Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning



Relevanta dokument
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Försäkring i förändrat klimat

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

KROKSHALLSOMRÅDET - DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

Vattenprogram för Uppsala kommun

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB

Växjö - Europas grönaste stad!

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Per Ericsson Görvälnverket

Framtidsklimat i Kalmar län

fukttillstånd med mätdata

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Klimatförändringar i Västmanlands län. Förväntade konsekvenser och möjligheter fram till år :18

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Framtidsklimat i Östergötlands län

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Åtgärdsarbete för renare vatten

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Rapport. Diarienummer Översvämning utifrån ett förändrat klimat

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat

Klimatanpassa Sundsvall Slutrapport

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassningsplan

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Länsplan Västmanland. Presentation för VKL s utökade presidium

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Framtida klimat i Stockholms län

Klimatanpassning i praktiken

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Referensuppdrag översvämningskartering

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

Utredningar och underlag Nacka stad, 9230.

Vision. Övergripande mål. Kund / medborgare

Framtidsklimat i Hallands län

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

+5 GRADER. Klimatet förändras

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Regional Digital Agenda för Gotland

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Vad är en översvämning?

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Hoten mot dricksvattnet

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Transkript:

Varför?

Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

Augusti 2001 Skyfall i Sundsvall September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala Sundsvall Bergsåker/Sundsvall Foto MittSverige Vatten

Tog klimatförändringarna en paus under vintern 09/10? Väder beskriver de aktuella förhållandena. Vädret kan variera från dag till dag eller mellan olika månader eller år. Klimat är en statistisk beskrivning av vädret på en plats, under en längre tidsperiod (flera decennier), med medelvärden, extremer och så vidare. Klimatet varierar därför inte exempelvis från dag till dag.

Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under 1971-2000

Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under 1971-2000 H Hur var väderläget hos oss? Ett mäktigt och ovanligt långvarigt högtryck gav oss vindar från Sibirien. De styrde bort de av golfströmmen värmda atlantvindarna, som istället nådde Grönland

Dec till feb 09/10 i ett klimatperspektiv Den 5:e varmaste (dec - jan) på jorden, sedan 1880 Den 9:e varmaste på norra halvklotet, sedan 1880 Den 2:a varmaste på södra halvklotet, sedan 1880

Klimat- och sårbarhetsutredningen är en av flera bakgrunder till vårt projekt

Projektets organisation Ledningsgrupp kommundirektionen Styrgrupp utsedd av kommundirektionen Projektledare (samt en informatör på 40 %) Ett flertal arbetsgrupper och delprojektledare

Arbetsgrupper Lokal klimatscenarier Selångersån Dagvatten Krisberedskap Havet Ras och skred Miljörisker Hälsofrågor Positiva effekter Information EU-projekt Förvaltnings- och bolagsspecifika analyser

Analys av kommunkoncernens sårbarhet och anpassningsbehov Höjda havsnivåer? Andra översvämningsrisker Avledning av dagvatten Ras och skredrisker Skador på infrastruktur Störningar och risker för samhällsviktiga funktioner Skador på vägar Mobilisering av markföroreningar och andra föroreningsrisker Vattenmiljö och vattenkvalitet Hälsofrågor smittspridning, värmeböljor, behov av komfortkyla, etc Fukt och mögel Frostsprängning Torka - skogsbränder, bevattningsbehov, mm Driftsfrågor Planeringsfrågor etc Foto Sundsvalls Tidning

Sveriges medelnederbörd ökar Och kommer att fortsätta att öka, främst under vintermånaderna

Frekvensen extrema skyfall ser ut att öka redan idag Diagram från SMHI. Varje stapel i diagrammet visar antalet extrema skyfall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige. För att räknas krävs minst 90 mm (dygn) över ytan minst 1000 km 2 och att nederbörden registreras i en officiell nederbördsmätare.

Stora översvämningar inte säkert att det blir värre i Sundsvall Risken för sensommar- och höstöversvämningar ökar, men vårfloden minskar framför allt längre fram i scenarierna Forskningssamarbete med SMHI om successiva flödesförändringar i Selångersån Ett nivåövervakningsoch prognossystem byggs Med nyare och fler klimatmodeller än i Klimat- och sårbarhetsutredningen

Dagvatten Ansvarsfrågor Kända sårbarheter Avrinning av intensivare nederbörd samarbete med E4 och Sweco Mogatan 27 augusti 2001 Foto Sundsvalls tidning Risken för plötsliga och lokala översvämningar ökar regnskurarna blir kraftfullare (i Sundsvall gäller det främst under sensommaren och hösten)

Selångersån Inventering av kända sårbarheter och erfarenheter i GIS-miljö E Haga Teckenförklaring Källaröversvämning Översvämning Granlo Håkanstå Norra stadsberget Skönsberg Ortviken Nacksta Norrmalm Sundsvall Västermalm Stenstaden Sallyhill Södermalm Sidsjö Östermalm Skönsmon Mårtensro Böle 0 500 1 000 1 500 2 000 m

Ras och skred Vi utreder 4 typfall/pilotområden Genomför en geoteknisk utredning med klassiska beräkningsgrunder Gör om utredningen med nya ingångsdata från klimatscenarier Bedömer vad det har för konsekvenser för övriga riskområden Dokumentera i bland annat GIS

Delta Commissions (Holland) resultat om höjningar av havets nivå 0,65 till 1,3 m till 2100 2,0 till 4,0 m till 2200 Omräknat till oss (med bland annat hänsyn till landhöjningen): Från en någon decimeters sänkning till närmare 0,5 m höjning till 2100 Från knappt 0,5 till drygt 2 m till 2200

Vi har genomfört en laserskanning för bättre höjddata i Sundsvall och längs Selångersån

En återställning av havets nivå till 1930/40 - talet

Framtagande av en långsiktlig strategi för att hantera risker för nivåförändringar i havet

Hälsofrågor Värmeböljor Fukt och mögel Smittspridning Luftkvalitet Vattenkvalitet

Dricksvattenkvalitet Förändrad ytvattenkvalitet påverkar grundvattensystemen (med infiltration av ytvatten som bas i grundvattenbildningen) Ökande föroreningsrisker vid skyfall (kemiska och mikrobiella) Infiltration av ytvatten Grundvattentäkt Ökat humusinnehåll i ytvatten (Humus är nedbrytningsprodukter från växter) Mer humus vid infiltration ökar syreförbrukningen i grundvattensystem, med till exempel ökande järn- /manganhalter som följd.

Miljörisker klimatförändringar kan öka vissa spridningsrisker

I medeltal sjunkande markvattenhalter under främst våren samt juni/juli Risken för svårare torkor ökar i juni och juli Markvattenhalternas medelförändring i % Resultat från 6 olika klimatmodeller Foto Räddningstjänsten, Ånge

Krisberedskap exempelvis hemtjänsten måste fram i alla väder

Bolags och förvaltningsspecifika analyser Exemplet fastigheter identifierade problemställningar att hantera Mer frekvent med slagregn Nollpassager ökar i antal => halkbekämpning blir klart dyrare Nollpassager ökar i antal => risk för frostsprängning av murverk och putsade fasader Mer vinternederbörd, risk för höga taklaster (fuktig snö, kanske rent utav regn i snö) Höga daggpunktstemperaturer på sensommaren? Kondens - fukt-/mögelproblematik Skyfall - Vattenavledning på tomter och tomters topografi Ökat kylbehov Steg 1: Solavskärmning + korrigera dumheter med varma luftintag o dyl Steg 2: Miljövänlig kyla (bortom år 2040?) Mer värmeböljor? Tuffare torrperioder sliter sannolikt mer på träkonstruktioner Fuktigare och längre höstar kanske sliter mer på träkonstruktioner Skyfall kan kanske förorsaka kollaps av platta tak där vattenavbördningen inte fungerar riktigt bra Tjälproblemen kanske ökar p g a mer vatten i marken med ökat portryck som följd Dock måste framhållas att: Uppvärmningskostnaden kommer att minska minskningen behövs för att finansiera problemen noterade ovan.

Projektinformation Hemsida Broschyr Förhandsrapporter/rapporter Informationsfilm Facebook Föreläsningar Viktigt med samverkan med andra projekt

Erfarenheter

En viktig framgångsfaktor för projektet är också samarbeten med andra projekt. E4-Sundsvall RSA-projekt, Räddningstjänsten Varumärke Sundsvalls Kommun SAMT Övningsprojekt, Räddningstjänsten och länsstyrelsen Norra och södra kajen, projektgrupper Kajrenovering-SBK Kommande ÖP-arbete Klimatanpassning i andra kommuner Utvecklingsprojekt - avledning av nederbörd i urbana miljöer på SWECO Klimatforskning på SMHI

Att finansiera klimatanpassningen åren framöver En del av vår klimatanpassning går säkert att göra inom ramen för normalt underhåll, reinvesteringar eller nyinvesteringar Men då måste vi med kunskap börja göra rätt redan idag Om vi hanterar hotbilderna kan vi också planera för möjligheterna Och vi ska se de nya möjligheterna som kan finnas i ett förändrat klimat

Exemplet Ringen att arbeta med en vision Visionen Ringen ritades 1995 och då var bilden ca 35 % sann. 15 år senare har bilden blivit 85 % sann, genom att visionen har funnits med vid normala reinvesteringar och underhållsåtgärder Ringen är ett system för reservvattenförsörjning på vattenledningsnätet i Sundsvall

Annat exempel Konsekvent långsiktig minskning av det fossila beroendet Successiv konvertering till fjärrvärme Strukturerat energispararbete Hög målsättning avseende energieffektiv utformning vid ny-, om- och tillbyggnad

Visionen är att Sundsvall ska bli safe for climate change impact och vara en attraktiv stad i framtiden Projekt Klimatanpassa Sundsvall ska ge underlag Och vi har sannolikt goda förutsättningar

och vi ska inte hamna bland de dåliga exemplen, som idag visas i olika föreläsningar runt omkring i landet Nybyggda hus i Kalmar som är svåra att skydda mot framtida höjningar i havet Nybyggda hus på mark med risk för översvämning i Karlstad

Lennart Olsson - Delprojektledare Klimatanpassa Sundsvall Havets nivå - Fastighetschef Sundsvalls Kommun Övriga uppdrag: - Ordförande i Kommunaltekniska Föreningens Kommitté för bygg- och förvaltningsfrågor - Medlem i Redaktionsrådet för Stadsbyggnad - Ledamot i SVR:s Regionala Styrelse - Ledamot Styrgrupp Projekt inom SKL:s Utvecklingsfond Bakgrund: Civilingenjör Väg & Vatten Chalmers Kompletterad med ekonomi, administration, juridik, management, energi, projektledning, entreprenadjuridik mm Projektör, entreprenör, projektledare, fastighetschef, regionchef, teknisk chef Fastighetschef, Sundsvalls Kommun

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (drygt 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning (Ansvarig utredare för dricksvattenfrågor, 06/07) - Klimatkonsekvens-utredning på SGU - Referensgrupp för Klimatportalen - SAMVA - Styrgrupp Chalmers vattenforskning Examen hydrogeologi, Uppsala Universitet. Kompletterat med meteorologi / klimatologi, Uppsala Universitet Entreprenör / brunnsborrare / hydrogeolog, Sven Andersson AB Hydrogeolog / dammkontrollant, Geoprojektering AB Vatten- och miljökonsult / kontorschef, VBB Viak Produktionschef, Sundsvall Vatten