TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19



Relevanta dokument
Mäklarstatistik - t.o.m. mars

Mäklarstatistik Maj

Mäklarstatistik - t.o.m. mars

Mäklarstatistik Juni

Befolkning & tillgänglighet

Mäklarstatistik - t.o.m. januari

Mäklarstatistik - t.o.m. februari

effekterna av en regional flygplats

Digitalt festivalengagemang

Mäklarstatistik - t.o.m. oktober

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Hur bra tror du att följande är på att leverera kvalitet på sin vård och sociala omsorg? Kön Ålder Utbildning

Policy Brief Nummer 2014:3

Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

5. Mätning av överskottsefterfrågan på bostäder Undersökningens uppläggning 24

Att hämta raps-data via Internet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Turbulent höst för lägenhetspriserna

Mäklarstatistik - t.o.m. oktober

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Hushållens konsumtion 2012

Svensk författningssamling

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

- Energianvändning i ishallar -

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari Stockholm 24 november 2010

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

OAC. Neolitikums början. Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa. Per Persson

Standardkomponent I: Liigenhetens storlek 70 Standardkomponent II: Liigenhetens utrustning 72 Husets omgivning och milj"o 80 Sammanfattning 83

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

Regionala skillnader Regionala skillnader

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Perspektiv på den låga inflationen

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Ung ekonomi boende, ekonomi och framtidsdrömmar

Södertörns nyckeltal 2009

Frivilligarbetet inom det åländska föreningslivet samhällsekonomiska och kvalitativa effekter

Ekologi Så fungerar naturen

Den ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt.

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE


Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015

Perspektiv Helsingborg

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

VINDKRAFTSPROJEKTET VID HÅBOL

RVF Utveckling 2004:12

Kommunalskatten 2012

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Studieavbrott i sfi. 1 Inledning

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

HotCollection Träffsäkra analyser av svenskarnas TV-tittande. HotTimeDetalj

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Working Paper Series

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

Svensk författningssamling

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Transkript:

o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet Il Avslutande synpunkter 15 DEL l DET EMPIRISKA MATERIALET KAPITEL 2. TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19 Televisionens introduktion i olika länder 19 TV-ägandets tillväxt i olika länder 20 TV-ägandets tillväxt i Sverige 22 Utvecklingen av antalet licenser 22 Jämförelse mellan antal licenser och levererade TV-mottagare 25 KAPITEL 3. TV-ÄGANDETS GEOGRAFISKA SPRIDNING I SVERIGE 28 Källmaterial 28 Kartteknik 30 Lägesbestämning av licenserna 30 Reduktionsbas 31 v

Spridningsförloppet 32 Illustrationsteknik 33 Kartkommentarer 34 KAPITEL 4. SÄNDARNÄTETS UTBYGGNAD 45 Sändarna och deras räckvidd 45 Antalet potentiella TV-hushåll 51 TV-täthet på olika avstånd från TV-sändarna 54 TV-ägandets tillväxt i olika sändarområden 56 KAPITEL 5. DETALJSTUDIER AV TV-ÄGANDETS TILLVÄXT OCH SPRIDNING 60 Tillväxt- och spridningsfärloppet på det regionala planet 60 Undersökningsområde och källmaterial 60 Tillväxtkurvan 64 Spridningsförloppet 64 Tätorternas roll i spridningsförloppet 70 TV-tätheten i landets större tätorter och storstadsregioner 73 Tätorter och storstadsregioner 73 Jämförelser mellan olika delar av Stor-Stockholm 75 Tillväxt- och spridningsförloppet på det lokala planet 77 Undersökningsområde och källmaterial 77 Tillväxtkurvan 80 Spridningsförloppet 82 DEL 2 TEORI OCH ANALYS KAPITEL 6. ANTAGANDEN OCH ANALYTISKA ANSATSER 89 Inledande teoriskiss 89 Några teoretiska tillväxt- och spridningsmodeller 9 1 Antaganden 97 KAPITEL 7. AVSTÅNDSFAKTORNS BETYDELSE I ETT LOKALT SPRIDNINGSFÖR LOPP 104 Bakgrund och hypoteser 104 Analysmetod 110 Det empiriska spridningsfärloppet 116 Glesbygden 117 Klintehamn 12 l Simulerade spridningsförlopp 123 Modell G l 124 Modellerna G 2, G 3 och G 4 13 1 VI

Modell G 5 133 Modell T l 136 Modell T 2 138 Hypotesprövning 139 Testning av modellerna G l och G 5 139 Testning av modellerna T l och T 2 145 Slutsatser 148 KAPITEL 8. TV-ÄGANDETS BEROENDE AV INKOMST) ÅLDER OCH BARNANTAL 15 2 Bakgrund och antaganden 152 Inkomstnivå och TV-täthet - en internationell jämförelse 15-3 Sambandet mellan TV-täthet och valda hushållsvariabler i Stor-Stockholm 155 1960 155 1965 157 Sambandet mellan accepteringsbenägenhet och valda variabler i ett lokalt spridningsförlopp 158 Prisutveckling på TV-mottagare och inkomstutveckling I956-65 164 Slutsatser 167 KAPITEL 9. SAMMANFATTNING 170 Beskrivning av TV-ägandets utveckling i Sverige 170 Nationell översikt 171 Olika sändarområden 171 Glesbygd, tätorter och storstadsregioner 17 2 Ett lokalt spridningsförlopp 172 Orsaksanalyser 1'73 Avståndsfaktorns betydelse i ett lokalt spridningsförlopp 173 TV-köpens beroende av inkomst, ålder och barnantal 174 APPENDIX l. TEORETISKA TILLVÄXT- OCH SPRIDNINGSMODELLER 177 Tidsseriemodeller 177 Nätverksmodeller 189 Simulering 200 APPENDIX 2. OM DRAGNING MED ÅTERLÄGGNING 210 SUMMARY 212 GROWTH OF TV OWNERSHIP IN SWEDEN) 1956-1965. AN EMPIRICAL THEORETICAL STUDY. List of figures 225 List of tables 226 VII

KÄLLOR OCH LITTERATUR 229 Otryckta källor 229 Tryckta källor 229 Kartor 230 Litteratur 230 FöRTECKNING över FIGURER 2: l. TV-ägandets tillväxt i olika länder 1953-64 21 2: 2. Antalet TV-licenser (beståndet) i slutet av varje kvartal 1956-65. Hela landet 24 2: 3. Antalet nytillkomna TV-licenser (ökningen) per år 19S6-65. Hela landet 25 2: 4. Jämförelse mellan antalet till detaljhandeln levererade TV-mottagare och antalet lösta licenser per år 1954-65. Hela landet 26 3: 1-3: 6. TV-ägandets relativa utbredning (antal licenser per 100 hushåll i rutor om 25 x 25 km) i landet vid olika tidpunkter 38-43 3: 7-3: Il. Medelvärdeskartor över TV-ägandets relativa utbredning i landet vid olika tidpunkter 44 4: l. Beräknad fältstyrka på olika avstånd från fyra sändare med olika effekt och antennhöjd 48 4: 2. De större TV-sändarnas täckningsområden i januari 1963. Uppgifter om sändarna finns i tabell 4: l SI 4: 3 Antalet potentiella TV-hushåll 1956-62. Hela landet 53 4: 4 Genomsnittlig TV-täthet på olika avstånd från TV-sändare i bruk vid olika tidpunkter 55 4: 5 TV-ägandets tillväxt i valda sändarområden. På tidsskalan anges antal år efter tidpunkten för sändarens tillkomst i varje område 57 5: 1. Undersökningsområde för studium av TV-ägandets utveckling på det regionala planet. Området omfattar större delen av Västergötland 61 5: 2. Antalet TV-licenser (beståndet) vid olika tidpunkter 1958-65. Västergötland (figur S: l) 63 S: 3 Antalet nytillkomna TV-licenser (ökningen) per år 1958-65. Västergötland (figur S: l) 64 S: 4 Undersökningsområdets (figur S: l) indelning i rutor om 10 x 10 km med namn på områdets större tätorter (jfr tabell 5: l) 66 5: 5-5: 14 TV-ägandets relativa utbredning (antal licenser per 100 hushåll i rutor om 10 x 10 km) i Västergötland (figur 5: l) vid olika tidpunkter 66-67 5: IS Profiler som visar variationer i TV-täthet vid olika tidpunkter längs två snitt lagda genom Västergötland. Profilernas lägen framgår av figur 5: 4 69 VIn

5: 16. TV-ägandets tillväxt i tätorter och glesbygd inom Västergötland (figur 5: l) 72 5: 17 Indelning av Stor-Stockholm i områden 75 5: 18. Undersökningsområde för studium av TV-ägandets utveckling på det lokala planet. Ett detaljundersökningsområde på Gotland 78 5: 19 Antalet TV-lTIottagare (beståndet) vid olika tidpunkter 1956-65 inom ett detaljundersökningsområde på Gotland (figur 5: 18) 81 5: 20. Antal TV-köp (ökningen) per månad 1956-65 inom ett detaljundersökningsområde på Gotland (figur 5: 18) 82 5: 21. Antal hushåll per ruta om 4 x 4 km inom ett detaljundersökningsområde på Gotland (figur 5: 18) 84 5: 22-5: 28. TV-ägandets absoluta och relativa fördelning (antal mottagare och antal mottagare per 100 hushåll i rutor om 4 x 4 km) inom ett detaljundersökningsområde på Gotland vid olika tidpunkter 84-86 6: l. Teoretisk ideskiss som visar faktorer och orsakssalnband vilka antas påverka TV-ägandets utveckling. Cirklarna visar stadier i den accepteringsprocess den individ antas genomgå som accepterar nyheten go 7: l. Principer för ~eräkning av avstånd till närmaste granne av första ordningen 113 7: 2-7: 7 TV-hushållens rumsliga fördelning inom undersökningsområdet.s glesbygd på olika nivåer eller stadier i det empiriska spridningsförloppet. Närmaste granne-avstånden fördelade på avståndsklasser 119-120 7: 8. Samtliga hushålls rumsliga fördelning inom undersökningsområdets glesbygd 120 7: 9 Samtliga hushålls rumsliga fördelning inom Klintehamns tätort 122 7: 10-7: 15 TV-hushållens rumsliga fördelning inom modellområde G på olika nivåer eller stadier i det simulerade spridningsförloppet. Genomsnitt av 10 simuleringar med modell G l 13-131 7: 16-7: 21. TV-hushållens fördelning inom modellområde G på olika nivåer eller stadier i det simulerade spridningsförloppet. Genomsnitt av 10 silnuleringar med modell G 5 135-136 8: l. Sambandet mellan inkomstnivå och TV-täthet på det internationella planet 154 8: 2. TV-hushållens fördelning på grupper med utgångspunkt från tidpunkten för det första TV-köpet. Ett detaljundersökningsområde på Gotland (figur 5: 18, s. 78) 160 A: l. Genomsnittsfält för den privata informationen 205 A: 2. Fördelning av 10 000 tal på rutor i proportion till talen på figur A: l 205 B: 1. Sambandet mellan P(v)JP(l) och n 211 IX

FöRTECKNING ÖVER TABELLER 2: l. Första året för reguljära TV-sändningar i olika länder 20 2: 2. TV-täthet i olika länder antal år efter televisionens introduktion 23 4: l. TV-stationer i drift 49-50 4: 2. TV-ägandets tillväxthastighet i olika sändarområden 58 5: 1. Undersökningsområdets tätorter med minst 2 000 invånare 65 5: 2. TV-täthet i tätorter av olika storlek och övriga delar av undersökningsområdet 1958-65 71 5: 3 TV-tätheten i landets större tätorter och storstadsregioner i augusti 1965 74 5: 4 Antal TV-mottagare per 100 hushåll i olika delar av Stor-Stockholm 1960 och 1965 76 6: l. Skillnader i medianålder mellan tätorter av olika storlek och glesbebyggelse i Sverige 1960 100 6: 2. Medianinkomst efter kön och yrkesställning inom gles- och tätbebyggelse år 1960 101 7: l. De vid intervjuer angivna avstånden fördelade på avståndsklasser log 7: 2. Avstånd mellan TV hushåll på olika stadier i spridningsförloppet. Glesbygden 118 7: 3 Avstånd mellan TV-hushåll på olika stadier i spridningsförloppet. Klintehamn 122 7: 4 Andelen hushåll som har sin närmaste och näst närmaste granne inom olika avståndszoner. Glesbygden 125 7: 5 Modell G l. Resultat av 10 simuleringar 128 7: 6. Andelen hushåll som har sin granne av tredje ordningen inom olika avståndszoner. Glesbygden 132 7: 7 Modellerna G 2, G 3 och G 4. Resultatet aven simulering med varje modell 13 2 7: 8. Modell G 5. Resultat av 10 simuleringar 134 7: g. Andelen hushåll som har sin näst närmaste granne inom olika avståndszoner. Tätorten 137 7. 10. Modell T l. Resultat aven simulering 137 7: Il. Modell T 2. Resultatet av fem simuleringar 139 7: 12. Jämförelse mellan det empiriska spridningsförloppet och simulerade förlopp. Medelavstånd till närmaste TV-granne 140 7: 13 Summerade kvadratavvikelser mellan em piriska och hypotetiska frekvensserier på olika accepteringsnivå 142 7: 14 Erhållna X2-värden vid prövning av hypotetiska fördelningar på olika accepteringsnivå. Modellerna G 1 och G 5 144 7: 15 Jämförelse mellan det empiriska spridningsförloppet och simulerade förlopp. Medelavstånd till närmaste TV-granne 146 x

7: 16. Summerade kvadratavvikelser mellan empiriska och hypotetiska frekvensserier på olika accepteringsnivå 147 7: 17 Erhållna X2-värden vid prövning av hypotetiska fördelningar på olika accepteringsnivå. Modellerna T l och T 2 147 8: l. Korrelationsmatris för variablerna y, Xv X2 och X 3 år 1960 156 8: 2. Korrelationsmatris för variablerna y, Xl och X2 år 1965 158 8: 3. Jämförelse mellan medelinkomsten för TV-hushåll i grupperna I-III och medelinkomsten för samtliga hushåll inom undersökningsområdet 161 8: 4. De vuxna hushållsmedlemmarnas procentuella fördelning på åldersklasser. Åldern för medlemmar i olika grupper av TV hushåll avser tidpunkten för köp av TV-mottagare 162 8: 5. Åldersfördelningen för gifta kvinnor i olika grupper av TV-hushåll vid tidpunkten för TV-köpet 162 8: 6. Personer i TV-hushåll i procent av samtliga personer i olika åldersklasser år 1965 163 8: 7. Antal individer och antal barn per hushåll inom olika grupper av TV-hushåll. Uppgifterna avser tidpunkten för köp av TV-mottagare 163 8: 8. Genomsnittspriset på TV-mottagare och den privata konsumtionens utveckling 1956-65. Löpande priser 165 8: 9. Genomsnittspriset på TV-mottagare och den privata konsumtionens utveckling 1956-65. Fasta priser 166 8: 10. Programtiden i TV 1957-64 166 A: l. Modellbefolkningens indelning i motståndsklasser 207 XI