Kommunikationsavdelningen 2011-12-07



Relevanta dokument
Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Folkhälsostrategi

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

2(16) Innehållsförteckning

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Innehållsförteckning:

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Allmänt hälsotillstånd

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsa. Maria Danielsson

Hälsa på lika villkor? År 2006

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Cannabis och unga rapport 2012

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Välfärds- och folkhälsoredovisning

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsoläget i Gävleborgs län

Narkotikakartläggning för 2010

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Ungdomars drogvanor 2011

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Välfärdsredovisning 2009

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Välfärdsredovisning 2013

16 JANUARI Psykisk hälsa

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

Drogvaneundersökning år

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Vi kan förebygga cancer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Verksamhetsplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Handikappomsorg. Vård och omsorg om äldre. Individ- och familjeomsorg Folkhälsa

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Folkhälsan i Sverige Årlig rapportering

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Välfärdsredovisning 2007

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun

alkohol- och drogpolitiskt program

Skolelevers drogvanor 2007

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Folkhälsoprogram för åren

Stockholmsenkäten 2008

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Liv & Hälsa ung 2011

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Folkhälsorapport. April 2009

% Totalt (kg) Fetma >

Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november Ipsos-Eureka

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Välfärdsredovisning 2010

Transkript:

1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07

2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och flera utsatta grupper rapporterar en bättre hälsa. Samtidigt finns flera utmaningar. Fetman ökar, ungas psykiska hälsa oroar och skillnader finns fortfarande i hälsa mellan olika grupper. Årets rapport är den sjunde i ordningen. Länets folkhälsorapporter har presenterats vart fjärde år sedan 1987. Syftet med rapporten är att få ett underlag för kommuner, landsting och många andra intressenter som arbetar för att förbättra folkhälsan i olika avseenden. Resultaten kommer från flera källor, bland annat folkhälsoenkäter som besvarats av omkring 30 000 länsinvånare år 2010.

3 Exempel på resultat och slutsatser ur 2011 års rapport

4 Sjukdomar i Stockholms län Medellivslängden ökar. Skillnader finns mellan olika kommuner Dödligheten i stroke minskar. Dödligheten hjärt- kärlsjukdomar minskar. Fler drabbas av cancer. Fler får diabetes.

5

7 Utveckling av stora folksjukdomar Så många kvinnor drabbades av akut hjärtinfarkt 1994:ca 280 (per 100 000 invånare) 2008: ca 250 (per 100 000 invånare) Så många män drabbades av akut hjärtinfarkt: 1994: ca 600 (per 100 000 invånare) 2008: ca 500 (per 100 000 invånare)

8 Forts. utveckling av folksjukdomar Så många kvinnor drabbades d av stroke: 1997: 400 (per 100 000 invånare) 2007: 300 (per 100 000 invånare) Så många män drabbades av stroke 1997: 500 (per 100 000 invånare) 2007: 400 (per 100 000 invånare)

9 Forts. utveckling av folksjukdomar Så många kvinnor drabbades av cancer 1997: strax under 500 (per 100 000 invånare) 2007: strax över 500 (per 100 000 invånare) Så många män drabbades av cancer 1997: 600 (per 100 000 invånare) 2007: 700 (per 100 000 invånare)

10 Forts. utveckling av folksjukdomar Så många kvinnor uppger att de har diabetes 1990: 2,7% 2010: 4% Så många män uppger att de har diabetes 1990: 3% 2010: 5,6%

11 Alkohol och narkotika Alkoholkonsumtionen har minskat bland både kvinnor och män men länsborna dricker mer än landet som helhet Dödsfall på grund av alkohol minskar Fler får vård inom den öppna och slutna beroendevården störst ökning bland tonåringar och unga vuxna. Andelen som dricker alkohol i årskurs 9 minskar Viss ökning av andelen som använt hasch/marijuana under ett år.

12 Exempel: Alkohol och narkotika Minskning av alkoholkonsumtion 1998: 11,3 liter ren alkohol per år och person 2009: 10 liter ren alkohol per år och person Minskning av andelen som har en riskfyllt hög konsumtion: Män: Från 29% 1998 till 20% 2010. Kvinnor: Från 25% 1998 till 21% 2010. Ökning av andelen som det senaste året använt hasch eller marijuana: 2002: 3% 2010: 4%

13 Den totala alkoholkonsumtionen i liter 100% alkohol per invånare 15 år och äldre i hela landet och i Stockholms län 2001-2009. 2009

14

15 Antal vårdade i alkohol- och narkotikarelaterad öppen och sluten vård per 100 000 invånare i Stockholms län 2000-2010.

16 Ojämlikhet Att minska ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper i länet är ett viktigt mål. Folkhälsan har förbättrats för hela befolkningen i stort samt för flera utsatta grupper. Jämfört med befolkningen som helhet har utsatta grupper sämre hälsa och sämre hälsorelaterad livskvalitet. De rapporterar också sämre psykiskt välbefinnande än andra.

17 Exempel: Förändringar bland utsatta grupper Tendensen är att utlandsfödda, ensamstående mammor och unga arbetslösa anger en bättre hälsa och livskvalitet 2010 än vad gruppen angav 2006. Undantaget är personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. it t i Andelen som avstår läkarbesök eller tandvård på grund av dålig ekonomi har minskat sedan 2006 bland utlandsfödda, ensamstående mammor och unga arbetslösa men ökat bland personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.

18 Tobak Andelen länsbor som röker minskar. 13 procent av kvinnorna röker 12,7 procent av männen röker Det är en minskning sedan 2006 med 2 procentenheter bland kvinnor och en procentenhet för män. Bland personer i gruppen 18-39 år är det större skillnad i andelen rökare mellan könen. 12,7% av kvinnorna röker 11,1% 1% av männen röker

19 Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan ökade under 1990-talet och ligger kvar på samma högre nivå under 2000-talet talet. Nivån är i det närmaste oförändrad jämfört med 2006. Självmorden minskar men de minskar inte i samma utsträckning för yngre som för äldre. Antalet rapporterade självmordsförsök ökar. Unga kvinnor är den grupp som rapporterar om högst andel psykisk ohälsa. Andelen unga som har kontakt med psykiatrin ökar.

20 Exempel: Psykisk ohälsa Infoga bild från s 8 i delrapporten om psykisk ohälsa.

21

22

23 Övervikt och fetma Övervikt och fetma ökar. Undantaget är 4-åringar där övervikt och fetma har minskat mellan 2006 och 2010. Övervikt och fetma vanligare bland lågutbildade och utlandsfödda. Fler flickor än pojkar är överviktiga. Fler män än kvinnor är överviktiga.

24

25

26 Fem fokusområden för bättre folkhälsa På bas av resultaten i rapporten har fem särskilda utmaningar i folkhälsoarbetet pekats ut: Att förbättra ungas psykiska hälsa Att minska de riskabla alkoholvanorna Att minska övervikt och fetma Att minska rökning särskilt bland de unga Att minska ohälsan i de mest utsatta grupperna