Högskolan i Gävle Institutionen for ekonomi KLÄDHÖRNAN HB Kurs: Organisation B-företagsorganisation och ledning 5p Handledare: Pär Vilhelmson; Jaana Kurvinen Grupp: 3 Datum: 2001-01-16 Författare: Elensky Marcus Liljefjäll Carita Norman Martin Slålie Svetlana
Hjälp, det kommer kunder! David hade tittat runt i butiken en stund när han såg ett par byxor som han gillade. Byxorna var inte prismärkta, så han tog dem därför till kassan och frågade butiksbiträdet, Anders - Vad kostar dom här byxorna? - Bra fråga, jag ska kolla i vår prislista. Anders började leta febrilt i prislistan. Byxorna borde stå under rubriken "Byxor" i prislistan, men där fanns de inte med! - Oj, jag kan inte hitta dom här byxorna i vår prislista David tyckte det var konstigt att ett par byxor som såldes av butiken inte stod i butikens prislista, men han sade ingenting. - Då måste jag ringa till min chef och fråga, sa Anders. Går det bra att vänta? - Javisst, sa David. - Ja, hallå, det är Johan. - Tjena, det är Anders som ringer och stör. Nu har jag en kund här som vill veta priset på ett par byxor. Det är dom som hänger i hörnet, ett par Helly Hansen du vet. - Anders, du får prata lite högre. Jag är ju på modemässan i Lissabon. Det är så himla mycket folk runt omkring mig... Anders upprepar sin fråga. - Ja du, dom där byxorna vet inte jag vad det är för några. Det är inte jag som köpt in dom. Det måste vara Sven. Han är nånstans här i vimlet. Prova hans mobil. Anders lägger på och förklarar för David att han måste ringa ett samtal till. David blir lite irriterad. Ska det vara så svårt att ta reda på ett pris? Anders ringer Sven. - Hallå det är Sven. - Anders här. Byxorna i hörnet. HH. Pris? I det här läget var Anders också irriterad. - Har du kollat med Johan? frågade Sven. - Ja, men han påstod att det var du som köpt in byxorna. - Det kanske stämmer. Men vad tusan var det dom kostade... Äh, jag kommer inte ihåg. Jag får kolla med leverantören på måndag. Be kunden komma tillbaka då. Telefonsamtalet avslutas. - Tyvärr. Jag kunde inte ta reda på priset just nu. Vi får prata med leverantören på måndag. Går det bra att återkomma då? - Egentligen inte. Jag behöver byxorna idag. Jag vet att dom har ett par likadana byxor i en annan butik. Jag går dit istället. Anders inser att han kommer att förlora den här kunden om han inte snabbt gör något. Han gissar ett pris. Priset är rimligt, och kan inte innebära någon större förlust för butiken. Vad som helst är bättre än att släppa iväg en irriterad kund på ett så här pinsamt sätt. - 250 kronor kostar byxorna, säger Anders till David som redan var på väg mot dörren. David vänder sig om. - 250? Det låter bra. Jag köper dem. David betalar med sitt VISA-kort, och lämnar butiken med ett par splitter nya Helly Hansenbyxor av helrätt modell.
Anders får ett jobb Anders var ny i butiken. Han hade varit ute efter ett sommarjobb under några veckor i juli, eftersom utbetalningarna från CSN då skulle ta semester. Genom en kompis hade han fått reda på att "Lilla Klädhörnan" ville ha en sommarjobbare, och efter en pratstund med ägarna, Sven och Johan, så var han anställd. Under fyra soliga sommarveckor hade han hjälpt till i butiken. Sven och Johan turades om att vara där, så att Anders i stort sett aldrig behövde vara ensam i butiken. Han kunde alltid få hjälp om det blev några problem. När de fyra veckorna var till ända så hade Sven och Johan bjudit med Anders på middag på en av stans lyxigaste restauranger. De förklarade att de var nöjda med honom, och frågade om han inte kunde tänka sig att under hösten jobba kvar på lördagarna. Då skulle han få jobba själv, men eftersom det brukade vara ganska lugnt på lördagarna så skulle det nog gå bra. Behövde han hjälp så kunde han ju alltid ringa. Sven och Johan lovade att de alltid skulle svara när Anders ringde. Anders tyckte det lät bra - plugga på vardagarna och jobba lördagarna, så han tackade ja. Bakom kulisserna På planet hem från modemässan i Lissabon har Johan och Sven just avslutat sin lunch. Något med kyckling, har de konstaterat. - Vad tycker du om Anders insatser? undrar Sven. - Han verkar ha lite svårt att ta egna initiativ. Han ringde ju FEM gånger när vi var på mässan. - Ja, fast han är ju bara en tillfällig lösning. Han är en student som inte kommer att stanna någon längre tid. Johan tittar ut genom fönstret. Han är ganska säker på att han ser Loirefloden. -Fasiken, Frankrike är ganska fint ändå! Räfst och rättarting När Sven och Johan väl kommit hem så går de direkt till butiken. Det är snart stängningsdags och Anders håller på att plocka iordning bland hyllorna. Efter att ha hälsat på varandra, så gör Sven en snabbkoll av butiken. - Jaha, jag ser att du har sålt Helly Hansen-byxorna. - Mmm. Kunden kunde inte vänta, och han var irriterad, så jag sålde dem. - Men vad tog du för dem då? Vi skulle ju kolla priset med leverantören. - Jag sålde dem för 250 spänn. - Det var lite väl billigt, skulle jag tro. Sven hämtar leverantörsfakturan och tittar efter på priset. - Vet du vad vi har för inpris på byxorna som du har sålt för 250 buppaloner? 640 kronor. Till kund borde de kosta... tja... en tusing. 995 kronor. - Oj då. Det var inte meningen. - Mening eller inte mening: nästa lön är en 500-lapp mindre. Anders är besviken när han går hem den dagen. Var det verkligen mitt fel, undrar Anders.
Teori/ Lösningsförslag Med det här caset vill vi belysa ett antal problem som kan uppstå i ett företag. De här problem uppkommer ständigt i alla organisationer och är alltid aktuella. Ledarskap Kommunikation Ansvarsfördelning Motivation Ledarskap Cheferna var otydliga i sitt ledarskap. Till en början tillämpade cheferna låtgå-ledarskap. Enligt Rolf Granér så låter låtgå-ledaren de anställda sköta sig själva och tar inga egna initiativ, utan reagerar bara när han/hon blir tillfrågad. När något väl gick snett för den anställde i vårt case så bytte cheferna ledarstil till en auktoritär stil. De visade sin makt genom att bestraffa den anställde med löneavdrag. Enligt Curt Anderssons bok Organisationsteori leder en sådan auktoritär ledarstil till att den anställde blir ovan att agera självständigt. Kommunikation Kommunikationen från cheferna till den anställde fungerar inte som den borde. För att ett företag skall fungera så måste kommunikationen inom organisationen ges en central roll. Genom dålig kommunikation uppstår förvirring, osäkerhet och informationsbrist hos de anställda. Med bra kommunikation så slipper man dessa problem och personalen behöver inte gå omkring som katten runt het gröt. Kommunikationen mellan de anställda ska vara öppen. Man ska kunna stötta varandra så att det på så vis ger ett harmoniskt företag. Ansvarsfördelning Chester I Barnarol skriver i sin bok Integrerad organisationslära att man genom samarbete möjliggör arbetsfördelning och specialisering. Ett fotbollslag blir ett lag först när det består av 11 spelare som åtar sig olika uppgifter(målvakt, försvarare, anfallare, etc.). Skulle alla vilja spela center skulle laget knappast ha en chans att vinna en match! Barnarol skriver att en organisation inte kan bli effektiv och slagkraftig utan någon form av arbetsfördelning och specialisering. Specialiseringen skapar ett stort behov av samarbete, samordning och styrning. Edgar H. Schein menar i sin bok Integrerad organisationslära att styrning handlar om att målinrikta och samordna verksamheten så att hög effektivitet uppnås. En välstyrd organisation är därför Effektivt målinriktad Effektivt samordnad
Figur 1: a. Oorganiserad b. Målinriktad c. Målinriktad verksamhet verksamhet samordnad organisation Källa: Lars H. Bruzelius mfl, 1999, Intergrerad organisationslära,s 17 Motivation Motiv definieras som det som stimulerar eller driver en individ att handla på ett visst sätt. Motiven är ofta behov eller önskemål av olika slag. När ett motiv aktiveras, dvs. när det stimulerar eller driver en individ att handla på ett vist sätt, talar man om motivation. Motivationen är sålunda en drivkraft till handling i en viss riktning och en person är motiverad när ett behov eller önskemål påverkar handlandet i en viss riktning. 1 Figur 2: Motiv -Behov -Önskemål Handling Motivation Individers Tankar och beslut Källa: Lars H. Bruzelius mfl, 1999, Intergrerad organisationslära,s 247 Lärarhandledning 1 Lars H. Bruzelius mfl, 1999, Intergrerad organisationslära,s 246
Frågor som man kan ställa till gruppen Var det rätt att dra av på lönen? Är Anders utan skuld i detta fall? Får cheferna skylla sig själva i detta fall? De har ju faktiskt en nyanställd i butiken. Vad kunde de inblandade ha gjort bättre. Blir medarbetarna i det här företaget ansvarstagande och motiverade.