Spårning av föroreningskällor i Västerslätts dagvattensystem



Relevanta dokument
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

PM F Metaller i vattenmossa

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Riktlinjer för fordonstvätt

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

PM Dagvattenföroreningar

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

METALLER I VATTENDRAG 2005.

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad

RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Vatten Avlopp Kretslopp

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i vallgravsfisk 2012

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun ,

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

Tilläggsbestämmelser till ABVA

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Rönne å vattenkontroll 2009

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Tyresåns vattenkvalitet

Kommunal Författningssamling

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november Christian Weyer

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

LÄNSHÅLLET VATTEN. Anvisningar för hantering av länshållet vatten i Nacka kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Planeringsunderlag för Märstaån

REFERENSUNDERSÖKNINGAR Provtagning i byggnader EKA 2003:2

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Transkript:

Spårning av föroreningskällor i Västerslätts dagvattensystem Mikael Waldenborg Handledare: Bertil Brånin och Ulrika Haapaniemi Vårterminen 2002 Institutionen för biologi, miljö- och geovetenskap Umeå Universitet

Förord Denna studie syftar till att uppfylla kriterierna för det 20 poängs examensarbete som utförs under åttonde terminen på Miljö- och hälsoskyddsprogrammet 160 poäng. Syftet är även att bistå UMEVA i arbetet med att försöka spåra föroreningskällor i Västerslätts dagvattensystem. Genom detta examensarbete har jag haft förmånen att få medverka i ett projekt i full skala. Arbetet har därigenom känts mycket inspirerande. Vidare har många olika områden berörts av undersökningen vilket genererat i en för mig både mångfacetterad och intressant studieperiod. Förhoppningsvis så får jag möjlighet att arbeta med liknande projekt i framtiden. I samband med färdigställandet av detta examensarbete vill jag passa på att rikta ett stort tack till de personer som bidragit med värdefull hjälp under arbetets gång. Framförallt vill jag tacka min handledare på UMEVA, Ulrika Haapaniemi, som genom att avvara mig tid, delgett mig synpunkter och material, gjort examensarbetet möjligt. Jag vill även tacka Bertil Brånin, institutionen för biologi, miljö- och geovetenskap, för handledning samt Conny Persson, UMEVA och Ulla Hermansson, Miljökontoret Umeå kommun som biståt med material och synpunkter. Mikael Waldenborg

Abstract This thesis is about tracing sources of pollutants in the storm water system in the industrial area of Västerslätt. The purpose is to map the storm water system, detect content of pollutants (particularly heavy metals and organic pollutants) in the water, and trace activities responsible for the pollution. To fulfil this purpose, an inventory of environmentally hazardous activities in the area was made. The storm water system was separated into seven different subsystems, A, B, C, D, E, F and G, and from these suitable sampling sites were selected. Measurements using diffusive samplers and field equipment were performed in mouth points and recipient points at sample sites and thereafter analysed. During sampling, observations were continuously documented. Results principally indicated an increase of pollutants (such as heavy metals and organic pollutants) in subsystems C, F and G. According to the results of the inventory, there were 142 environmentally hazardous activities in the area. Tracing pollution to specific activities is difficult at this point. In subsystem G, which is the smallest subsystem, groups of companies could however be traced as likely sources. In subsystem F additional sampling is necessary to separate the system into smaller, more specific parts. In subsystem C, specific properties could be assessed as more probable sources of pollution, but as in subsystem F additional sampling is required. Key words: pollutants, storm water, subsystems, environmentally hazardous

Sammanfattning Det kommunala bolaget UMEVA blev förelagd av Miljökontoret att dels inkomma med förslag till åtgärder för att upphöra med utsläpp av avloppsvatten via dagvattenledning till Tvärån, dels att upprätta ett förslag till kontrollprogram. Med anledning av föreläggandet startade UMEVA ett projekt med bland annat i syfte att kartlägga föroreningskällorna i dagvattensystemet. Examensarbetet utgör en del av detta projekt. Syftet med examensarbetet är att försöka kartlägga de mest betydande föroreningskällorna i Västerslätts dagvattensystem samt klargöra vilka föroreningar som förekommer. Vidare är syftet att ringa in de verksamheter som är ansvariga för dessa utsläpp. Dessutom skall arbetet ange i vilka punkter som det mest förorenade dagvattnet når Tvärån samt ge förslag till fortsatta studier i ämnet. För att uppfylla arbetets syften utfördes kartläggning av dagvattensystemet samt inventering av de miljöfarliga verksamheterna i området. Dessutom gjordes vattenprovtagning med passiva provtagare och mätning med fältutrustning. I samband med de olika momenten vid provpunkterna dokumenterades kontinuerligt de iakttagelser som gjordes under perioden. Dagvattensystemet delades in i sju delsystem, A, B, C, D, E, F och G. Samtliga av dessa delsystem mynnar i Tvärån. Lämpliga provpunkter valdes därefter ut i respektive system. I mynningspunkterna samt i recipientpunkterna utfördes sedan provtagning med passiva provtagare av typen Ecoscope samt mätning med fältutrustning. Resultatet av de analyserade provtagarna visade främst på förhöjda föroreningshalter i delsystemen C, F och G. Delsystemen F och G hade huvudsakligen förhöjda metallhalter medan däremot de organiska föroreningarna dominerade i C. Fältmätningarna avslöjade att ph inte varierade särskilt mycket mellan olika systemen och därför inte bör vara orsaken till de påvisade variationerna av metallhalter. Fältmätningarna visade även att turbiditeten och konduktiviteten var högst i delsystem C som också har de högsta halterna av organiska föroreningar. Iakttagelserna som gjordes i anslutning till provpunkterna visade att vattenflödena varierar i de olika delsystemen. Av de tre nämnda mer belastade systemen påvisades de största flödena under perioden i delsystemen C och F medan däremot flödet i G var betydligt svagare. Detta faktum indikerar att de största mängderna av föroreningar når Tvärån via de större systemen C och F. Ett bättre underlag för bedömning av flödessituationen i de olika delsystemen erhålls genom kompletterande studier. De gjorda iakttagelserna visade på att ett flertal provpunkter var synbart förorenade av olja. Främst gällde detta ett antal punkter efter de båda C-stammarna samt provpunkten D1. Enligt uppgifterna som framkom av inventeringen fanns totalt 142 miljöfarliga verksamheter i området. Att i nuläget kunna spåra enskilda verksamheter som källor till utsläppen är svårt. I delsystem G som är minst omfattande kunde dock grupper av företag anges som mer troliga källor. I delsystem F framkom att ytterligare provtagning krävs för att bland annat dela upp systemet i mindre mer lättöverskådliga enheter. I delsystem C kunde vissa enstaka fastigheter bedömas som mer troliga föroreningskällor men även här konstaterades att kompletterande provtagningar behövs.

Innehållsförteckning Förord Abstract Sammanfattning 1. Inledning. 1 1.1 Bakgrund.. 1 1.2 Syfte. 2 2. Material och metod 3 2.1 Kartläggning av dagvattensystemet 3 2.2 Inventering av miljöfarliga verksamheter... 3 2.3 Iakttagelser i fält.. 4 2.4 Provtagning. 4 2.4.1 Provtagning med Ecoscope. 4 2.4.2 Provtagning med YSI GRANT 3800 5 3. Resultat... 7 3.1 Resultat från kartläggning av dagvattensystem... 7 3.2 Resultat från inventering av miljöfarliga verksamheter.. 10 3.3 Resultat av iakttagelser i fält... 10 3.4 Resultat av provtagning... 11 3.4.1 Provtagning med Ecoscope. 11 3.4.2 Provtagning med YSI GRANT 3800 17 4. Diskussion och slutsatser 20 Referenslista. 26 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provpunkter i Västerslätts dagvattensystem Verksamheter på Västerslätts industriområde Iakttagelser i fält Analyserade ämnen

1. Inledning 1.1 Bakgrund Västerslätts industriområde är Umeås största och äldsta industriområde och nyttjas av ungefär 170 företag. Industriområdet är uppdelat i tre områden vad avser detaljplan; 1947-1957, 1967 och 1974 (1). Dagvattnet från Västerslätts industriområde avleds till vattendraget Tvärån vilken i sin tur rinner vidare genom Umeå tätort för att slutligen mynna ut i Umeälven. Tvärån anses vara ett intressant vattendrag, så intressant att Umeå kommun vill bevara och utveckla ån till ett långsiktigt hållbart ekologiskt vattensystem (2). Detta innebär i mer konkreta ordalag att Tväråns vattenkvalitet skall förbättras för att skapa möjligheter till ett rikare växt- och djurliv (3). I vattendragets nedre delar där vattenkvaliteten är sämst krävs att åtgärder vidtas för att förbättra förhållandena (2). En av dessa åtgärder är att kartlägga källor till dagvattenutsläpp i Tvärån. Utsläppen av dagvatten till Tvärån är för närvarande ett av de mest omfattande dagvattenutsläppen totalt i kommunen (4). Ett viktigt steg i detta kartläggningsarbete genomfördes i maj 1998 då Tekniska kontoret gjorde en provtagning av dagvattnet i området. Provtagningen av kolväten gjordes i fyra provpunkter. Analysresultaten för mineralolja visade på mycket höga halter i en av punkterna, 1600 mg/l (1,5). Detta kan jämföras med gränsvärdet på 50 mg/l för mineralolja och tyder på industriell påverkan (1,6). Den kanske mest omfattande undersökningen rörande dagvattensystemet på Västerslätts industriområde gjordes under perioden oktober 1999 till mars 2000 av Miljökontoret genom projekt Västerslätt. Detta projekt startades för att påvisa källor till utsläpp av förorenat vatten och orsaker till påverkan på Tvärån via dagvatten. Själva arbetet gick ut på att genom tillsyn och inventering dels kartlägga miljöfarliga verksamheter på Västerslätts industriområde och dels ta reda på vilka av dessa verksamheter som släpper ut miljöfarliga ämnen till dagvattensystemet (1). Under projektets gång inventerades 70 företag med avseende på miljöpåverkande processer (7). Miljökontoret fann bland annat att: - Företag utan eller med bristfällig oljeavskiljning leder avloppsvatten från verksamheten ut till dagvattnet (1). - Företagen saknade aktiv kontroll av verksamheternas utgående avloppsvatten (1). - De besökta företagen saknade provtagningsbrunn före utsläpp till dagvattensystemet (1). - Förvaring av farligt avfall och kemikalier gjordes i många fall med risk för utsläpp till dagvattensystemet (1). Miljökontoret gjorde därefter den samlade bedömningen att en uppenbar risk föreligger för olägenheter i miljön, för växt- och djurliv, när olje- och tungmetallhaltigt avloppsvatten släpps ut i Tvärån. Det kommunala bolaget UMEVA som är huvudman för avloppsnätet och som av miljökontoret därmed anses vara ansvariga för utsläppen av dagvatten till Tvärån har förelagts att inkomma med förslag till åtgärder med tidsplan för att upphöra med dessa utsläpp samt upprätta ett förslag till kontrollprogram (8). Med anledning av nämnda föreläggande har UMEVA startat en utredning av vilket detta examensarbete utgör en del. 1

1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att försöka kartlägga de mest betydande föroreningskällorna i Västerslätts dagvattensystem samt klargöra vilka föroreningar som förekommer. Vidare är syftet att ringa in de verksamheter som är ansvariga för dessa utsläpp. Dessutom skall arbetet ange i vilka punkter det mest förorenade dagvattnet når Tvärån samt ge förslag till fortsatta studier. Följande delfrågeställningar skall besvaras: Hur är dagvattensystemet utformat? Vilka verksamheter finns i området? Var sker utsläppen till dagvattensystemet? Var sker de mest betydande utsläppen till Tvärån? Vilken karaktär har utsläppen i övrigt? 2

2. Material och metod 2.1 Kartläggning av dagvattensystemet För att spåra föroreningskällor genom vattenprovtagning i ett så omfattande dagvattensystem som Västerslätts krävs ett stort antal provpunkter. Provpunkterna måste dessutom vara strategiskt utplacerade om några slutsatser skall kunna dras av undersökningen. Därför inleddes ett grundligt förberedelsearbete med att systematiskt kartlägga dagvattensystemet. Kartläggningen som utfördes dels via studier av UMEVAs kartmaterial, dels genom i ämnet kunnig personal på UMEVA avsåg att lokalisera lämpliga provpunkter, särskilja olika delsystem samt att fastställa mynningar till Tvärån. Under kartläggningsfasen gjordes bedömning av vilka dagvattenbrunnar som verkade mest lämpade för provtagningen. Provpunkterna delades in i fyra olika kategorier efter dess syfte Recipientpunkter: provpunkter som placerats i Tvärån uppströms och nedströms industriområdet. Mynningspunkter: provpunkter i anslutning till området där dagvattnet mynnar ut i Tvärån. Referenspunkter: provpunkter i diken och bäckar som ansluter till industriområdet norrifrån. Övriga punkter: beteckningen på de punkter som är placerade inuti delsystemen. Ytterligare kartläggning genomfördes dessutom i samband med de olika praktiska momenten vid provpunkterna. Under provtagningsperioden säkerställdes, genom att besöka respektive brunn, huruvida provpunkterna verkligen var rätt utsatta på kartan. Resultatet av kartläggningsarbetet åskådliggörs i en karta (bilaga 1). 2.2 Inventering av miljöfarliga verksamheter I syfte att fastställa vilka verksamheter som teoretiskt sett skulle kunna generera föroreningar till Västerslätts dagvattensystem genomfördes en inventering av miljöfarliga verksamheter i området. Inventeringsarbetet bestod främst i att genom industriområdets alla fastighetsbeteckningar undersöka miljökontorets akter över miljöfarliga verksamheter. Övrig information inhämtades via kontakter med miljökontorets handläggare och genom informationssökning på Internet. De miljöfarliga verksamheterna som granskades sammanställdes sedan med avseende på fastighetstillhörighet, företagsnamn, adress, SNI-kod, verksamhetsområde, cisterner och oljeavskiljare. I bilaga 2 redovisas resultatet av inventeringen. 3

2.3 Iakttagelser i fält Iakttagelser vid provpunkterna gjordes sporadiskt under hela provtagningsperioden bland annat i samband med utsättning, kontroll och insamling av provtagarna. Det huvudsakliga syftet med detta var att, förutom genom vattenprovtagningen, få ytterligare en möjlighet att bedöma föroreningssituationen i respektive provpunkt. Iakttagelserna gjordes främst med avseende på oljefilm, oljelukt och flöde. Med olja menas i detta sammanhang en vätska som bildar film på en vattenyta. Informationen finns bland annat sammanställd i bilaga 3 2.4 Provtagning 2.4.1 Provtagning med Ecoscope I undersökningen användes passiva provtagare av typen Ecoscope. Detta i syfte att så effektivt som möjligt spåra föroreningskällor i dagvattensystemet. På de platser där brunnar tidigare, genom kartläggningsarbetet, valts ut som provtagningspunkter monterades krokar för upphängning av Ecoscopen. Provtagarna fästes med lina i fastborrad krok i betongen. Under två dagar, 01-10-15 och 01-10-17, placerades de sammanlagt 53 provtagarna ut i 44 provpunkter. I samtliga recipient- och mynningspunkter placerades, som säkerhetsmarginal, två provtagare ut. Dessa provpunkter ansågs vara av extra stor vikt för spårningsarbetet och man ville absolut inte riskera att bli utan analysresultat där. Således uppstod, om ingen provtagare försvunnit, möjligheten att låta det ena Ecoscopet sitta kvar en månad extra. På så sätt kan vid behov ytterligare analyser erhållas. 01-11-13 togs provtagare upp från alla punkter utom en (ett Ecoscope försvann under perioden). Då hade provtagarna varit utplacerade i 28 respektive 30 dagar. Nio av provtagarna fick sitta kvar i ytterligare en månad. Ecoscope är ett provtagningssystem för samtidig ackumulering av organiska ämnen och tungmetaller (9). Provtagarna är små och lätta (längd cirka 11 cm och vikt under 40 gram) (10). Fördelar med Ecoscopeprovtagarna är att provtagningen sker under lång tid, i många olika punkter samtidigt (9). Provtagningen av de organiska ämnena fungerar på så sätt att Ecoscopen under exponeringstiden passivt tar upp organiska opolära föreningar genom ett dialysmembran som finns monterat i Ecoscopet. Drivkraften för upptaget är skillnaden mellan föreningens vattenlöslighet och dess fettlöslighet. Opolära föreningar har, med den här tekniken, en hög benägenhet att vandra från vattenfasen i provpunkten över till lösningsmedelsfasen i Ecoscopet. Halterna bestäms genom screening med masspektrometri kopplat till gaskromatograf (11). Provtagningen av metaller sker genom att de vattenlösliga jonerna upptas av en jonbytare. Jonbytarmassans metallinnehåll analyseras sedan bland annat med hjälp av atomabsorptionsspektroskopi (11). Avgörande för de ackumulerade substansmängderna är bland annat momentanhalten av respektive förening i det omgivande vattnet samt exponeringstidens längd. Upptagningskapaciteten påverkas däremot inte i någon större utsträckning av flödets storlek i provpunkten (11). Detta gäller dock inte om provtagaren går torr. 4

I analysen används en procedurblank, ett nollprov, som förvaras i avjoniserat vatten. Undersökningen utförs som en jämförande diagnostik varför halterna opolära kolväten endast relateras till volymen lösningsmedel och metallhalterna till jonbytarmassans vikt. För att en provpunkt skall anses skilja från en annan, krävs att skillnaden i uppmätt Ecoscope-halt uppgår till en faktor två (11). Vid det första analystillfället, som detta arbete är begränsat till, analyserades de sju mynningspunkterna samt recipientpunkterna. Syftet med detta var att genom analysresultaten ringa in vilka delsystem som är mest belastade samt att klarlägga var ytterligare analyser kan bli aktuella. Recipientpunkterna användes för att uppskatta det totala bidraget av föroreningar från industriområdet. De ämnen som analyserades/påvisades vid första analystillfället redovisas i bilaga 4. Vidare kan nämnas att analyserna som utförs av företaget Alcontrol i Skara tar cirka tio arbetsdagar. Alla upptagna prover handhas av Alcontrol och kan analyseras på begäran från UMEVA. 2.4.2 Provtagning med YSI GRANT 3800 Fältmätningar utfördes med hjälp av en YSI GRANT 3800 water quality logger som är en portabel mätutrustning speciellt lämpad för mätningar i fält. För att tillämpa denna mätutrustning i dagvattensystemet hämtades vatten upp ur aktuell brunn eller mynning med hjälp av hink och snöre. Därefter sänktes mätsonden ner i den vattenfyllda hinken varefter respektive variabel kunde avläsas. Mätningarna utfördes varje dag under en vecka, 01-12-12 till och med 01-12-18 mellan klockan 13 00 och 15 00. Klockslagen valdes ut med bakgrund av att aktiviteterna knutna till verksamheterna i området då antogs vara i full gång. Mätning av dagvattnet under en hel vecka ger en viss möjlighet att kunna påvisa skillnader mellan de olika veckodagarna. Fältmätningsmomenten genomfördes i de provpunkter där de första analyserade Ecoscopen tidigare suttit, dock kompletterades G-provpunkten med punkten GG som är placerad i G-delsystemets direkta mynning. Anledningen till detta var att flödet i G- provpunkten var väldigt svagt vilket resulterade i att smuts från botten grumlades upp vid provtagningen. Detta metodfel kunde dock undvikas i punkt GG. Den övergripande skälet till fältmätningarna var att därigenom kunna utesluta att provpunkternas ph-värden varierade kraftigt och därmed orsakade Ecoscopeanalysernas skillnader i metallhalter. Olika metaller befinner sig som bekant i jonform vid olika ph och Ecoscopen mäter som tidigare nämnts endast metaller i jonform. Från början var avsikten att även mäta ph i dagvattensystemets referenspunkter men dessa var helt eller delvis igenfrysta vid mättillfället. Mätning av ph utfördes genom att mätinstrumentet avlästes efter två minuter vid alla provpunkter för att få en enhetlig metod. Mätningar gjordes inte för dagarna onsdag till och med lördag i punkt GG eftersom mätpunkten G då ansågs vara tillräcklig. Nedströms industriområdet saknas, av mättekniska skäl, värden för onsdag. Provpunkt E saknar värden för tisdagen på grund av alltför svaga flöden. 5

Med hjälp av fältutrustningen mättes även dagvattnets konduktivitet (ms/m C). Detta för att få ett grepp om andelen lösta joner i vattnet (12). En hög konduktivitet indikerar att vattnet är förorenat (12,13). Instrumentet korrigerar automatiskt för temperaturen då konduktiviteten är beroende av denna parameter (12). I sammanhanget är konduktiviteten även intressant som jämförande metod för de erhållna Ecoscopevärdena. Mätresultat saknas för samma provpunkter och av samma skäl som för ph. För att uppskatta mängden av olöst substans i vattnet, partiklar, mättes turbiditeten (12). Metoden borde avslöja om det finns stora mängder metallpartiklar eller oljedroppar i dagvattnet. Turbiditeten - vattnets grumlighet - kan även vara intressant att mäta då många metalljoner binder till partikelytor. Eftersom antalet små partiklar, kolloider ökar i ett grumligt vatten så är det rimligt att anta att mer joner binds upp när grumligheten ökar (2). Mätresultat saknas i punkt A för onsdag och torsdag på grund av mätfel. Mätpunkterna E och G utesluts genom tidigare angivna skäl. Provpunkten GG och punkten nedströms industriområde saknar värden enligt vad som nämnts tidigare för övriga parametrar. 6

3. Resultat 3.1 Resultat från kartläggning av dagvattensystem Kartläggningen resulterade i att Västerslätts dagvattensystem delades upp i sju delsystem. De olika delsystemen som betecknas A, B, C, D, E, F, och G mynnar alla förr eller senare till Tvärån i någon av mynningsprovpunkterna med samma namn. För att lättare kunna utvärdera provresultaten var det från början meningen att under provtagningsperioden ytterligare avskilja två av delsystemen. Sandsäckar skulle placeras ut mellan B- och C-systemen i punkten stopp (bilaga 1). Detta misslyckades tyvärr och systemen kan därför inte betraktas som separata. Sammanlagt valdes 45 provpunkter ut: sju mynningspunkter, två recipientpunkter, tio referenspunkter och totalt 26 punkter i kategorin övriga punkter. Resultatet av kartläggningsarbetet åskådliggörs i bilaga 1. Delsystem A är det allra minsta systemet och saknar referenspunkt. A-systemet består av endast en provpunkt vilken betecknas A. Denna provpunkt är placerad där dagvattnet mynnar ut i ett litet dike. Diket leder sedan dagvattnet vidare till Tvärån. Delsystem B består av två punkter, B och B1. Liksom provpunkt A är provpunkt B placerad där dagvattnet mynnar ut i ett dike till Tvärån (14). B-systemet saknar även referenspunkt. B- och C-systemen har som tidigare nämnts en viss förbindelse med varandra. Systemen är dock avskiljda så länge vattenflödena är relativt små eftersom en viss nivåskillnad föreligger (14). Delsystem C som är det största delsystemet består av sammanlagt 15 provpunkter. Dessa är provpunkterna C-C10 och CC1-CC4. Punkterna CC1-CC4 är delsystemets fyra referenspunkter. Figur 1: C-systemets mynning. 7

Delsystem D består av nio provpunkter det vill säga D-D6 samt DD1 och D7 där de två sistnämnda är referenspunkter. D1 har endast en verksamhet ansluten. DD1 sattes fel och analyseras ej eftersom D7 övertagit dess funktion. Punkten D5 utgår eftersom provtagaren försvunnit (kroken hade lossnat från brunnsringen). Delsystem E består av två punkter vilka betecknas E och E1. Systemet har ingen referenspunkt. E-systemets direkta mynning till Tvärån kunde ej hittas. Delsystem F består av tolv provpunkter vilka inkluderar F-F7 och referenspunkterna FF1- FF4. Provpunkten FF1 ersätts av F7 eftersom det visade sig att dagvattenledningen där FF1 skulle utplaceras ej var i drift. Även punkten F1 utgår då provpunkten av misstag placerats i spillvattensystemet. Figur 2: Oljefilm i provpunkt F, mynningspunkten för delsystem F. 8

Delsystem G består av de tre punkterna G, GG och G1. Eftersom det av praktiska skäl inte gick att sätta Ecoscopen i den direkta mynningen placerades G i en närliggande brunn. I samband med fältmätningarna kunde dock mätningar ske i punkten GG, direkt i mynningen. Figur 3: Rostfärgat skum i provpunkt GG, mynningspunkt i delsystem G. Dessutom tillkommer de två recipientpunkterna i Tvärån. En provpunkt uppströms industriområdet och en nedströms. 9

3.2 Resultat från inventering av miljöfarliga verksamheter Sammanlagt hittades uppgifter om 142 företag på Västerslätts industriområde. Dessa var utspridda på 27 fastigheter. Resultatet är sammanställt i bilaga 2. 3.3 Resultat av iakttagelser i fält Resultat av gjorda iakttagelser i provpunkterna angående förekomst av olja med mera åskådliggörs i bilaga 3. De iakttagelser som gjorts vid besökstillfällena angående flöden i de olika mynningspunkterna indikerar att endast små volymer dagvatten når Tvärån via delsystemen A, E och G. Bidragen från systemen C, D och F visade sig dock vara betydligt större. För delsystem B kunde ingen uppskattning av flödet göras. Under de dagar som konduktiviteten mättes var flödena generellt låga och väderförhållandena ungefär likartade under hela veckan. Vid ett mättillfälle, under torsdagen, var det dock någon grad varmare och töväder vilket resulterade i något högre dagvattenflöden. 10

3.4 Resultat av provtagning 3.4.1 Provtagning med Ecoscope Kvicksilver ng Hg/g jonbytarmassa 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Hg Nolla Provpunkter Figur 4: Analysresultat för kvicksilver i respektive provpunkt angivet i ng Hg/g jonbytarmassa. Kvicksilver: Provpunkterna B, C, E och punkten uppströms industriområdet är ej kvantifierbart skilda från nollan. Kvicksilver kan inte med säkerhet påvisas i någon provpunkt. Däremot finns mycket svaga indikationer (11). Kadmium ng Cd/g jonbyttarmassa 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Cd Nolla Provpunkter Figur 5: Analysresultat för kadmium i respektive provpunkt angivet i ng Cd/g jonbytarmassa. Kadmium: Dagvattnet är kontaminerat av kadmium i alla provpunkter men framförallt utmärker sig F, G och provpunkten i Tvärån, uppströms industriområdet (11). Anmärkningsvärt är att provpunkten uppströms industriområdet är signifikant högre än punkten nedströms. 11

Bly ng Pb/g jonbytarmassa 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Pb Nolla Provpunkter Figur 6: Analysresultat för bly i respektive provpunkt angivet i ng Pb/g jonbytarmassa. Bly: Dagvattnet är kontaminerat av bly i alla provpunkter men framförallt utmärker sig provpunkterna F och G (11). Krom ng Cr/g jonbytarmassa 350 300 250 200 150 100 50 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Cr Nolla Provpunkter Figur 7: Analysresultat för krom i respektive provpunkt angivet i ng Cr/g jonbytarmassa. Krom: Provpunkterna A, B, C, D, E, samt punkterna uppströms och nedströms industriområdet kan ej kvantifierbart skiljas från nollan. Halterna av krom är relativt låga men aningen förhöjda i provpunkterna F och G (11). 12

Nickel ng Ni/g jonbytarmassa 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Ni Nolla Provpunkter Figur 8: Analysresultat för nickel i respektive provpunkt angivet i ng Ni/g jonbytarmassa. Nickel: Provpunkt E är ej kvantifierbart skild från nollan. Nickelhalterna är förhöjda i flera av provpunkterna (11). Jämförelsevis hög halt av nickel i provpunkten i Tvärån, uppströms industriområdet. Halten är dock inte signifikant högre än i punkterna F, G och i nerströmspunkten. Koppar ng Cu/g jonbytarmassa 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Cu Nolla Provpunkter Figur 9: Analysresultat för koppar i respektive provpunkt angivet i ng Cu/g jonbytarmassa. Koppar: Förhöjda kopparhalter i flera av provpunkterna. Provpunkt G utmärker sig dock anmärkningsvärt. 13

Zink ng Zn/g jonbytarmassa 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Zn Nolla Provpunkter Figur 10: Analysresultat för zink i respektive provpunkt angivet i ng Zn/g jonbytarmassa. Zink: Dagvattnet är kontaminerat av zink i alla provpunkter men framförallt utmärker sig halterna i punkterna F och G (11). 14

Metaller totalt 100000 90000 80000 Metaller totalt ng/g jonbytarmassa 70000 60000 50000 40000 30000 20000 Zn Cu Ni Cr Pb Cd Hg 10000 0 A B C D E F G Nedstr. Uppstr. Nolla Provpunkter Figur 11: Halter totalt av samtliga analyserade metaller för respektive provpunkt angivet i ng Metall/g jonbytarmassa. Metaller totalt: Den totala halten av metaller är högst i provpunkterna F och G. Värdena är även förhållandevis höga i provpunkterna i Tvärån. Sammantaget visar analyserna att alla provpunkterna är mer eller mindre förorenade av metaller. 15

Organiska föreningar 4500 4000 3500 Alk./Hydr. PAH: Alk./Hydr. Naftalener/ indener: Fenantren: ng/ml lösningsmedel 3000 2500 2000 1500 1000 Naftalen: Alkylerade bensener: o-xylen: m,p-xylen: Etylbensen: Nonylfenol: 500 0 A B C D E F G Uppstr. Nedstr. Provpunkter Figur 12: Resultat av Ecoscopeanalys för organiska föreningar i respektive provpunkt. Vissa av halterna är så små att de ej kan urskiljas i detta diagram. Organiska föreningar: Högsta halterna av den totala mängden organiska föreningar återfinns i provpunkt C. Därefter utmärker sig punkterna E och G med förhållandevis höga totalhalter. I punkterna C och E utgörs största andelen av alkylerade bensener. Provpunkt G har en mer komplex karaktär med mindre mängder av alkylerade bensener, alkylerade/hydrerade naftalener/indener samt alkylerade/hydrerade PAH. I provpunkt E indikeras nonylfenol. 16

3.4.2 Provtagning med YSI GRANT 3800 ph ph-värde 9 8 7 6 5 4 3 2 1 On To Fr Lö Sö Må Ti M.v M.v totalt 0 A B C D E F G GG Uppst. Nedst. Provpunkter Figur 13: ph och medelvärde av ph i respektive provpunkt för respektive veckodag samt medelvärdet totalt under veckan. Värden saknas för onsdag till och med lördag i provpunkt GG, för onsdag i provpunkten nedströms industriområdet samt för tisdag i provpunkt E. ph: Det totala medelvärdet av mätningarna ligger på 7,1. Medelvärdet för ph-mätningarna i de olika mätpunkterna varierar mellan 6,6 i provpunkt C och 7,4 i Tvärån i provpunkten uppströms industriområdet. En provpunkt, C, befinner sig i ph-intervallet för Svagt surt medan resterande punkter ligger i området Nära neutralt (15). Tabell 1: Jämförelsevärden för ph (15) ph Klass Benämning >6,8 1 Nära neutralt 6,5-6,8 2 Svagt surt 6,2-6,5 3 Måttligt surt 5,6-6,2 4 Surt 5,6 5 Mycket surt 17

Konduktivitet ms/m C 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 On To Fr Lö Sö Må Ti M.v M.v totalt 0 A B C D E F G GG Uppst. Nedst. Provpunkter Figur 14: Konduktiviteten (ms/m C) och medelvärde av konduktiviteten i respektive provpunkt för respektive veckodag samt totala medelvärdet av konduktiviteten under veckan. Värden saknas för onsdag till och med lördag i provpunkt GG, för onsdag i provpunkten nedströms industriområdet samt för tisdag i provpunkt E. Konduktivitet: Det totala medelvärdet av mätningarna är 26,1 ms/m C. Medelvärdet för konduktivitetsmätningarna i de olika mätpunkterna varierar mellan i 61,4 ms/m C i provpunkt C och 5,4 ms/m C i Tvärån i provpunkten uppströms industriområdet. Provpunkt C höjer sig markant över de övriga punkterna med ett toppvärde på 93,0 ms/m C under tisdagen. Konduktiviteten är även hög i provpunkt B där medelvärdet för punkten är på 44,1 ms/m C. I provpunkt C är mätvärdet under lördagen anmärkningsvärt lågt för provpunkten. I punkt F uppmättes 43,2 ms/m C under torsdagen vilket är högt för provpunkten. Tabell 2: Jämförelsevärden för konduktivitet (6,12) Konduktivitet ms/m C Jämförelse 1,5 Regnvatten i norra Sverige 2,5-5 Norra Sveriges skogstrakter ~ 6 Smältvatten från snö 5-40 Normalvärde för Svenska insjöar ~ 40 Grundvatten 500 Gränsvärde för industriavlopp 18

Turbiditet 60 FNU 50 40 30 20 10 On To Fr Lö Sö Må Ti M.v M.v totalt 0 A B C D F GG Uppst. Nedst. Provpunkter Figur 15: Turbiditeten (FNU) och medelvärde av turbiditeten i respektive provpunkt för respektive veckodag samt totala medelvärdet av turbiditeten under veckan. Värden saknas för onsdag och torsdag i provpunkt A, för onsdag i provpunkten nedströms industriområdet samt för onsdag i provpunkt GG. Provpunkterna G och E saknas helt. Turbiditet: Det totala medelvärdet av mätningarna ligger på 10,2 FNU. Medelvärdet för turbiditetmätningarna i de olika punkterna varierar mellan i 30,1 FNU i provpunkt C och 0,6 FNU i provpunkt A. I undersökningen ligger även turbiditeten i provpunkt D lågt med 0,7 FNU. Provpunkt C höjer sig markant över de övriga provpunkterna med toppvärden på 56 respektive 45 FNU. Vidare är mätvärdet under lördagen i samma provpunkt endast på 5 FNU. Dagvattnet klassas som starkt grumlat vatten i alla provpunkter utom A, D samt punkterna i Tvärån uppströms och nedströms Västerslätt. Tabell 3: Jämförelsevärden för turbiditet (12). Turbiditet (FNU) Klass Benämning 0,5 1 Ej eller obetydligt grumlat vatten 0,5-1,0 2 Svagt grumlat vatten 1,0-2,5 3 Måttligt grumlat vatten 2,5-7,0 4 Betydligt grumlat vatten >7,0 5 Starkt grumlat vatten 19

Diskussion och slutsatser Provtagning av dagvattnet genomfördes, som tidigare nämnts, med hjälp av två olika mätmetoder. Dels användes passiva provtagare av typen Ecoscope, dels utfördes fältmätningar med utrustningen YSI GRANT 3800. De olika metoderna tillämpades under två skilda tidsperioder och under olika långa tidsintervall. Provtagning med Ecocope Innan några slutsatser dras av utförd Ecoscopeprovtagning bör poängteras att metoden, som snarare är kvalitativ än kvantitativ, främst syftar till att påvisa haltskillnader i dagvattensystemets olika delar. Resultaten som anges i ng/g jonbytarmassa eller ng/ml lösningsmedel går därav inte att översätta i halter, g/l (10). Vidare bör beaktas att undersökningen endast utförts under en begränsad tidsperiod med de endast för mätperioden rådande förhållanden. När det gäller Ecoscopeanalyserna för de olika metallerna framgår av resultaten att halterna i de olika delsystemen varierar. Alla de analyserade provpunkterna är dock mer eller mindre förorenade av metaller (11). Den generella bilden som metallanalyserna ger är att provpunkterna F och G är de mest föroreningsbelastade punkterna totalt. Ämnesvis utgör metallerna kadmium, bly och zink de största problemen i dagvattensystemet och halterna av dessa är främst förhöjda i delsystemen F och G. För kadmium bör även nämnas att halterna för provpunkten i Tvärån, uppströms industriområdet, utmärker sig. Kadmiumvärdet är här signifikant högre än i alla övriga provpunkter utom för punkterna F och G. Mest anmärkningsvärt är att kadmiumhalten i provpunkten uppströms industriområdet är högre än i den nedströms. Med tanke på industriområdets bidrag till Tvärån borde förhållandet var tvärtom. En förklaring till detta kan vara att kadmium läcker ut från omgivande åkermarker (16). Ån kan därefter ta upp metallen genom olika processer. Angående de uppmätta halterna av krom, nickel och koppar så är även dessa förhöjda i flera av provpunkterna. Det mest anmärkningsvärda i sammanhanget är den förhöjda kopparhalten i delsystem G. Märkligt är även att halten av nickel, i punkten uppströms industriområdet i Tvärån, är jämförelsevis hög. Värdet är signifikant högre än i alla övriga mätpunkter utom för F, G och provpunkten nedströms industriområdet. Varför nickelhalterna i Tvärån är förhöjda är dock oklart. Möjligen finns en okänd föroreningskälla längre upp i vattendraget. Kvicksilver utgör inget större problem i dagvattnet enligt analysresultaten. När det gäller resultaten av Ecoscopeanalyserna för de organiska ämnena i dagvattnet så varierar även dessa i de olika provpunkterna. Här är det halterna i delsystem C som avviker mest. De klart högsta totalhalterna av organiska föreningar återfinns i denna provpunkt. Värdena för totala halter av organiska föreningar utmärker sig även något i provpunkterna E och G. I punkterna C och E utgör ämnesgruppen alkylerade bensener helt klart den största andelen av totalhalterna. Dessa ämnen härrör vanligtvis från petroleumprodukter eller lösningsmedel. I provpunkt E indikeras även föreningen nonylfenol vilken ingår i en del rengöringsmedel vanligtvis från bilvårdsanläggningar eller industrier. Nonylfenol räknas som toxisk för vattenorganismer samt misstänks ha en östrogen effekt (11). 20

Föroreningshalterna i provpunkt G är av mer komplex karaktär och utgörs till största delen av alkylerade bensener, alkylerade/hydrerade naftalener/indener samt alkylerade/hydrerade PAH. De två sistnämnda ämnesgrupperna förekommer liksom alkylerade bensenerna främst i petroleumprodukter och lösningsmedel (11). Provpunkterna B, D samt punkterna i Tvärån är enligt analyserna fria från organiska föroreningar. Provtagning med YSI GRANT 3800 Med hjälp av fältutrustningen YSI GRANT 3800 water quality logger gjordes mätningar av dagvattnets ph, konduktivitet och turbiditet. Det övergripande syftet med detta var att jämföra uppmätta resultat med resultaten från Ecoscopeanalyserna. Vid jämförelsen måste hänsyn tas till att de olika metoderna är tillämpade under olika långa tidsintervall och vid skilda tidpunkter. I sammanhanget är även viktigt att betona att fältmätningarna endast utfördes under en veckas tid och att metodens tidsmässiga osäkerhet därför är stor. Vad gäller resultaten från ph-mätningarna så framgår av dessa att variationer i ph troligtvis inte orsakar de skillnader i metallhalter som Ecoscopen indikerar. Värdena som har uppmätts i dagvattensystemet varierar inte särskilt mycket (16). I provpunkt C, som har det lägsta medelvärdet av samtliga punkter, klassas ph som svagt surt medan det högsta värdet, som påträffats i provpunkt G, befinner sig inom gränserna för intervallet nära neutralt. Således orsakas Ecoscopeanalysernas skillnader i metallhalter sannolikt av någon annan faktor. Vidare kan noteras att provpunkten i Tvärån, uppströms industriområdet, har ett något högre phvärde än punkten nedströms. Denna ph-sänkning orsakas sannolikt av tillflödet från Klockarbäcken som ansluter till Tvärån mellan recipientprovpunkterna (2). För att få en uppfattning om jonhalterna i de olika provpunkterna mättes konduktiviteten. Av resultatet framgår att konduktiviteten för provpunkterna F och G ligger nära det totala genomsnittet medan däremot provpunkt C avviker starkt från övriga punkter. Medelvärdet för konduktiviteten i provpunkt C är på drygt 60 ms/m C vilket kan jämföras med det ungefärliga värdet för grundvatten på 40 ms/m C. I delsystem F kan noteras att torsdagens konduktivitetvärde är förhöjt i jämförelse med resterande värden i samma provpunkt. Detta kan beror på att flödet var något högre under denna dag på grund av töväder. I övriga punkter kan ingen motsvarande ökning urskiljas i resultaten vilket kan tolkas som att föroreningshalterna i F-systemet är mer flödesberoende än i övriga system. När det gäller provpunkt C så visar de tidigare uppmätta Ecocoperesultaten att metallhalterna är ganska låga medan halterna av organiska ämnen är anmärkningsvärt höga. Att konduktiviteten är högre i C än i F och G beror troligtvis på att dagvattnet i provpunkt C innehåller högre koncentrationer av konduktivitetshöjande ämnen som Cl -, Na +, Ca 2+ och HCO 3 - (13). I provpunkt C kan även konstateras att en viss skillnad i konduktivitet råder mellan de olika veckodagarna. Motsvarande mönster kan ej uppfattas i de övriga provpunkterna. De största variationerna förekommer mellan dagarna fredag till lördag och mellan lördag till söndag då värdet först sjunker från 57 ms/m C till 9 ms/m C mellan fredag och lördag för att sedan öka till 75 ms/m C på söndagen. Eftersom väderförhållandena under denna period var i stort sett konstanta blir slutsatsen att variationerna troligtvis beror på verksamheterna i området. Att konduktiviteten går ned under lördagen beror sannolikt på att verksamheternas produktion minskar i intensitet. Varför värdena går upp igen på söndagen är dock svårare att förklara. Vissa företag kanske förbereder sig inför veckans aktiviteter. 21

Resultaten av turbiditetsmätningarna visar liksom resultaten för konduktiviteten att de högsta värdena förekommer i provpunkt C. För samma provpunkt kan även konstateras att turbiditeten följer konduktiviteten under de tidigare diskuterade helgvärdena med ett lågt värde för lördagen och högre för fredag och söndag. Detta stärker tidigare teorier om att variationerna är verksamhetsrelaterade. Turbiditeten som anger dagvattnets grumlighet borde öka om olje- och/eller metallpartiklar från verksamheterna förekommer i dagvattnet. Detta borde även förklara sambandet mellan hög halt av organiska föroreningar i Ecoscopen i provpunkt C. Lerigt och järnrikt vatten från inläckage eller från uppströmsmarkerna kan även påverka turbiditeten (17). I alla provpunkter utom A, D samt punkterna i Tvärån uppströms och nedströms Västerslätt klassas dagvattnet som starkt grumlat vatten. Huruvida de turbiditetshöjande ämnena i delsystem C påverkar resultaten av uppmätta metallhalter bör utredas vidare. Iakttagelser Av resultaten från de olika vattenprovtagningarna kan konstateras att det främst är tre av delsystemen -C, F och G - som utmärker sig vad gäller föroreningssituationen. I delsystem C domineras utsläppen av organiska föroreningar medan F- och G-systemen främst belastas genom utsläpp av tungmetaller. Resultaten av gjorda iakttagelser stärker främst slutsatserna angående de förhöjda halterna av organiska ämnen i C eftersom de flesta iakttagelserna angående olja totalt i dagvattensystemet har gjorts i detta delsystem. Resultaten visar även att av de mer belastade delsystemen så förekommer troligtvis de största flödena i C, och F. Dessa borde därmed stå för en större andel av det totala bidraget av föroreningar från industriområdets dagvatten till Tvärån än vad delsystem G, som har ett betydligt svagare flöde, gör. För att få en mer rättvisande bild av resultatet från de olika vattenprovtagningarna bör skillnaderna i vattenflöde mellan de olika provpunkterna kartläggas ytterligare. Av de gjorda iakttagelserna framgår även att ett antal till synes mer förorenade provpunkter påträffats. Dessa är provpunkten D1 samt ett antal provpunkter placerade efter C-stammen. Även provpunkten B1 hade oljefilm i brunnen vid flera besökstillfällen. Mängderna var dock ganska små och flödet svagt vilket gör att punkten i nuläget betraktas som mindre relevant i föroreningssynpunkt. Anslutna verksamheter För att ytterligare lokalisera föroreningskällorna gjordes, bland annat med hjälp av tidigare inventering, en genomgång av verksamheterna i de enligt resultaten mest föroreningsbelastade delarna av dagvattensystemet. Delsystem G Genom att studera den utförda inventeringen framgår att det i anslutning till delsystem G finns åtta olika fastigheter. Beteckningen på dessa är Blåklinten, Daggkåpan, Fibblan, Gullvivan, Näckrosen, Rälsbussen, Röllikan och Tisteln. Av nämnda fastigheter kan Blåklinten, Gullvivan och Rälsbussen betraktas som de mer intressanta i sammanhanget eftersom dessa inkluderar verksamheter som mer tydligt kan relateras till de påvisade föroreningarna (resultaten för delsystem G indikerar bland annat PAH:er, petroleumrelaterade föreningar samt förhöjda halter av vissa tungmetaller). De fem övriga, mindre intressanta 22

områdena, utgörs främst av hushåll. Av de företag på fastigheterna som teoretiskt sett skulle kunna generera utsläpp av den här typen finns tre på Blåklinten, två på Gullvivan och fem på Rälsbussen. Metaller som kadmium alstras bland annat av bilvårdsanläggningar (10). Exempel på metallkällor är bilarnas bromsbelägg som innehåller zink, bly men framförallt koppar (16). - Blåklinten: Två fordonsverkstäder och en bilvårdsanläggning. På fastigheten sker hantering av drivmedel. - Gullvivan: På fastigheten finns enligt uppgifterna två verkstäder varav den ena utför motorrenoveringar genom slipning. - Rälsbussen: Två fordonsverkstäder varav en med hantering av organiska lösningsmedel och drivmedel, en verkstadsindustri med metallbearbetning, en VVS-firma samt ett tryckeri. Huruvida någon eller några av dessa verksamheter verkligen påverkar delsystem G genom förhöjda föroreningshalter är för närvarande svårt att avgöra. Ytterligare utredning krävs. Kanske uppnås större klarhet i frågan genom att exempelvis besöka verksamheterna eller genom att bestämma dagvattnets metallhalter (g/l) i verksamheternas anslutningspunkter. Delsystem F När det gäller det betydligt större F-systemet kan för närvarande bara konstateras att detta - tillsammans med G-systemet är det mest belastade systemet vad gäller tungmetaller. Systemet är alldeles för stort och komplext för att man i nuvarande skede, genom enbart en analyserad provpunkt, skall kunna peka ut föroreningskällorna. F-systemet består av en stamledning med tre förgreningar. Således kan systemet avgränsas genom kompletterande mätning. Provpunkterna som är lämpliga att analysera för att kunna gå vidare i detta spårningsarbete är F2, F3 och F5. Dessa provpunkter är placerade i varsin förgrening och delar således upp systemet i ett antal mer lättöverskådliga delar. Lämpligt är även att analysera någon av F-systemets referenspunkter. Detta för att kontrollera eventuella bakgrundshalter. Hur mycket föroreningar kommer exempelvis från Hissjövägen? Delsystem C Enligt de tidigare Ecoscopeanalyserna framgår att det mest föroreningsbelastade delsystemet vad gäller organiska föreningar är delsystem C. Att dagvattnet i provpunkt C är förorenat bekräftas ytterligare genom den förhöjda konduktivitet och turbiditet som uppmätts i fält samt genom de många iakttagelserna beträffande oljefilm/lukt som gjorts vid provpunkterna. Ytterligare bör nämnas att Tekniska kontoret tidigare uppmätt oljehalter på 1600 mg/l i detta system. Delsystem C är liksom F ett förhållandevis omfattande dagvattensystem och ett stort antal verksamheter är anslutna. Det är därför svårt att bara utifrån de framkomna resultaten peka ut föroreningskällorna. Några slutsatser kan dock dras med hjälp av den information som hittills insamlats. 23

Vid provpunkt C möts två olika dagvattenledningar. Den ena ledningen kommer västerifrån och den andra österifrån. Enligt iakttagelserna som gjorts i detta område så förekommer olja i båda dessa ledningar. De provpunkter som särskilt har noterats med avseende på olja är punkterna C9, C8 och C7 i den östra ledningen samt punkten C3 i den västra. Vid ett tillfälle kunde stark oljelukt även påvisas i referenspunkten CC3 (orsaken till detta var sannolikt att den varmare luften från dagvattensystemet transporterades ut i denna punkt vilket resulterade i oljelukt) (14). Inventeringen av de miljöfarliga verksamheterna i området visar att vissa företag har anslutit sina oljeavskiljare till delsystem C. I den västra ledningen, på fastigheten Motståndet, skall enligt uppgifterna ett flertal oljeavskiljare vara anslutna. Då besök gjordes vid provpunkten C3 kunde konstateras att det ur ett sidorör, i riktning mot fastigheten Motståndet, kom starkt grumlat och oljeluktande vatten. Exakt vad vattnet innehåller eller vilka verksamheter som genererar detta vatten är i nuläget oklart. Det vore dock intressant att ta ett prov på exempelvis mineralolja direkt ur detta sidorör. När det gäller den östra ledningen så påträffades olja även där. I provpunkt C7 rann olja ut ur ett sidorör från fastigheten Spänningen. I provpunkterna C8 och C9 kunde oljelukt påvisas. På fastigheten Ledningen skall enligt inventeringen ett antal oljeavskiljare vara påkopplade till dagvattensystemet. Anläggningen som efter föreläggande byggts om togs i drift under vecka 41, 2001, och skall därför inte utgöra något problem ur föroreningssynpunkt (19). För att få ett större underlag angående föroreningssituationen i delsystem C krävs kompletterande studier. Genom att analysera provpunkterna C1 och C6 avslöjas vilken av ledningarna som är mest belastad. Även en av referenspunkterna bör analyseras för att därigenom kunna utesluta att vattnet redan är förorenat när det når industriområdet. Referenspunkten CC3 är särskilt lämplig för detta ändamål eftersom en stor andel av vattenvolymerna sannolikt transporteras till systemet via denna punkt. Ett prov för mineralolja bör, som tidigare nämnts, tas direkt ur sidoröret i C3. Ytterligare steg kan vara att undersöka övriga dagvattenbrunnar i anslutning till Motståndet. Slutligen bör tilläggas att den enligt iakttagelserna synbart förorenade provpunkten D1 borde studeras närmare. Denna provpunkt är ansluten till enbart en verksamhet, en bilskrot, och en Ecoscopeanalys med avseende på både organiska föreningar och tungmetaller vore här lämplig. Slutsatser Förhöjda föroreningshalter förekommer huvudsakligen i delsystemen C, F och G. Delsystemen F och G har främst förhöjda metallhalter medan däremot de organiska föroreningarna dominerar i C. Variationerna i ph är inte särskilt stora mellan de olika systemen och bör därför inte vara orsaken till de påvisade skillnaderna i metallhalter. Föroreningshalterna kan vara mer flödesrelaterade i provpunkt F. I provpunkt C varierar föroreningshalterna kraftigt mellan olika veckodagar. Iakttagelserna som gjorts i anslutning till provpunkterna visar att vattenflödena varierar i de olika delsystemen. Av de mest föroreningsbelastade systemen påträffas de största flödena i delsystemen C och F medan flödet i G är betydligt svagare. De största föroreningsmängderna når således Tvärån via systemen C och F. Kompletterande studier av flödessituationen i de olika delsystemen bör genomföras. 24

Att i nuläget kunna spåra enskilda verksamheter som källor till utsläppen är svårt. I delsystem G som är minst omfattande kan dock grupper av företag anges som mer troliga källor. I delsystem F krävs ytterligare provtagning för att bland annat dela upp systemet i mindre mer lättöverskådliga enheter. I delsystem C kan vissa enstaka fastigheter bedömas som mer troliga föroreningskällor men även här kan konstateras att kompletterande provtagningar behövs. 25

Referenser 1. Hermansson U & Adsten M. Västerslätts industriområde, Tillsyn och inventering av miljöfarlig verksamhet. Miljökontorets rapportserie, rapport nr 3/00. 2. Ola Håcansson. Tvärån A chemical and biological study of water quality and its restoration. Examensarbete biologprogrammet. Umeå Universitet 2001. 3. Umeå kommun. 1998. Översiktsplan Umeå kommun. Öpl 98, För en hållbar utveckling. 1998. 4. Umeå kommun. 1995. Vattenplan. Del 1-Problem och åtgärder, Del 2-Tidsplan för åtgärder.1996. 5. Svelab Miljölaboratorier. 1998. Analysrapport - Kemisk vattenundersökning. Provnr: 98-260-2. 6. Svenska vatten- och avloppsföreningen.1983. Meddelande VAV M20 okt 1983. Industriavlopp - Gränsvärden, Villkor för utsläpp av skadliga ämnen i kommunal avloppsanläggning. Stockholm 1983. 7. Umeå kommun. 2000. Mötesanteckningar. Informationsträff 21 juni 2000 med Umeva rörande dag- och spillvatten inom Västerslätts industriområde. Dnr 0036. 8. Umeå kommun. 2000.Utkast. Västerslätts industriområde. Utsläpp av avloppsvatten via dagvattenledning i Tvärån. 9. Alcontrol. www.alcontrol.se. 2002-11 10. Hägglund M & Rydh C & Strandberg B. 1999. Kadmium spårning och analys. VA Forskningsrapport. 1999/16. VAV AB 1999. 11. Alcontrol. 2001. Analysrapport- resultatrapport från Ecoscopeundersökning. Skara 2001 12. Bydén S & Larsson A-M & Olsson M.,1996. Mäta vatten. Institutionen för tillämpad miljövetenskap och Oceanografiska institutionen. Göteborgs Universitet. Andra upplagan. Uddvalla 1996. 13. Bertil Brånin. BMG. Umeå Universitet. (muntlig referens) 14. Conny Persson. vvs-ingenjör. UMEVA. 2002-01-24. (muntlig referens) 15. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. www.environ.se 2002-01-17 16. Naturvårdsverket. 1993. Metallerna och miljön. Miljön i Sverige tillstånd och trender. Solna 1993 17. Ulrika Haapaniemi. F.d miljö- och processingenjör. UMEVA. 2002-01-11. (muntlig referens) 18 Miljöcertifierade företag http://www.environ-cert.com 2001-11-20 26