DOKUMENTATION ÖVER ALTERNATIVA EXAMINATIONSFORMER VID ÄMNET PSYKOLOGI. En rapport gjord vid Åbo Akademi för Alcuin-projektet

DOKUMENTATION ÖVER ALTERNATIVA EXAMINATIONSFORMER VID ÄMNET PSYKOLOGI En rapport gjord vid Åbo Akademi för Alcuin-projektet 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 INLEDNING... 1 2 METOD... 1 3 RESULTAT... 3 3.1 KURSER TILL KANDIDATEXAMEN... 3 3.1.1 Övning i psykologisk forskning... 3 3.1.2 Klinisk psykologi och psykologisk praxis... 4 3.1.3 Gruppdynamik... 5 3.1.4 Klinisk psykologi... 7 3.2 KURSER TILL MAGISTEREXAMEN... 8 3.2.1 Utredning av kognitiva funktioner... 8 3.2.2 Personlighetsutredning... 10 3.2.3 Specialfall av psykologiska utredningar... 11 3.2.4 Behandling av sexuella problem... 12 3.2.5 Intervention i skolan... 13 3.2.6 Klinisk intervju teori... 15 3.2.7 Vuxenneuropsykologisk utredning... 16 3.2.8 Barnneuropsykologisk utredning... 17 3.2.9 Klinisk intervju praktik... 18 3.2.10 Utredning av dyslexi... 19 3.2.11 Inledande kurs i psykoterapeutiskt arbete... 20 3.2.12 Egen individualterapi... 21 3.2.13 Deltagande i gruppterapi... 22 3.3 VALBARA KURSER... 23 3.3.1 Skapande terapier... 23 3.3.2 Rättspsykologi... 24 3.4 JÄMFÖRELSE MELLAN VANLIGA OCH ALTERNATIVA EXAMINATIONSFORMER... 25 4 DISKUSSION... 27 BILAGA 1... 29

1 Inledning Vid ämnet psykologi vid Åbo Akademi används en hel del alternativa och annorlunda examinationsformer än endast litteraturtentamen eller uppsatsskrivning. Dessa examinationsformer används ofta för att bättre förbereda blivande psykologer på de praktiska uppgifter de kommer att ställas inför när de träder in i yrkeslivet. Vissa examinationsformer har även uppgiften att på ett mer pedagogiskt sätt lära studeranden de färdigheter som krävs för en viss kurs. Syftet med denna rapport är därmed att klargöra om målsättningarna för kurserna kan uppnås med alternativa examinationsformer, samt vilka fördelar och nackdelar det finns när man använder sig av mer alternativa examinationsformer. 2 Metod Inom detta dokumentationsprojekt kommer alla alternativa examinationsformer som förekommer vid ämnet psykologi systematiskt att gås igenom. De mer ovanliga examinationsformerna kommer att jämföras med vanligare examinationsformer. Information om målsättningarna för de olika kurserna är taget från MinPlan. Tentatorerna för de olika kurserna har fått svara på frågor om kurserna. Frågor som ställdes var om de anser att kurserna har övriga målsättningar än de som anges i MinPlan, vilken examinationsform de använde sig av och vad tanken bakom denna examinationsform är, vad det är som gör denna examinationsform bättre än vanlig litteraturtentamen, hur lärandemålen uppnås med hjälp av denna examinationsform och vilka problem det finns med kursen och examinationsformen. I mån av möjlighet intervjuades tentatorerna personligt, men de tentatorer som inte hade tid eller möjlighet att träffa skribenten personligen, svarade på frågorna per e-post. För att få reda på studerandes syn på de olika alternativa examinationsformerna skickades en förfrågan att fylla i en webbenkät ut till alla psykologistuderanden vid Åbo Akademi. I webbenkäten (se bilaga 1) fick studeranden systematiskt svara på frågor om kurser de har deltagit i. Om en studerande svarade att de hade deltagit i en viss kurs fick de därefter svara på en 5-poängs Likertskala (1 = instämmer helt, 5 = är helt av annan åsikt) om de anser att de har uppnått 1

lärandemålen som anges i MinPlan. Därefter fick de svara med fria kommentarer på en öppen fråga om vad de anser om examinationsformen för ifrågavarande kurs. Därtill fick de dessutom svara på en 5-poängs Likert skala (1 = instämmer helt, 5 = är helt av annan åsikt) om de anser att ifrågavarande examinationsform var bättre och gav dem mer praktisk nytta än vanlig litteraturtentamen. För att ha jämförelsematerial infogades även liknande frågor om sex andra kurser som har mer vanliga examinationsformer (endast litteraturtentamen eller uppsats). I frågeformuläret frågades efter studerandes åsikt gällande 22 kurser; 16 kurser med alternativa examinationsformer och 6 kurser med vanliga examinationsformer. Av alla studerande vid psykologiska institutionen var det 28 studeranden som slutförde frågeformuläret. Först gjordes en systematisk genomgång av alla kurser med alternativa examinationsformer där både tentatorns och studerandes åsikter uttrycks. Efter genomgång av varje kurs presenteras en sammanfattning av statistiska mått från webbenkäten som skickades ut till studeranden. Ju lägre poäng som anges, desto bättre anser studeranden att målsättningarna för kursen uppnås och desto mer tillfreds är studeranden med examinationsformen. De mått som presenteras är hur många som svarat på gällande fråga (n), det minsta angivna värdet av någon respondent (min), det största angivna värdet av någon respondent (max), medeltalet av svaren utav alla respondenter (M) och standardavvikelsen på svaren (SD). Därefter jämfördes medeltalen för de alternativa examinationsformerna med de vanliga examinationsformerna både gällande hur studeranden anser att målsättningarna uppnås i dessa kurser och hur tillfreds de anser sig vara med examinationsformen. Därtill utfördes t-test för att kontrollera om det finns statistiska skillnader mellan åsikterna om de alternativa respektive de mer vanliga examinationsformerna. 2

3 Resultat 3.1 Kurser till kandidatexamen Inom kurserna till kandidatexamen finns det fyra kurser som kan anses ha alternativa examinationsformer. Dessa kurser är Övning i psykologisk forskning, Klinisk psykologi och psykologisk praxis, Gruppdynamik och Klinisk psykologi. Alla dessa kurser är obligatoriska. 3.1.1 Övning i psykologisk forskning Målsättningen med kursen Övning i psykologisk forskning (10 sp) är att kursdeltagarna skall få teoretiska och praktiska färdigheter i de metoder som tillämpas inom psykologisk forskning. I denna kurs används ett projektarbete som examinationsform. Ändamålet med projektarbetet är att studerande skall få en inblick i hur man utför psykologisk forskning. Studeranden får själva utföra ett forskningsprojekt och integrera sina kunskaper i forskningsmetodik och statistisk bearbetning. Slutligen får studerandena presentera sina resultat i form av en poster på en allmän postersession. I och med denna examinationsform får studerandena en insikt i hur felbar forskningsprocessen är, och får förhoppningsvis en mer kritisk attityd gentemot forskningsresultat. Dessutom får studerandena erfarenhet av en offentlig presentation, vilket är en viktig akademisk färdighet. Därtill skall alla studeranden skriva en forskningsrapport i enlighet med de skriftliga regler som bör följas för psykologisk forskning. Denna examinationsform anses vara motiverad av både tentatorn och studeranden. Tentatorn påpekar att det är bästa sättet att lära sig forskningsmetodik och att examinationsformen är väldigt motiverad. Tentatorn påpekar dock att det finns vissa problem med kursens uppläggning, såsom att kunskapen blir begränsat till en forskningsform och utbytet mellan studeranden inte blir så stort, eftersom alla är så koncentrerade på sina egna projekt. Dessutom har det blivit viss orättvisa i arbetsmängden p.g.a. att vissa har samlat in sitt forskningsmaterial själva och vissa har fått färdigt insamlat material. Detta kommer att förändras inom de kommande åren så att alla måste samla in sitt eget forskningsmaterial. Studeranden hade 3

ganska liknande åsikter som tentatorn för kursen. De ansåg att kursens examinationsform är ypperlig, men att fördelningen i arbetsmängden blev lite olika i de olika grupperna. Vissa ansåg att det var en bra grund att stå på före pro gradu avhandlingen. Till denna kurs framkom 17 fria kommentarer av studeranden. En studerande skriver följande om examinationsformen:...det var en mycket givande examinationsform. Bättre än ex. tent. Bra att man fick genomföra ett eget forskningsprojekt från början till slut så lärde man sig också lösa många praktiska problem som kan uppkomma i forskningsprocessen men som antagligen inte skulle tas upp i motsvarande litteratur. En annan studerande uttrycker sig såhär: Mycket givande att fördjupa sig i ett eget område. Dock skilde sig arbetsbördan väldigt mycket mellan de olika grupperna, kanske man borde försöka jämna ut det lite mera. Presentationen är ett trevligt tillfälle både för de som går kursen och för publiken! Tabell 1. Statistiska mått för frågorna på kursen Övning i psykologisk forskning. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 17 1 2 1,47 0,514 Examinationsformen är lämplig 17 1 2 1,29 0,470 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.1.2 Klinisk psykologi och psykologisk praxis Målsättningarna för kursen Klinisk psykologi och psykologisk praxis (5 sp) är att kursdeltagarna skall lära sig känna till olika kliniska tillämpningsområden inom psykologin, lära sig om vårdens organisatoriska uppbyggnad, erhålla grundläggande kunskap inom klinisk psykologi och lära sig reflektera över etiska och juridiska frågeställningar. I denna kurs används studiebesök (minst 7 st.) med inlärningsdagbok, litteraturstudier med en tentamen och plikt att ställa upp som försöksperson som examinationsform. Ändamålet med denna examinationsform är att studeranden skall få en mer koherent bild av var en psykolog kan jobba, samt hur de etiska aspekterna förverkligas i psykologens arbetsfält. Det mest centrala målet är ändå att ge någon slags verklighetsanknytning till de teoretiska kurserna i början av studierna. Tentatorn för denna kurs anser att inlärningsdagboken är mycket mer aktiverande och tankeväckande 4

än en vanlig litteraturtentamen och att de personliga reflektioner som studiebesöken ger upphov till ger en mycket mer fördjupad inlärning. Tentatorn anser även att en personlig kontakt med arbetsfältet hjälper teoriläsningen. Kursen kommer även troligen att utvecklas till kommande år så att kursdeltagarna får följa med en intagen psykiatrisk patient under några gånger och reflektera över behandlingen och hur det fungerar i praktiken på ett psykiatriskt sjukhus. Om det blir för många kursdeltagare på kursen kan det uppstå problem med studiebesöken, men i övrigt anser tentatorn att det inte förekommer så stora problem med kursen och att det är en väldigt viktig kurs i början av studierna. Studeranden har varit tillfreds med denna kurs. Många poängterar att speciellt studiebesöken gav en bra bild av det kommande yrket. Vissa var missnöjda med plikten att ställa upp som försöksperson och att litteraturtentamen var överflödig. Till denna kurs framkom 20 fria kommentarer om kursen. En studerande skriver t.ex. så här: Det allra bästa var just studiebesöken. De gav en helt annorlunda och mycket mer bred bild av vad man som psykolog kan göra. För kursen är examinationsformen lämplig i högsta grad. En annan studerande skriver: Examinationsformen var bra. Jag tyckte om studiebesöken. Plikten att ställa upp som försöksperson tycker jag däremot inte är helt rätt, speciellt inte då man i samband med kursen försöker lära ut de etiska principerna för psykologisk forskning! Tabell 2. Statistiska mått för frågorna på kursen Klinisk psykologi och psyklogisk praxis. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 20 1 4 2,10 1,021 Examinationsformen är lämplig 20 1 3 1,65 0,813 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.1.3 Gruppdynamik Målsättningarna för kursen Gruppdynamik (3 sp) är att kursdeltagarna genom egna erfarenheter och reflektioner skall få kunskap om de medvetna och omedvetna skeenden som hör samman med ledarskap och medlemskap i grupper. I denna kurs skall studeranden aktivt delta i en gruppsammansättning på ca 8 studerande, med en 5

gruppledare (en psykoterapeut). Smågrupperna träffas intensivt under ett förlängt veckoslut (torsdag till söndag), vilket varvas med storgruppsträffar (med alla som deltar i kursen). Inom gruppen får deltagarna som uppgift att koncentrera sig på att iaktta vilka psykologiska processer som förekommer i gruppen. Var och en i gruppen skall reflektera över hur man själv fungerar i grupper och i förhållande till auktoriteter. Efter detta förlängda veckoslut får alla kursdeltagare skriva en inlärningsdagbok. Denna inlärningsdagbok samt 100 % närvaro under veckoslutet används som examinationsform. Ändamålet med denna examinationsform är att studeranden skall få en bild av vilka processer som förekommer i grupper genom praktisk erfarenhet. Kursen skall även öka kunskapen om människors tänkande och handlande i grupper. Kursens uppbyggnad och metod avser att göra det möjligt för deltagarna att genom aktivt deltagande bli mer medvetna om sina föreställningar, känslor och motiv. Denna examinationsform är mycket mer krävande än vad man kan tänka sig och den betraktas som en personlighetsutvecklande kurs. Ett mycket viktigt krav på kursen är att kursledarna (som oftast är fyra till fem till antalet) är kompetenta; både psykoterapeutiskt utbildade och med erfarenhet av grupprocesser. Tentatorn för denna kurs anser att det är ganska svårt att kommunicera för en utomstående vad kursen egentligen innehåller, men att det är omöjligt att få samma kunskap om dynamik i grupper med någon annan examinationsform. Det är fråga om ett kollektivt kunskapsinhämtande och ett aktivt ansvarstagande för inlärningen. Man kan säga att denna kurs är en skiftning från objekt till subjekt för inlärningsprocessen i och med att man bör fundera över sig själv som arbetsinstrument. Tentatorn anser att det kunde vara möjligt att komplettera denna kurs med någon slags litteraturtentamen, men att kursen helst inte skall ersättas med enbart litteraturtentamen. Studeranden anser överlag att detta är en ypperlig examinationsform för denna kurs och att man lär sig mycket om sig själv i och med denna kurs. Vissa saknade dock teori bakom de processer som sattes igång och vissa skulle gärna ha haft mer personlig feedback. För denna kurs framkom 19 fria kommentarer om examinationsformen. En studerande skriver t.ex. följande: Examinationsformen var bra, men själva kursen fyllde inte sitt syfte. Jag fick endast ut en liten del av vad jag önskat få ut av kursen (problemet mer i hur kursen var uppbyggd, inte examinationsformen). En annan studerande skriver: Kursen var jätteintressant och jag lärde mig mycket om mig 6

själv, men jag tror att det skulle behövas lite teori för att ordentligt kunna ta till sig kunskapen och erfarenheterna om olika slags grupprocesser. Tabell 3. Statistiska mått för frågorna på kursen Gruppdynamik. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 19 1 4 1,79 1,084 Examinationsformen är lämplig 19 1 3 1,42 0,838 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.1.4 Klinisk psykologi Målsättningen för kursen Klinisk psykologi (5 sp) är att kursdeltagarna skall få förmåga att igenkänna och karakterisera olika psykiska störningar, lära sig tillämpa centrala psykodynamiska begrepp och att i stora drag kunna bedöma störningsgrad hos en klient. I denna kurs skall kursdeltagarna se olika filmer som illustrerar olika psykiska störningar. Efter varje film följer en föreläsning om den ifrågavarande störningen och även ett diskussionstillfälle där studeranden skall reflektera över vilka känslor och tankar de olika filmerna väckte hos dem. Kursen kan dock inte anses ha en helt ovanlig examinationsform eftersom 2/3 av vitsordet ändå baserar sig på en litteraturtentamen. Denna kurs är dock ett utmärkt exempel på hur tentatorn har blandat ett ovanligt och mer pedagogiskt sätt att illustrera teorin bakom olika psykiska störningar med litteraturstudier. Tentatorn anser att detta sätt att lära fungerar bra, eftersom filmerna oftast väcker ganska starka känslor och livliga diskussioner om olika psykiska störningar. Det förekommer dock vissa problem i kursen såsom att filmerna inte täcker precis alla former av psykiska störningar och problem att få tag på tillräckligt bra filmer. Eftersom denna kurs har en vanlig tentamen som examinationsform, fanns den inte med i webbenkäten, men efter korta intervjuer av studeranden gällande vad de tycker om kursuppläggningen med diskussioner kring filmer kan följande sammanfattas. Studeranden anser överlag att denna kurs är bra, men att innehållet i kursuppläggningen ibland reflekterar tentatorns åsikter för mycket. En studerande uttrycker: Jag tycker att examinationsformen med filmerna passar bra. Det exemplifierar sådant som är svårt att 7

föreställa sig annars. En annan uttrycker att det är bra med tanke på att det ändå bara är en grundkurs, men att det skulle vara bra att få arbeta lite med riktiga patienter också. 3.2 Kurser till magisterexamen Inom studierna för psykologie kandidatexamen sker mycket inlärning av ny terminologi och teori. När psykologistuderanden efter avlagd kandidatexamen övergår till magisterstudierna bör studeranden i många kurser lära sig att integrera denna terminologi och dessa teorier med praktiska färdigheter. Inom kurser där kunskap om den praktiska yrkesbilden och den personliga erfarenheten är av stor betydelse kan det vara nyttigt att använda sig av mer praktiska examinationsformer än vanlig litteraturtentamen. Inom ramen för psykologie magisterexamen finns det därmed relativt många kurser som har ovanliga examinationsformer. Vissa av dessa är obligatoriska, såsom kurserna Utredning av kognitiva funktioner, Personlighetsutredning, Specialfall av psykologiska utredningar, Behandling av sexuella problem och Intervention i skolan. Kursen Klinisk intervju teori har även i viss mån en ovanlig examinationsform, men vitsordet i kursen baserar sig mestadels ändå på litteraturtentamen. Inom magisterexamen bör även ingå 20 studiepoäng praktiskt inriktade studier. Av dessa kan man välja mellan kurser i blocken praktiskt inriktade utredningskurser och praktiskt inriktade behandlingskurser. I och med att dessa kurser är praktiskt inriktade har även alla ett praktiskt inriktat delmoment i examinationsformen. De praktiskt inriktade utredningskurserna är Vuxenneuropsykologisk utredning, Barnneuropsykologisk utredning, Klinisk intervju praktik och Utredning av dyslexi. De praktiskt inriktade behandlingskurserna är Inledande kurs till psykoterapeutiskt arbete, Egen individualterapi och Deltagande i gruppterapi. 3.2.1 Utredning av kognitiva funktioner Målsättningarna för kursen Utredning av kognitiva funktioner (4 sp) är att kursdeltagarna skall få en första inblick i de vanligaste psykodiagnostiska testen för barn och vuxna. Alla kursdeltagare får öva sig använda psykodiagnostiska test (minnestest och 8

intelligenstest). För examination bör studeranden följa med en undersökning och själv utföra en undersökning. Kursdeltagarna delas upp i par och den ena gör en utredning på ett barn och den andra gör en utredning på en vuxen (den som inte utför utredningen iakttar och följer med). Därefter bör studerandena poängsätta testprestationerna, får handledning av kursledaren och skriver därefter ett utlåtande. Tanken med denna examinationsform är att studerandena, genom praktisk erfarenhet, skall få kunskap om hur man utför psykologiska utredningar, vilket ofta är en stor del av det kliniska arbetet som psykolog. Därtill hör även litteraturstudier och en tentamen till examinationsformen. Tentatorn för denna kurs anser att målsättningarna för denna kurs uppnås på ett bra sätt. Litteraturtentamen är motiverad p.g.a. att kursdeltagarna måste ha den teoretiska grunden för utförandet av psykologiska testningar. De praktiska övningarna är sedan en tillämpning av det teoretiska. Tentatorn anser att ett av delmålen i kursen därtill är att ha en riktig klientkontakt (fastän det är fråga om friska personer) och att det är en bra yrkesförberedande träning där studeranden får öva i kommunikationen med klienter. Tentatorn för kursen anser att man inte kunde utföra kursen utan de praktiska övningarna och att det effektivt kontrolleras att lärandemålen för kursen uppnås med att alla kursdeltagare får handledning och feedback på utlåtandet. Tentatorn påpekar att det är en av de viktigaste kurserna före man börjar jobba som psykolog, eftersom det är möjligt att det är den enda utredningskursen man har i och med att den är obligatorisk (och de andra är delvis valbara). Det finns dock vissa problem med kursen, såsom att det kanske borde finnas en annan kurs med tillämpad statistik och psykometrik som mer ingående skulle behandla testens uppbyggnad och funktion. Denna aspekt kommer med i kursen, men det finns dock inte utrymme att behandla detta tillräckligt noggrant. Dessutom anser tentatorn att det inte är helt optimalt att man behandlar utredning av kognitiva funktioner både hos barn och hos vuxna i samma kurs. Därtill anser tentatorn att det är synd att tentatorn för kursen har ändrats från år till år, vilket har lett till att det är svårt att utarbeta kursen på basis av erfarenheter. Studeranden var överlag tillfreds med kursen, men vissa ansåg att de skulle dra nytta av mer praktiska övningar. Till denna kurs framkom 12 fria kommentarer om examinationsformen. En studerande skriver t.ex. Bra examinationsform. Bra med mycket eget arbete (testningar, utlåtandeskrivande). Givande handledning. En annan studerande uttryckte följande åsikt: Övningar var absolut 9

nyttiga och handledning krävs för att kunna tolka testresultaten. Utöver dessa hade vi också en litteraturtent som till innehållet inte riktigt motsvarade kursen. Tabell 4. Statistiska mått för frågorna på kursen Utredning av kognitiva funktioner. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 12 1 2 1,42 0,515 Examinationsformen är lämplig 12 1 4 1,67 0,985 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.2 Personlighetsutredning Målsättningarna för kursen Personlighetsutredning (3 sp) är att kursdeltagarna skall få kunskaper om olika metoder och psykologiska test, få insikt i hur olika metoders och psykologiska tests användbarhet i olika typer av personlighetsutredning kan bedömas och att lära sig grunderna i utlåtandeskrivning. Som examinationsform används obligatorisk närvaro på seminarietillfällena (på seminarietillfällena gås olika metoder inom personlighetsutredning, metodernas bakgrund, psykometri och tillförlitlighet igenom) och skrivande av ett utlåtande utgående från testprotokoll från ett riktigt fall som modifierats så att försökspersonen inte är identifierbar. Slutligen får studeranden feedback från tentatorn på det utlåtande de har skrivit. Tanken med denna examinationsform är att studeranden skall få lära sig om personlighetsutredning som en process, där man bildar hypoteser som prövas genom olika metoder och test. Kursdeltagarna bör även lära sig hur resultaten på dessa test bör integreras till en helhetsuppfattning av den undersöktes personlighet. Eftersom ca 80 % av alla psykologer skriver utlåtanden i sitt dagliga arbete är därför kunskaperna och färdigheterna att skriva utlåtanden väldigt centralt för en blivande psykolog. Tentatorn för kursen anser att undervisningsformen och examinationsformen i kursen ger insikter som inte kan uppnås genom litteraturtentamen. Tentatorn anser därtill att en ännu bättre examinationsform skulle vara att studeranden skulle utföra personlighetsutredningen själva och att en kombination av litteraturtentamen och praktisk övning skulle införas, men att detta inte skulle motsvara arbetsmängden som studiepoängen innebär (3 sp). Studeranden anser att kursen överlag är bra, men att 10

avsaknaden av eget praktiskt övande av de olika personlighetstesten var ett klart minus med kursen. Vissa ansåg dessutom att metoderna för personlighetsutredning behandlades alldeles för ytligt, men att det var en bra övning i utlåtandeskrivning och att det var bra att få personlig feedback på det de skrivit. Till denna kurs framkom 10 fria kommentarer om examinationsformen. En studerande skriver följande: För lite övningar hittills. Skulle uppskatta riktig utredning - lär mig mest då. En annan studerande skriver: den var lämplig, men det skulle vara bra med mer omfattande övningar. Förstår dock att detta inte är möjligt i en 3 sp:s kurs... Tabell 5. Statistiska mått för frågorna på kursen Personlighetsutredning. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 10 1 4 1,90 0,876 Examinationsformen är lämplig 10 1 3 1,50 0,837 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.3 Specialfall av psykologiska utredningar Målsättningarna för kursen Specialfall av psykologiska utredningar (1 sp) är att kursdeltagarna skall få bekanta sig med de viktigaste rättspsykologiska utredningarna och få en möjlighet att fördjupa sig i en av dessa. Denna kurs är tills i år en obligatorisk kurs, men kommer från och med nästa år att bli en valbar kurs inom blocket praktiskt inriktade utredningskurser. Från och med nästa år kommer kursen att bli mer omfattande och kursen kommer även att erbjudas till juridikstuderanden. Hittills har kursen bestått av tre fallmaterial; en farlighetsbedömning, en utredning av misstänkta fall av sexuellt utnyttjande av barn och en sinnesundersökning. Från och med nästa år kommer ytterligare två fallmaterial att tillfogas: en utredning om psykisk skada och en vårdnadstvistundersökning. Studeranden får fördjupa sig i ett av dessa fallmaterial och därefter skriva ett utlåtande om materialet. Därtill skall alla studerande opponera ett utlåtande gällande något annat fallmaterial än deras eget. I formatet som kommer att införas nästa år kommer juridikstuderande att fråga ut psykologistuderande gällande deras utlåtanden. I denna kurs kommer ett viktigt delmoment att vara att 11

psykologistuderande skall lära sig hur man kommunicerar psykologisk kunskap åt andra som inte är insatta i ämnet. En av tentatorerna för denna kurs anser att denna kurs har en ytterst bra korrespondens mellan lärandemålen och vad som utförs i kursen. Även studerandena är nöjda med kursens uppläggning, trots att de ansåg att arbetsmängden var för stor. Till denna kurs framkom 6 fria kommentarer om examinationsformen. En studerande skriver följande: Jag tycker det var en mycket bra examinationsform, på det här sättet lämnades hela tiden utrymme för diskussion och debatt kring ofta mycket känsliga och "heta" ämnen. En annan studerande skriver: Examinationsformen är lämplig, man lär sig mycket. Samtidigt är hela kursen, även examinationsformen, alltför arbetsdryg för en 1 sp:s kurs. Kursen är bra, men borde vara värt det dubbla. Tabell 6. Statistiska mått för frågorna på kursen Specialfall av psykologiska utredningar. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 6 1 3 1,33 0,816 Examinationsformen är lämplig 6 1 3 1,50 0,837 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.4 Behandling av sexuella problem Målsättningarna för kursen Behandling av sexuella problem (1 sp) är att kursdeltagarna skall få en introduktion till sexualterapeutiska interventioner vid behandling av sexuella problem och störningar. Denna kurs består av ett föreläsningstillfälle (där nästan alla sexualterapeutiska interventioner gås igenom), ett pararbete där studeranden får intervjua varandra gällande deras egen sexualhistoria med ett strukturerat intervjuformulär, samt en presentation om denna upplevelse för tentatorn, varmed även respons ges av tentatorn. Detta fungerar som examinationsform i föreliggande kurs. Tanken bakom denna examinationsform är att kursdeltagarna skall få uppleva hur det är att ställa frågor gällande sexualiteten samt även uppleva hur det är att själv befinna sig i patientrollen. Den som intervjuar skall även göra anteckningar om intervjun och den intervjuade får efter kursens slut dessa anteckningar. Därmed får alla 12

kursdeltagare även någonting konkret som de får behålla efter denna kurs. Tentatorn för denna kurs anser att denna praktiska övning kunde kombineras med en litteraturtentamen ifall kursens omfattning skulle utökas. Kursen är dessutom en fortsättning på grundkursen i sexologi, då de teoretiska begreppen gås noggrannare igenom. Tentatorn anser därtill att det intervjuformuläret som används på kursen räcker till som underlag för att utreda en patients sexualhistoria. För andra sexualterapeutiska interventioner skulle krävas ytterligare terapiutbildning. De problem som förekommer i kursen är att inte alltför många studeranden kan medverka på kursen samtidigt, eftersom det individualiserade responstillfället tar så mycket tid. Studeranden är även tillfreds med denna kurs och ifrågavarande examinationsform även om vissa ansåg att de inte fick inblick i alla olika sexualterapeutiska interventioner, och vissa tyckte att det var svårt att berätta om sin egen sexualhistoria med tanke på att psykologiska institutionen är så liten. Till denna kurs framkom 11 fria kommentarer på frågan om vad de anser om examinationsformen. En studerande svarade: Tja. Svår kurs att genomföra. En litteraturtentamen skulle hursomhelst vara mycket tråkigare och mindre givande. En annan studerande skriver: Ställer mig tveksam till pararbetet. Man borde i alla fall själv i större utsträckning påverka vem man gjorde det med p.g.a. intimiteten. Tabell 7. Statistiska mått för frågorna på kursen Behandling av sexuella problem. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 11 1 4 1,91 0,831 Examinationsformen är lämplig 11 1 3 1,45 0,688 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.5 Intervention i skolan Målsättningarna för kursen Intervention i skolan (2 sp) är att kursdeltagarna skall få en inblick i psykologens möjligheter till metoder för interventioner i skolan, samt att studerandena skall få kunskap om interventionernas teoretiska bakgrund. Studerandena borde vid utförandet av denna kurs redan ha tillägnat sig de flesta teoretiska kunskaperna, men de har vid denna kurs tillfälle att integrera dessa kunskaper i seminariediskussioner 13

och praktiska övningar. Examinationsformen i denna kurs är en skriftlig hemuppgift där studeranden presenterar ett specifikt problemområde inom skolan och intervention till detta. Alla kursdeltagare får ta del av sina medstuderandes uppsatser. Till examinationen hör även att alla kursdeltagare gör olika praktiska övningar i skolmiljö (bland annat en klassobservation och elevintervjuer) och presenterar dessa på seminarietillfällena. Tentatorn för denna kurs anser att denna form av examination är bättre än endast vanlig tentamen. En kombination av litteraturtentamen och presentation av det egna arbetet kunde vara möjligt, men detta skulle överskrida ramen för denna kurs (vilket är endast 2 studiepoäng). Problem med denna examinationsform kunde vara att examinationen till stor del består av subjektiv tolkning av studerandes engagemang och deltagande i de praktiska övningarna. Studeranden som deltagit i denna kurs anser i stort sett att de praktiska övningarna var givande och intressanta och att det var bra att få bekanta sig med skolvärlden igen, men att hemuppgiften ledde till att man fick en inblick i ett väldigt snävt område inom skolpsykologin. Kursen fick också lite kritik för att vara för mycket lik grundkursen i skolpsykologi ( Psykologens roll i skolan ). Till denna kurs framkom 11 fria kommentarer på examinationsformen. En studerande skriver: Vi skulle skriva en essä på den kursen. Det funkade relativt bra, men gjorde att man lärde sig mest om det man själv skrev på bekostnad av en bredare förståelse för psykologens interventionsmöjligheter. En annan studerande skriver: Skulle ha gärna gjort något seriösare på skolan, dvs. varit till nytta på riktigt. Tabell 8. Statistiska mått för frågorna på kursen Intervention i skolan. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 11 1 4 2,18 0,982 Examinationsformen är lämplig 11 1 4 1,91 0,944 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 14

3.2.6 Klinisk intervju teori Målsättningarna för Klinisk intervju teori (5 sp) är att kursdeltagarna skall lära sig genomföra en intervju, kunna analysera sig själv som intevjuare och få förmåga att igenkänna vissa typer av psykiska störningar. Denna kurs har utformats på olika sätt under de senaste åren. Kursen har oftast innehållit ett delmoment där studeranden skall medverka i olika dramatiserade övningar i grupper på ca fem studeranden. Dessa övningar går ut på att en studerande får rollen som psykolog och en annan får spela en fiktiv patientroll. De andra studerandena följer med den dramatiserade övningen. Vem som helst i gruppen kan när som helst avbryta övningen och fråga råd, ge råd till psykologen eller allmänt reflektera över situationen. Dessa övningar ger studeranden möjlighet att orientera sig i yrkesrollen som psykolog och tillika en möjlighet att känna hur det känns att möta en psykolog i form av en klient. Studeranden ges inga vitsord för övningarna eftersom tentatorn antar att detta kunde påverka övningarna i negativ riktning, men för examination krävs hundra procentig närvaro på de dramatiserade övningarna. Tidigare fungerade en hel intervju (som transkriberades) med någon frivillig, som examinationsform. Detta har dock slopats i och med den nya examensreformen och nu fungerar en vanlig litteraturtentamen som examinationsform. I och med detta har denna kurs blivit mer teoretisk, och möjligheten att utföra en riktig intervju ges istället i kursen Klinisk intervju praktik. Med den nuvarande uppläggningen kan denna kurs därmed inte ses som om den hade en helt ovanlig examinationsform, men kursen är dock ett bra exempel på hur praktiska övningar och litteraturstudier kan integreras i en kurs. Eftersom denna kurs har en vanlig tentamen som examinationsform, fanns den inte med i webbenkäten, men efter korta intervjuer av studeranden gällande vad de tycker om kursuppläggningen och de praktiska övningarna kan följande sammanfattas. Studeranden anser att det nuvarande upplägget med att man inte utför en intervju i denna kurs är bra, eftersom det ändå finns en kurs som behandlar det praktiska i den kliniska intervjun. Vissa tyckte att de dramatiserade övningarna i kursen var bra, medan andra var mer kritiskt inställda till detta. En studerande uttrycker: De blev lite press på en när man skulle utföra övningarna och situationen blev lite jobbig. En annan uttrycker: Jag 15

tycker att övningarna gav mig ganska mycket; jag trodde att det skulle vara mycket lättare. 3.2.7 Vuxenneuropsykologisk utredning Målsättningarna med Vuxenneuropsykologisk utredning är att kursdeltagarna skall lära sig använda intervju, test och kvalitativa observationer för att utreda neurologiska orsaker till kognitiva och beteendemässiga förändringar hos vuxna. Därtill bör deltagarna på kursen få fördjupade färdigheter att använda anamnestisk information och kognitiva test för att göra neuropsykologisk diagnostik. Kursen är indelad i två moment. I Vuxenneuropsykologisk utredning 1 (5 sp) skall studerande presentera något neuropsykologiskt mätinstrument, delta på föreläsningar och skriva en litteraturtentamen. Vuxenneuropsykologisk utredning 2 (5 sp) har däremot en mer ovanlig examinationsform. I denna kurs skall studerandena utreda en klient med någon sorts problematik (såsom t.ex. minnessvårigheter, balanssvårigheter eller koncentrationssvårigheter) med hjälp av en intervju och ett neuropsykologiskt testbatteri, med många olika mätinstrument, som mäter bland annat koncentrationsförmåga, kognitiv nivå, inhibitionsförmåga, visuospatial förmåga och minnet. Klienten utreds vid två olika tillfällen. Med hjälp av denna utredning skall studeranden, i samband med handledning av kurstentatorn, lära sig hur man kan ställa en neuropsykologisk diagnos med hjälp av neuropsykologiska test och se hur testprestationer kan reflektera skador i hjärnan. Denna examinationsform är en simulering av psykologens verkliga arbete. Studeranden får sådana färdigheter att de kan misstänka när det kan vara fråga om en neurologisk sjukdom och vet vilka slags frågor man skall ställa för att kunna utföra neurologisk diagnostik. Tentatorn för denna kurs anser att detta är enda sättet att utföra denna kurs, eftersom den inte är någon teorikurs. Det största problemet med denna kurs kan anses vara att klientelet till största del består av geriatriska patienter, vilket innebär att klienterna främst lider av demens, och att det därmed inte ger en allmänvuxenneurologisk bild. Responsen från studerandena gällande denna kurs var övervägande positiv: Ingen av studeranden ansåg att man kunde utföra kursen på något bättre sätt. Av de 5 fria kommentarerna som kom fram gällande denna kurs skriver t.ex. en studerande: Jätte 16

viktigt med klientarbete. En annan studerande hade följande åsikt om ifall examensformen är lämplig: Absolut. Jag lärde mig massor under den här kursen. Hör till de nyttigaste, viktigaste och bästa kurserna under hela min studietid. Tabell 9. Statistiska mått för frågorna på kursen Vuxenneuropsykologisk utredning -2. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 5 1 1 1,00 0,000 Examinationsformen är lämplig 5 1 1 1,00 0,000 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.8 Barnneuropsykologisk utredning Målsättningarna med kursen Barnneuropsykologisk utredning (10 sp) är att kursdeltagarna skall få viss erfarenhet av barnneuropsykologisk testning, få viss förmåga att tolka barnneuropsykologiska testresultat och få kännedom om vad barnneuropsykologiskt arbete innebär i praktiken. Liksom kursen i vuxenneuropsykologisk utredning är denna kurs indelad i två moment, varav den andra delen är mera praktiskt inriktad. I denna del skall kursdeltagarna utföra en neuropsykologisk utredning på ett barn som lider av någon sorts problem; möjligtvis neurologiska (såsom till exempel ADHD, autism, Aspergers syndrom eller dyslexi). En inledande intervju genomförs och ett testbatteri används för att undersöka vilka de egentliga problemen är. Utredningsgångerna är ca 4 till antalet, beroende på hurdan problematik det är fråga om. Tanken bakom denna examinationsfrom är att kursdeltagarna skall få praktisk erfarenhet av hur det är att utföra utredningar med barn med en tonvikt på neuropsykologiska problem. I samband med tentatorn gås alla testresultat igenom och på basis av resultaten och helhetsintrycket av barnet skrivs till slut ett utlåtande. Denna praktiska övning betraktas som examinationsform för det andra momentet i barnneuropsykologisk utredning. Studeranden har varit nöjda med denna examinationsform. Av de 3 fria kommentarerna om kursens examinationsform skriver en studerande: Superbra. Det var heltäckande en mycket intressant kurs och examinationsformen var perfekt för kursen. 17

Tabell 10. Statistiska mått för frågorna på kursen Barnneuropsykologisk utredning -2. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 4 1 3 1,50 1,000 Examinationsformen är lämplig 4 1 3 1,50 1,000 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.9 Klinisk intervju praktik Målsättningarna för kursen Klinisk intervju praktik (5 sp) är att kursdeltagarna skall få insikt i hur en klinisk intervju skall genomföras, lära sig hur de själva fungerar som intervjuare, lära sig hur man genomför och analyserar en intervju med en klient och få förmåga att ge feedback efter genomförd intervju. I denna kurs bör alla studeranden utföra en klinisk intervju med en klient med subjektiva problem. Intervjun utförs på två eller tre sessioner à 45 minuter. Efter denna kartläggning av klientens bakgrund, problem och personlighetsstruktur ges feedback åt klienten. Tentatorn för denna kurs anser att det är mycket värdefullt att studeranden ges en möjlighet till en personlig patientkontakt före de stiger in i arbetslivet. Det ger även studeranden en möjlighet att få en stadigare förankring i yrkesidentiteten och en starkare känsla om vad kliniskt arbete egentligen innebär. Tentatorn anser därtill att lärandemålen uppnås på ett bra sätt och att denna kurs inte kunde ordnas på något annat sätt: För att lära sig hur man utför en klinisk intervju måste man göra det i praktiken. I denna kurs har studeranden möjlighet att få mycket mer handledning och feedback än när de får en fast anställning som psykolog. Med denna kurs förekommer dock en hel del praktiska problem såsom rekrytering av patienter och att det inte finns så mycket utrymme för att ta upp teorin bakom terapeutiska samtal. Tentatorn anser att denna kurs borde omstruktureras i viss mån och integreras mer med kursen Inledande kurs i terapeutiskt arbete. I praktiken fortsätter de flesta studeranden som går denna kurs med kursen Inledande kurs i psykoterapeutiskt arbete, och fortsätter även därmed den klientkontakten de påbörjat under denna kurs, men tills vidare är dessa kurser inte helt integrerade. Studerande har varit väldigt nöjda med denna kurs och examinationsförfarandet. Många anser att det är en oersättlig erfarenhet att få utföra 18

en riktig klinisk intervju redan under studierna. Av de 7 fria kommentarerna som framkom i svaren i webbenkäten skriver en studerande följande: Vansinnigt att ens föreställa sig att en litteraturtentamen skulle vara jämförbar. En annan studerande skriver: Det var en otroligt lärorik och nyttig kurs. Också den kursen hör till de bästa och viktigaste kurserna jag har gått. Förutom att man lärde sig hur en klinisk intervju går till, lärde man sig också mycket om sig själv, sina egna reaktioner o.s.v. Oerhört viktigt! Tabell 11. Statistiska mått för frågorna på kursen Klinisk intervju - praktik. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 7 1 2 1,14 0,378 Examinationsformen är lämplig 7 1 3 1,29 0,756 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.10 Utredning av dyslexi Kursen Utredning av dyslexi är, liksom kursen i vuxenneurologisk och barnneurologisk utredning, indelad i två moment. På grund av för svagt intresse av kursen har det andra momentet i kursen aldrig ordnats och det första momentet har ordnats endast en gång. Målsättningarna för första momentet i kursen Utredning av dyslexi (5 sp) är att kursdeltagarna skall lära sig att översiktigt redogöra för kognitiva, neuropsykologiska och neurologiska aspekter av dyslexi hos barn och vuxna. I denna kurs har kursdeltagarna fått göra studiebesök till olika instanser som har en tyngdpunkt på rehabilitering av dyslexi. Dessa instanser var till exempel Folkhälsan i Helsingfors, Niilomäki institutet i Jyväskylä och Lärcentret i Åbo. Studeranden skulle sedan intervjua personalen där om verksamheten och skriva en rapport om detta samt presentera det för resten av kursdeltagarna. Därtill gås visst testmaterial igenom (främst SF Dufvan som är ett nytt dyslexi-screeningtest som även är standardiserat för finlandssvenska förhållanden) och till seminarietillfällena kommer även gästföreläsare. I rapporten, som används som examinationsform, skall kursdeltagarna även integrera kunskapen de har införskaffat på seminarietillfällena. Eftersom denna kurs har väckt så litet intresse på psykologiska institutionen kommer den i framtiden att integreras antingen med barn- eller 19

vuxenneuropsykologisk utredning. Tentatorn för denna kurs anser att kursen var lyckad det året som den arrangerades, men att området antagligen var för snävt för att väcka större intresse. Ingen av respondenterna på webbenkäten hade tyvärr deltagit i denna kurs, varmed det varken finns poängsättning eller fria kommentarer till denna kurs. 3.2.11 Inledande kurs i psykoterapeutiskt arbete Kursen Inledande kurs till psykoterapeutiskt arbete (15 sp) är indelat i 4 olika moment. Första momentet är en intentamen till kursen och det andra momentet är litteraturseminarier var kursdeltagarna skall läsa och diskutera litteratur som berör olika psykoterapiformer, terapeutiska begrepp, teorier samt forskning om dessa. För att avklara det tredje momentet bör kursdeltagarna hålla 20 stödsamtal à 45 minuter med en utvald klient och det fjärde momentet berör handledningen som man får för denna stödkontakt. Målsättningarna för denna kurs är att kursdeltagarna skall få kunskap om begreppen i terapeutiska samtal, olika psykoterapiformer, terapeutiska begrepp, teorier och forskning om dessa. Därtill bör kursdeltagarna lära sig att bearbeta sina egna känslor och frågeställningar i en terapeutisk process och få beredskap att använda grupphandledning som verktyg för egen utveckling och terapeutiskt arbete. Denna kurs är väldigt praktiskt inriktad. Eftersom mycket av arbetet som psykolog även innehåller stödsamtal, anses denna kurs vara en ypperlig inkörsport till detta. En av tentatorerna för denna kurs anser att en stor del av kursen innebär att kursdeltagarna skall få tillfälle att diskutera och reflektera över olika saker gällande psykoterapeutiskt arbete och hur man själv fungerar i psykologrollen. Tentatorn anser även att man inte enbart kan läsa om hur man utför stödsamtal utan att man har någon egen upplevelse att relatera till. Tentatorn tror att denna kurs kräver och behöver möjlighet till diskussion och reflekterande och skulle göra sig dåligt enbart som litteraturtentamen. Det förekommer dock vissa problem med denna kurs, såsom att litteraturseminarierna gärna kunde vara fler till antalet, vilket inte är möjligt p.g.a. studiepoängen. Diskussionerna på litteraturseminarierna varierar dessutom mycket, och vissa studeranden diskuterar livligare än andra. Studeranden har varit tillfreds med denna kurs och examinationsförfarandet. Vissa hade dock lite negativ kritik mot litteraturseminarierna, eftersom inte alla studeranden läste litteraturen. Av de 6 fria 20

kommentarerna som framkom i det insamlade materialet skriver en studerande om examinationsformen: Bra. Men klientverksamheten borde utvecklas. Vi kan göra mera än bara "stödsamtal". Litteraturseminarierna kunde utvecklas för att få en bättre diskussion. Tabell 12. Statistiska mått för frågorna på kursen inledande kurs i psykoterapeutiskt arbete. n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 6 1 2 1,33 0,516 Examinationsformen är lämplig 6 1 1 1,00 0,813 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.12 Egen individualterapi Vid psykologiska institutionen kan man även erhålla studiepoäng med att gå i egen individualterapi (5 sp). Denna individualterapi bekostas dock aldrig av institutionen, utan den måste studeranden själva betala för, alternativt få understöd från FPA för. För examination för denna kurs bör man lämna in ett intyg att man i minst 60 timmar, minst två gånger i veckan, gått i egen terapi hos en legitimerad psykoterapeut. Målsättningen med detta är att studeranden skall få ökad personlig medvetenhet och insikt inför den framtida yrkesrollen. Tentatorn för denna kurs anser att det är väldigt motiverat att man kan få studiepoäng för att gå i egen individualterapi, eftersom man behöver insikt i sitt eget psyke oberoende vad man än jobbar med som psykolog. Tentatorn anser därtill att det är onödigt att man skulle ha någon annan slags examinationsform än intyget av att man gått i terapin, eftersom det kontrolleras att alla lärandemål uppnås genom att tentatorn kontrollerar att terapin är tillräckligt gedigen och att terapeuten är kompetent. Till denna kurs frågades endast om respondenterna ansåg att målsättningarna för kursen uppnåddes. Frågan om examinationsformen var lämplig lämnades bort eftersom det ansågs vara omöjligt att ha annan examination för en sådan kurs än att genomgå egen individualterapi. Till denna kurs framkom heller inga fria kommentarer. 21

Tabell 13. Statistiska mått för frågorna på kursen Egen individualterapi n Min Max M SD Uppnår målsättningarna för kursen 4 1 1 1,00 0,000 Notera. 1 = Instämmer helt; 2 = är delvis av samma åsikt; 3 = kan ej ta ställning; 4 = är delvis av annan åsikt; 5 = är helt av annan åsikt 3.2.13 Deltagande i gruppterapi Vid psykologiska institutionen erbjuds en möjlighet för studeranden att delta i gruppterapi som anordnas av institutionen. En legitimerad gruppsykoterapeut håller 20-25 gruppterapisessioner för en grupp på ca 8 studeranden. Varje session är en och en halv timme lång och sessionerna hålls en eller två gånger per vecka. Målsättningarna med kursen Deltagande i gruppterapi (5 sp) är att kursdeltagarna skall öka sin självkännedom och förmåga att umgås med människor genom att tala om sig själv och lyssna till andra i gruppen, samt att kursdeltagarna får en möjlighet att bearbeta sina egna psykiska problem och konflikter som har uppstått i relation till andra. Kursen utgör en inlärningssituation, där studerande genom deltagande observation inhämtar kunskap om hur en terapigrupp fungerar. Kursen fungerar samtidigt som en personlighetsutvecklande kurs, där deltagarna utvecklar sin förmåga att använda den egna personligheten i terapeutiskt arbete. Som examinationsform används aktivt deltagande i sessionerna. Tanken bakom denna examinationsform är att var och en skall gå in i den dynamiska processen som arbete i grupp innebär, samt få en möjlighet att utveckla sig själva och processera de hinder och svårigheter som man upplever i livet och i gruppsituationer. Förutom aktivt deltagande i gruppsykoterapin kan tentatorn tänka sig att införa ett förslag till alla deltagare att föra kursdagbok, som dock inte behöver lämnas in, samt att alla deltagare i kursen skulle göra någon slags kort sammanfattning om vad de har lärt sig. Teorierna bakom gruppterapi lär man sig i kursen Gruppterapi teori, men tentatorn anser att man lär sig helt andra saker i denna kurs än om man själv får uppleva situationen att vara i en gruppterapigrupp. Tentatorn anser att lärandemålen för kursen uppnås för alla som har deltagit, men att det är fråga om gradskillnader och att endel inte uppnår tillräckligt för att känna sig nöjda med kursen. Tentatorn påpekar att det finns vissa problem med kursen såsom att det ibland förekommer människor i grupperna som 22