Går det att minska skjutsandet till skolan?



Relevanta dokument
Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden

Vandrande skolbussar Uppföljning

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER FÖR FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA

Bengtsfors kommuns reglemente för elevresor

BILSEMESTERRAPPORTEN 2015

Minnesanteckningar från föräldramöte i årskurs 3 den 4 september 2014

Riktlinjer för skolskjuts

Handlingsplan REGLER VID AKTIVITETER UTANFÖR SKOLAN

Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2)

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Vad får oss att ändra beteende?

SKOLBARNS RESEKEDJOR

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Handlingsplan Regler vid aktiviteter (som inte är regelbundet återkommande) utanför skolans område

Välkommen till vår förskoleverksamhet!

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Välkommen till Lärkans Förskola!

Skolskjutsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige KF 157

Uppföljning Nyanställda 2014

ZA4884 Flash Eurobarometer 248 (Towards a safer use of the Internet for children in the EU a parents' perspective)

Fråga 1: Övergångsställen

PRINCIPER OM SKOLSKJUTS FÖR FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEELEVER I KYRKSLÄTTS KOMMUN

SKOLSKJUTS INFORMATION OM SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN

Avlösning som anhörigstöd

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

Regler och rutiner - elever

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

SUMO: Skola för Hållbart Resande. Av: Emma Ödling

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :35 1

Läs mer på

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Testresenärer på Öresundståget

Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 2012

UTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF

Min skolskjuts på webben

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten

Barns skolväg Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

Handlingsplan för frånvaro

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Storyline Familjen Bilgren

Tema: 24-timmarsdygnet

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Skoltaxi inom Piteå kommun

Information om skolplacering av grundskoleelever

Skolskjutsreglemente. för Kristianstads kommun. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden. Redaktionell revidering juni 2015

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Individuella utvecklingsplaner

Kf 117 Dnr 00162/ Yttranden har endast inlämnats av Vänsterpartiet. Kommunfullmäktiges beslut

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Lev utan Stress & Oro

Lusten att gå till skolan 2013

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Skolskjutspolicy för Staffanstorps kommun

Humanas Barnbarometer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bakgrund & Genomförande

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

Välkommen till Kastanjeskolan. Infoblad

Hemvist Hallon och Lingon tel Hemvist Blåbär och Smultron tel Kök tel

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övning: Dilemmafrågor

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Slutrapport från partsgemensam nämnd

RESUMÉ RESUMÉ. elmia.se/futuretransport elmia.se/nordicrail elmia.se/nordicroad. Elmia NORDIC ROAD. Elmia NORDIC RAIL. Elmia FUTURE TRANSPORT

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Stockholm i mitt hjärta

Skolskjutsreglemente Flens kommun

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor.

Åtgärder för att skapa säkrare hämtning och lämning vid skola

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

Kvalitetsberättelse 2014

Färdtjänst särskild kollektivtrafik

Walking the path of gratitude

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

Vanliga frågor och svar till dig som vårdnadshavare

Våga Visa kultur- och musikskolor

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Trafiksäkerhet vid skolskjutsning

Hur kan mobiltelefon med specialprogram introduceras som hjälpmedel åt ungdomar med exekutiva svårigheter?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Elevs rätt till utbildning

Transkript:

Går det att minska skjutsandet till skolan?

Hur långt är det mellan hemmet och skolan? Urval av 2800 barn (F-9) Svarsfrekvens 71% 78% säger att de har 0-3 km till skolan Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009

Säker väg - Gång och cykel till skolan 55% anser vägen säker Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009

Trygghet 73% upplever skolvägen som trygg (helt eller ganska) Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009

Får barnet gå utan vuxet sällskap? 53% skulle låta barnet gå själv till skolan Källa: Barns skolvägar, Vägverket 2009

Varför skjutsar man även om det är nära? (Noreen C. Mc Donald, Annette E. Aalborg, JAPA, 2009)

Sundare, säkrare och tryggare väg till och från skolan från ord till handling Projektet syftar till att generera en djupare förståelse kring vad som är barriärerna för att familjer ska välja att barn ska ta sig till och från skolan på egen hand eller med beviljad skolskjuts. Syftet är att inte enbart inkludera barnens resor till/från skolan, utan att se det utifrån ett mer generellt perspektiv där föräldrarnas resvanor och koppling till föräldraskjutsning beaktas. Ett fokus i arbetet ligger på åtgärdssidan där såväl beteendeförändringar som fysiska åtgärder, lokalisering av skolor och eventuella regleringar av angöring till skolor ingår. Ett projekt initierat av SKL med medverkan av Gävle och Örebro

Genomförande Del 1 Kartläggning (LiU) Val av skolor (2 i varje kommun) Observationer vid skolorna Enkät till föräldrar och barn Diskussionsgrupper med olika involverade aktörer Del 2 barriärer & möjliga åtgärder (LiU & VTI) Framtagning av en lista med barriärer och möjliga åtgärder Olika åtgärders förväntade nytta skattas (expertgrupp) Nyckeltal för att mäta om man uppnått målen Del 3 utvärdering (VTI) En skola i Örebro och en i Gävle Högst rankade åtgärder från listan i del 2

Intervjuer och enkät (LiU) Intervjuer Under november 2011 Intervjuer med barngrupper och föräldragrupper Örebro: föräldrar 3 grupper; barn - 4 grupper Gävle: föräldrar 2 grupper; barn 3 grupper Sammanlagt: 22 barn och 20 föräldrar Barnen gick i åk 1-6 Enkäter 237 enkäter till samtliga föräldrar i de klasser vi träffat barn/föräldrar. Pågår 9

Samhällsförändringar Tidigare surveystudie Längre skolresor och centralisering (skolval och centralisering) Ökat förvärvsarbetande (Ingen hemma, mindre tid när det behövs) Ökat antal bilar (förenklar lämning/hämtning) Mobiltelefoner (förenklar hämtning) Denna studie Resans längd (lång resa för enskilt barn) Ökat antal brott (rädsla för brott) Infrastruktur som inte fungerar (bussar som ej stannar) Trafikmiljön (hårdare trafik, ökat trafikarbete farligare att cykla) Fyrhi A et.al. (2011) Survey: Danmark, Finland, Storbritannien och Norge 10

Upplevelse av tid och norm Tidigare fokusgrupp Tid (bil upplevs som snabbare ) Denna studie Trafikanters stress (andra och egen) Norm (det är normalt att köra) Bilnorm (jobbigt att inte köra, bussen är opålitlig) Lang D., Collins D & Kearns R (2011) Fokusgrupper

Föräldrarollen Tidigare svenska studier Barn som projekt Föräldraskap G Hallden B Sandin Denna studie Syn på barn (de egna barnen är mindre & behöver trafikträning) Syn på barn (de egna barnen är mindre & behöver trafikträning) Trygghet (ser bilen som skydd mot människor, ser skolvägen som farlig) Kontroll (GPS / mobiltelefoner) 12

Barns relation med andra Tidigare svenska studier Denna studie Interaktion med andra (relationer och färdväg, olika väg beroende på vem de åker med, när barn blir osams kan de byta färdväg, vänta på syskon- långsam lillebror, långsam storasyster) 13

Påverkansfaktorer Tidigare studier Styrmedel påverkar vid likvärdiga val (Henrikson, 2008) Hedonism, vinst & normativ (Lindenberg & Stieg, 2007) Tid, pengar och miljöhänsyn (Waldo, 1999) Denna studie Ekonomi och normativ målram Tid (Trafiksäkerhetsivraren- anser att endast ekonomiska incitament fungerar, risk för bilskada fungerar bättre än risk att skada annans barn) (Har efter undersökningen av tidsåtgång och ekonomi börjat cykla) 14

Rutin Tidigare studie Vana (människor gör som de brukar, även de med blandande resesätt har rutiner) Förändrad livssituation (förändrade rutiner vid flytt, barn etc.) Socialt arv (ofta härstammar vanan att ta bilen från barndomen) Denna studie Eftertanke (förälder/bilist info om förändrade parkeringsvanor) Nytt barn (slutade köra för att spara; snöröjning ny bil - svårt att gå med vagn) Intervjuer m.m. Henrikson G (2008); Waldo Å(1999).

Hälsa Vad har de inte diskuterat? (endast något om att cykling/promenade ger ökad hälsa, mer om infektionsrisk vid bussåkning) Miljö (de som inte använder bilen lyfter egen hälsa och tidsvinst) Möjlighet att resa med kollektiva transporter 16

Vad gör att man väljer annat färdsätt? Att vi föräldrar börjar tidigt och tar då bilen Ex. citat från enkäten Barnen ska t.ex. åka skidor, friluftsdag Barnen tar sig själva till skolan Det sammanfaller med annat ex. aktiviteter Enstaka tillfällen skjuts ex. mycket packning Hockeyträning Idrottsaktivitet efter skoltid Kan komma försent till sin skola om han åker "Den ej giltiga bussen" När de har första lektionen på en annan skola längre bort (gymnastik, slöjd) Schemat i skolan Tonåring som behöver lite stöd för att komma iväg till skola Trasig bil Träning/matcher Vi är på väg någon annanstans Vid sjukdom när jag är hemma från arbetet Väder, mindre tid Åker samtidigt Ärenden i samband med hämtning

Experter rangordnade åtgärder och i topp var: G/C-säkrare till och från skolan, skolors läge Genomtänkta på- och avstigningsplatser Krav på trafik och resepolicy Föräldramaterial - verka för budskapet att bra föräldrar lär upp självständiga barn, eget ansvar

Går det att minska skjutsandet till skolan? Det går säkert men det måste: vara säkert kännas tryggt bygga på argument som är relevanta för föräldrarna och de egentliga barriärer som finns måste hanteras

Vad kan man göra? ISO 39001 blir en bra utgångspunkt Generating Demand for Traffic A School..Interested parties for a school include staff/students/parents (who need a common view on safety issues), local road and planning authorities and transport operators (who may need to be engaged in safety improvement programs). Key RTS performance indicators for a school would include the different modes of travel to and from school, and on school trips, safe journey planning for those trips, and the use of appropriate restraints (eg, helmets, seatbelts) and visibility aids (eg, reflectorized clothing, lights). Monitoring tools can be integrated into classroom situations that teach core curriculum through road safety concepts

Tack! Anna Anund VTI Olaus Magnus väg 35 / S-581 95 Linköping / Sweden Tel: +46-13-204327 / Mobil: +46-709 218287 E-mail: anna.anund@vti.se