Bilaga 1: Energiproduktion i kommunen..25

Energi- och klimatstrategi 2007-2010

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Förord... 4 3. Falköpings kommun... 5 4. Nulägesanalys... 5 4.1. Energitillförsel och användning... 5 4.1.1. Distribution och användning av el... 8 4.1.2. Användning av bränslen... 9 4.1.3. Total användning av energi... 10 4.1.4. Energianvändning i kommunens egen verksamhet... 10 4.1.5. Drivmedelsförbrukning inom Falköpings kommuns verksamhet... 14 4.2. Koldioxidutsläpp... 14 4.3. Övriga utsläpp till luft... 15 5. Övergripande mål... 16 6. Aktiviteter - handlingsplan... 17 7. Pågående och planerade aktiviteter från externa aktörer... 21 8. Nyckeltal... 22 9. Resultat av genomförda, pågående och planerade åtgärder 2000-2010... 23 10. Uppföljning och utvärdering... 24 Bilaga 1: Energiproduktion i kommunen..25 Bilaga 2:1 Resultat av utsläppsmätningar från Luft i Väst 2006, NOx (kväveoxider).28 Bilaga 2:2 Resultat av utsläppsmätningar från Luft i Väst 2006, HC (oförbrända kolväten, partiklar)....29 Bilaga 2:3 Resultat av utsläppsmätningar från Luft i Väst 2006, CO 2 (koldioxid) Bilaga 3 Handlingsplan Utfasning av olja..31 2

1. Sammanfattning Planen är en uppdatering av kommunens energiplan från år 2000. Samtidigt har planen utvidgats till att även omfatta en klimatstrategi. För att nå kommunfullmäktiges målsättning att minska koldioxidutsläppen med 25 % år 2010 jämfört med 1997 har kommunen jobbat inom tre strategiområden: hållbart energi- och avfallssystem, miljöanpassade transporter och information och folkbildning. Kommunen har under tiden för senaste revidering av planen genomfört ett lokalt investeringsprogram, har ett pågående klimatinvesteringsprogram samt ytterligare ett antal projekt som syftar till att nå målsättningen. En analys av energianvändningen under tiden 1990-2004 visar att energianvändningen totalt sett är relativt oförändrat. Den mest påtagliga förändringen är att användningen av eldningsolja har minskat till förmån för fjärrvärme och trädbränslen. Minskningen av oljeanvändningen till förmån för fjärrvärme och trädbränslen har lett till att utvecklingen när det gäller koldioxidutsläpp ligger en bra bit under målsättningen. Detta trots att transportsektorn har ökat sina utsläpp under tiden. Förutom kommunens egna mål berörs energianvändningen i kommunen av flera andra nationella miljömål, t ex Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturligt försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Ett antal aktiviteter beskrivs som skall hjälpa till att målsättningen om minskade koldioxidutsläpp uppfylls. Bl a kommer kommunens fastighetsenhet att arbeta med utfasning av eldningsolja. Dessutom skall andelen kommunala miljöbilar som drivs med alternativa drivmedel öka med 50% fram till år 2008 m fl åtgärder. 3

2. Förord Den förra energiplanen för Falköpings kommun antogs 2000. Sedan dess har mycket hänt internationellt, nationellt och lokalt. Kommunfullmäktige har 2000 beslutat om målet att minska utsläppen av koldioxid med 25 procent mellan år 1997 till 2010 och att energisystemet i kommunen skall vara ekologisk hållbart. Sedan dessa mål antogs har man i kommunen arbetat med tre strategiområden: Hållbart energi- och avfallssystem Miljöanpassade transporter Information och folkbildning Exempel på lokala satsningar sedan förra energiplanen antogs: Genomförande av ett lokalt investeringsprogram 1999-2002 som bland annat innehöll åtgärder såsom uppförande av en biogasanläggning som rötar hushållens organiska avfall, verksamhetsavfall mm, ny biobränsleeldad panncentral och utbyggnaden av fjärrvärmesystemet. Ett nytt sophämtningssystem har introducerats i tätorterna. Syftet var att separera hushållssoporna i en brännbar och en organisk fraktion. Det organiska avfallet lämnas till biogasanläggningen för rötning och det brännbara avfallet går till energiutvinning utanför kommunen. Biogasen används till bränsle i industriprocesser. Även deponigas utvinns från deponin i Falevi och blir bränsle. En större del av de kommunala fastigheterna har anslutits till fjärrvärme. I mindre orter har en del kommunala fastigheter konverterats från olja och el till eldning av biobränsle eller värmepump. Undervisnings- och utställningsmaterial om avfallshantering har tagits fram i EU-projektet Making Waste Work. Materialet riktar sig främst till skolungdomar i årskurs 7-8. Falköpings kommun är tillsammans med Business Region Göteborg och Innovatum i Trollhättan initiativtagare till och samverkande aktörer i EcoEx. EcoEx West Swedish Environmental Export är ett västsvenskt samarbetsprojekt inom miljöområdet. EcoEx vänder sig till västsvenska miljöföretag som kan och vill exportera. Målsättningen är att EcoEx skall skapa förutsättningar till ökad tillväxt inom miljöbranschen genom exportinriktade insatser och därmed generera nya arbetstillfällen i regionen. 4

Kommunen driver ett klimatinvesteringsprogram 2004-2007 med bl a utbyggnad av fjärrvärmesystemet i Falköping och Stenstorp. Kommunen driver ett projekt som leder till Miljödiplomering av företag. Kommunen är medlem i nätverket Klimatkommunerna. Ett nytt klimatinvesteringsprogram har sökts för åren 2007-2011. Den här energiplanen omfattar även kommunens klimatstrategi. Falköping ska fortsätta på den inslagna vägen mot ett minskat oljeberoende. Syftet med den nya energi- och klimatplanen är bland annat att skapa en långsiktigt hållbar utveckling och lokala kretslopp så att nationella, regionala och lokala miljömål uppfylls samtidigt som energiförsörjningen tryggas ta fram ett konkret handlingsprogram och identifiera projekt som fordrar ytterligare utredningar 3. Falköpings kommun Falköpings kommun är en landsbygdskommun med en areal på 1 057 km². Kommunen har 31 148 invånare (2005), varav ungefär 16 000 bor i centralorten Falköping. Förutom centralorten finns det några större orter, t ex Stenstorp, Floby, Kinnarp- Slutarp samt ytterligare ett antal mindre samhällen. Bostadsbeståndet består av 6643 flerbostadshus och 8504 småhus. I Falköpings kommun finns ca 680 privata företag med mer än en anställd och 12 företag med mer än 50 anställda. De största privata arbetsgivarna i Falköpings kommun är Kinnarps AB, Volvo personvagnar AB och Parker Hannifin AB. Falköping har ett antal kommunala bolag bland annat Falköpings Hyresbostäder AB. 4. Nulägesanalys 4.1. Energitillförsel och användning Statistiska Centralbyrån SCB tillhandahåller uppgifter om kommunal energistatistik. Dessa siffror har dock en viss eftersläpning, vilket medför att inga siffror finns efter år 2004. Där det har varit möjligt har kommunen själv tagit fram vissa uppgifter för år 2005. 5

Enligt SCB tillfördes kommunen 2004 totalt 965 500 MWh 1 energi totalt. Detta motsvarar dryg 31 000 kwh per invånare, det vill säga mer energi än ett enfamiljshus använder per år. Jämfört med riket använder Falköpingsbon lite energi, siffran i hela riket är motsvarande 45 548 kwh per invånare. Detta beror mest på att det inte finns någon tung industri i kommunen. Av den tillförda energin år 2004 utgörs 43 % av elenergi, 21 % av förnybara bränslen 2 och 35 % fossila bränslen 3. Fördelningen av energibärare 4 redovisas i bild 1. En mer utförlig redovisning av energiproduktionen i kommunen finns i bilaga 1. Bensin 19% El 43% Fjärrvärme 10% Biogas 0% Diesel 11% Träbränsle 11% Bild 1: Användning av energibärare år 2004. Källa: SCB Gasol 0% Eldningsolja 1 6% Eldningsolja> 1 0% Energi används av samhällets sektorer enligt bild 2, som visar fördelningen för år 2004. 1 MWh = Megawattimme, en MWh är 1000 kwh (kilowattimme). Som en jämförelse behöver ett genomsnittligt småhus ca 25 000 kwh (eller 25 MWh) energi per år för värme, tappvarmvatten och hushållsel. 2 Förnybara bränslen: t ex träbränslen (ved, pellets, flis), biogas och fjärrvärme. 3 Fossila bränslen: bensin, diesel, lätt eldningsolja 1 (villaolja), eldningsolja >1 (tjockolja), gasol 4 Energibärare: Till kommunen tillförs energibärare i form av olika bränslen och el. Dessa energibärare förbränns eller omvandlas i olika processer främst för att alstra värmeenergi, ljus osv. 6

övr tjänster 8% Transporter 31% Jordbruk 6% Industri 20% Off verksamhet 7% Hushåll 28% Bild 2: Energianvändning i sektorern,a, 2004. Källa: SCB Jämförs kommunens fördelning med rikets blir tydligt att industrisektorn i kommunen har betydligt mindre andel på energianvändningen än i riket, medan jordbrukssektorn och hushållen har större andel i kommunen än i riket. Övr tjänster 9% Jordbruk 2% Transporter 21% Industri 43% Off verksamhet 6% Hushåll 19% Bild 3: Energianvändning i sektorerna i hela riket år 2004, källa: SCB Sett över en längre tidsperiod har användningen av energibärare i kommunen utvecklats enligt bild 4. 7

450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 Bensin Diesel Eldningsolja 1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi 50000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Bild 4: Användning av bränslen och el 1990 2004. Källa: SCB 4.1.1. Distribution och användning av el I Falköpings kommun finns fem elnätägare: Falköpings Energi AB (FEAB), Vattenfall AB, Vallebygdens Energi ek för., Sjogerstads Eldistributionsföretag och Tidaholms Energi AB. Elanvändningen har ökat under slutet av 1990-talet, mest beroende på att västra stambanan elektrifierades och SCB därefter fördelar ut transportsektorns elanvändning på landets kommuner. Dessutom har industri- och jordbrukssektorn samt övriga tjänster ökat elanvändningen, medan hushållen och offentliga verksamheterna har minskad elanvändningen. Många fastigheter som tidigare eldat olja har övergått till värmepumpar, vilket på nationell nivå har ökat elanvändningen med 1 %. I kommunen kan vi ännu inte se samma tendens. Tvärtom har elanvändningen i hushållen minskat med dryg 7 %. Eftersom elproduktionen i Sverige sker i huvudsak med vattenoch kärnkraft ger denna inte upphov till några utsläpp av koldioxid. Dock är det svenska elsystemet sammanbundet med våra grannländer, där en betydande del av el produceras i fossilbränsleeldade anläggningar. Varje ökning av elanvändningen beräknas ske på marginalen, det vill säga skapar ett behov av att importera el producerad med kol- eller oljekondens. Energimyndigheten 5 beräknar därför att varje producerad kilowattimme el alstrar 1 kg koldioxid. 5 Enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens rapport 4526/EB 8:1998 8

Därför påverkar en ökning eller minskning av elanvändningen i Falköpings kommun de globala koldioxidutsläppen, även om de uppstår utanför kommunens och landets gränser. 4.1.2. Användning av bränslen Användning av bränslen (MWh) 200000 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Bensin Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Gasol Träbränsle Övrigt Fjärrvärme Bild 5: Användningen av bränslen, källa: SCB Användningen av bensin inom transportsektorn omfattar även hushållens drivmedel. Bensinanvändningen är relativt stabilt under tiden. Användningen av diesel svänger mellan olika år, med en uppåtgående tendens. Kommunen har tre tankställen som erbjuder etanol (E85) som tillkom efter 2004 och således inte är med i statistiken ännu. Kommunen har också i slutet av 2006 fått ett tankställe för fordonsgas (biogas), vilket möjliggör ytterligare ett alternativ till förnybara drivmedel på transportsektorn. Mest markant är minskningen av eldningsoljan till förmån för trädbränslen och fjärrvärme. Främst är det hushållen, offentlig verksamhet och övriga tjänster som har bidragit till denna utveckling, men även industrin har minskat oljeanvändningen markant. Användningen av tung eldningsolja har upphört. Användningen av gasol domineras av ett företag i kommunen och är endast av ringa betydelse för kommunen som helhet. Liksom biogasen, som betecknas som övrigt i diagrammet. Biogasen används för processvärme i mejeriet och avloppsreningsverket. Utvecklingen av fossila och förnybara bränslen förtydligas i bild 6. 9

500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 Fossila bränslen Förnybara bränslen El 150000 100000 50000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Bild 6: Användningen av fossila och förnybara bränslen samt el, källa: SCB 4.1.3. Total användning av energi Det är endast inom transportsektorn och övriga tjänster som den totala energianvändningen ökar, medan den minskar något i de övriga sektorerna. Ser man kommunen som helhet är den totala energianvändningen relativt konstant. 4.1.4. Energianvändning i kommunens egen verksamhet Kommunen äger dels fastigheter för den egna verksamheten, vilket omfattar dagis, förskolor, skolor, omsorg, äldreboenden, övriga fastigheter, samlingslokaler och hyres- och affärsfastigheter. Dessutom äger kommunen hyresbostäder genom sitt bostadsbolag Falköpings Hyresbostäder AB. Kommunen är en stor fastighetsägare med ca 240 000 m² bruksyta i den egna verksamheten plus ytterligare ca 108 000 m² i hyresbostäderna. Cirka 27 600 m² av den totala ytan är ouppvärmda ytor. Uppgifterna över de kommunala fastigheterna baseras på statistik från fastighetsenheten juni 2005. Totalt tillförs fastigheterna runt 37 000 MWh per år för värme, tappvarmvatten och övrig elanvändning. Hälften av fastigheterna har fjärrvärme eller en kombination av olja/el och fjärrvärme, 30 % har oljeeldning och resterande 20 % värms med el. Totalt används ca 26 000 MWh av den tillförda energin för värme och tappvarmvattenproduktion. Runt 10 000 MWh är el för annat än värme. 10

Energitillförsel för värme och driftel Olja El(värme) Fjärrvärme El(övrig) 100% 75% 50% 25% 0% Dagis/förskolor Skolor Omsorg Pensionärsboe nde Samlingslokaler Övr. förv. Fastigheter Hyres- och affärsfastigheter Bild 7: Energitillförsel i kommunens fastigheter, juni 2005 Ovanstående bild tar inte hänsyn till fastigheternas ytor och blir lätt missvisande. Till exempel utgörs över hälften av pensionärsboenden av oljeuppvärmda hus, men deras totalas yta är en mycket liten del av fastighetsbeståndet, se bild 8. Förvaltn. Fast. 21% Förskolor 4% Pensionärsb. 1% Samlingslok. 2% Omsorg 25% Skolor 47% Bild 8: Fördelning av ytor i kommunala fastigheter. Med omsorg avses social omsorg förutom pensionärsboende. Förskolor Förskolorna utgör 4 % av fastighetsbeståndet. 43 % av ytorna värms med olja, 29 % med el och 28 % med fjärrvärme. Skolorna Skolorna utgör 47 % av fastighetsbeståndet. 34% av bruksytorna i skolorna värms med olja, en skola har en kombination av eloch fjärrvärme (13 %) och resten (54 %) värms med fjärrvärme. 11

Social omsorg Omsorgen utgör 25 % av fastighetsbeståndet. 59 % av ytorna värms med olja, 38% med fjärrvärme eller en kombination av olja och fjärrvärme och 3% med el. Äldreboende Äldreboenden utgör 1% av fastighetsbeståndet. Uppvärmningen består till 88% av olja 12% elvärme. Övriga fastigheter Till denna grupp fastigheter tillhör t ex förråd, badhus, brandstation, bibliotek, stadshus, museum, badhus och idrottshallar, busstation mm. Alla dessa fastigheter värms inte upp regelbundet eller inte till boendetemperaturer. Räknas enbart de uppvärmda så kallade förvaltningsfastigheterna utgör dessa 21 % av beståndet. 66 % av ytorna värms med fjärrvärme, 31 % med olja och 3 % med elvärme. Samlingslokaler Samlingslokalerna utgör 2% av beståndet och värms till 78% med fjärrvärme, 13% med el och till 9% med olja. Hyres- och affärsfastigheter Hyres- och affärsfastigheterna utgör 4 % av beståndet och värms till 89 % med fjärrvärme och till 10 % med olja. En fastighet (1 %) värms med el. Nedanstående bild redovisar fördelningen av energi för enbart uppvärmning i de olika fastighetstyperna. Uppvärmning av kommunala fastigheter Olja El(värme) Fjärrvärme 100% 80% 60% 40% 20% 0% Dagis/förskolor Skolor Omsorg Pensionärs... Samlingslok... Övr. förv. Fa... Hyres- och a... Bild 9: Energianvändning för uppvärmning av kommunala fastigheter 2005 12

De största insatserna krävs för skolor och omsorg, där tre fjärdedelar av oljeuppvärmda ytor finns. Nyckeltal för energianvändning Nedanstående bild ger en uppfattning om förhållandet mellan fastigheternas ytor och energianvändning. Nyckeltal för kommunala fastigheter 250 200 150 100 50 0 Dagis/förskolor Skolor Omsorg Pensionärsboend e Samlingslokaler Övr. förv. Fastigheter Hyres- och affärsfastigheter kwh/m² Energi Värme El övr Bild 10: Användningen av total energi samt uppdelat på värme och el i kwh/m2, år 2005 Tabellen nedan visar siffervärden för fastigheterna för uppvärmning och el för ventilation mm, så kallad driftsel. Fastigheter Värme kwh/m2 Driftsel kwh/m2 Skolor 123,86 36,02 Omsorg 79,42 64,73 Förskola/dagis 122,04 72,50 Övrig förv. fast. 153,26 45,29 Samlingslokaler 124,49 2,95 Pensionärsboende 134,53 50,12 Hyres- och affärsfastigheter 63,63 84,22 Tabell 1: Användning av värme och el i kwh/ m² i kommunens fastigheter 2005. Falköpings Hyresbostäder Det kommunägda fastighetsbolaget Falköpings hyresbostäder använde 20 000 MWh till sina fastigheter (2005). I stort sett all värme kom från fjärrvärme. Det var bara fastigheten Wilskegården, som använde olja. 13

4.1.5. Drivmedelsförbrukning inom Falköpings kommuns verksamhet 2004 inhandlade Falköpings kommun 164 114 liter bensin och 195 038 liter diesel. Det utbetalades milersättning till kommunens personal för 44 220 kilometer, vilket ger en ungefärlig drivmedelsförbrukning på 36 700 liter. Den totala energianvändningen blev ungefär 3740 MWh. Falköpings kommuns sophantering sköts av LBC Falköping och av PR Slamsugning. PR Slamsugning körde en total sträcka på 2230 mil, vilket ger en dieselförbrukning på 5 575 liter diesel. Inga uppgifter finns tillgängliga över LBC s transportsträckor. Falköpings kommuns skolbussverksamhet sköttes förutom av kommunens egna bussar av fyra entreprenörer. Sammanlagt kördes skolskjutsarna 42 000 mil 2004. Detta ger en dieselförbrukning på ungefär 110 m³. Möjlighet att undersöka taxibilars skolskjutsverksamhet saknas. 4.2. Koldioxidutsläpp Statistiken visar att hushållen efter 1995 kraftigt har sänkt sina utsläpp, medan servicesektorn är relativt oförändrat. Minskningen av koldioxidutsläppen beror till största del på utbyggnaden av fjärrvärme i tätorten och att många fastighetsägare har satsat på värmepumpar. Koldioxidutsläpp per invånare och sektor 2500 kg CO2/inv 2000 1500 1000 500 Energi Hushåll Industri Service Transporter 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Bild 11: Koldioxidutsläpp per invånare och sektor 1990-2004, Källa: SCB Det totala koldioxidutsläpp per invånare i kommunen är 2,9 ton per år. För hela riket är det nära 6 ton per invånare och år. 14

Byte till värempumpar är dock inte oproblematiskt eftersom elanvändningen också genererar utsläpp av koldioxid, men inte i kommunen, vilket redan nämndes under rubrik 4.1.1 Distribution och användning av el, sida 8. Betraktar man de totala utsläppen av koldioxid (bild 12) syns förändringen tydlig som inträffat under efter 2001, det vill säga efter det LIP genomfördes. I början av decenniet ökade både industrin och transportsektorn sina utsläpp. Transportsektorn fortsätter sin stigande trend efter en kort nedgång under 2002-2003, medan industrin mycket tydligt har börjat att överge oljan. Tack vare hushållens övergång från fossila bränslen till el och fjärrvärme har koldioxidutsläppen totalt i kommunen minskad till en nivå som understiger målsättningen om minskning av utsläppen med 25 % mellan 1997 och 2010. Utvecklingen antas fortsätta i och med att kommunen under 2004-2007 genomför sitt klimatinvesteringsprogram (KLIMP), där fjärrvärmenätet byggs ut ytterligare. Dessutom har installationen av värmepumpar ökat stadigt, inte minst har marknaden för små komfortvärmepumpar ökat starkt. CO2 utsläpp och mål i Falköpings kommun ton CO2/år 130000 125000 120000 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 80000 1990 1995 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bild 12: Koldioxidutsläpp och kommunens målsättning 1990-2010 4.3. Övriga utsläpp till luft Genom en samarbetsorganisation i regionen, Luft i Väst, görs regelbundna mätningar av luftmiljön i Falköpings tätort. Mätvärden av oförbrända kolväten (HC), kväveoxider och koloxider redovisas i bilaga 2. Höga utsläppen kan fastställas längs de stora trafikstråken samt några punktkällor i bostadsområden. De flesta utsläppen kan härledas från trafiken, punktkällorna är småskaliga eldstäder. Mål CO2 utsläpp 15

5. Övergripande mål En miljöpolicy för Falköpings Kommun antogs av fullmäktige år 2000. I denna finns det inget uttalat mål om energi, däremot finns det ett krav på att bra miljöval sätts i första rummet. I energiplanen från samma år finns målsättningen att Falköpings kommun skall minska koldioxidutsläppen ifrån kommunens verksamheter med 25 % från 1997 till 2010. Förutom detta övergripande mål för verksamheten gäller också följande nationella miljömål som berör energianvändningen. Regionen har brutit ner målen till regionala målsättningar och har även angett förslag för handlingsplaner och prioriterade områden att jobba med. De nationella miljömålen som berör energianvändningen är: Begränsad klimatpåverkan Målet innebär att utsläppen av olika växthusgaser skall minskas med 4 % mellan 1998 och 2010. Kommunens eget mål kräver en högre takt än det nationella målet. De största utsläppen av koldioxid härstammar från transporterna, men kommunen har även en hel del metanutsläpp från deponin och genom eldning av ved i inte miljögodkända pannor utan ackumulatortank. Metan är en växthusgas som ger 21 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid. Frisk luft Målet innebär att halterna av svaveldioxid och utsläppen av flyktiga organiska ämnen skall minska. Utsläppen av svaveloxider är relativt måttliga i kommunens tätorter, eftersom det mest eldas lågsvavelhaltiga bränslen. Det största problemet i Falköping är däremot utsläppen av organiska kolväten, där bland annat metan ingår, och stoft. Jämför Begränsad klimatpåverkan. Utsläppen av stoft kan relateras till eldning av ved i hushållens eldstäder och trafiken. Fjärrvärmeanläggningarna har stoftfilter som ger minimala utsläpp jämfört med mängderna bränsle som eldas. Bara naturlig försurning Målet riktar sig mot utsläppen av kväveoxider och svavel och handlingsplanen inbegriper en fortsatt övergång från fossila bränslen till biobränslen. Ingen övergödning Även detta mål riktar sig mot minskade utsläpp av kväveoxider relaterad till bland annat eldning av bränslen. I länsstyrelsens handlingsplan för regionen förespråkas att luftutsläppen minskas genom att kollektivtrafiken stimuleras och samhället planeras 16

för att underlätta kollektivåkandet. Även att överföra godstransporter till järnväg eller båt ses som ett sätt att uppnå målet. God bebyggd miljö Målet innehåller ett antal delmål som till exempel att sträva mot en samhällsplanering som skall främja miljöanpassade och resurssnåla transporter och en bättre energianvändning i byggnader. I ovan nämnda handlingsplanen förespråkas en utbyggnad av fjärrvärme, ökad produktion av bioenergi och en utbyggnad av vindkraft där så är möjligt. Förslagen nämner också att energihushållningen i fastighetssektorn skall bli bättre, med hänsyn tagen till inomhusklimat, buller mm. I juni 2006 lade kommissionen mot oljeberoende fram sin rapport På väg mot ett oljefritt Sverige. Visionen i denna rapport är att bryta landets oljeberoende fram till år 2020. Visionen i rapporten är: Vägtransporterna skall genom effektivisering och nya bränslen minska oljeanvändningen med 40-50 procent. Uppvärmningen av bostäder och lokaler skall i princip ske helt utan olja. Industrin skall minska sin oljeanvändning med 25-40 procent. Kommunens övergripande mål: Koldioxidutsläppen från kommunens verksamheter skall minskas med 25 % från 1997 till 2010. 6. Aktiviteter - handlingsplan I nedanstående tabell återfinns en del strategier för att nå det övergripande målet. Strategierna är delvis avsedda för kommunens egen verksamhet, medan energiplanen skall beskriva hela den geografiska kommunens status och utveckling. Kommunen kan påverka utvecklingen rent konkret genom sin roll som arbetsgivare, köpare av varor och tjänster och fastighetsägare. Att påverka andra aktörer och samhällssektorer sker företrädesvis genom att försöka involvera det lokala näringslivet och arbeta med attitydförändringar hos medborgarna. Dessutom ska kommunen använda sig av verktyg som samhällsplanering och tillsyn. För att uppnå de verksamhetsrelaterade strategierna är det en förutsättning att kommunstyrelsen, nämnder kommunala bolag samarbetar om olika åtgärder. Till exempel behöver det tas fram en modell för hur vinsten av energiåtgärder ska fördelas mellan den kommunala fastighetsägaren och den hyrande nämnden. 17

Dessutom skall miljöbedömningar göras vid investeringar som berör energianvändningen. Det är även angeläget att de kommunala bolagen omfattas av arbetet att nå målet. Därför skall de utifrån kommunens detaljerade mål formulera åtgärdsprogram för sina respektive verksamheter. Information och folkbildning är en viktig funktion för att uppnå en bred uppslutning bland medborgarna och företagen. Därför skall energirådgivning även fortsättningsvis tillhandahållas till företagare, hushåll och skola. Nedanstående tabell redovisar ett antal förslag till aktiviteter utifrån det övergripande målet. 18

Kommunens övergripande mål: Koldioxidutsläppen från kommunens verksamheter skall minskas med 25 % från 1997 till 2010. Strategi Exempel på aktiviteter Ansvar Tid Energistrategiska frågor skall ha en framstående Översiktsplanen skall användas som instrument för Kommunstyrelsen Kontinuerligt roll i all översiktlig planering. planering av framtida energiförsörjning, genom bl a vindkraft, och för god hushållning med energi. Självförsörjandegraden av elproduktion i En långsiktigt plan för utbyggnad av vindkraft med hänsyn Tekniska nämnden 2008 kommunen skall med 5% per år. Elanvändningen i den egna verksamheten och helägda kommunala bolag skall minska med 5 % per år jämfört med 2004. till kulturella och landskapliga värden upprättas. Central energiövervakning och styrning introduceras till samtliga fastigheter Vid byte av armaturer i fastigheter och utomhusmiljöer skall alltid den mest energieffektiva tekniken väljas 6. Miljönämnden Tekniska nämnden Kommunala bolag 2006-2007 Den totala energianvändningen i kommunens verksamheter och bolag skall minska med 10% per år jämfört med 2004. Byggprojekt skall syfta till sunda hus med en optimal energi- och resursanvändning. År 2015 skall samtliga vedpannor inom detaljplanlagd område vara miljögodkända. (Mål Miljönämnden 2005) Isolering av fasader, fönsterbyte eller tilläggsisolering av fönster genomförs successivt när underhållsbehov föreligger. Bästa och effektivaste energistandard och sunt inomhusklimat skall eftersträvas. Kommunens utomhusbad som inte värms med fjärrvärme skall installera solvärme inom 5 år. Vid nyexploatering och nybyggnation mm skall alltid göras en miljöbedömning, där energiförsörjning och energieffektivisering ingår Småskalig vedeldning i kommunen skall ske med bästa möjliga teknik. Informationsmöten med vedeldare, installatörsutbildning, införande av bygganmälan vid pannbyten. Tekniska nämnden 2006-2010 Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Kontinuerligt 2015 6 Omfattar utbyte av armaturer, men även installation av närvarodetektorer mm 19

Strategi Exempel på aktiviteter Ansvar Tid Hälften av kommunens fordonspark skall drivas Senast 2008 skall hälften av personbilarna i kommunens Kommunstyrelsen 2008 med förnybara bränslen (företrädesvis gasdrift) bilpool vara så kallade miljöbilar. Gasbilar skall föredras fram till slutet av år 2008. (Mål KS 2006) andra bränslen. 70% av kommunens verksamheter skall ha någon form av miljöcertifiering 7 senast 2009-12-31. (Mål Budget 2007) Andelen lokalt producerad energi skall öka med 10% fram till år 2010 jämfört med år 2004. Vid inköp av entreprenadtjänster skall hänsyn tas till att fordonsparken hos entreprenören omfattar miljöalternativ. Kommunen ska utbilda egen personal i energifrågor. T ex genom miljödiplomering och eco-driving för lämpliga personalgrupper. Kommunen skall aktivt arbeta med att stimulera samarbete med näringslivet speciellt med jordbruket om vidare utbyggnad av en infrastruktur för biogas, andra energigrödor samt vindkraft. Kommunstyrelsen, Miljönämnden Kommunstyrelsen 2010 2007-2010 Samordningen mellan leverantörers transporter skall förbättras. Senast år 2008 skall en terminal för omlastning av godstrafik från vägtrafik till järnväg ha kommit till stånd. Detta under villkoret att erforderliga beslut fattas på Banverket. Kommunstyrelsen 2008 Kommunens fastigheter konverteras från olja till främst fjärrvärme, biobränslen och el (värmepumpar) Vid inköp av el skall det alltid krävas miljömärkt el. Miljöpåverkan genom inköp av livsmedel till kommunens verksamheter skall minskas. Se bifogad plan 8. Tekniska nämnden 2008 Miljömärkt el köps in. Andelen ekologisk odlade livsmedel som kommunen köper in ska öka med 25% fram till 2010 jämfört med 2006 och Tekniska nämnden Kontinuerligt Tekniska nämnden 2010 7 System för miljöcertifiering kan vara t ex Miljödiplomering enligt göteborgsmodellen, Grön Flagg, SS-EN ISO 14001, EMAS m fl 8 Om en åtgärd innebär ökad användning av el skall endast miljömärkt el användas. 20

Strategi Exempel på aktiviteter Ansvar Tid därefter med 5% per år de följande åren. Utsläppen från trafiken i tätorterna minskas. Ombyggnad av gatunät för ökad trafiksäkerhet och bättre trafikflöde. Åtgärderna beskrivs i Trafiksäkerhetplanen från 2007. Tekniska nämnden 2010 7. Pågående och planerade aktiviteter från externa aktörer Aktivitet Ökad turtäthet i kollektivtrafiken Utbyte av tre stadsbussar till biogasdrivna fordon (Swebus) Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Falköping (FEAB) Nybyggnad av fjärrvärmenät i Stenstorp (FEAB) Aktiviteterna i ovanstående tabell är de kommunen har kännedom om när planen skrivs. Självfallet sker fler aktiviteter inom näringsliv och hushållen m fl. Förväntad resultat Ökad resande med kollektivtrafiken, minskning av antal körningar med personbilar. Ökad trafiksäkerhet i stadsmiljön. Minskade utsläpp av koldioxid och partiklar. Minskad användning av eldningsolja och elvärme i anslutna fastigheter, minskade utsläpp av koldioxid, partiklar, kväveoxider. Minskad användning av eldningsolja och elvärme i anslutna fastigheter, Minskad användning av eldningsolja och elvärme i anslutna fastigheter 21

8. Nyckeltal För utvärderingen av energiplanen föreslås nedanstående nyckeltal. Nyckeltalen skall ge relevant information om energianvändningen och utsläpp relaterad till detta i kommunens geografiska område, kommunens egen verksamhet och egna bolag samt förändringar under tiden. Nyckeltalen skall stämmas av med berörd uppgiftslämnare. Nyckeltal Enhet Förändring jämfört med föregående år Allmän beskrivning av kommunen som geografisk område Energianvändning för samhällssektorerna (industri, tjänster/off. verksamhet, hushåll, trafik, jordbruk), redovisad i total energi, energi för uppvärmning/transporter och elenergi. CO2-utsläpp vid all energianvändning MWh total MWh/invånare Kg CO2/invånare och sektor Kg CO2 total MWh/invånare och sektor Andel fossil/förnybara energikällor av den totala energianvändningen Andel miljömärkt el inom kommunens område % total MWh Antal fastigheter som anslutit sig till fjärrvärme Antal fastigheter eller installerad värmepump Antal miljöbilar i kommunen Antal % Mängd sålda alternativa drivmedel 9 Kubikmeter bränsle Antal nybyggda hus Antal Andel miljögodkände fastbränslepannor Antal % Installerad effekt av vindkraft i kommunen MW Antal verk Beskrivning av kommunens verksamheter Andel fossil/förnybara energikällor vid % av ytor % uppvärmning av kommunala fastigheter CO2-utsläpp från kommunal verksamhet Kg CO2/invånare % Kg CO2 total Energianvändning för värme och drift i MWh/m2 (bruttoyta) % kommunens lokaler Andel av kommunens elanvändning som utgörs av MWh/total använd % lokal producerad vindkraft elenergi MWh Andel av kommunens energianvändning som MWh % % % % % 9 Kan vara känslig för företag att lämna ut 22

utgörs av lokal producerade källor Andel miljömärkt el inom egen verksamhet Andel fastigheter som gått över från direktel eller olja till fjärrvärme, biobränsleeldning eller värmepump Andel utomhusbad, av dem som ej värms genom fjärrvärme, som värms med solvärme Antal av kommunens fordon med alternativa bränslen Antal förvaltningar/enheter som infört någon form av miljöcertifiering Antal nybyggda hus som fått hjälp med projektering/upphandling Nyckeltal för att beskriva övriga åtgärder Antal initierade projekt/aktiviteter som leder till ny eller ökad produktion av lokal energi. Antal genomförda rådgivningssamtal vid nybyggnation med energirådgivning Antal hushåll som fått del av energirådgivning % av tillförd energi i kommunen MWh % % av yta antal fastigheter, total yta Antal % Antal % Antal Antal personal Antal % Antal (kort beskrivning av projekten) Antal % Antal % % 9. Resultat av genomförda, pågående och planerade åtgärder 2000-2010 Åtgärder Resultat Lokalt investeringsprogram Energiomställning från olja till förnybar 7 789 MWh/år energi Energiomställning från el till förnybar energi 1 820 MWh/år Minskad utsläpp av koldioxid 17 160 ton/år Minskad utsläpp kväveoxider 6 435 kg/år Minskad utsläpp svaveloxider 2 574 kg/år Minskad utsläpp stoft 1 180 kg/år Klimatinvesteringsprogram 2004-2007 Utbyggnad av fjärrvärmen i Falköping Förväntad resultat Energiomställning från olja till förnybar energi Minskad utsläpp av koldioxid Minskad utsläpp kväveoxider Minskad utsläpp svaveloxider Utbyggnad av fjärrvärme i Stenstorp Energiomställning från olja till förnybar 34 760 MWh/år 9 435 ton/år 0,1 ton/år 0,9 ton/år 5 540 MWh/år 23

energi Minskad utsläpp av koldioxid Minskad utsläpp kväveoxider Minskad utsläpp svaveloxider Konvertering av kommunala fastigheter 10 Energiomställning från olja till förnybar energi Planerade åtgärder som sökts KLIMPbidrag för 2007-2011 Förändrad energimängd Minskad utsläpp av koldioxid Minskad utsläpp kväveoxider Minskad utsläpp svaveloxider Minskad utsläpp av stoft Utbyte av kommunens fordon mot miljöfordon 11 Minskad utsläpp av koldioxid 1 437 ton/år 0,8 ton/år 1,1 ton/år Resultat OBS! Siffrorna är till stor del inräknade i resultaten för fjärrvärme i pågående och planerade KLIMP-åtgärder 7 000 MWh/år (motsvarande en minskning med 700 m 3 olja eller 1870 ton CO 2 per år). - 2 859 MWh 14 915 ton/år 60 462 kg/år 900 kg/år 49 000 kg/år 280 ton/år Dessa åtgärder är de där en direkt utsläppsminskning kan/kunde uppskattas eller beräknas. I handlingsplanen finns ytterligare åtgärder där man inte kan göra en sådan uppskattning. Sammanfattning: Energiomställning från olja till förnybar energi: 48 089 MWh Energiomställning från el till förnybar energi: 1 820 MWh Förändrat energimängd: -2 859 MWh Minskad utsläpp av koldioxid: 42 950 ton/år (vilket motsvarar en halvering jämfört med utsläppsmängden år 2004) Minskade utsläpp kväveoxider: 67,8 ton/år Minskad utsläpp svaveloxider: 5,5 ton/år Minskad utsläpp stoft: 50 ton/år 10. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av energiplanen och dess åtgärder skall ske årligen i samband med kommunens miljöredovisning. Utvärdering av energiplanen skall ske en gång i mitten av varje mandatperiod. Ansvarig för uppföljning och utvärdering är kommunstyrelsen. Uppföljning och utvärdering skall även omfatta kommunens bolag. 10 Fastighetsenhetens handlingsplan Utfasning av olja redovisas i bilaga 3. 11 Underlag för åtgärderna inom transportområdet är redovisade i rapporten Intelligenta transporter, CW logistikutveckling, 2005-08-10 och KS beslut om framtidens bilpool, 2006-06-07. 24

Bilaga 1 Energiproduktion i kommunen Den kommersiella energiproduktionen i kommunen omfattar dels värmeproduktion i fjärrvärmecentralerna i Falköping och Floby, vindkraft och vattenkraft. Dessutom produceras värme i hushållen med värmepumpar och diverse bränslen. Vindkraft Det finns 26 vindkraftverk med tillsammans 18,4 MW installerad effekt i kommunen fram till halvårsskiftet 2006. Ytterligare 13 är planerade. Större delen av vindkraftverken finns inom FEAB s nätområde. Enligt FEAB producerades år 2005 11 206 MWh (10 307 MWh år 2004), motsvarande något över 3 % av tillförseln till FEAB s elnät. SCB s statistik redovisar endast 525 MWh för år 2004. Vindkraftverken producerade i genomsnitt 1191 timmar med full effekt. Den normala driftstiden med full effekt i Sverige ligger på 2200 timmar. Av den totala eldistributionen i kommunen stod vindkraften för 0,2 %. Vattenkraft I kommunen finns 8 stycken vattenkraftverk som producerade 1015 MWh år 2004. Värmepumpar Efter miljöbalkens tillkomst 1999 blev installationen av värmepumpar anmälningspliktig. Antalet fastigheter i Falköpings kommun som installerat jord- och bergvärmepumpar efter 1999 uppgick 2005 till 793 stycken. Värmepumparna hade en sammanlagd effekt på 6,3 MW och gav tillsammans uppskattningsvis 10 600 MWh energi. Dom större installatörerna av luftvärmepumpar i kommunen har 2005 installerat ungefär 440 luft-luft-värmepumpar och 75 luftvattenvärmepumpar. Luftvärmepumpar är inte anmälningspliktiga, varför antalet endast kan uppskattas. Biobränsle Den totala energiproduktionen med biobränsle 2004 var 86 193 MWh. Energiproduktionen kan uppdelas på enskilda fastigheter med biobränslepannor eller kaminer, samt på träindustrier. De allra flesta biobränsleldade pannor använde ved, pellets eller flis som bränsle, men även havre och halm användes i viss mån. Fjärrvärme Falköpings kommun har tre fjärrvärmeverk, varav två, Dotorp och Marjarp, är belägna i Falköpings tätort och ett är beläget i Floby. Dotorps och Flobys fjärrvärmeanläggning använder 97 % 25

träbriketter och 3 % olja till bränsle medan Marjarps fjärrvärmeanläggning använder 98 % flis och 2 % olja till bränsle. Sammanlagt producerade de tre anläggningarna 95,4 GWh år 2004 GWh. Marjarps anläggning producerade 63 % av den totala energin, Dotorps anläggning 29 % och Floby anläggningen 8 %. Sammanlagd uppvärmd yta med fjärrvärmeanläggningarna var 600 000 m² enligt FEAB. Ved- och pelletspannor Det fanns 1 738 stycken vedeldade pannor augusti 2006. Om man antar en genomsnittlig vedåtgång per småhus med 30 m³ per år borde dessa pannor ha producerat ca 52 000 MWh. Ett problem är att pannbeståndet är relativt gammalt och att det finns många vedpannor som eldas utan ackumulatortank med höga utsläpp av stoft och flyktiga organiska ämnen (VOC). Mindre eldstäder Förutom biobränslepannor fanns det 1490 mindre eldstäder såsom kaminer, kakelugnar och köksspisar. Dessa antas används främst till trivseleldning. I genomsnitt eldas dessa eldstäder med ca 5 m³ ved per år, vilket motsvarar ca 8 940 MWh. Det finns även ett 40-tal pelletskaminer i kommunen. Pellets, flis och spannmål De största leverantörerna av pellets levererade cirka 15 000 ton pellets 2004. Det ger ett sammanlagt energivärde på 61000 MWh. Pellets eldas i ca 460 villapannor och ett 40-tal pelletskaminer. Dessutom eldas ca 70 pannor i kommunen flis eller spannmål. Biobränsle på företag Större delen av energiproduktionen med biobränsle kommer från de stora träindustrierna Kinnarps AB, Gyllensvaans möbler AB och Fredahl AB. Biogas och deponigas På kommunens deponi i Falköpings tätort sker utvinning av metangas sedan 1991. Gasen ventileras vid behov ut med hjälp av fläktar. År 2005 var mängden deponigas 40 N m 3 /h. Under tider då behovet är lågt facklas gasen bort, men det sker även en del läckage av metangas ut från deponin Dessutom finns två biogasanläggningar, som rötar avloppsslam respektive organiskt hushållsavfall. Anläggningarna producerar dryg 90 N m 3 /h. Gasen används till uppvärmning och viss processvärme i Falköpings mejeri och till värme i avloppsreningsverket. 26

Metaninnehållet i rötgasen är 65 % och i deponigasen 50 %. Gasproduktionen motsvarar ungefär 7 GWh/år. Det finns potential att höja kapaciteten till upp mot 190 N m 3 /h det vill säga 10 GWh/år. För närvarande finns ingen större efterfrågan för gas, vilket gör att en betydande andel av gas (14 %) måste facklas bort. Solenergi Det finns ingen tillförlitlig statistik för produktion av solvärme i kommunen. Villaolja Det fanns 853 villapannor, som eldade med olja. Om man antar en genomsnittlig oljeförbrukning på 3 m 3 per år använde de runt 2500 m 3 olja. 27

Bilaga 2:1 Resultat av utsläppsmätningar från Luft i Väst 2006, NOx (kväveoxider) 28

Bilaga 2:2 Resultat av utsläppsmätningar från Luft i Väst 2006, HC (oförbrända kolväten, partiklar) 29

Bilaga 2:3 Resultat av utsläppsmätningar från Luft i Väst 2006, CO 2 (koldioxid) 30

Bilaga 3 Handlingsplan Utfasning av olja Energiläget 2005. Ytor % av ytor Ytor olja % olja Ytor Fjärrvärme% fjärrvärmeytor El % el Förskolor 8739 4,1 3763 43,1 2478 28,4 2498 28,6 Skolor 98976 46,6 33295 33,6 53341 53,9 12340 12,5 Omsorg 52523 24,7 31121 59,3 19847 37,8 1555 3,0 Samlingslok. 4607 2,2 430 9,3 3587 77,9 590 12,8 Pensionärsb. 2130 1,0 1880 88,3 0 0 250 11,7 Förvaltn. Fast. 45442 21,4 13897 30,6 30150 66,3 1395 3,1 Summa 212417 100,0 84386 39,7 109403 51,5 18628 8,8 Ytor garage och ouppvärmda ingår ej. Ytor jordbruksfastigheter och div. övriga fastigheter ingår ej. Totalt har kommunen ca 240.000 m2 inkl. ouppvärmda ytor. Energiläget efter 2008 års utgång. Ytor % av ytor Ytor olja % olja Ytor Fjärrvärme% fjärrvärmeytor El % el Ytor Biobr % biobr Förskolor 8739 4,1 930 10,6 4071 46,6 2501 28,6 1237 14,2 Skolor 98976 46,6 0 0,0 63291 63,9 15332 15,5 20353 20,6 Omsorg 52523 24,7 0 0,0 27534 52,4 3526 6,7 21463 40,9 Samlingslok. 4607 2,2 0 0,0 3587 77,9 1020 22,1 0 0 Pensionärsb. 2130 1,0 0 0,0 255 12,0 742 34,8 1133 53,2 Förvaltn. Fast. 45442 21,4 2200 4,8 37413 82,3 525 1,2 5304 11,7 Summa 212417 3130 1,5 136151 64,1 23646 11,1 49490 23,3 31