Servicestrukturreformen och Svenskfinland



Relevanta dokument
Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Forskningsmöjligheter i Vasa

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

RP 260/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Pargas stads utlåtande 2589/ /2015

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kökar kommuns äldreomsorgsplan

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Rapport från den finlandssvenska tankesmedjan i Tallinn augusti 2006

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Lagstadgade tjänster inom

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten

Rättspsykiatri

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Huvudsakligt innehåll

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007


Så vill vi utveckla närsjukvården


HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012

Uppdaterad FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2005 & 2006

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Till läkare, tandläkare och privata producenter av hälso- och sjukvårdstjänster

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Mål och budget 2014 och planunderlag

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

1(7) Belopp: Tidsplan: 3/ /2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

Akutpsykiatri Hör psykospatientens erfarenheter. Bemötande Tillgänglighet Samverkan. Ett tryggt samtal om mötets betydelse

UTVECKLINGSPLAN.FÖR.ÖVRE.GASTROINTESTINALA.TUMÖRER,.

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Utvecklingskraft Vad kan tandvården göra för utsatta barn? Anna Nydell Helkimo övertandläkare

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Husets energianvändning

att ändra tidigare fattat beslut av socialnämnden och att det nya LSS-boendet ska drivas av nämndens egen regi.

Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem

Beställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

Personen har tagits in för observation på sjukhus / Läkare som tagit in personen för observation, namn och tjänsteställning:

Hälsotorget. apotek och primärv samarbete för f r en bättre b. Centrum för folkhälsa

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

Folkhälsa. Maria Danielsson

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård


Tjänsteskrivelse Datum Rekommendation angående central upphandling av influensapandemigaranti

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6

Organisation av MS-vården

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala Se spec Se spec

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

Anvisning 2/ (8)

Vilka är aktörerna? Kerstin Paul. Annika Engström

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Sakari Karvonen Hanna Ahonen Maija Kaivonurmi (red.)

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Statsrådets redogörelse till riksdagen om barns och ungas välfärd SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET. Publikationer 2002:13

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Begäran om utlåtande SHM

Lag. om ändring av folkpensionslagen

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet

Folkhälsostrategi

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Risker och förmågor utmaningar idag och i framtiden

Österbottnisk träförädling NULÄGE OCH FRAMTID. Kartläggning gjord inom ramen för projektet WOODPOINT survey 2011

IT-policy med strategier Dalsland

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2016

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande

Äldreomsorg med omsorg.

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

Kunskap ger välfärd 1 Servicestrukturreformen och Svenskfinland Forskningsprofessor Kristian Wahlbeck Stakes, gruppen för mental hälsa Forsknings och utvecklingscentralen för social och hälsovården 29/09/2006

Kunskap ger välfärd 2 Mental hälsa i Finland: bakgrund befolkningens hälsotillstånd allt bättre den mentala hälsan har inte utvecklats jämbördigt med det allmänna hälsotillståndet psykiatriska störningar utgör den vanligaste orsaken till sjukpension (40,4 % av alla sjukpensioner) 25 % av finländarna rapporterar psykiska symtom alkoholsjukdomarna ökar dubbeldiagnospatienterna ökar

Kunskap ger välfärd 3

Kunskap ger välfärd 4

Kunskap ger välfärd 5

Kunskap ger välfärd 6 25000 Utvecklingen inom mentalvårdstjänsterna 0 1980 1985 1990 1995 2000 sjukhusvården körts ned (75 % av bäddplatserna har försvunnit på 20 år) de privata tjänsteproducenternas andel har ökat (rehabilitering, boendetjänster, vårdhem) öppenvården i svårigheter (ökad efterfrågan, vårdgarantin, personalbrist, outvecklad halvöppen vård, bristfällig koordination med tredje sektorn..) 20000 15000 10000 5000

Kunskap ger välfärd 7 Dagsläget inom mentalvårdsarbetet informationsstyrning har inte löst mentalvårdsarbetets problem stora lokala skillnader i tillgänglighet främjandet av mental hälsa och det preventiva arbetet har försummats gemensamma visioner och strategi för aktörerna saknas alla resurser är binds till det dagliga kliniska arbetet mentalvården har inte repat sig efter reformerna 1991 och 1993

Kunskap ger välfärd 8 Psykiatrisk öppenvård Kommunala tjänster Hälsovårdssektorn Socialsektorn Familje och barnrådgivningar Barnskydd Hemservice Boendetjänster Undervisningsväsendet Specialsjukvården Psykiatrisk specialsjukvård Privata tjänster Privata boende och rehabiliteringstjänster Tredje sektorn Folkpensionsanstalten

Kunskap ger välfärd 9 Hälsovårdens dilemma Vi har för många sjukhus Teknologiutvecklingen kräver större befolkningsunderlag De flesta svensk och tvåspråkiga sjukhus är hotade

Kunskap ger välfärd 10 Social och hälsovårdsdistrikt förbättrar tillgången på tjänster över kommungränser ökar klienternas valmöjligheter optimal användning av resurser på regionnivå tillräckligt stora enheter kan skapas samarbetet mellan primärvård, socialtjänster och specialiserad sjukvård är optimerat

Kunskap ger välfärd 11 Social och hälsovårdsdistrikt har ansvar för tjänsteproduktionen, kan producera själv eller upphandla av kommuner eller privat äldreomsorgen, barnskyddet och missbrukarvården har stora kontaktytor med hälsovården, och borde ingå i ett social och hälsovårdsdistrikt

Kunskap ger välfärd 12

Kunskap ger välfärd 13 Social och hälsovårdsdistrikt minst 100 000 invånare, gärna 150 200 000 kan indelas i primärvårdsområden, minst 20 000 invånare

Kunskap ger välfärd 14 Servicestrukturreformen och Svenskfinland den teknologiska utvecklingen har minskat betydelsen av geografiska avstånd ett tvåspråkigt social och hälsovårdsdistrikt över landskapsgränserna skulle skapa ett tillräckligt befolkningsunderlag