Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164

1

Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Innehåll Inledning 2 Syftet med boendeplaneringsprogrammet 2 Struktur och material 3 Så här har vi jobbat 3 I beredningen har följande politiker och tjänstemän deltagit: 4 Andra kommunala mål som tagits i beaktande arbetet 4 Bostadsförsörjning blir boendeplanering 4 Boendeplaneringsprogram och Översiktsplan 5 Behov 5 Förhållningssätt till nya Bostadsförsörjningslagen 6 Relevanta nationella och regionala mål 6 Beskrivning av Finspång 8 Analys och utmaningar 9 Mål, riktlinjer och strategier 13 I

Inledning Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. ( nationellt mål för bostadspolitiken) Bostaden är en av livets mest centrala delar. Vi vill alla bo i bra bostäder till rimliga kostnader på orter där vi trivs. Var vi väljer att slå ner våra bopålar har många olika orsaker. Läget på bostadsmarknaden är idag på många orter ansträngt. Bostadsbristen är stor och priserna höga medan på andra orter minskar befolkningen, bostäder står tomma och kommunerna jobbar hårt för att locka människor till orten. Finspång har idag ett gynnsamt läge. Befolkningen ökar och vår närhet till Norrköping och Linköping skapar möjligheter att bo i småstaden Finspång men ändå mitt i en större arbetsmarknadsregion med alla dess fördelar. Men läget är inget värt om vi inte genom planering och beslut använder oss vårt goda utgångsläge. I diskussionen om boendeplanering är det viktigt att ha en helhetssyn, både vad gäller att se samband mellan olika verksamheter men också genom att vara långsiktig. Individen ska alltid sättas i centrum i boendeplaneringsprocessen och ses som medskapare. Människors vardag är utgångspunkten i arbetet med boendeplanering. Där det byggs bostäder skapas andra behov såsom exempelvis vägar, skolor, olika typer av service och kollektivtrafik. Därför är det viktigt att många delar av den kommunala organisationen är inblandade i boendeplaneringen Syftet med boendeplaneringsprogrammet Boendeplaneringsprogrammet uttrycker den politiska viljan kring boendeplaneringen i Finspångs kommun. Alla kommuner ska enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1 383) varje mandatperiod anta mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det gäller alla kommuner oavsett hur läget på den lokala bostadsmarkanden ser ut. Bra bostäder och goda boendemiljöer påverkar både välfärd och tillväxt och är därför en viktig del av kommunernas strategiska planering. Det är viktigt att i den här typen av program att göra skillnad på det som kommunen kan påverka och besluta om och beslut som ligger på en annan nivå. Detta program föreslår mål och riktlinjer för sådant som kommunpolitiker i Finspång kan påverka. Programmet hålls på en övergripande, strategisk nivå, och går inte ner i detaljer kring bostadsbyggande och boendeplanering. Åtgärdsprogram i arbetas fram i ett se-

nare skede utifrån målen i det strategiska boendeplaneringsprogrammet. Boendeplaneringsprogrammet är kommunfullmäktiges åsikter kring vad som behöver prioriteras för att lösa behovet av bostäder i Finspång de närmaste fyra åren. Ett boendeplaneringsprogram ska enligt lag revideras senast vart fjärde år och tar inte enbart upp förslag till nybyggnation utan ska också ge förslag på renovering, ombyggnation och i vissa kommuner också rivning av bostäder. Struktur och material I augusti 2013 presenterades ett kunskapsunderlag med planeringsförutsättningar för politikerna i miljö- och samhällsplaneringsberedningen. Syftet med kunskapsunderlaget är att ge en bild och mer fakta kring vad styr och påverkar byggandet av bostäder. De mål som föreslås i boendeplaneringsprogrammet grundas på fakta och analyser som gjorts i kunskapsunderlaget. Enligt Boverkets förslag till struktur för ett bostadsförsörjningsprogram ska det vara tydligt vilket kunskapsunderlag som ligger till grund för målen och riktlinjerna i programmet. Bilagt detta program finns därför dokument Planeringsförutsättningar strategiskt boendeprogram När det i Program och planeringsförutsättningar står Finspång menas hela Finspångs kommun om inget annat anges. Så här har vi jobbat Uppdraget att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram gavs till miljöoch samhällsplaneringsberedningen under mars 2013. Både beredning och ansvariga tjänsteman har under arbetet haft samtal med olika grupper med intresse för bostadsfrågor; beredningen i syfte att genomföra medborgardialog och ansvariga tjänsteman i syfte att få fram fakta till kunskapsunderlag och program. Beredningen har dessutom genomfört en enkätundersökning via kommunens hemsida vars syfte var att ta reda på hur Finspångsborna resonerar kring boende och bostadsområden. Medborgardialog, enkäter, omvärldsbevakning och faktainhämtning resulterade i ett kunskapsunderlag som presenterades för beredningen i augusti. Beredningen har också satt sig in i och vägt in andra instansers mål och riktlinjer som kan ha påverkan och styra boendeplaneringen i Finspång. 3

I beredningen har följande politiker och tjänstemän deltagit: Ingrid Ahlström (MP) ordförande Stig Jansson (M), Bill Johansson (S) Kristin Ydrefors (C) Mikael Wallin (fp) Michael Lindström (V) Bo-Göran Allard (S) Ansvarig Tjänsteman: Kikki Liljeblad, samhällsplanerare Koordinator beredningen: Per Strannelid, miljöstrateg Andra kommunala mål som tagits i beaktande under arbetet Beredningen har i sitt arbete tagit hänsyn till andra mål och uppdrag som kommunfullmäktige har antagit. Det är mål för medborgarnas delaktighet och inflytande men också program med konkret politiskt innehåll. Direktiv angående barnkonventionen Stråkstudie Norrköping- Finspångs Landsbygdsprogram Äldreomsorgsplan Översiktsplan Bostadsförsörjning blir boendeplanering I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar från 2001 talas om bostadsförsörjning. Vi i Finspång har valt att kalla vårt program för strategiskt program för boendeplanering. Anledningen är att politiker i en kommun inte försörjer kommunen med bostäder utan endast planerar för dess tillkomst. Dessutom menar vi att det inte enbart är bostäder, utan även boendemiljöer som planeras och att boendeplanering signalerar att kommunen tar ett större grepp kring frågan än vad ordet bostadsförsörjning gör gällande. Boverket rekommenderar kommunerna att använda ordet strategisk boendeplanering vilket signalerar att bostadsfrågan är en viktig del av kommunens strategiska planering. 4

Boendeplaneringsprogram och Översiktsplan Översiktsplanen beskriver kommunens ambition vad gäller mark och vattenanvändningen i kommunen. Den svarar på frågan VAR vi ska planera för olika verksamheter. Boendeplaneringsprogram beskriver behovet av olika typer av bostäder. Ett boendeplaneringsprogram svarar på frågan VAD som behöver göras för att uppfylla behovet av bostäder. I arbetet med boendeplaneringsprogrammet har beredningen fått mycket kunskap om byggandets förutsättningar. Många nya idéer kring planering och strategier för Finspångs utveckling har väckts. Flera av dessa idéer hör inte hemma i ett boendeplaneringsprogram utan är mer föremål för tankar i en ny översiktsplan. Kunskaperna tas med inför arbetet med återaktualiseringen av Översiktsplanen och finns beskrivna i de planeringsförutsättningar som är bilagt detta program. Behov För att kunna planera för behovet av bostäder måste vi inledningsvis definiera vad vi menar med behov. Vi menar att det är viktigt att göra skillnad på vad som är behov av en viss typ av bostad eller en bostad överhuvudtaget samt önskemål om en viss typ av bostad. Definitionen av behov är också avhängig av utifrån vilka aspekter vi väljer att titta. Nedan för vi ett resonemang kring detta. I kommuner där bostadsbristen är stor, där det inte finns några lediga bostäder alls, kan vi tydligt säga att det finns ett behov av fler bostäder. I Finspång, där det finns bostäder men kanske inte riktigt de bostäder som efterfrågas och på andra platser än där de som önskar en bostad vill bo, blir definitionen av behov en annan. I den enkät som gjordes under våren 2013 uttrycktes önskemål om olika typer av bostäder i Finspång. Önskemål som syftar till att göra Finspång till en än mer attraktiv kommun som kan locka nya invånare. Om det finns önskemål om attraktiva bostäder för att nå målet om fler invånare, kan vi då också säga att det finns ett behov? I Finspångs kommun finns bostäder för alla som önskar en bostad. Bostaden kanske är för dyr, för liten, ligger på fel ställe eller är för otillgänglig men det finns en bostad att tillgå för alla som just nu önskar bo i kommunen Vi skulle därmed kunna säga att behovet av bostäder är uppfyllt. Men, vi vet att många har behov av en annan bostad än den de just nu bor i. Det kan handla om äldre som bor i en villa man egentligen inte orkar ta hand om men bor kvar eftersom det inte finns något lämpligt alternativ eller att det alternativa boendet är avsevärt mycket dyrare än det nuvarande. Det kan också handla om behov av större bostäder för stora familjer. Det finns i Finspång alltså behov av andra sorters bostäder än de som finns tillgängliga. 5

I Översiktsplanen har kommunen som mål att öka sitt invånarantal till 22000 fram till år 2020. För att det ska bli möjligt måste Finspångs kommun upplevas som en attraktiv ort att bo och leva i. Vi vet att många människor idag är beredda och har möjlighet att pendla längre sträckor mellan bostad och arbete. För att den som letar efter nytt boende eller fått ett arbete i Finspång ska uppleva Finspång som en attraktiv bostadsort måste det finnas boende som definieras som attraktivt. Om det inte finns bostäder som upplevs som attraktiva i Finspång kommer människor som har möjlighet att välja bort kommunen som bostadsort vilket på sikt får negativa konsekvenser både för näringsliv, befolkningsutvecklingen och därmed skatteunderlaget till välfärden. Därför kan vi utifrån ett Finspångsperspektiv säga att önskemål och behov går hand i hand och inte enkelt går att skilja från varandra. Önskemål om vissa typer av bostäder kan också innebära behov av bostäder. Att lösa behov är viktigt så att människor bor i rätt bostäder men att lösa ett önskemål kan också vara relevant då det kan locka nya grupper till kommunen likväl som att man får igång en flyttkedja där den som flyttar till den nybyggda bostaden lämnar en bostad någon annan kan flytta in i. Förhållningssätt till nya Bostadsförsörjningslagen 1/1 2014 införs en ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Nytt i den nya lagen är att kommunerna i riktlinjerna i bostadsförsörjningsprogrammet ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål samt planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. På så sätt vill regeringen tillföra ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål samt planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Den nya lagen gäller bostadsförsörjningsprogram vars framtagandeprocess inletts efter den 1/1 2014. Därmed omfattas inte Finspång av den nya lagen. Vi har dock ändå valt att väga in regionala och nationella hänsyn i vårt programarbete eftersom vi anser att boendeplaneringen i Finspång påverkas av vad som händer i vår omvärld. Relevanta nationella och regionala mål I vårt arbete med att ta fram ett nytt boendeplaneringsprogram har vi valt att titta bredare än enbart på förutsättningarna och förhållandena i Finspångs kommun. Omvärldsbevakning är nödvändig om vi ska ligga steget före i vår planering. Omvärldsbevakning vad gäller boendeplanering handlar dels om att skaffa sig kunskap om vad som händer i vår fysiska närhet såsom regionen och främst Norrköping men också om att ha koll på den ekonomiska utvecklingen, lagar och regler samt trender 6

på bostadsområdet och hur människor uppfattar Finspångs attraktivitet. De mål som vi definierat som relevanta är mål som riksdagen samt regionförbundet Östsam har antagit och som vi anser kan kopplas till behov och önskemål om olika sorters bostäder. Mål och diskussioner som besvarar frågan var bostäder bör ligga hänvisas till en framtida revidering av översiktsplanen. Regeringen har tagit fram ett nationellt mål för bostadspolitiken som lyder Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kommuner kan förhålla sig till den andra delen av detta mål, vilket är själva grunden i bostadsförsörjningen: att konsumenternas efterfrågan ska möta ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kommuner bygger eller tillhandahåller inga bostäder förutom till dem som har ett biståndsbedömt boende. Det är marknaden som styr byggandet av andra typer av bostäder. Finspångs kommun ska ha en boendeplanering där vi har kunskap om behoven och planerar utifrån nuvarande men också framtida behov. Vi ska också jobba för att kommunen upplevs som attraktiv så att marknadens olika aktörer söker sig hit. Vad gäller regionala mål får vi gå till det regionala utvecklingsprogrammet ( RUP). I RUP anges inga mål utan regionförbundet har i stället tagit fram ett antal rekommendationer för den regionala utvecklingen. De regionala rekommendationer som är relevanta och som vi i Finspångs kommun haft med i vårt arbete är de rekommendationer som handlar samverkan med andra. Regional och mellankommunal översiktlig planering Samordnad kommunal översiktsplanering Främja koncentrerad bebyggelse Lokal service genom social ekonomi Vi planerar ett bättre Finspång om vi tar hjälp av men också följer utvecklingen hos andra. Vi anser att det är viktigt att både tjänstemän och politiker från Finspångs kommun deltar i det regionala arbetet. Frågan om Lokal service genom social ekonomi är en fråga vi följer med stort intresse. Många diskussioner i Finspång handlar om landsbygdens överlevnad och utveckling. 7

Finspång genomförde 2009 en stråkstudie tillsammans med Norrköping. Studien mynnade ut i nio olika åtaganden som antogs i båda kommunerna. Fyra av dessa åtaganden har koppling till boendeplanering. Kommunerna åtar sig att verka för blandade boendeformer i kommande detaljplaner. Kommunerna åtar sig att undersöka möjligheterna för kvarboende i området i livets olika skeden. Kommunerna åtar sig att gemensamt planera för att morgondagagens omsorgsbehov Gemensamt planera för att morgondagagens omsorgsbehov tillgodoser den demografiska utvecklingen i området. För att nå effekt i dessa frågor skulle samverkan med Norrköping utifrån stråkstudiens åtaganden behöva utökas, både på tjänstmannanivå och på politisk nivå. Beskrivning av Finspång Mer faktakunskap om Finspång finns i dokumentet Planeringsförutsättningar för strategisk boendeplanering Befolkningen i Finspång ökar för första gången sedan 1970-talet (en viss ökning skedde under något år i mitten på 1990-talet) I juni 2013 hade Finspång 20902 invånare. Under första halvåret 2013 ökade invånarantalet med 111 personer. Under perioden föddes 116 barn och 131 personer avled. 549 personer flyttade till kommunen och 422 flyttade från Finspång. Genomsnittsåldern i Finspång är högre än i riket. Andelen äldre är högre medan andelen i åldrarna 20-35 är lägre. De åldergrupper som flyttar från Finspång är i 20- årsåldern medan de som flyttar till kommunen är runt 30. Kommunens största privata arbetsgivare är Siemens och den största offentliga är Finspångs kommun. Enligt datering 2012-12-31 fanns det 10687 bostäder i Finspångs kommun, 5629 småhus och 5058 stycken lägenheter i flerfamiljshus. De flesta flerfamiljshus i Finspång är byggda under åren 1960-1971 och de flesta småhus är byggda 1971-1980. 1 1 Bostadspak 2012 tabell 5. SCB 8

Analys och utmaningar Bostadsmarknaden i Finspång likväl som i många andra kommuner står inför stora utmaningar. Det gäller att hela tiden ligga steget före för att kunna planera rätt och veta vad som ligger rätt i tiden. I vissa delar av landet är bostadsbristen stor medan i andra delar måste bostäder rivas för att få ekonomi i övriga beståndet. En stor del av allmännyttans bestånd, över hela landet, behöver renoveras de närmaste åren med stora kostnader som följd. Boendeplanering kan inte ses isolerat från andra aspekter i samhället. Där människor bor behövs gator, kollektivtrafik, samhällsservice likväl som kommersiell service såsom affärer och nöjesliv. Därför är det viktigt att planeringen av bostäder går hand i hand annan planering såsom exempelvis näringslivsutveckling, planering av kollektivtrafik samt placering av barn i förskola och skola. Företag behöver arbetskraft och Finspångs kommun behöver arbetskraften som bosatta skattebetalare. För att människor ska flytta hit behöver kommunen upplevas som attraktiv bostadsort. Attraktiviteten handlar om bostäder men också om exempelvis skolor, natur och kulturvärden. Pendlare kan ses som potentiella nyinflyttare till kommunen. Om vi vill rikta information till dem behöver man göra en större studie kring dem och vad som skulle få dem att flytta hit. Boendeplanering och näringslivsutveckling går hand i hand. Om Finspång ska upplevas som en attraktiv ort att flytta till eller bo kvar i måste det finnas bostäder för olika personer och olika behov. Här är önskemål om olika bostäder ett viktigt behov för att kunna locka nya invånare. Bostaden är en vara på marknaden. Om den som ska bygga upplever Finspång som en osäker marknad där ingen vill bo kommer ingen att bygga i Finspång. Om vi ska uppfylla översiktsplanens mål om 22000 invånare och att locka 25-40 åringarna till kommunen måste kommunen ta fram en speciell strategi för den utvecklingen. För boendeplaneringens del innebär det fler bostäder som barnfamiljer kan efterfråga men det kan också innebära att vi ska skapar bostäder för äldre som därmed kan lämna sitt hus och flytta till ett enklare boende med resultatet att en villa blir därmed ledig. Boendeplanering handlar inte enbart om att bygga nya bostäder. Det kan handla att få igång en process av flyttkedjor men också om renovering och ombyggnad av befintliga bostäder för att bättre anpassas efter de boendes behov och önskemål. 9

Finspång bör dra nytta av sina fördelar. Vi befinner oss i en tillväxtregion med närhet till både större städer och många attraktiva arbetsplatser men har till skillnad mot den större staden lägre priser på bostäder. Kommunen bör hitta en strategi för att hur vi ska dra nytta av våra fördelar. Arbetet sker med fördel tillsammans med företag och organisationer. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 finns det en brist på bostäder i centralorten. Bedömningen är att det behövs 50-100 nya hyresrätter under kommande år för att nå balans. Här behövs en större analys för att ta reda på exakt vilken typ av bostäder som behövs samt hur betalningsviljan för olika typer av bostäder ser ut. Finspångs kommun har under de senaste åren genomgått förändringar. Befolkningen, som minskat stadigt sedan 1970- talet, ökar nu igen. Det både föds fler barn och flyttar in nya Finspångsbor. Många som flyttar till Finspång i 30-40 årsåldern är födda och uppvuxna i kommunen men bott på annan ort några år för att studera och/eller arbeta. Forskning visar att har man trivts på sin ort under uppväxttiden är möjligheten att man bor kvar eller flyttar tillbaka när barnen kommer stor. Den största gruppen inflyttare är personer i 30-årsåldern vilket skulle kunna tyda på just detta. I större städer kan vi se en trend där barnfamiljer trots att de har ekonomisk möjlighet att köpa en villa bor kvar i lägenhet i centrala delar. Denna trend kan vi inte se i Finspång. Här är villatrenden stark. Vi kan se både behov och önskemål om fler villor, gärna i olika upplåtelseformer. Det allra största behovet av bostäder såsom vi definierat det är bostäder som äldre efterfrågar. När det gäller biståndsbedömt boende kan kommunen styra processen i stort sett helt själv i motsats till vad som gäller helt privata bostäder. I Finspång och övriga Sverige är kvarboendeprincipen stark. ( för en mer utförlig redogörelse kring begreppet kvarboende hänvisas till Planeringsförutsättning för strategiskt boendeprogram ) Enligt en publikation från socialstyrelsen från 2007 innebär kvarboendeprincipen att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och inte i onödan behöva flytta till en institution. 2 I Finspångs kommuns översiktsplan står följande: Kvarboendeprincipen prioriteras, vilket innebär att kommunen genom service i hemmet ska underlätta för den äldre att bo i egen hemmiljö istället för särskilt 2 trappan mellan kvarboende och flytt -Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma sid 9 10

boende. Möjligheten till enskilt boende ska prioriteras i planeringen och kompletteras med andra boendealternativ som till exempel särskilt boende För att kunna göra en god planering av äldreomsorgen är det viktigt att Finspångs kommun, i särskilt beslut, förtydligar vad som menas med kvarboendeprincipen. Menar man med kvarboendeprincipen att man till varje pris har rätt att bo kvar i sitt gamla hem oavsett standard och tillgänglighet eller menar Finspångs kommun att kvarboendeprincipen kan innebära att man flyttar från ett icke-anpassat boende till annat ett eget boende som är anpassat efter mina behov? En annan aspekt är om kvarboendeprincipen innebär att man har rätt att bo kvar i eget hem på den ort man alltid har bott på eller om principen enbart gäller ett eget boende men man kan behöva flytta till annan ort om ett mer lämpat, eget, boende finns att tillgå där. Gruppen äldre blir större och större variationerna i både ålder och förutsättningar är stora. Vi har pigga pensionärer som gärna vill bo i ett livsstilboende med andra i samma situation och som dessutom har råd att betala samtidigt som vi har många äldre äldre som är i behov av stora omsorgsinsatser för att klara sin vardag. I planeringen måste vi ta hänsyn till alla dessa grupper av äldre. Främst handlar det om att ha framförhållning. De yngre äldre kommer med åren att få ett större omsorgsbehov och då behöver både individ men också den kommunala planeringen ha bäddat för en smidig övergång. Det behövs fler tillgänglighetsanpassade lägenheter, lägenheter i flerfamiljshus med hiss samt lägenheter i markplan. Det finns också ett stort behov av att bygga ett nytt särskilt boende i Finspång. Idag ligger beläggningsgraden i kommunens särskilda boenden på 96 % vilket, om man ska ha en viss planeringsmån för uppkomna situationer, är att betrakta som full beläggning. I samtal med tjänstemän från sektor social omsorg görs bedömningen att det finns ett behov av ett nytt färdigt särskilt boende inom en treårsperiod. Kostnaderna för en del brukare att få hjälp i hemmet istället för på ett boende är ibland höga. Den så kallade brytpunkten innebär att kostnaderna för hemtjänst i det egna hemmet och kostnaderna för att bo på eget boende är lika höga. Finspångs kommun behöver ta ställning till hur mycket extra det får kosta att få hjälp i det egna hemmet. Det handlar om kostnader men också om arbetsmiljö för personal inom hemtjänsten. Flera av Vallonbygdens hus saknar hiss. Det kommer att skapa ett stort problem inom några år då de boende blir äldre och äldre. Äldre människor riskerar att låsas fast i sina lägenheter och inte komma ut. Vi vet från undersökningar att äldre vill klara sig själva. Att vara i behov av 11

någon för sitt dagliga liv är något de flesta äldre bävar för. Speciellt att denne någon ska vara en anhörig. Vi vet också att många äldre vill bo hemma och inte på institution så länge som möjligt. Detta resonemang landar i att det behövs en helhetssyn i boendeplaneringen för äldre. Det behöver finnas alternativ för den som inte lägre vill bo i en svårskött villa men fortfarande i eget hem och det behövs boende för den som är behov av dygnetruntomsorg. Ett annat behov som kommunen måste hantera är boende för personer som mitt i livet drabbas av en olycka eller sjukdom och som inte längre kan klara sig själva i ett eget boende. Idag finns inga speciella boenden för dessa personer utan de är hänvisade till kommunens äldreomsorg. Den ökade konkurrensen på bostadsmarknaden där fler konkurrerar om lediga lägenheter samtidigt som det finns en begynnande brist på mindre lägenheter, innebär en ökad risk för en svårare bostadssituation och i slutändan hemlöshet för personer som av olika anledningar har svårt att skaffa en lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden. Detta är en fråga som måste prioriteras under nästa mandatperiod. Därför behövs ett helhetsgrepp tas kring frågan om olika typer av boende i kommunens försorg för den som inte har möjlighet att skaffa bostad på den ordinarie bostadsmarknaden eller som har behov av att bo i olika stödboenden till exempel på grund av missbruksproblematik. En viktig aspekt när frågan ska utredas vidare är att anlägga ett barnperspektiv. I vårt arbete har det flera gånger framkommit att detaljplaner i kommunens mindre tätorter är gamla, omoderna och inte motsvarar dagens krav. När behov av bostäder i kommunens mindre tätorter uppstår är det självklart viktigt att ha en dialog med de inflyttade kring förutsättningar och möjligheter i området. Det måste vara möjligt att bo i hela kommunen. Den kommunala organisationen ska så långt det är möjligt och kommunen har ansvar möjliggöra för detta. Det finns tillgänglighetsanpassade bostäder i Finspång men den kommunala organisationens överblick kring dessa är dålig. Det är av stor vikt att kommunens handläggare har god kunskap kring när en anpassad lägenhet blir ledig för att kunna matcha den till någon annan brukare som har ungefär samma behov. Här behövs ett samarbete mellan bostadsbolagen i kommunen och den kommunala organisationen. I arbetet med att planera nybyggnation, renoveringar och göra anpassningar av kommunens boenden behöver man göra en helhetsöversyn av alla av kommunen ägda hus som idag används till biståndsbedömt boende. Detta för att få koll över att husen används på ett optimalt och effektivt sätt och om man skulle behöva göra förändringar. 12

Mål, riktlinjer och strategier Alla nuvarande och framtida medborgare i Finspångs kommun ska i så stor utsträckning som möjligt kunna bo i en bostad vald efter behov, efterfrågan och förutsättningar. Därför är det viktigt att planera för olika typer av bostäder utifrån de behov som uppmärksammats i arbetet med detta program. Boendeplanering bör vara en angelägenhet för hela den kommunala organisationen. En helhetssyn vad gäller exempelvis boende, skola, näringsliv och kollektivtrafik är en nödvändighet för en effektiv boendeplanering. Boendeplaneringen ska dessutom bedrivas i samstämmighet med nationella mål, regionala överenskommelser samt gällande lagstiftning. Mot bakgrund av de utmaningar som identifierats har kommunfullmäktige sätt uppföljande mål och riktlinjer för boendeplaneringen i kommunen de närmaste fyra åren. Målen uttrycker enbart det som kommunen själva kan styra och påverka. Ett övergripande mål för arbetet med boendeplanering är att alltid sätta individen i centrum samt att ha en helhetssyn utifrån människan, hennes behov och förutsättningar. Den kommunala organisationen ska så långt det är möjligt vara flexibel och tillmötesgå individens önskemål. Kommunens tjänstemän fungerar som lots och medskapare. När problem uppstår inbjuds alltid medborgaren att vara en del av lösningen. Mål: Planera för att det skapas bostäder i olika upplåtelseformer som äldre i olika åldrar kan efterfråga Uppdrag Uppdra åt kommunstyrelsen att ta kontakter med olika aktörer på bostadsmarknaden som kan ha intresse av att bygga senior och/eller trygghetsboenden i kommunen. Syftet är att kolla av marknaden och inventera intresset för att bygga i Finspång. Uppdraget ska redovisas till kommunfullmäktige under 2017 Mål: Vallonbyggdens bostadshus ska vara anpassade för en allt äldre befolkning som har större behov av tillgänglighet men som vill bo kvar i eget boende så länge som möjligt. Uppdrag: Kommunfullmäktige ger via ett speciellt ägardirektiv Vallonbygdens styrelse i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan och en kostandskalkyl för insättande av hissar samt andra eventuella tillgänglighetsanpassningar av bolagets bostadsbestånd i Finspångs centralort. Mål: Behovet av platser inom kommunens särskilda boenden ska vara i balans 2018 13

Uppdrag: Ta fram en handlingsplan, en ekonomisk plan samt börja arbeta för att ett nytt särskilt boende i Finspång ska stå färdigt inom en femårsperiod. Mål: Finspång ska upplevas som en attraktiv kommun att bo och leva i. Uppdrag: Ta fram en sammanhållen strategi för att definiera och utveckla. Den attraktiva kommunen Finspång. Syftet är att få fler invånare till kommunen samt hur vi ska anta utmaningarna i en växande kommun. I arbetet ska många olika delar av den kommunala organisationen delta likväl som näringsliv och det civila samhället. Strategin ska presenteras under 2016. Mål: Finspång ska vara en aktiv aktör på den regionala bostadsmarknaden Uppdrag: Politiker och tjänstemän deltar i regionala arbeten kring bostäder och boendeplanering. Uppdrag: Politiker och tjänstemän ökar sin samverkan med Norrköping i syfte att få till en regional planering i 51:an stråket men också ta fram en gemensam syn på boende och pendling mellan de båda kommunerna. Mål: Fler av de som pendlar till Finspång ska bli nya Finspångsbor Uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en studie bland pendlarna för att ta reda på vad som skulle kunna få dem att bosätta sig i Finspång. Vilka är möjligheterna och hindren? Studien presenteras i kommunfullmäktige före utgången av 2015 Mål: 50 nya bostäder ska byggas i centralorten från 2014 fram till 2018 Uppdrag: Kommunstyrelsen tar fram en handlingsplan för hur detta ska genomföras. Både privata aktörer likväl som det kommunala bostadsbolaget inbjuds att delta i arbetet. Mål: Fler nybyggda villor och radhus ska upplåtas med hyresrätt Uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta kontakt med aktörer på marknaden som bygger villor och radhus med hyresrätt och se hur stort intresset för att bygga i Finspång är. Uppdraget redovisas till kommunfullmäktige under 2017 Mål: Innebörden av Kvarboendeprincipen ska vara tydlig för alla aktörer. 14

Uppdrag: Kommunfullmäktige beslutar hur Finspångs kommun definierar kvarboendeprincipen och vilka riktlinjer som ska gälla i äldreomsorgen utifrån denna. Uppdrag: Kommunfullmäktige tar beslut kring den så kallade brytpunkten dvs hur mycket mer det ska få kosta att få hjälp i hemmet i förhållande till att bo på ett särskilt boende. Mål: Kommunens detaljplaner ska vara aktuella och när behov av om-, till-, eller nybyggnation uppstår i kommunens mindre tätorter ska det vara smidigt att ändra detaljplaner till moderna krav och behov. Uppdrag: När behov av nybyggnation i kommunens mindre tätorter uppkommer ska en dialog med kommunala tjänstemän och den som vill bygga inledas hur man på bästa sätt kan möjliggöra bostadsbyggande eller om- och tillbyggnad av nuvarande bostad. Mål: Det ska gå snabbt att få besked om men också tillgång till en tillgänglighetsanpassad bostad i Finspångs kommun Uppdrag: Ett register med alla tillgänglighetsanpassade bostäder upprättas. Registret ska vara aktuellt så att det går snabbt från att en lägenhet blir ledig till att den matchats ihop med annan individ i behov av bostaden. Mål: En helhetssyn utifrån aspekter såsom exempelvis skola, förskola, kollektivtrafik och övrig service ska råda i kommunen vid etablering av nya bostadsområden. Uppdrag: Kommunstyrelsen arbetar så att vid planering av nya bostadsområden eller förändring av befintliga ska alltid tjänstemän från kommunens olika delar delta. Detta för att redan tidigt i processen få in så många synpunkter och aspekter som möjligt. Mål: Den som drabbats av en olycka eller sjukdom mitt i livet ska inte i första hand enbart vara hänvisad till kommunen äldreboenden Uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur tillskapandet av den typen av boende skulle gå till. Uppdraget rapporteras till kommunfullmäktige under 2015. Mål: Det är viktigt att det finns bostäder för olika grupper av människor, bostäder i olika storlek och upplåtelseform. För den som inte har möjlighet att själv skaffa en bostad på den reguljära bostadsmarknaden måste det finnas olika lösningar. Det kan handla om olika typer av stöd-, motivations eller jourboenden i kommunens försorg. Uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan 15

utifrån nuvarande och förväntade behov av stöd-,motivations och jourboende i Finspångs kommun. Mål: Människor med funktionsnedsättning ska kunna leva och bo i en anpassad och tillgänglig miljö 16