och försäljning) Lantbrukare (Verksamhet där gröda odlas vilket innebär att lokalt producerad biogödsel ersätter konstgödsel) Konsument (köpare av fordonsgas) Vad sökande är medveten om så finns det följande projekt som berörs och där synergieffekter finns: - Ragnsells satsning på en förbehandlingsanläggning av matavfall vilket stimulerar kretsloppstänket på Gotland. Här är det tänkt att Brogas ska ta emot och röta denna slurry. - Biogas Gotlands satsning på uppgradering och försäljning av fordonsgas där anläggningens kapacitet ska ökas från 400-650 Nm3 biogas/h för att hantera den ökade mängden biogas som transporteras i gasledning.. - Arlas arbete med att ersätta fossilt bränsle med biogas vilket hjälper till med att stimulera en ökad produktion på Gotland. - Gotlands Slakteris arbete med att ersätta fossilt bränsle med biogas vilket hjälper till med att stimulera en ökad produktion på Gotland. - Lantbrukare som vill ersätta konstgödsel med biogödsel vilket stimulerar kretsloppstänket på Gotland. - Region Gotland som önskar att energiförsörjningen ska bygga på förnybar energi från produkton av el och bränslen på Gotland (Se biogasstrategin, Vision 2025 och Energi 2020). I denna ansökningsomgång så har dialog förts med samtliga aktörer ovan för att möjliggöra att ytterligare 17 GWh kan produceras vid Brogas AB. Har annat statligt stöd eller stöd från Europeiska unionen sökts eller mottagits för samma åtgärd? Nej Om ansökan avser stöd som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, redogör för allt annat stöd av mindre betydelse som sökanden har mottagit under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Ansökan avses inte stöd som omfattas av ovan förordning. Övrigt Övriga upplysningar Bolaget består av ett nätverk av F-skattare och företag, där 4 personer är ansvariga för driften inklusive jour 24/7
BioMil AB Genomförande och tidplan 1. Genomförande Projektet, Brogas Steg 2, innebär att när investeringsstöd beviljas så kommer underlag tas fram inför dialog med leverantörer. Se projektering och upphandling i tidplan nedan. När kontrakt har skrivits med leverantör kommer byggnationen att påbörjas under förutsättning att markarbeten är färdiga. Hur byggnationen utförs bestäms av leverantör och beställare vid förhandling. Förmodligen kommer leverantör att anlita lokal byggentreprenör som tar hand om projektet. När byggnationen är i sitt slutskede kommer det att finnas tillräckligt med underlag för att söka hanteringstillstånd enligt LBE (lagen om brandfarliga och explosiva varor). Detta är en process som går relativt snabbt om alla underlag på plats. När hanteringstillstånd har beviljats (dispens i vissa fall) startas anläggningen upp, drifttas och optimeras. Detta innebär att ymp tillförs från befintlig anläggning tillsammans med gödsel. Sedan kommer belastningen att sakta öka tills gasproduktionen är på den nivå som avtalats med leverantör. Sista steget innan anläggningen tas över av beställaren är att Jordbruksverket ger sitt godkännande enligt ABP (animaliska biproduktsförordningen). I detta fall innebär det att det finns en godkänd hygieniseringsprocess på anläggningen. När allt ovan är färdigt tas anläggningen över av beställaren och de sista fakturorna till leverantör betalas. 2. Tidplan Tidplanen är baserad på uppgift att beslut för ansökan tas under 2015. Om beslut försenas kommer projektet inte att påbörjas förrän beslut tas. Observera att projektet kan fortlöpa snabbare än vad figur 1 nedan visar. Figur 1. Tidplan över åtgärd. Projektstart samt projektslut visas med kryss. Aktiviteter i projektet visas som grå färg i figuren.
Brogas AB Bilaga 3 Sekretessbelagd
Brogas AB Bilaga 4 Sekretessbelagd
BioMil AB Beräkning av påverkan på växthusgasbalansen Beräkningen har gjorts utifrån en systemanalys. Systemgränserna har satts från transport av substrat till biogasanläggning och transport av biogödsel från biogasanläggning till produktion av biogas och uppgradering av fordonsgas samt komprimering av fordonsgasen till 200 bar. Indata för ny biogasanläggning Mängd substrat vid full kapacitet 50 000 ton per år Andel gödsel: 83 % Andel hushållsavfall: 10 % Övrigt är lantbruks- och industriavfall Beräknad gasproduktion: 17 GWh per år vid full kapacitet Mängd uppgraderad gas: 10 GWh per år vid full kapacitet Resterande biogas ersätter olja i industrin. Metanläckage i uppgraderingsanläggning: 1 % Elbehov för rötning, uppgradering och komprimering av uppgraderad biogas: 1,4 GWh per år vid full kapacitet Värmebehov för hygienisering och uppvärmning av rötkammare: 1,3 GWh per år per år vid full kapacitet Energibehov för transport av gödsel och biogödsel: 0,4 GWh per år per år vid full kapacitet Grunddata för beräkning av påverkan på växthusgasbalans Bensin (utan inblandning) (LCA): 302 kg CO 2 -ekvivalenter/mwh (Börjesson 2010) Olja (LCA): 296 kg CO 2 -ekvivalenter/mwh (Gode 2011) CO 2 -emission el: 125,5 kg/mwh (Nordisk elmix 2005-2009, www.energimyndigheten.se) CO 2 -emission för uppvärmning: 0 eftersom biogas används för uppvärmning För beräkning av metan- och lustgasemissioner från gödsel- respektive biogödsellagring används data från Tufvesson 2013. Lagringen av gödsel och biogödsel antas vara med svämtäcke. GWP-faktor metan: 25 GWP-faktor lustgas: 298 1
Växthusgasbalans BioMil AB Genomsnittlig årlig växthusgasreduktion är 3977 ton CO 2 ekvivalenter. Genomsnittet är baserat på en antagen biogasproduktion per år samt en livslängd på 20 år för biogasanläggning. Se nedan för växthusgasreduktion vid full kapacitet. Förändring av emissionen av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter/år) vid full kapacitet Minskad emission av fossil koldioxid när biogas ersätter bensin och olja Minskad emission av metan och lustgas från lagring av gödsel/biogödsel -4712-765 Emission av koldioxid från transporter +113 Emission av metan vid ett metanläckage på 1 % i uppgraderingen +178 Emission vid uppvärmning 0 Emission till följd av elbehov i biogas- och uppgraderingsanläggning +179 Summa minskade växthusgaser -5008 Referenser Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Pål Börjesson, Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Rapport nr 70, Lunds Universitet, 2010 Miljöfaktaboken 2011, Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm, Värmeforsk Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Lunds Universitet, 2013 2
BioMil AB Beskrivning av åtgärdens effekter på andra miljömål Projekt Brogas steg 2 har en direkt påverkan på sex miljökvalitetsmål och en indirekt påverkan på ytterligare fem miljökvalitetsmål. I Tabell nedan redovisas hur verksamheten förhåller sig till de nationella miljömålen. Nationella miljökvalitetsmål 1 Begränsad klimatpåverkan X 2 Frisk Luft X 3 Bara naturlig försurning X 4 Giftfri miljö X Direkt påverkan Indirekt påverkan Ingen påverkan 5 Skyddande ozonskikt X 6 Säker strålmiljö X 7 Ingen övergödning X 8 Levande sjöar och vattendrag X 9 Grundvatten av god kvalitet X 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker X 12 Levande skogar X 13 Ett rikt odlingslandskap X 14 Storslagen fjällmiljö X 15 God bebyggd miljö X 16 Ett rikt växt- och djurliv X Nedan beskrivs kort de miljökvalitetsmål som åtgärden bedöms påverka direkt. X Frisk luft definieras enligt riksdagen som att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftkvaliteten påverkas negativt av bland annat svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska kolväten (VOC), partiklar och benso(a)pyren. Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar, framförallt i tätorter. Bilavgaser innehåller partiklar, kväveoxider och organiska ämnen, och avgaserna bidrar till att marknära ozon bildas. Syftet med den planerande biogasanläggningen är att producera förnybar energi som kan ersätta fossila bränslen. Jämfört med bensin och diesel ger fordonsgas mycket låga utsläpp av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska kolväten och på så vis kan även marknära ozon minskas. Effekten av att uppgraderad biogas ersätter fossila bränslen i transportsektorn kommer att bli minskade utsläpp. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning som berör biogas är framförallt att nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige.
BioMil AB Försurning orsakas bland annat av utsläpp från transportsektorn. Genom användning av uppgraderad biogas i fordon, kan användningen av fossila drivmedel (bensin och diesel) minska. Vid förbränning av biogas genereras mindre mängder kväveoxider än vid förbränning av fossila drivmedel, vilket innebär att uppgraderad biogas är ett bättre bränsleval utifrån miljömålet. Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning preciseras med att den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Problem med övergödning orsakas, på samma sätt som försurningen, av bland annat transportsektorn, där kväveoxider uppstår vid förbränning. Som tidigare beskrivits genereras en minskning av kväveoxidutsläppen till följd av att uppgraderad biogas ersätter fossila drivmedel, vilket i sin tur leder till minskat nedfall av kväveföreningar. Övergödningsproblematiken orsakas även av utsläpp av näringsämnen (kväve och fosfor) till vatten. I biogasprocessen sker en omvandling av organiskt bundet kväve till lättillgängligt ammoniumkväve vilket innebär att risken för kväveläckage vid nedbrytning av organiskt material, exempelvis orötad fastgödsel i marken efter gödsling, kan minska. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö preciseras bl.a. med att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fosfor från konstgödsel innehåller kadmium som är en av de giftigaste metaller vi använder idag. Den biogödsel som produceras på biogasanläggningen kommer att innehålla den mängd kadmium som finns i ingående substrat, men detta kadmium finns redan idag i samhällets kretslopp. Genom att gödsla med biogödsel tillförs inget nytt kadmium till åkermarken och kretsloppet, vilket är fallet om konstgödsel används. Besvär av trafikbuller är en av indikatorerna i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En ökad produktion av biogas bidrar till att sänka bullernivåer då ökad tillgång till fordonsgas möjliggör större spridning av gasfordon, vilka i allmänhet är tystare än motsvarande bil med bensin- eller dieseldrift. Biogasanläggningen kommer att ta emot matavfall för utvinning av energi vilket är en indikator i föreliggande miljökvalitetsmål.