^ O Skandinaviska Enskilda Banken o I.. '?'ii Arsredovisnittg w91 a.,ts 1,.t't\"' L. L.'.,," I. \ 2 ',.,.,,.:,r,rlljl xey l,
trnneh&trl 1994 i sammandrag Resultat och nyckeltal llll dklitrds4rrrd Den ekonomiska utvecklingen Organisation, mai och strategi Division S-E-Banken Division Enskilda Diiigentia Koncerngemensamma f unktioner S-E-Bankskoncernens medarbetare 1 2 5 7 8 T4 20 22 ZJ Resultatrikning Mkr 1991 1993 Intiikter Omkostnader Resultat fiire kreditf iirluster Kreditforluster * t7 170 1875V 8427 7911, 8743 10846 5159 70167 Resultat fdre siirskild nedskrianing art fnstiglrcter " 3584 679 F 6rc alt ningsb er iit t els e Finansiell koncernoversikt S-E-Banksaktien.A 34-36 Redovisningsprinciper Definitioner 39 Resultat- och balansriikningar med noter 40 Forslag till vinstdisposition 50 Revisionsberiittelse 60 LAngtidsoversikter Styrelse, Ied ande befattningshavare och revisorer Adresser Kallelse till bolagsstiimman Ekonomisk inforrnation frin Skandinaviska Enskilda Banken L995 Bokslutsmeddelande 16 februari Arsredovisning borjan av april Bolagsstiimma 25 aprii DelArsrapport januari - mars 25 april DelArsrapport januari - juni 22 augttsh DelArsrapport januari - september 2 november Redovisningar och rapporter kan bestiillas fran Koncernstab lnformatiory Skandinaviska Enskilda Banken, 106 40 Stockholm. 6I 62 64 Siirskild nedskrivning av fastigheter: kreditfcirluster " Riirelseresultat Redovisat resultat Nyckeltal Placeringsmarginai, % Riintabiiitet pi eget kapital efter schablonskatt, % Avkastning pi riskvdgda dllgangar fore siirskild nedskrivning, % ftrtlikter/kostnader exkl kreditjdrluster Kapitaltiicknin gs gr ad, ok Primiirkapitalrelation, % KreditfcirlustnivA, % Rcirelseresultat per aktie efter schablonskatt, kr Nettovinst per aktie, kr Utdelning per aktie, kr Balansomslutning, miljarder kronor Antal anstiillda, medeltal * Senotsidan{0 ** fdre respektive ejter siirskild nedskrivning *** Edigt styrelsens fdrslag 4 163-70't 679 211 1,172, 7,99 2,09 11,0 / -2,2 *" 2,6 1,35 A,22 2,04 2,37 L4,2 13,0 8,8 8,0 1.,65 /3,A2 ** 2,94 4:82/4:78'* 7:64 0:52 3;71 1:50 *** 0:0 411,1 448,3 9 6U 9953
r' Skan dinaa iska Enskil da B anken o Arsredoaisning 7994 Kort om S-E-Bankskoncernen I bdrjan av 7994 avyttras tre av FinansSkandics dotterbolag _ Vendax, SkandicBilfinans och Nordic Finans. Under viiren och sommaren siiljs Banque scandinave en suisse i Gendve och scandinavian Pacific Limited i sydney. vid arsskiftet s2iljs bankens engelska hypoteksbolag Mortgage Trust :9.94/9? Limited. under sommaren forvarvar s-e-banken kortfciretaget Diners Club Nordic. under hcisten startas sesam Telefonbanken med fuil bankservice dygnet runt under alla Srets dagar. ' -. Mot slutet av aret etableras en filial i oslo for division Enskildas kunder. I borjan av 7995 cippnas en motsvarande firial i Hersingfors. I februari 1995 fattar styrelsen beslut om att skriva ned fastighetsinnehavet i Diligentia samt fastighetsrelaterade tillgangar planerade for intag i Diligentia r-rnder 1995 med 4,3 miljarder kronor ibokslutet fcir 1994. Nedskrivningen skall ses mot bakgrund av att banken avser aweckla iigandet i Diligentia inom ett a tv6 Ar. @) S<anOinaviska Enskitda Banken
bka\dt\avrsre ENSKlLn,q BaNKE\ Till aktie agarna T) l\. esultdtutvecklingen for S_E_Banks_ kun.".nen 1ss4 berodde i huvudsak p6 foljande faktorer: det ekonomiska liiget i Sverige, den hardnande konkurrensen, vara egna marknadssatsningar samt det strate_ giska beslutet att scika aweckla fastighets_ innehavet i Diligentia tidigare dn vad som fcirur planerats. Aterheimtningen i den svenska ekonomin under 1994 bidrog till att koncernens kredit_ fcirluster halverades. Men samtidigt medforde den svaga hemmamarknadskonjunkturen i kombination med det hoga r;inteiiiget att utlaningsvolymen minskade och att fastighets_ marknaden inte repade sig i den takt vi r;iknade med i borjan av 1994. Dessutom ledde de stigande langrlintorna tiil att v;irdet pa bankens investmentportfolj foll. Sammantaget blev 1994 AndA ett gott Ar for S-E-Bankskoncernen med en forbdttring av det med 1993 jiimforbara resultatet pa ndrmare 3 miljarder kronor. orbatfingen berodde dock hett pi E ' I de sjunkande kreditforlusterna, som minskade snabbare dn ber2iknat, och betydande realisationsvinster. Den ordinarie intj;iningsformagan utvecklades inte lika positivt. Det berodde - utciver den minskade utlaningsvolymen - pa att den hardnande konkurrensen pa bankmarknaden ledde till krympande rdntemarginaler, framfcir ailt p6 inlaningen. Vid utgangen av Aret var skillnaden melian moderbankens genomsnittliga in- och utianingsriintor 4,2 procent- tva procentenheter ldgre dn tvi 3r tidigare. Okad konkurrens och vikande marginaler priiglade ocksa valutahandein, diir intiikterna sjcink fr6n en mvcket hog niv6 1993. I ett internationellt perspektiv dr dock var bankgrupps intj;iningsformaga god. Att kostnaderna steg med s6 mycket som 6,5 procent berodde till stor del p6 vara marknadsinvesteringar under Aret: Curt G Olsson och Bjdrn Saedberg. Vi oppnade filialer i Oslo och Helsingfors som ett ied i var ambition att vara den ledande bankpartnern till storforetagen i Norden.. Vi startade Sesam, Sveriges fdrsta dygnet runt-6ppna teiefonbank med full bankservice, for att bredda var kundbas och okade oppet_ hailandetiden pa manga av vara kontor.. Vi tidigarelade nyanstallningen av dver 300 akademiker som en del i var satsning pa att hoja kompetensen i koncernen. o Vi forvdrvade Diners Club Nordic. Kostnadsokningen kan saledes tiil stor del forklaras av nysatsning ar fijlr att stdrka var konkurrenskraft och cjka vara affiirsmojligheter. Vi kommer nu att arbeta h6rt fdr att fortsatt rationaiisera och effektivisera den dagliga verksamheten.,1.fl ti koncernen, trots den kraftiga forb;tt_ ringen iiimfort med lqq3, redovisar ett rorelseresultatpa -200 Mkr beror pa den siirskiida fastighetsnedskrivningen pa 4,3 miljarder kronor som gjordes i bokslutet f6r 7994. Bakgrunden dr denna:
Under finanskrisen och tiden ndrmast diirefter fanns inte nagon fungerande fastighetsmarknad. Vi riiknade dlirfor med att fastighetsinnehavet i Diligentia inte skulle kunna awecklas pa rimliga villkor forrlin pa sju d tio Ars sikt. Detta medforde att {astigheterna i huvudsak vdrderades till sina langsiktigt bedomda marknadsvdrden. Ndr nu fastighetsmarknaden visar tecken pa stabilisering och cikad aktivitet - och tillstrcimningen av nya pantfastigheter avtagit - har styrelsen beslutat satsa pa en snabbare aweckling av fastighetsiigandet. Eftersom avsikten nu dr att avskilja Diligentia inom ett ) tva Ar blir den naturliga konsekvensen att det befintliga bestandet vdrderas till sina bedcimda aktueila marknadsvdrden. Samma sak gdller for de fastighetsrelaterade tillgangar som tas in i Diligentia i borjan av L995. Vi dr overtygade om att en snar aweckling av bankens fastighetsengagemang 5r till fordel savdl fcir banken och dess 2igare som for Diligentia. For banken eir det viktigt att kunna iigna all kraft At bankverksamheten. For Diligentia Ar det viktigt att bli av med "banksmittan". Som bankiigt bolag omfattas Diligentia niimligen av bankrorelselagen och har ddrfor inte mojlighet att fungera som ett vanligt fastighetsbolag, vilket bland annat innebdr att bolaget inte far kopa eller byta fastigheter fcir att foriidla bestandet. PA vilket siitt fastighetsdgandet skail awecklas Ar dnnu inte bestdmt, men vi kommer naturligtvis att valja det alternativ som Ar det mest gynnsamma for bankens aktiedgare och samtidigt ger en god grund for Diligentias framtida utveckling. "n fortsatta minskningen av koncernens T-1 I-l utlening under l9q4 var delvis planerad. Avminskningen pa 40 miljarder beror en tredjedel pa forsiiljning av enheter vilkas verksamhet ligger utanfor var egentliga kdrnverksamhet. Ndstan lika mycket hanfor sig till kreditforluster och overtagna panter. Den resterande tredjedelen utgcirs av den egentliga utlaningsminskningen, som frdmst beror pa att foretagen lost sina valutalan. Minskningen planade ut mot slutet av 1994 - och vi tror p6 en dkning under andra halvaret i Ar. Samtidigt som laneportfoljen krympt har kvaliteten pa tillgangarna forbiittrats. De osakra fordringarnas andel av utlaningen har sjunkit markant. I kombination med den omfattande nyemissionen 1993 har de senaste Arens bantning, fcireindring och forddling av tillgangssidan ocksa medfort patagliga fcirstiirkningar av savdl likviditet som kapitalsituation. Med en kapital, tackning ph 14,2 procent och en primdrkapitalrelation pa 8,8 procent rir bankgruppen i dag vlil kapitaliserad. Siirskilt den hoga primiirkapitalrelationen dr av stor betydelse, bade fcir att stdrka vir stdllning som motpart i affdrerna med vara stora foretagskunder och for att forbuittra bankens rating och ddrmed <ika finansieringsalternativen pa kapitalmarknaderna. Under 1991 och1992 sdnktes S-E-Bankens - och andra svenska bankers - kreditbetyg i omgangar av de internationella ratinginstituten. Utvecklingen vande i slutet av 1993, da Bank- Watch hojde bankens s k individuella rating (d v s utan hiinsyn till den statliga garantin). Under 1994 foljde IBCA efter. Naturligtvis siktar vi mot att Ater fa en hcig rating, men vi ;ir medvetna om att det kommer att ta tid - siirskilt som bedcimningen av svenska banker starkt paverkas av Sveriges anstrdngda finansiella lzige och rating. 6r amtidigt som balansomslutningen minskal ) nur- utft."rnu utantcir balansrdkningen expanderat, friimst till foljd av den kraftigt cikade handeln med s k derivatinstrument. Den snabba volymtillvdxten fcir derivatprodukterna, som tillkommit fcir att reducera riskerna i kundernas - och bankernas - positioner i underliggande
Sx,qt DT\AVrsr,q ENSK rlne B,cNKEN Till nktieiignrna vdrden, t ex rdntor och valuto4, har viickt stor oro pa manga hall. Men riskerna i derivathandeln skiljer sig i princip inte fran riskerna i kreditgivning elier ovriga finansiella operationer. Ett medvetet - och kontrollerat - risktagande utgor en naturlig del av all bankverksamhet och dr en viktig intaktska[a fcir bankerna. Inom S-E-Bankskoncernen arbetar vi kontinuerligt med att utveckla och forfina systemen for att mlita och kontrollera alla olika risker som uppstar i denna verksamhet. Det fortjiinar ocksa att ndmnas att var motpartsrisk inte alls okat i samma omfattning som volymerna. Den akuta krisen for de svenska bankerna eir visserligen civer, men orosmoln hlirrcirande fran svensk ekonomi och statens uppianingsbehov och utmaningar i den hardnande konkurrensen saknas inte. 6r -E-Bankskoncernen star emellertid viil \ lj rustad. Vi har vara traditionella styrkefaktorer - en god kundbas som bland annat bygger pa langvariga och omfattande kontakter med storfciretagen, en stark stiillning och hciga marknadsandeiar inom bland annat rdnte-, valuta- och aktiehandel, investment bankingtjdnster, betalningar och fcirmcigenhetsforvaltning (fonder, forsakring, depaservice etc). Vi har diirmed en hcig andel provisionsbaserade intiiktel, vilket gor oss relativt sett mindre beroende av rdntenettots utveckling. Vi har byggt upp en organisation, ddr tjiinsterna anpassas till - och i manga fall skriiddarsys for - olika kundgruppers behov. Vi har en kunnig och viilutbildad medarbetarstab - och satsar h6rt pa att hoja kompetensen ytterligare. Vi har en finansiell styrka som ger tillv2ixtpotential och siikerhetsmarginal. Styrelsens ordforande Stockholm i februari 1995 o. > /h-- Jr-"t- (_/- 7 Biorn Svedberg I Verkstlillande direktor och koncernchef
Den ekonomiska utvecklingen 1994 kiinnetecknades av stor dramatik. Efter tre Ars fall vdnde den svenska ekonomin uppat igen, men storre delen av hemmamarknaden slapade fortfarande efter. Rdntorna steg kraftigt, forst de langa och ddrefter de korta. Riksbanken borjade strama At penningpolitiken. Kronan forsvagades forst - och stdrktes ddrefter. Budgetunderskottet och statsskulden stod i centrum fcir Arets valrorelse, som resulterade i regeringsskifte. Och Sverige folkomrostade fram ett Ta till EU. Konjunkturen Mellan 1991 och 1993 f6ll den svenska bruttonationalprodukten med 5 procent. Det var forsta gangen sedan 1800-talet som svensk produktion minskat tre Ar i rad. 1994 vdnde ekonomin uppat och BNP steg med 2,1 procent. Tillvdxten var dock extremt ojiimnt fordelad: r Mer dn hela tillviixten kom fran exportsektorn, som gynnades av 1992 och 1993 Ars kraftiga valutadepreciering. Exporten vdxte med 12 procent och bytesbalansen slog om fran ett stort underskott till ett litet overskott.. Hemmamarknaden stod emellertid still. Den offentliga sektorns finansiella problem medforde en fortsatt Atstramning; den offentliga verksamheten minskade under 1994. Den privata konsumtionen okade svagt. Visserligen viixte industrins investeringar, men det formadde inte veiga upp en fortsatt nedgang av byggandet, varfor bruttoinvesteringarna fortsatte att falla. Den totala arbetslcjsheten lag kvar pa hog niva - 13 procent. Samtidigt medfcirde det svaga inhemska efterfragetrycket att inflationen pressades tillbaka och konsumentprisindex steg med endast 2,3 procent. Under andra halvaret syntes emellertid tecken pa att inflationstrycket borjade stiga; kapacitetsutnyttjandet steg och producentpriserna borjade rcira sig uppat. o En internationell uppgang foljde pa den amerikanska centralbankens, Federal Reserve, beslut att bcirja hoja sina styrrdntor. Stigande rdntor utlciste en vag av obligationsforsdljninga4 vilket drev upp rdntorna dnnu mer. r Att de svenska rdntorna steg mer dn andra ldnders berodde delvis pa den politiska osdkerheten under Arets forsta del, infor savdl riksdagsvalet som folkomrcistningen om EU. Niir liiget klarnade minskade osdkerheten, och rdntorna stabiliserades.. En annan orsak var de svaga svenska statsfinanserna/ som under Aret allt mer kom i fokus for anaiytikernas uppmdrksamhet. Sveriges kreditvdrdighet forsdmrades, och farhagor om framtida inflationsproblem bcirjade sprida sig. Valet medfcirde att kraftfulla saneringsatgdrder drojde, vilket spddde pa placerarnas skepsis. Under hosten gjordes betydande insatse4, men eftersom de foretriidesvis utgjordes av skattehojningar och inte av utgiftsnedskiirningar blev den rdnteddmpande effekten inledningsvis ganska mattlig. o Den svenska penningmarknaden lir liten, internationellt sett, och kdnnetecknades under 1994 av stor volatilitet. Det gjorde att placerarna kriivde en extra riskpremie for att halla svenska statspapper. Samma faktorer skapade under Aret likartade rorelser for den svenska kronan. Under varen fluktuerade kronkursen, medan sommaren innebar en relativt kraftig forsvagning. Kronan fcill med ndrmare 10 procent mot de viktigaste konkurrentldndernas valutor; ecuindex steg fran 119 i februarr Rdnteutveckling i Sverige MSnaclsgenomsnitt, procent Kronan och rdntorna Medan 1993 innebar fallande rdntoq, kom 1994 att medfcira en kraftig riinteuppgang. Den 1O-Ariga obligationsriintan lag i januari strax under 7 procent. I febmari borjade en skarp uppgang, som inte brots forriin mot slutet av augusti, pa nivan 12,5 procent. Diirefter sjc;nk obligationsrdntan tillbaka nagot, och vid slutet av Aret lag den pa 11 procent. Riintedifferensen mot Tyskland, som i bcirjan av Aret uppgick till cirka 100 punkter, nadde toppnivan 450 i augusti - och var vid Arsskiftet cirka 325. Orsakerna till riinteuppgangen var flera: 16 12 1991 1992 1993 1994
SKANDrNAVrsrn ENSKTLoa BeNKEN D en ekonomiskn utaecklingen till som hogst 131 i augusti. Diirefter skedde en viss stablllserlng, och mot slutet av Aret var kronan tillbaka pa ungefdr samma niva som vid Arets borjan. Denna utveckling, tillsammans med vdndningen i konjunkturen, foranledde riksbanken att under Aret borja strama At peruringpolitiken. Under,vAren, d6 inflationen var 1Ag, fortsatte riksbanken att sdnka sina styrriintor. Samtidigt lades r;intestyrningssystemet om; marginalrdntan ersattes med en repordnta inom en korridor med in- och utlaningsriinta som golv respektive tak. Marginalriintan/repordntan sjonk fran 8 procent i bcirian av Aret till som Iagst 6,92 procent under sommaren. Signaler om stigande inflationsfcirvzintningar - inte minst pa grund av den fallande kronan - gjorde att riksbanken i augusti borjade hoja sin styrrdnta. Under sensommaren och hosten genomfcirde riksbanken tre repordntehcijningar. Vid Arsslutet lag reporiintan pa 7,6 procent och tendensen var fortsatt uppatriktad. Biirsen I normala fall skulle kraftiga rlintestegringar medfora borsfall. SA blev det inte. Den svenska bcirsen var i stort sett ofcirlindra d under.1994. Efter en uppgang under Arets forsta manad, foll index med ndrmare 25 procent mellan februari och juli. Dlirefter skedde en Aterhiimtning och andra halvaret blev volatilt, med en slutniva som IAg strax river Arets ingangsniva. Samtidigt nlira nog fordubblades borsomsiitfningen tlll 659 miljarder kronor. TvA faktorer hcill borsen uppe - de kraftiga vinstcikningarna i exportindustrin och ett stort inflode fran utliindska kopare. Niistan en fjdrdedel av kapitalet pa Stockholmsbcirsen lag vid Arsskiftet i utliindska hander. De branscher som attraherat utldnningarna mest - framfor allt verkstadsindustrin - Ar ocks6 de som gatt beist. Hcijda r;intor medforde att bank- och forsakrinqsaktier foll. Framtidsutsikter Den svenska ekonomin dr nu inne i en uppgang. Industriproduktionen vdxer fortfarande till foljd av god konkurrenskraft, inte minst genom den IAga kronkursen. Under 1995 finns forutsiitfningar for att uppgangen skall fa en bredare bas och diirmed dven hemmasektorn kunna vdxa. UppgAngen blir dock inte problemfri. Finanspolitiska ingrepp fcir att pressa tillbaka underskottet i statsfinanserna gcir att kcipkraften och den privata konsumtionen faller. Stora skattehcijningar riskerar att driva upp priser och kostnader. Obligationsrdntorna riskerar dlirfoa dven om de kan falla nagot, att ligga kvar pa en samhiillsekonomiskt alltfor hog niva dven under 1995. Riksbanken liir fortsiitta att strama 6t penningpolitiken for att pressa tillbaka inflationen, vilket hcijer den korta rdntan. Avkashringskurvan blir ddrfcir plattare. EU-medlemskapet innebar att konkurrensen skdrps frir den tidigare skyddade finansiella sektorn. Svensk ekonomi dr ddrmed tudelad dvenl991, med en snabbt expanderande exportindustri A ena sidan och en tillbakapressad hemmamarknad A den andra. Budgetunderskottet bcirjar minska, men omvdrldens misstro mot Sverige dr fortfarande stor. Riskerna for bakslag lir alltjlimt betydande. ':?t"jffi i Jll:""', ffil': ";,UlI" 130.""13i1"",1?&"#':lnn* 125 12 124 110 105 1 991 1992 1993 1994 r00 Ecu ndex u F M A I \ I J. A S o N D
S-E-Bankskoncernens mel, strategi, organisation och marknadsandelar Bankgruppens uerksomhet iir uppdelad pd tud marknadsorienterade diaisioner - S-E-Banken (priuatpersoner samt minrlre och medelstora fdretag) och Enskilda (storftretag, institutioner och banker). Fastigheter och iiariga panter som tagits daer i bankgruppen fdrualtas aa underkoncernen Diligentia. Ansuaret fdr koncernens kredit- och portfbljpolitik ligger i en siirskild kreditorganisntion. Trensury har det dzsergripande ansuaret fdr styrningen aa likaiditets-, aaluta- och riinterisker samt koncernens egen finansiering. - fr"oitkommitt6er Mdt Att asra Saeriges biista bankft)r priaatpersoner och fdretag snmt d.en ledande internationelln merchant banken med nordisk bas. o Att aara den ldnsammaste ffirsbanken i Saerige med en auknstning pd det egna kapitalet som atil kompenserar fdr inflation samt industriell och finansiell risk. Strategi Tydlig segmentering nu olikn kundgrupper.. Differentierat produktutbud, anpassat till kundernas behoa.. Satsning pfr seraice och ijknd kompetens. c Fortsatt satsning pfr Norden fdr att bredda hemmamarknaden.. Bibehdllande na en god likaiditet i balansriikningen. t Fortsstt utaeckling aa riskhanterings- och ekonomistyrningssystemen med betoning pfr kla sificering o ch priss iittning aa riskerna. Okad ko stnadseffektiait et. S-E-Bankskoncern ens marknadsandelar 1994 1993 Inlining HushAllsinlAning UtlAning HushAllsutlAning E^'. i fa--^ lk i* ^ Privatobligationer Livf orszikringspremier *) Aktiehandel Valutahandel Internationella betalningar Obligationshandel (sox) *) Nya premier 77,5 79,0 72,7 72,4 14,r 15,3 q l 0 q 25 27 76,6 11,8 77,0 27;4 12,2 11,8 35-40 35-40 50-55 50-55 29,8 23I
Srnr,l DtNAVrsxa ENSK rloe BnNKEN Division S-E-Banken MdI Saeriges biista bankfiir priaatpersoner, mindre och medelstors ftiretag samt kommuner.. Uthdllig ltjnsamhet och hdg kapitalaokastning.. St\rre andel ndjda kunder iin andra banker. c Branschens mest attraktiaa arbetsgiaare. Strategi Segmentering oa kunderna. o Dffirentiering aa produkter och tjiinster. o Decentraliserad, kundorienterad organisation.. specialisering au kontorsniitet. Organisation Diaision S-E-Banken tir indelnd i sex geografiska regioner med ett totalt ffirs- och marknadsansaar inom sina respektiae omrfrden. Vid utgfrngen aa Tgg4hade S-E-Banken 303 kontor. Ett dr tidigare uar jiimfdrbart antal kontor 308. Ansuaret fdr produktion, utueckling och mnrknndsfdring aa diaisionens produkter och tjiinster uilar pd Marknad t Processer med fem huaudfunktioner: Fdretngsmarknad, Priaotmarknad ssmt Betalnings-, Vtirdepappers- och Finansieringsprocesser. Till diuisionen hiir ocksde suenska dotterbolagen S-E-Banken BoLfin (tidigare Saensk Fnstighetskredit), FinansSkandic, S-E-Banken Fonder, S-E-Banken Ftirsiikring, Arsenalen_ Gnrnisonen och S-E-Banken Fastigheter samt tud enheter med dotterbolagsstntus - S-E-Banken Kort med Eurocqrd och nyfi)rarirande Diners Club Nordic snmt S-E-Bnnken Custody Seraice. Dessutom ingdr den priuatmarknadsinriktnde dotterbanken S-E-Banken Luxembourg. H d s t en 199 4 kompl e t t er ades S - E - B ankens t r n dit ionella b nnka erks amh e t me d Sesqm Telefonbanken, som utgdr en sjlilasttindig enhet inom cliaisionen. Diaision s-e-banken hode aid utgdngen ao 1994 cirka 7 300 nnstiilldn.
Llnder 7994 handlade bankeni annonskampanjer bland annat om prioatobligationer och ONLlNE-tjiinster, das Bank pd Telefon, bankkort, girotjiinster och balanskonto. S-E-Banken BoLdn informerade om sin nya bonus ftr trogna kunder. Nya vdgar fiir att miita iikad konkurrens Konkurrensen pa den svenska marknaden for s k retail banking, dvs banktjiinster fcir privatpersoner samt mindre och medelstora fciretag, skdrptes markant under 1994. Visserligen avreglerades den svenska kreditmarknaden redan i mitten av 1980-talet, men den okade konkurrensen i avregleringens spar absorberades i stor utstriickning av de kraftiga volymcikningarna under 1980-talets andra hiilft. Den diirpa foljande finanskrisen medforde ocksa att utvecklingen mot en hardare konkurrens fordrojdes. Men med krisen overstanden och med okade mojligheter for nya aktrirer att etablera sig pa bankmarknaden dr nu situationen en helt annan: o De traditionella bankerna har till foljd av bankkrisen trimmat sina organisationer och utvecklat delvis nya strategier.. En rad nya foretag har givit sig in pa bankmarknaden, diir de ofta koncentrerar sigpd en viss tjiinst, t ex inlaning eller bostadsfinansiering, och forsciker attrahera de intressantaste kunderna i respektive kundgrupp. o Den europeiska integrationen har redan i och med EES-avtalet inneburit att praktiskt taget alla hinder for utldndska banketableringar i Sverige, liksom for kapitalrorelser civer grdnserna, forsvunnit. S-E-Bankens styrka i denna nya marknad dr det breda utbudet, mojligheten att erbjuda kunderna produkter och tjiinster pa samtliga omraden. For att mdta den hardnande konkurrensen satsar banken ocksa alltmer pa kvalitet och service, bland annat i form av leingre oppethallandetider, utokad radgivning samt snabbare hantering av drenden. Vid utg6ngen av 1,994 hade 39 av bankens 303 kontor oppet till klockan 18.00 fem dagar i veckan. Under 6ret fick banken 280 nya ridgivare och fciretagsansvariga. Fcir att skapa mer tid fcir kunden fortsatte ocksa arbetet med att forenkla och forbiittra arbetsprocesserna. Ett nytt inslag iir att miljoaspekterna fatt stcirre vikt dn tidigare. Under 1995 skall banken bland annat ta fram en miljopolicy och genomfcira en miljoinventering av den egna verksamheten.
S<aNDrNAVrsre ENSKTLoa BaNKEN Diaision S-E-Bnnken Att utveckla nya distributionsformer nodvandigt i den nya konkurrenssituationen. dr ocksa Historiskt har de svenska bankerna huvudsakligen salt sina tjdnster via kontorsndtet. Men med forbiittrade telekommunikationer och liittillgiingligare, billigare teknik har det pa senare tid skapats mcijlighet att marknadsfcira och distribuera banktjdnster via nya kanaler - telefon, persondatorer, bankomater/automater butiksterminaler. och Fullservice dygnet runt S-E-Banken, som under flera Ar erbjudit sina kunder automatiserade telefontjainster, startade under hcisten 1994 en bemannad telefonbank for privatpersone4 Sesam Telefonbanken, med fult bankservice 24 timmar om dygnet, 365 dagar om Aret. Sesam Telefonbanken dr en fristaende enhet inom S-E-Bankskoncernen med eget resultatoch kundansvar och egen identitet. Den nya banken, som i princip har alla de privatmarknadstjdnster som erbjuds i traditionella banke4, vdnder sig frdmst till det vdxande antalet mdnniskor som anser sig inte ha tid, lust eller mojlighet att besoka ett bankkontor. Eftersom Sesam gar att na via telefon dygnet mnt under Arets alla dagar kan kunderna gora sina bankaffiirer ndr det passar dem bdst - var de dn befinner sig. Piaatmarknaden S-E-Banken har cirka 1,8 miljoner privatkunde4 som tillsammans star fcir 36 procent av koncernens inlaning och 27 procent av dess utlaning. Under Aret tappade banken en procent i marknadsandel pa utlaningen till privatpersone4, medan andelen av bankernas hushallsinlaning dkade nagot p& en vdxande marknad. Utl&ningsminskningen skali detvis ses mot bakgrund av bankens speciella kundstruktur. Genom att bankens kunder har hogre inkomster och fcirmogenheter dn genomsnittet har de ocks6 biittre mojligheter att amortera sina skulder dn andra. Aven inlaningen paverkas av kundstrukturen. S-E-Bankens kunder satsar en betydligt stcirre andel av sitt sparkapital i alternativa placeringsformer - aktier, fonder, obiigationer - dn genomsnittet av Sveriges bankkunder. S-E-Bankensparformer pa privatmarknaden Fciriindrins Marknads- Tn:?l'11 under 6ret andel, procent- 31 december 1994 Mdr kr Mdr kr procent enheter BankinlAning 49,3 + 2,8 72,2 *) + 0,3 Allemansspar 7,0-2,7 72,9 - I,4 Fondsparande inkl allemansfond 57,4**) - 3,8 Privatobligationer I5,2 + 9,5 Summa 122,9 + S,8 *) Exklusive mindre sparbanker **) 24,8-2,2 76,6 + 4,8 16,3-0,2 Av totalsumnan svarade aktiefonder inklusive allemans_ fonder fcir 31,9 miljarder, rhntefonder for 11,5 miljarder och blandade fonder tcir 8.0 miljarder kronor. Okad hushallsinlining For att mota den okade konkurrensen om hushallssparandet forblittrade S-E-Banken i borjan av \994 villkoren for kundernas inlaningskonton samtidigt som sortimentet forenklades. tots det vdxande intresset fcir alternativa sparformer och hardnande konkurrens pa bankmarknaden okade hushallsinlaningen i S-E-Banken med 6 procent under 1994. Eftersom banksystemets totala inlaning frin hushallen samtidigt steg med knappt 4 procent okade S-E-Bankens andel med 0,3 procentenheter. RekordAr ftir privatobligationer 1994 var ett lysande Ar pa privatobligationsmarknaden. S-E-Bankskoncernens utestaende volym av privatobligationer utgangen av 7994tlIll5,2miljarder uppgick vid kronor i nomineila tal, en okning med 164 procent jiimfort med fciregaende Arsskifte. Drygt B0 procent av volymen, 72,4 mlljarder kronor, avsag S-E-Banken BoLAns privatobligationer. PA privatobligationsmarknaden totalt, dvs inklusive Riksgiildskonto, fordubblades 10
den nominella volymen tlli91,,4 miijarder. S-E-Bankens stallning starktes avsevdrt och andelen steg fran 11,8 till 16,6 procent. 25 procent av svenska fondmarknaden Stigande rdntor och en svag utveckling pa minga internationella aktiemarknader ledde Sammantaget okade den totala premieintdkten for S-E-Banken Fcirsdkring med 29 procent till 4,6 miljarder kronor. Det individuella pensionssparandet, IPS, som introducerades under 1994, drog totalt till sig 1,9 miljarder kronor. IPS-sparandet i S-E-Banken uppgick till 130 Mkr eller 7 procent av totalen. till att den {orvaltade volymen hos S-E-Banken Fonder minskade under Aret. Vid Arsskiftet forvaltade banken cirka 51 miljarder kronor i ett 80-tal fonde{, baserade i Sverige och Luxemburg. S-E-Banken Fonder dr ddrmed en av Sveriges storsta fondforvaltare med en total marknadsandel pa 25 procent. Forsdljningen av fondandelar - framfor allt fcirsdkringsanknutna - var fortsatt hog. Okningen urholkades dock av omfattande inlosen i allemansfonderna till foljd av denveintade hojningen av realisationsvinster fuhn 12,5 till 30 procent. Under senhosten aviserades en g)mnsammare reavinstbeskattning pa 20 procent for allemansfonderna. De fonder som tilldrog sig storst intresse under Aret var SEB Vdrlden, S-E-Bankens SmAbolagsfond samt fonder kopplade tili engelsk kapitalforvaltning. 6kning fiir utliindskt pensionssparande Verksamheten i S-E-Banken Forsdkring var under 1994 huvudsakligen inriktad pa placeringsprodukter, och da frdmst sadana som siiljs via det engelska bolaget S-E-Banken Life. S-E-Bankens svenska forsiikringsboiag redovisade en nyforsiiljning pi drygt 1 miljard kronor fordelade pa 15 000 fcirsiikringar, en minskning med ungefdr en tredjedel jdmfort med 1993. Andelen av nyteckningen pa den svenska livf orszikringsmarknaden minskade diirmed med drygt 10 procentenheter till Over 100 miljarder i notariatfiirvar S-E-Bankens position som fcirmogenhetsfcirvaltare avspeglades liksom under tidigare Ar i en stor volym forvaltat kapital. Vid utgangen av Aret forvarade banken viirdepapper for over 100 miljarder i 140000 notariatdepae4, huvudsakligen for privatpersoner. Ledande pa kortprodukter S-E-Banken zir Sveriges ledande kortbolag pa savall privat- som fciretagsmarknaden. Vid utgingen av 1994 hade S-E-Banken Kort drygt L,7 miljoner utestaende kort att jdmfora med 1,3 milloner foreg5ende Srsskifte. Okningen berodde till storsta delen pa att banken under iret forviirvade Diners Club Nordic, vilket gav banken savdl en ny kundbas pa de civriga nordiska marknaderna som tre nya samarbetspartners - SAS, Statoil och NK. Genom fcirvdrvet dr S-E-Banken, tillsammans med amerikanska Citibank, den ende kortutgivare i vdrlden som har saviil VISA som Eurocard/MasterCard och Diners Club i produktsortimentet. I och med att den nya konkurrenslagen trddde ikralt 1994 var det inte ldngre mojligt for det av banken fram till november delligda Kortbetalning Servo att agera avtalspart i fragor rorande inlosen av kortnotor. Banken har diirfor bildat ett siirskilt bolag, Euroline, som blir siiljfciretagens avtalspart for kortnotor avseende VISA och MasterCard. Det nya systemet for reglering av inlosenverksamhet infors under 1995. 17 procent matt i absoluta tal. Samtidigt salde S-E-Banken Life drygt 10 000 forslikringar till ett vlirde av 2,7 mlljarder kronor, vilket motsvarar en premieokning p& 73 procent. 11
Sr.anDtN AV rsra ENsKlLoa Ba\KFN Diuision S-E-Banken Sjunkande utlaning Bankernas utlaning till de svenska hushalien sjonk fcir fj;irde Aret i rad. Den utestaende lanestocken vid Arets slut uppgick till drygt 188 miljarder, 5 procent lage An vid fciregaende Arsskifte. Eftersom minskningen for S-E-Bankens hushallsutlaning var dn storre, -13 procent, sjonk marknadsandelen med en procentenhet. Aven efterfragan pa bostadskrediter var IAg - bostadsinstitutens utestaende lan minskade med en halv procent. Fcir S-E-Banken BoLAn noterades en 2-procentig okning for villautlaningen och en 11-procentig minskning av bostadsriittskrediterna. Sammantaget innebar detta att S-E-Banken BoLAns andel av privatmarknaden cikade marginellt. For att premiera trogna kunder infordes under slutet av Aret S-E-Banken BoLAns Kund- Bonus. FormAnen, som kan innebdra upp till 0,4 procents ldgre rzintekostnadel, forutsdtter bland annat att riikningarna betalas punktligt och att kunden gar civer till manadsvis betalning via Autogiro. 31 december 199,1 Bankkrediter S-E-Bankens laneformer pi privatmarknaden Villa- och bostadsrdttskrediter (S-E-Banken BoLhn) 37,2 + 0,3 8,7 *) Exklusive mindre sparbanker Mark- Fcir;indring Forandring nads- under iret under iret andel, procent- Mdr kr Mdr kr procent enheter 20,6-3,0 10,9 -) - 1,0 + 0,1 Ftiretagsmarknaden S-E-Banken har cirka 110 000 kr-rnder bland sm6 och medelstora foretag. Dessutom har divisionen ansvar for bankens affdrer med ett antal storre fciretag, kommune4, fondkomrnissiondrs, firmor och fondforvaltare. Andelen av banksystemets in- och utlaning avseende kategorin mindre och medelstora foretag har de senaste Aren legat ph25-30 procent i snitt. Minskad inlaning iikad utlining Vid utgangen av 7994 uppgick divisionens inlaning fran fciretag, kommuner m fl till 47,1 mlljarder, en minskning med 3 procent jiimfort med f<iregaende Ar. Samtidigt hade divisionen totalt 125 miljarder i utestaende krediter till fcjretag, kommuner m fl, en cikning med 3 procent jrimfcirt med foregaende Arsskifte. Av detta svarade rena bankian for 81 miljarder (+18 procent) i form av bland annat investerings- och rorelsekrediter. Dotterbolaget S-E-Banken BoLAns utlaning till flerfamiljshus minskade med 10 procent till 35,3 miljarder kronor. Minskningen beror helt pa att S-E-Banken BoLAn under Aret salde av ett antal krediter till flerfamiljshus for cirka 4 miljarder kronor till Fulmar Mortgage Securities (No 1), Jersey. Det var fcjrsta gangen en vdrdepapperisering genom utforsiiljning av krediter till flerfamiljshus genomfcirdes pa den europeiska marknaden. 6kad efterfragan pa leasing och factoring UppgAngen i de privata investeringarna p6 den svenska marknaden under 1994ledde till en cikad nyforsdljning av FinansSkandics leasingtjiinster och en kraftigt okad efterfragan pa bolagets factoring-produkter (fakturakop och fakturabelaning). Efter Arets fors;iljning av de tre dotterbolagen Vendax, Skandic BilFinans och Nordic Finans har FinansSkandic en andel pa cirka 15 procent av den svenska leasingmarknaden. Under 1994 iniedde FinansSkandic samarbete med ett antal leverantcirer om formedline av t2
1169 tid att fiirsekra och beldna fdretasetg resurser! ;, j ;;ji,1, ; r :l 0l s.p"sanr n ',,. ain annonsel TV-reklnm och broschyrer. Under dret lansersde S-E-Banken ocksfi fd ret n,qsbt tn I d n pe n s ion sforsii k r i n go r. leasingtjdnster i samband med forsdljningen av deras produkter. Avtal tecknades frdmst med tillverkare av produkter for den grafiska industrin, medicinsk utrustning och datorer. Den okade efterfragan pa factoring-tjdnster berodde bland annat pa den kraftiga expansionen inom databranschen i Sverige under Aret. Utleningen via factoring okade med drygt 20 procent och nyfcirsdljningen med cirka 40 procent jdmfort med 1993. 560 miljarder i depiservice Vid utgangen av 7994 forvaltade S-E-Banken Custody Service cirka 560 miljarder kronor i form av svenska vdrdepapper for utlzindska investerare, utliindska vdrdepapper for svenska investerare samt inhemska vdrdepapper for svenska institut. Custody Service forsvarade sin stiillning pa de respektive produktomradena. Samtidigt medforde dock vdxande konkurrens fran bade svenska och utliindska aktorer samt minskade marginaler okade krav pa effektivitet och kundorientering. Breddad marknad fiir betalningar Bankgruppens andel av volymen inhemska bankgirobetalningar uppgar till cirka 30 procent. Drirutover utfor banken en stor volym foretagsbetalningar via telefonoverforingar och med hjelp av bankens egna system. PA betalningar till och fran Sverige dr banken marknadsledande - sammantaget har divisionerna Enskilda och S-E-Banken en andel pa 50-55 procent av det grdnsoverskridande betalflcidet. Sedan sommaren7994 har S-E-Banken, som enda svenska bank men vid sidan av Postgirot (som tidigare hade monopol pa de statliga betalningarna), ett ramavtal med Riksrevisionsverket om formedling av statens in- och utbetalningar. 13
SxanDlNAVlsra ENSKILoe BeNKEN Division Enskilda MAt Enskildas mdl iir att rtara den ledande internationella merchsnt banken med Norden som bas och att i den egenskapen:. ge sina kunder i Norden och dariga aiirlden rdd och seraice i samband med inhemska oeh intcrnationella ffier med sttjd at) banl@ns ansenlign knpitalresurser ' aara den naturlign partnern fdr bqnker och finansiella institutioner i alla deras nffiirer med Norden snmt. ge en hdg knpitalaakastning. Strategi Fijr att nfr dessa mdl i en stiindigt ijkande internationell konkurrens efterstriiaar Enskilda h gsta mdjliga professionalism inom fdljande nyckelbegrepp:. Idngsiktiga kundrelationer, dijr organisationen stdr enad i ett totalt engagemang ft)r ntt tillaarata kundernss intressen c htjgstn tekniska kompetens och professionellt lagarbete sdalil inom traditionell merchant banking som pfr nya omrfrden t sttindi7 daersyn och utdkning aa denkundnytta Enskildaknn erbjuda - genom ren1dlad rddgianing, med stiid aa bankens finansielln styrka, eller genom en kombination au dessa c sknpande aa maximal timsesidig ldnsamhet tillsammans med kunderna. Organisatian Under 1994 aaslutades omaandlingen aa diuisionen till en fullt integrerad internationell merchant bank. Vid frrsskiftet ft)renklade diaisionen sitt namn genom att slopa "Corporate" ochheter nu endast Enskilda. Enskilda iir uppbyggt kring en rad sinsemellan beroende aftiirsomrfrden, kundansuariga och geografiskn centra. Verksamheten omfattar fyra produktinriktade ffirsomrdden - Trading E Capital Markets, Inaestment Banking, Equities oeh Trade Seroices - och tre kundorganisationer; Corporate Finance ansanrar fdr relationerna med storf\retag och institutioner. Counterparty Risk Management analyserar och ansaarar for motpartsrisker. lnternational Regional Management stfrr for Enskildas kontakter med andra bsnker samt fir landriskbeaakning. Till diaisionen hiir ocks det utliindska niituerket med fitialer, dotterbolag och representantkontor i ett tjugotal liinder. Diuision Enskilda hade aid frrsskiftet cirkn 1 900 anstiillda. Counterparty Risk Management (ansvar motpartsriske0 lnternational Regional Management (kundansvar banker; ansvar ldnderrisker)
Ett tuaal ao de aktie- och obligationsemissioner, syndikerade lfin m m som Enskilda lett under iret presenterades i annonsform i saensk och internationell finanspress. Information om Enskildas tjiinster qtrids huatldsnkligen aia de kundnnsaariga, men broschyrer och annonser anaiinds ocksd fdr att beriitta om banken och dess produkter. Affiiren i centrum Under 1994 genomfcirdes en fordndring i Enskildas organisation i syfte att platta ut ledarstrukturen och diirmed uppna snabbare beslut och fcirbattrade kommunikationer mellan de olika affiirsomradena. Ansvaret ldmnades civer fran den nu avskaffade divisionsdirektionen till 64 ledande medarbetare eller Directors. Med hjalp av den nya strukturen - som i stort fungerar som ett partnerskap - blir Enskilda dn bdttre skickat att mota utmaningarna fran de internationella konkurrenterna. Genom att tidigare avgrdnsade produktomraden nu har ett ndra organisatoriskt samarbete kan de biittre mota kundernas vdxande behov av kvalificerade lcisningar och erbjuda effektiv radgivning betriiffande de alltmer komplexa globala finansmarknaderna. Den overgripande principen bakom den nya str-ukturen iir ett klart uttryckt engagemang for professionalism och integritet, fdr att alltid sdtta kundens intresse frdmst och for att ytterligare bredda Enskildas internationella kompetens och produktsortiment. Nordisk hemmamarknad Under 1994 tog Enskilda ett par avgorande steg mot malet att vara den ledande internationeila merchantbanken med Norden sombas. I oktober invigdes filialen i Oslo och i borjan av januari 1995 oppnade filialen i Helsingfors. Verksamheten vid de bdgge filialerna dr i forsta hand inriktad pa valuta- och penningmarknaden, aktiehandel samt betaltjdnster. En stor del av Enskildas resurser har under det gangna Aret saledes iignats At att bygga upp positionen i Norden. Men som storforetagsbank iir det ocksa nodviindigt att vara representerad i de ldnder utanfor Norden dlir de stcirre kunderna 15
SreNDrNAVtsxa ENSKTLoa BeNKEN Diaision Enskilda har omfattande aktiviteter - och som iir viktiga fcir division Enskilda i egenskap av europeisk aktcir inom utvalda nischomraden. Enskilda har i dagl6 enheter utanfcir de nordiska ldnderna. nas Electrolux, Incentive, Svensk Exportkredit, Vattenfall och Viister6s kommun. Den svenska certifikatmarknaden uppvisade en 2S-procentig volymokning med Atta nya program. Enskilda befiiste sin ledande st;illning pa Trading & Capital Markets 1.994 var ett Ar av konsolidering och koncentration for tading & Capital Markets (TCM) huvudmarknader och huvudprodukter - valutahandel, rdnteinstrument, in- och utlaning samt projektfinansiering. Etableringen av filialerna i Oslo och Helsingfors medforde en stcirre narhet titl kunderna pa dessa marknader, som tidigare betjiinats via londonfiiialen, liksom en starkare fokusering pa produkter relaterade till nordiska valutor. Htig ranking inom valutahandeln denna marknad genom att arrangera eller delta i sju av de nya programmen med ett totalt rambelopp pa over 37,5 miljarder kronor. Bland IAntagarna kan ndmnas Malmci kommun, Stadshy?otek och Stockholmsleder AB. De internationella skuldmarknaderna stimulerades av att internationella banker med st2irkta balansrakningar upplevde en relativ brist pa attraktiva laneprojekt. Detta medforde ett cikat intresse fcjr nordiska lantagare, vilket i sin tur pressade marginalerna {or krediter till fcirstklassiga lsntagare i Norden. Manga foretag utnyttfade den harda konkurrenssituationen, viiket resulterade i rekordstora vol)nner syndikerade lan for nordiska, slirskilt Trots de krympande marginalerna pa valutamarknaden i allmiinhet och de nordiska marknaderna i sy'nnerhet emanerade en betydande del av TCM's resultat f6r 1994 fran valutahandeln. Handeln med valutaoptioner okade kraftigt, frdmst till foljd av cikade aktiviteter fran kundernas sida. svenska, foretag. Under 1994 och inledningen av 1995 arrangerade Enskilda, ensam eller i samarbete med annan bank, lan till ett sammanlagt vdrde av mer dn 7 miljarder dollar fcir lantagare i Sverige, Norge och Finland. Bland de storre lantagarna mdrks Incentive, Investor, Stora, Volvo samt Securum. Enskilda, som via sitt internationella natverk handlar med nordiska valutor 24 timmar om dygnet, bibeholl sin hoga ranking som valutahandiare i olika internationelia marknadsoversikter. Starkt iir pii skuldmarknaderna De nordiska marknaderna fcir industri- och kommunobligationer fortsatte att vexa. Enskilda, som har en ledande position pa detta omrade i Sverige, arrangerade eller deltog i ndrmare 20 obiigations- och Floating Rate Note-emissioner, Medium Term Note-program och private placements till ett sammanlagt v;irde pa over 20 miljarder kronor. Bland lantagarna kan ndm- Fortsatt tillviixt fiir derivat De rdnterelaterade derivatmarknaderna fortsatte att vdxa under 7994, om dn i langsammare takt An under de ndrmast foregaende Aren. Den pagaende debatten om risker i derivathandeln har lctt till en global konsolidering och renodling av verksamheten. Enskilda iir vdl forberett for de nya regler som introduceras pa detta omrade 1996 (se dven Forvaltningsberdttelsen sidan 31). Handeln med termins- och optionskontrakt pa de s k futures-marknaderna fortsatte att vdxa. Under de ndrmaste Aren vdntas kunderna i iin hogre grad anvdnda futures for att begrdnsa I6
sina risker. Enskilda satsar diirfcir pa att bredda och utveckla sitt produktsortiment pa detta omride. Produktutveckling ger mervdrde I takt med att kundema blivit allt mer sofistikerade och krdvande har TCM cikat sina anstrdngningar fcir att cika mervdrdet pa sina produkter och tjdnster. Ett exempel pa detta iir att Enskilda under 1.994 organiserade om och uppgraderade sin ekonomiska analysenhet fcir att mcita kundernas vdxande krav pa makroekonomisk information. Minskad utlaning Enskildas utestaende krediter uppgick vid utgangen av Aret ttli72,2 miljarder kronor, vilket var 28 procent lligre iin den 31 december 1993 - trots att det under Aret fanns tendenser till ett cikat finansieringsbehov hos Enskildas kunder. Minskningen av laneportfciljen fcirklaras till stor del av fcirsiiljningen av dotterbolagen Banque Scandinave en Suisse i Gendve och Mortgage Trust Limited i London samt ar,'vecklingen av divisionens kommersiella laneportfrilj i Luxemburg. Neddragningen skall ocksa ses mot bakgrund av den under Aret hoga aktiviteten avseende finansiering direkt pa kapitalmarknaden fcir kundemas rdkning, en trend som fcirvdntas fortsdtta framciver. Inoestment Banking Investment Bankings mal iir att vara den ledande ridgivaren i Norden i fraga om eget kapital, fusioner, foretagsfcirvdrv, ar,yttringar och andra strukfuraffdrer. Verksamheten bedrivs i projektform, vilket cikar flexibiliteten eftersom resurserna kan flyttas mellan olika produktomriden. Hiiga marknadsandelar Under -1994 genomfrirdes 27 nyemissioner/ utforsiiljningar pa sammanlagt drygt 20 miljarder kronor fcir svenska fciretag, en viss <ikning jiimfcirt med 1993. Enskilda, som bland annat var Lead Manager for den svenska delen av utfcirsiiljningen av Pharmacia - den stcirsta som nagonsin genomfcirts i Sverige - medverkade i emissioner/utfrirsiiljningar motsvarande cirka 60 procent av den totala volymen. I Sverige genomfordes flera stora marknadsintroduktioner och totalvolymen mer iin fordubblades till 22 miljarder kronor fcirdelade pa 42boIag. Enskilda, som bland annat var Lead Manager fcir introduktionerna av Autoliv och Hciganiis, medverkade i introduktioner motsvarande cirkat} procent av volymen. Aven vad giiller uppkopserbjudanden var akfiviteten hog pa den svenska marknaden och det totala viirdet uppgick till cirka 26 miljarder kronor. Enskilda, som var klart dominerande volymmiissigt pa detta omraden under 1994, var radgivare vid bland annat Incentives kop av Cardo och fcirsiiljning av Esab till Charter plc, Lrvestors civertagande av Export-Invest samt medverkade vid Volvos fcirviirv av BCP. Med hjiilp av den utokade verksamheten i Oslo och Helsingfors kommer Enskildas kapacitet betrliffande nordiska fusioner och fciretagsuppkop att stdrkas ytterligare. Enskilda Sdategy, som iir en specialistenhet inom lnvestment Banking, hade ocksa ett starkt Ar med inte.psiv konsultverksamhet bland nordiska storforetag i savlil interna som externa strategiska fragor. Equities Enskilda Equities svarar fcir analys och fcirsiili ning av samt handel med aktier och aktierelaterade instrument. Verksamheten bedrivs i Stockholm, London, Paris, Frankfurt och New York och - fr6n och med bcirian av 1995 -,iiven i Oslo 17
SKANDlNAvrsrn ENSKtLoa BaNKEN Diuision Enskilda och Helsingfors. Med undantag fcir New york iir Enskilda medlem av fondbcirserna pa samtliga dessa orter. Kunderna utgcirs frdmst av institutionella placerare, men Equities genomfcir ocksa affiirer fcir division S-E-Bankens kunder. Verksamheten dr koncentrerad tilt Norden, d;ir Enskildas mai iir att vara den ledande fondkommissiondren, och till de storre aktiemarknadema pa kontinenten. PA dessa marknader har Enskilda egen analyskapacitet, som utcikades kraftigt under 1994. Genom samarbetsavtal med andra analytikerfirmor erbjuder Equities ocksi nordiska investerare service i England, USA och Fjlirran Ostern. Marknadsledande i Sverige BorsAret 1994 startade mycket starkt pa fl ertalet marknader, men vdnde nedat i samband med att rdntorna i USAborjade stiga i februari. Trots vikande borskurser fcirblev emellertid volymerna hoga under fcirsta halvaret. Under den senare delen av Aret drog investerarna, sav?il i Sverige som intemationellt, ned pa sina aktieinnehav, vilket ledde fill sjunkande borskurser. I Sverige ndra nog fordubblades bcirsomsiittningen fran 339 trii 659 miljarder kronor. MAngden transaktioner var ocksa rekordartad, bland annat till fciljd av ett stort antal marknadsintroduktioner. De utliindska investerama var mycket aktiva och deras nettokop overtrliffade den totala volymen nyintroduktioner och privatiseringar. Enskilda cikade sin andel av aktiehandeln i Sverige fran 11,8 till l2,2procentochblev diirmed Ater den stcirste aktoren inom svensk aktiehandel. Trade Seraices Affiirsomr6de Trade Services ansvarar fcir utveckling och fcirsaljning av storfciretagens svenska och internationella handelsfinansierings- och betaltjanster liksom fcir utveckling av elektroniska banktjiinster med anknytning till betaltrafiken. L&ngsiktigt skall en minskad andel av affdrsenhetens kapacitet anviindas fcir sjiilva hanteringen. Genom en okad automatiseringsgrad frigcirs resurser for att skapa mervdrde - dvs bdttre service till ofcir?indrat eller sjunkande pris - fcir kunderna. Detta kriiver bland annat att produkterna marknadsfcirs, fcirpackas, prissiitts och handliiggs pa ett riktigt satt sa att de haller prestanda pa hcig internationell niva och tillgodoser kundernas krav pa precision och pris. Den inhemska och internationella konkurrensen blir allt starkare pa kundsegmentet bade pa hemmamarknaden och utomlands. Enskildas ndtverk iir betydligt mindre iin de stora internationella konkurrenternas. Genom att finnas pa de nordiska fciretagens viktigaste marknader och i hemlandet fcir de stdrsta valutorna td,cker banken dock 70-80 procent av bolagens nuvarande behov. Samtidigt arbetar m6nga av bankens kunder alltmer internationellt. Genom att centralt hantera dessa fciretagsgruppers totala flciden och likviditet kan banken hjlilpa dem att reducera sina transaktions- och rantekostnader. Under 1994utarbetades de fcirsta uppliiggen av sadana koncernkonton for ett par stcirre svenska fciretagsgrupper. Corporate Finance Det civergripande ansvaret fcir Enskildas affdrer med storfciretagskundema ligger hos Corporate Finance. Fcir varje kundfciretag finns en hcigt kvalificerad kontaktperson med ett civergripande ansvar fcir att bolagets behov blir val tillgodosedda. De kundansvariga, som har omfattande kunskaper om sina kundfciretag, deras produkteq, marknader etc, verkar naturligtvis i ndra samarbete med produktexperterna inom de olika affiirsenhetema fdr att hitta de biista losningarna for kunden. 18