Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.



Relevanta dokument
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Riktlinjer äldreomsorg

Palliativ vård vid olika diagnoser

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2012

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Övertagande av patient från annan enhet

Kommunikationsavdelningen

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

Att leva med Parkinsons sjukdom

Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Övertagande av patient från annan enhet

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Barn- och ungdomspsykiatri

Elevens tilltalsnamn Personnummer. Vårdnadshavare 2 Personnummer... Utdelningsadress Tfn/bostad... Postnummer/ort. Tfn/arbete... E-post Mobil...

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Handlingsplan Modell Västerbotten

SveDem Svenska Demensregistret

Dagverksamhet för äldre

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

I särskola eller grundskola?

Personliga ombud. Statistik årsredovisningar Sammanställning Radovan Javurek

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Våga Visa kultur- och musikskolor

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Allmänt hälsotillstånd

Praktik i staten FAQ

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

för äldre i Karlskrona

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Demenssjukdomar och ärftlighet

Svenska palliativregistret (2009)

Aktuellt om alfa 1 -antitrypsinbrist (AAT-brist) Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergikliniken Skånesuniversitetssjukhus Malmö

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår

Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2009

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

VSPH presentation 16 maj 14./1

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Transkript:

Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se

Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar Vården förutsätter anhörigas medverkan Anhörigas hälsa kan påverkas negativt Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Framtiden?

Det finns så mycket glädje i att kunna hjälpa varandra! Men..

4 delstudier I. Livstillfredsställelse och livskvalitet hos personer 60+. Finns det skillnader mellan anhöriga och icke anhöriga? Påverkas detta av anhörigas börda? II. Har diagnosen någon betydelse för upplevelse av börda? Att delta i anhörigstödsgrupper; MIND III. Hur påverkas anhörigas kunskaper? IV. Lönar det sig att anordna/att delta i anhörigstödsgrupper?

I. Finns det skillnader mellan anhöriga och icke-anhöriga då det gäller; - Hälsorelaterad livskvalitet? - Livstillfredsställelse? - Hur påverkar upplevelse av börda de anhörigas livskvalitet och livstillfredsställelse?

I. Vi frågade ~2600 personer >60 år om b.la. Sociodemografiska data Vanliga symtom Om man hjälper någon närstående med nedsatt hälsa i eller utanför det egna hushållet. Livstillfredsställelse Hälsorelaterad livskvalitet 2233 svarade nej 369 svarade ja Upplevelse av börda hos de som uppgav att de var anhöriga

I. Vilka svar fick vi? Sociodemografiska data anhöriga var något yngre, oftare sammanboende med någon, bodde vanligen i stadsmiljö och uppgav en något högre utbildningsnivå Symtom inga skillnader mellan anhöriga och icke-anhöriga Livstillfredsställelse Inga skillnader mellan anhöriga och icke-anhöriga Hälsorelaterad livskvalitet anhöriga skattade sin mentala hälsa lägre (mår sämre)

I. Frågan om anhörigas börda, gjorde detta någon skillnad? Börda Hög börda (n=133) Låg börda (n=236) Livstillfredsställelse Hög börda innebar en sämre livstillfredsställelse Symtom Hög börda innebar fler symtom (nedstämdhet, svårigheter att slappna av och smärtor i muskler och leder) Hälsorelaterade livskvalitet Hög börda innebar en sämre hälsorelaterad livskvalitet

Anhöriga som uppgav låg börda skattade sin livstillfredsställelse högre än icke-anhöriga

II. Har diagnosen hos den man vårdar någon påverkan på upplevelse av börda?

II. Vi frågade ~4400 personer >60 år om b.la. Sociodemografiska data Vanliga symtom Fick man hjälp av någon anhörig? 343 svarade: ja Diagnos Upplevelse av börda hos de som uppgav att de anhöriga

II. Vilka svar fick vi av de 343 som fick hjälp av någon anhörig? Sociodemografi Medelålder 86 år Majoriteten är kvinnor Symtom Majoriteten upplevde symtom Diagnos Demenssjukdom (90 personer) Frakturer/ledbesvär (66 pers) Stroke (62 pers) Hjärt/lungsjukdom (48 pers) Depression (40 pers) Övriga diagnoser (37 pers)

II. Vi frågade de 343 anhöriga om b.la: Sociodemografiska data Hälsa Hur ofta hjälpen gavs Livskvalitet Till vem hjälpen gavs Upplevd börda

II: Vilka svar fick vi av de 343 anhöriga? Sociodemografiska data medelåldern var 64 år (30-93), de flesta var kvinnor som gav hjälp till en förälder, >1gång/vecka. 39% förvärvsarbetade eller studerade Hälsa och livskvalitet De flesta angav en god hälsa men smärta, oro/nedstämdhet var vanligt förekommande Börda Anhöriga till personer med demens och till personer med depression upplevde störst börda.

MIND

III. Hur påverkas kunskapen hos anhöriga som deltar i stödgrupper?

III. Kunskaper hos anhöriga som deltagit i stödgrupper, förändras dessa? GBS-skalan (Gottfries Bråne Steen-skalan) - Intellektuella symtom - Känslomässiga symtom - Motoriska symtom Före och efter

III. Kunskapen hos anhöriga som deltar i i stödgrupper, förändras dessa? De anhöriga som får stöd uppfattar fler symtom! Vinster med detta?

IV. Lönar det sig med anhörigstödsgrupper? - för kommunen? - för anhöriga?

IV. Lönar det sig? Att delta i anhöriggrupp innebär: lägre kommunala kostnader för hemtjänst i gruppen make/partner lägre kommunala kostnader för särskilt boende barn vårdar hemma ~4.5 mån längre bättre livskvalitet för anhöriga!

IV. Lönar det sig? Vilka kostnader har då kommunen för att anordna anhöriggrupper? 1000:-/anhörig!

Sammanfattning I. Fanns det skillnader mellan anhöriga och icke anhöriga då det gäller livstillfredsställelse och livskvalitet? Påverkades detta av anhörigas börda? II. Påverkas bördan av diagnosen? Att delta i anhörigstödsgrupper; III. Påverkas anhörigas kunskaper? MIND IV. Lönar det sig att anordna/att delta i anhörigstödsgrupper?

Utbildning är till hjälp för anhöriga vid demens!

Vad har vi lärt oss? Hög börda är vanligt bland anhöriga med negativa konsekvenser för livskvalitet och livstillfredsställelse. Speciellt anhöriga till personer med demenssjukdom och personer med depression upplever hög börda Det lönar sig att ge stöd!! Vi måste identifiera de anhöriga och erbjuda stöd tidigt!!

Sektionschef Distrikts- Sköt. Sektionschef Hemtjänst dag Hemtjänst kväll + Personal inom öppen och sluten vård, färdtjänst hjälpmedelscentral mfl. mfl Sektionschef Assistent Sektionschef Ledsagare/ Avlösare Vårdtagare/ patient och anhörig Hemtjänst natt Sektionschef Rehabpersonal Demens team Dagverksamhet Biståndshandläggare Sektionschef Sektionschef Sektionschef Sektionschef

Vad vi i vården måste lära oss Hur organiserar vi egentligen vård och omsorg? Ödmjukhet inför anhörigas insatser

Tack! Beth.Dahlrup@malmo.se