Går det att minska skjutsandet till skolan?
Hur långt är det mellan hemmet och skolan? Urval av 2800 barn (F-9) Svarsfrekvens 71% 78% säger att de har 0-3 km till skolan Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009
Säker väg - Gång och cykel till skolan 55% anser vägen säker Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009
Trygghet 73% upplever skolvägen som trygg (helt eller ganska) Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009
Får barnet gå utan vuxet sällskap? 53% skulle låta barnet gå själv till skolan Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009
Varför skjutsar man även om det är nära? (Noreen C. Mc Donald, Annette E. Aalborg, JAPA, 2009)
Sundare, säkrare och tryggare väg till och från skolan från ord till handling Projektet syftar till att generera en djupare förståelse kring vad som är barriärerna för att familjer ska välja att barn ska ta sig till och från skolan på egen hand eller med beviljad skolskjuts. Syftet är att inte enbart inkludera barnens resor till/från skolan, utan att se det utifrån ett mer generellt perspektiv där föräldrarnas resvanor och koppling till föräldraskjutsning beaktas. Ett fokus i arbetet ligger på åtgärdssidan där såväl beteendeförändringar som fysiska åtgärder, lokalisering av skolor och eventuella regleringar av angöring till skolor ingår. Ett projekt initierat av SKL med medverkan av Gävle och Örebro
Genomförande Del 1 Kartläggning (LiU) Val av skolor (2 i varje kommun) Observationer vid skolorna Enkät till föräldrar och barn Diskussionsgrupper med olika involverade aktörer Del 2 barriärer & möjliga åtgärder (LiU & VTI) Framtagning av en lista med barriärer och möjliga åtgärder Olika åtgärders förväntade nytta skattas (expertgrupp) Nyckeltal för att mäta om man uppnått målen Del 3 utvärdering (VTI) En skola i Örebro och en i Gävle Högst rankade åtgärder från listan i del 2
Intervjuer och enkät (LiU) Intervjuer Under november 2011 Intervjuer med barngrupper och föräldragrupper Örebro: föräldrar 3 grupper; barn - 4 grupper Gävle: föräldrar 2 grupper; barn 3 grupper Sammanlagt: 22 barn och 20 föräldrar Barnen gick i åk 1-6 Enkäter 237 enkäter till samtliga föräldrar i de klasser vi träffat barn/föräldrar. Pågår 9
Samhällsförändringar Tidigare surveystudie Längre skolresor och centralisering (skolval och centralisering) Ökat förvärvsarbetande (Ingen hemma, mindre tid när det behövs) Ökat antal bilar (förenklar lämning/hämtning) Mobiltelefoner (förenklar hämtning) Denna studie Resans längd (lång resa för enskilt barn) Ökat antal brott (rädsla för brott) Infrastruktur som inte fungerar (bussar som ej stannar) Trafikmiljön (hårdare trafik, ökat trafikarbete farligare att cykla) Fyrhi A et.al. (2011) Survey: Danmark, Finland, Storbritannien och Norge 10
Upplevelse av tid och norm Tidigare fokusgrupp Tid (bil upplevs som snabbare ) Denna studie Trafikanters stress (andra och egen) Norm (det är normalt att köra) Bilnorm (jobbigt att inte köra, bussen är opålitlig) Lang D., Collins D & Kearns R (2011) Fokusgrupper
Föräldrarollen Tidigare svenska studier Barn som projekt Föräldraskap G Hallden B Sandin Denna studie Syn på barn (de egna barnen är mindre & behöver trafikträning) Syn på barn (de egna barnen är mindre & behöver trafikträning) Trygghet (ser bilen som skydd mot människor, ser skolvägen som farlig) Kontroll (GPS / mobiltelefoner) 12
Barns relation med andra Tidigare svenska studier Denna studie Interaktion med andra (relationer och färdväg, olika väg beroende på vem de åker med, när barn blir osams kan de byta färdväg, vänta på syskon- långsam lillebror, långsam storasyster) 13
Påverkansfaktorer Tidigare studier Styrmedel påverkar vid likvärdiga val (Henrikson, 2008) Hedonism, vinst & normativ (Lindenberg & Stieg, 2007) Tid, pengar och miljöhänsyn (Waldo, 1999) Denna studie Ekonomi och normativ målram Tid (Trafiksäkerhetsivraren- anser att endast ekonomiska incitament fungerar, risk för bilskada fungerar bättre än risk att skada annans barn) (Har efter undersökningen av tidsåtgång och ekonomi börjat cykla) 14
Rutin Tidigare studie Vana (människor gör som de brukar, även de med blandande resesätt har rutiner) Förändrad livssituation (förändrade rutiner vid flytt, barn etc.) Socialt arv (ofta härstammar vanan att ta bilen från barndomen) Denna studie Eftertanke (förälder/bilist info om förändrade parkeringsvanor) Nytt barn (slutade köra för att spara; snöröjning ny bil - svårt att gå med vagn) Intervjuer m.m. Henrikson G (2008); Waldo Å(1999).
Hälsa Vad har de inte diskuterat? (endast något om att cykling/promenade ger ökad hälsa, mer om infektionsrisk vid bussåkning) Miljö (de som inte använder bilen lyfter egen hälsa och tidsvinst) Möjlighet att resa med kollektiva transporter 16
Vad gör att man väljer annat färdsätt? Att vi föräldrar börjar tidigt och tar då bilen Ex. citat från enkäten Barnen ska t.ex. åka skidor, friluftsdag Barnen tar sig själva till skolan Det sammanfaller med annat ex. aktiviteter Enstaka tillfällen skjuts ex. mycket packning Hockeyträning Idrottsaktivitet efter skoltid Kan komma försent till sin skola om han åker "Den ej giltiga bussen" När de har första lektionen på en annan skola längre bort (gymnastik, slöjd) Schemat i skolan Tonåring som behöver lite stöd för att komma iväg till skola Trasig bil Träning/matcher Vi är på väg någon annanstans Vid sjukdom när jag är hemma från arbetet Väder, mindre tid Åker samtidigt Ärenden i samband med hämtning
Experter rangordnade åtgärder och i topp var: G/C-säkrare till och från skolan, skolors läge Genomtänkta på- och avstigningsplatser Krav på trafik och resepolicy Föräldramaterial - verka för budskapet att bra föräldrar lär upp självständiga barn, eget ansvar
Går det att minska skjutsandet till skolan? Det går säkert men det måste: vara säkert kännas tryggt bygga på argument som är relevanta för föräldrarna och de egentliga barriärer som finns måste hanteras
Vad kan man göra? ISO 39001 blir en bra utgångspunkt Generating Demand for Traffic A School..Interested parties for a school include staff/students/parents (who need a common view on safety issues), local road and planning authorities and transport operators (who may need to be engaged in safety improvement programs). Key RTS performance indicators for a school would include the different modes of travel to and from school, and on school trips, safe journey planning for those trips, and the use of appropriate restraints (eg, helmets, seatbelts) and visibility aids (eg, reflectorized clothing, lights). Monitoring tools can be integrated into classroom situations that teach core curriculum through road safety concepts
Tack! Anna Anund VTI Olaus Magnus väg 35 / S-581 95 Linköping / Sweden Tel: +46-13-204327 / Mobil: +46-709 218287 E-mail: anna.anund@vti.se