Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Artikelnr 2006-125-4 Sättning Tiina Laukkanen Publicerad: www.socialstyrelsen.se, april 2006 2

Innehåll Sammanfattning...7 Bakgrund...8 Utvecklingen av metadonbehandlingen i Sverige...9 Kort historik...9 Metadonregistrets innehåll...13 Redovisning av uppgifter från Metadonregistret...13 Källförteckning...23 3

4

Förord Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1990:16) om metadonbehandling upphävdes av regeringen genom en förordning utfärdad den 11 november 2004. Innebörden av förordningen var att föreskrifterna upphörde att gälla vid utgången av december månad 2004. I samband med detta upphörde även metadonregistret. Vissa uppgifter ur registret har sammanställts i denna rapport. Syftet är att ge en kort beskrivning av innehållet och en översiktlig sammanställning av statistiska uppgifter. Metadonregistret har överlämnats till Riksarkivet för arkivering. Socialstyrelsen hoppas att detta registerbokslut kan ge en tydligare bild av metadonbehandlingen i Sverige. Denna rapport har utarbetats av utredarna Carl-Lennart Carlsson, Bengt Wennermark och Abit Dundar på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Gunilla Hulth-Backlund Enhetschef Hälso-och sjukvårdsavdelningen/mk 5

6

Sammanfattning Metadonregistret har med tillstånd från Datainspektionen förts av Socialstyrelsen sedan 1989. Registret omfattar personer som varit aktuella inom något av de dåvarande programmen för metadonbehandling i Sverige (Uppsala, Stockholm, Lund, Malmö, Helsingborg och Göteborg). Enligt Socialstyrelsens tidigare föreskrifter reglerades det maximala antalet tillåtna metadonpatienter i Sverige genom det så kallade taket. Ett rekommenderat tak på maximalt 150 patienter i behandling infördes först år 1983. Detta tak har därefter höjts sex gånger. Den sista ändringen i föreskriften (den som ursprungligen hette SOSFS 1990:16) gjordes i januari 2004 och innebar att taket höjdes till 1 200 patienter. Vid metadonregistrets nedläggning den 31 december 2004 fanns 858 patienter i metadonbehandling i de sex programmen. På riksnivå har andelen kvinnor legat relativt stabilt under hela perioden 1987 2004. Andelen kvinnor har under de senaste fem åren legat i intervallet 32 34 procent. År 2004 var andelen kvinnor högst inom programmet i Lund med 39 procent. Malmöprogrammet låg också över riksgenomsnittet med 37 procent detta år. Den genomsnittliga åldern för de 858 patienterna i behandling i december 2004 var 44 år för både kvinnor och män. Ca 4 procent var under 30 år medan knappt 1 procent var 65 år eller äldre. Det har funnits olika orsaker till att metadonbehandlingen avslutats. De orsaker som anmälts till registret är frivilligt planerad avslutning av programmet uteslutning på grund av sidomissbruk eller kriminalitet död (med dödsorsak) annan orsak. Under hela perioden 1987 2004 har 1 459 utskrivningar rapporterats. Av dessa gällde 585 sidomissbruk.1 459 utskrivningar motsvaras av 1 027 patienter. För 150 (14,6 procent) av dessa patienter har död angivits som utskrivningsorsak. Längden på behandlingen var genomsnittligt 6,6 år för samtliga patienter, dvs. de 858 som var i behandling 31 december 2004 (6,4 år för män respektive 7,2 år för kvinnor). För hela riket gäller således att kvinnor genomsnittligt stannar i behandling nästan ett år längre än män. 7

Bakgrund Socialstyrelsen har sedan 1989, med tillstånd från Datainspektionen, fört ett register över personer som varit aktuella inom något av metadonprogrammen i Uppsala, Stockholm, Lund, Malmö, Helsingborg och Göteborg, Metadonregistret innehåller uppgifter på individnivå som tillförts registret genom två rapportformulär som skickats av behandlingsenheterna till Socialstyrelsen. Ett formulär för planerad och påbörjad metadonbehandling och ett för uppgifter om avslutad metadonbehandling. Dessutom har man rapporterat i form av månadsrapporter. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1990:16) om metadonbehandling upphävdes av regeringen genom en förordning utfärdad den 11 november 2004. Innebörden av förordningen var att föreskrifterna upphörde att gälla vid utgången av december månad 2004. I samband med detta upphörde även metadonregistret. Anledningen var det nya regelverket kring läkemedelsassisterad behandling av opiatmissbrukare som trädde i kraft 1 januari 2005 (SOSFS 2004:8). Innebörden av personuppgiftslagen (1998:204) är att när personuppgifter inte behövs, dvs. när ett personregister läggs ned, ska personuppgifterna gallras. Personuppgifter får dock bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål, dvs. för forskning. Av nämnda skäl har metadonregistret överlämnats till Riksarkivet för arkivering. Med anledning av detta har Socialstyrelsen sammanställt vissa uppgifter från registret. Syftet med sammanställningen är att redovisa Hur metadonbehandling i Sverige har sett ut Omfattningen av behandlingen i de olika programmen Behandlingsperiodernas längd och orsaker till eventuell utskrivning Köns- och åldersfördelning bland de behandlade 8

Utvecklingen av metadonbehandlingen i Sverige Kort historik Metadonbehandling är en av de få behandlingsformer för opiatmissbrukare som enligt olika studier under de senaste decennierna visat sig ha effekt på missbruk och kriminalitet och i viss mån inom andra områden. Den variant av behandlingsformen (drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser) som tillämpas i Sverige utvecklades ursprungligen av Vincent Dole och Marie Nyswander i USA i början på 1960-talet. Metadonbehandlingen startade redan år 1966 vid dåvarande forskningskliniken på Ulleråkers sjukhus. Det har tidigare varit starka motsättningar mellan förespråkare och motståndare till metadonbehandlingen. Motsättningarna har handlat om huruvida opiatmissbrukare ska behandlas med metadon eller få en drogfri behandling. Behandling med metadon, enligt tidigare föreskrifter, gavs vid behandlingsenheter i Uppsala, Stockholm, Lund och Malmö samt under de sista åren även i Helsingborg och Göteborg. Metadonprogrammen hade strikta kriterier som skulle vara uppfyllda innan behandlingen inleddes. Kriterierna, som beskrivs nedan, har i stort sett varit desamma sedan starten och härstammar från den ursprungliga behandlingen i USA. Metadonbehandlingen är väl dokumenterad i såväl svensk som utländsk vetenskaplig litteratur. Erfarenheter och dokumentationen av metadonets användningsområde och terapeutiska effekter inom narkomanvård är goda i Sverige. Gemensamma riktlinjer utarbetades 1997 av verksamhetsansvariga för de fyra dåvarande behandlingsprogrammen. I riktlinjerna ställdes krav på att metadonverksamheten skulle bedrivas inom ramen för en särskild teamverksamhet där patienternas behov av medicinska, psykiatriska och sociala insatser kunde tillgodoses. Vidare krävdes att den medicinska verksamheten borde ledas av läkare med specialistkompetens i psykiatri och särskild erfarenhet av narkomanvård. Socialstyrelsens föreskrifter Metadonbehandlingen har reglerats i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1990:16 reviderade 1991:33 och 2004:1) om metadonunderhållsbehandling och förskrivning av opiater på indikation narkomani. Socialstyrelsen har meddelat föreskrifterna för att undvika de problem som okontrollerade metadonprogram kan medföra. Socialstyrelsens fastställda kriterier för intagning av patienter i metadonbehandling har varit en grund för verksamheten. 9

Patienten skulle enligt Socialstyrelsens tidigare föreskrifter om underhållsbehandling med metadon (SOSFS 1990:16) uppfylla följande s.k. inklusionskriterier. Patienten skulle ha ett minst fyraårigt dokumenterat intravenöst opiatmissbruk ha prövat drogfri behandling ha fyllt 20 år kunna visa uppgifter på att avancerat blandmissbruk inte föreligger ha en acceptabel valfrihetssituation (inte vara arresterad, häktad, dömd till fängelse eller intagen på kriminalvårdsanstalt). Begränsning av antal patienter i behandling enligt föreskriften Enligt Socialstyrelsens tidigare föreskrifter reglerades det maximala antalet tillåtna metadonpatienter i Sverige, det så kallade taket. Ett rekommenderat tak infördes första gången år 1983 på maximalt 150 patienter i behandling. Taket har därefter höjts sex gånger. Den sista ändringen gjordes i januari 2004 och innebar att antalet höjdes till 1 200 patienter. När Socialstyrelsen i september 1988 ansökte om Datainspektionens tillstånd att inrätta ett personregister för metadonbehandling var syftet bl.a. att dels kunna följa att samma person inte söker till olika behandlingsprogram i Sverige, dels kunna kontrollera det totala antalet personer som ingår i programmen. Huvudsyftet med metadonregistret var alltså inte att publicera statistik för allmänna samhälleliga ändamål, utan mer att tjäna som ett underlag för Socialstyrelsens tillsyn. Av Socialstyrelsens anvisningar i december 1988 till de dåvarande enheterna för metadonbehandling framgår att enheterna förutom uppgifter om patientens personnummer, kön och hemort även skulle lämna uppgifter till Socialstyrelsen om i vad mån de s.k. inklusionskriterierna för metadonbehandling var uppfyllda. Socialstyrelsens tidigare uppföljningar Det finns ett flertal studier som har granskat metadonbehandlingen i Sverige. Under 1970- och 80-talen blev det svenska metadonprogrammet föremål för utvärdering och granskning vid två tillfällen. Den första studien genomfördes åren 1979 1981 och hette Underhållsbehandling med metadon, Socialstyrelsen redovisar 1981:12. Inom ramen för utvärderingen gjorde dåvarande Medicinska forskningsrådet bl.a. följande bedömning: Den vetenskapliga dokumentationen som framlägges kring Ullleråkerkliniken är ännu ej omfattande men ej heller framlagd i slutlig form. Redan från det föreliggande materialet kan emellertid slutsatsen dragas, att utfallet vad gäller det aktuella metadonprogrammet i förhållande till internationella jämförbara studier är unikt. Programmet står i förhållande till andra i litteraturen redovisade metadonprogram i särklass både vad gäller ambitionen att 10

strikt vidmakthålla inklusionskriterier, strikt fasthålla behandlingsprogrammet samt utnyttja tillgänglig laboratorieteknik som utvärderingsinstrument i behandlingen. Det är emellertid också påfallande, att en stark rehabiliterande ambition innefattas i programmet, där omsider också eftervårdande verksamheter inkluderas. Nästa genomlysning av metadonbehandlingen genomfördes 1985 1987, Granskning av metadonbehandlingsprogrammet.(socialstyrelsens PM-serie nr 174/87). Några av rapportens slutsatser var följande: Metadonbehandling får även i fortsättningen användas i vårt land på vissa villkor och med vissa begränsningar. Programmet ska alltjämt vara av begränsad omfattning så att det i programmet samtidigt ingår högst 150 patienter. Socialstyrelsen ska utöva noggrann tillsyn av verksamheten. Därför ska alla nyinställda fall anmälas till Socialstyrelsen. Om behandlingen avslutas ska detta och skälet för detta meddelas. Socialstyrelsen ska se till att antalet patienter hålls inom den angivna ramen. Socialstyrelsen genomförde ytterligare en granskning av behandlingen under åren 1992 1997, Metadonbehandlingen i Sverige. Det övergripande syftet med utvärderingen var att allsidigt beskriva och analysera metadonbehandlingen vid samtliga fyra dåvarande behandlingsenheter (Uppsala, Stockholm, Lund och Malmö). Andra syften var att analysera sociala karaktäristika, missbruksmönster, psykisk och fysisk hälsa före och under metadonbehandling samt effekten på kriminalitet, sluten vård och dödlighet. Sammanfattningsvis visade denna utvärdering att metadonbehandlingen medför en markant minskning av kriminalitet (lagförda brott och arresttillfällen) sjukhusvård och dödlighet samt en klar förbättring av livssituationen för många patienter. Ett problem var dock den relativt höga andel (39 procent) av patienterna som blev ofrivilligt utskrivna ur behandlingen. De patienter som hade haft svårt att anpassa sig till metadonbehandling och blivit ofrivilligt utskrivna uppvisade en ökad registrerad kriminalitet, men hade färre lagförda brott efter utskrivning än före behandlingen. Däremot steg slutenvårdskonsumtionen på sjukhus markant efter utskrivningen. Som ett regeringsuppdrag har Socialstyrelsen 2001 avrapporterat studien Långtidsuppföljning av patienter i metadonbehandling. Syftet med uppföljningen var att studera en grupp metadonpatienter under en period om i genomsnitt 9 år under åren 1989 1998. Studien omfattade 261 opiatberoende individer som under åren 1989 1991 skrevs in i något av de dåvarande metadonprogrammen i Sverige. Uppgifterna i studien var baserade på olika officiella register och kompletterades med journaldata. Sammanfattningsvis kom det fram i undersökningen att denna grupp av metadonpatienter är en mycket tung missbrukargrupp med hög dödlighet och stort behandlings- och stödbehov, både före och under metadonbehandlingen. 11

För flertalet missbrukare är inte metadonbehandling den enda och definitiva lösningen på missbruksproblematiken. Metadonbehandling har funnits i över 30 år och resultaten från denna studie bekräftar bilden från andra studier att dödlighet, missbruk och kriminalitet minskar under den tid missbrukarna finns i behandling. Resultaten visar också att det är angeläget att patienterna stannar kvar i behandlingen, eftersom de ofrivilligt utskrivna patienterna visar kraftigt förhöjd dödlighet jämfört med dem som stannar i behandling. 12

Metadonregistrets innehåll Metadonregistret har med tillstånd från Datainspektionen förts av Socialstyrelsen sedan 1989. Registret omfattar personer som varit aktuella inom något av de dåvarande programmen för metadonbehandling i Sverige. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter rapporterades två olika typer av uppgifter till registret, dvs. från behandlingsenheterna till Socialstyrelsen. Dels en anmälan på individnivå av dem som påbörjat respektive avslutat metadonbehandlingen eller som remitterats till behandlingen, dels en rapportering av vissa antalsuppgifter i form av en månadsrapport. Med Rapport Planerad/Påbörjad metadonbehandling skulle varje patient anmälas som inställts på metadon för behandling eller inte godkänts för sådan behandling vid den bedömning som enheten gjort. Med Rapport Avslutad metadonbehandling anmäldes alla patienter som frivilligt eller ofrivilligt avslutat behandlingen. Med Månadsrapport Metadonbehandling uppgavs antalet nyinställda patienter under månaden och antalet patienter som avslutat programmet. Vidare angavs antalet patienter som under månaden överförts till eller från enheten, antalet patienter som den sista i månaden ingick i programmet och fick sin eftervård vid enheten samt antal patienter som stod på väntelista. Registrets variabelinnehåll är följande: a) uppgifter om patienten: personnummer, kön, namn (initialer i databasen), ålder, hemortslän, hemkommun. b) uppgifter om behandlingsenheten. c) administrativa data om vårdtillfället: remissdatum, samråd vid remissskrivning, bedömningsdatum, debutår för opiatmissbruk, valfrihetssituation, blandmissbruk, tidigare metadonbehandling, godkänd för programmet, datum för påbörjad metadonbehandling, dygnsdos, inställning på metadon (i sluten eller öppen vård), datum för avslutad behandling samt orsak till avslutad behandling. Redovisning av uppgifter från metadonregistret I det här avsnittet redovisas uppgifter om antal patienter, kön och ålder, antal påbörjade respektive avslutade behandlingsperioder, orsaker till eventuell utskrivning, kontinuitet i behandling samt behandlingens varaktighet. Inrapporteringen till metadonregistret började först år 1989 och det har successivt tillförts vissa uppgifter från tidigare år. Detta förklarar varför det här redovisas uppgifter från bl.a. år 1987. 13

Antalet patienter Utvecklingen av antalet patienter 1987 2004 inom de olika programmen redovisas i tabellerna 1 och 2. Tabell 1 Patienter i metadonbehandling per program 31 december respektive år 1987 2004. * Totalt (Män och kvinnor). 31 dec Uppsala Stockholm Lund Malmö Helsingborg Göteborg Riket År Antal 1987 49 65** 3** 117 1988 76 98 4** 178 1989 88 144 5** 237 1990 65 211 15 291 1991 68 249 29 346 1992 61 244 36 19 360 1993 71 269 56 28 424 1994 76 269 53 34 432 1995 95 265 65 35 460 1996 108 259 70 43 480 1997 125 275 73 41 514 1998 134 301 84 62 581 1999 148 315 77 59 599 2000 164 310 101 61 636 2001 170 351 117 78 716 2002 189 351 131 79 750 2003 218 375 123 80 796 2004 220 415 110 74 6 33 858 * Uppgifterna baseras på inkomna rapporter t.o.m. 28 februari 2005. ** Formellt startade programmet i Stockholm 1988 och programmet i Lund 1990. 14

Tabell 2 Patienter i metadonbehandling per program 31 december respektive år 1987 2004. * Respektive programs procentuella andel av samtliga patienter i riket. Totalt (Män och kvinnor). 31 dec Uppsala Stockholm Lund Malmö Helsingborg Göteborg Riket År Procentuell fördelning 1987 41,9 55,6** 2,6** 100 1988 42,7 55,1 2,2** 100 1989 37,1 60,8 2,1** 100 1990 22,3 72,5 5,2 100 1991 19,7 72,0 8,4 100 1992 16,9 67,8 10,0 5,3 100 1993 16,7 63,4 13,2 6,6 100 1994 17,6 62,3 12,3 7,9 100 1995 20,7 57,6 14,1 7,6 100 1996 22,5 54,0 14,6 9,0 100 1997 24,3 53,5 14,2 8,0 100 1998 23,1 51,8 14,5 10,7 100 1999 24,7 52,6 12,9 9,8 100 2000 25,8 48,7 15,9 9,6 100 2001 23,7 49,0 16,3 10,9 100 2002 25,2 46,8 17,5 10,5 100 2003 27,4 47,1 15,5 10,1 100 2004 25,6 48,4 12,8 8,6 0,7 3,8 100 * Uppgifterna baseras på inkomna rapporter t.o.m. 28 februari 2005. ** Formellt startade programmet i Stockholm 1988 och programmet i Lund 1990. Vid metadonregistrets nedläggning 31 december 2004 fanns 858 patienter i behandling i de sex programmen för metadonbehandling. Programmen startade med behandling vid olika tidpunkter. Uppsalaprogrammet startade 1966, Stockholmsprogrammet 1988 och programmet i Lund 1990. År 1992, då även Malmöprogrammet startat, fanns i slutet av året 360 patienter i behandling. Av dessa tillhörde 68 procent Stockholmsprogrammet, 17 procent Uppsalaprogrammet, 10 procent programmet i Lund och 5 procent Malmöprogrammet. Minskningen av Uppsalaprogrammets andel av patienterna från 1988 hänger samman med Stockholmsprogrammets start, som medförde att patienter som tidigare tillhört Uppsala fördes över till Stockholmsprogrammet. År 2004 hade ytterligare två program tillkommit ett i Helsingborg och ett i Göteborg. Den sista december fanns av de 858 patienterna 48 procent i Stockholmsprogrammet, 26 procent i Uppsalaprogrammet, 13 procent i programmet i Lund, 9 procent i Malmöprogrammet, nästan 4 procent i Göteborgsprogrammet och mindre än 1 procent i Helsingborgsprogrammet. Patienternas könsfördelning I följande tabell har sammanställts utvecklingen av patientantalet inom respektive program 31 december respektive år 1987 2004. 15

Tabell 3 Patienter i metadonbehandling per program 31 december respektive år 1987 2004. * Fördelning efter kön. 31 dec Uppsala Stockholm Lund Malmö Helsingborg Göteborg Riket år Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Totalt 1987 34 15 45** 20** 2** 1** 81 36 117 1988 49 27 62 36 3** 1** 114 64 178 1989 61 27 93 51 4** 1** 158 79 237 1990 47 18 141 70 11 4 199 92 291 1991 50 18 169 80 20 9 239 107 346 1992 46 15 166 78 22 14 15 4 249 111 360 1993 49 22 181 88 35 21 21 7 286 138 424 1994 52 24 179 90 34 19 26 8 291 141 432 1995 67 28 182 83 45 20 25 10 319 141 460 1996 69 39 175 84 48 22 31 12 323 157 480 1997 80 45 185 89 45 29 30 11 340 174 514 1998 87 47 215 86 54 30 43 19 399 182 581 1999 99 49 220 95 50 27 39 20 408 191 599 2000 111 53 215 95 66 35 40 21 432 204 636 2001 116 54 239 112 77 40 50 28 482 234 716 2002 128 61 240 111 83 48 48 31 499 251 750 2003 151 67 255 120 78 45 45 35 529 267 796 2004 151 69 284 131 67 43 47 27 6 28 5 583 275 858 * Uppgifterna baseras på inkomna rapporter t.o.m. 28 februari 2005. ** Formellt startade programmet i Stockholm 1988 och programmet i Lund 1990. Den procentuella andelen kvinnor av patienterna inom respektive program redovisas i tabell 4. Tabell 4 Patienter i metadonbehandling per program 31 december respektive år 1987 2004. * Procentuell andel kvinnor av patienter i behandling inom respektive program. 31 dec Uppsala Stockholm Lund Malmö Helsingborg Göteborg Riket år % kvinnor 1987 30,6 30,8** 33,3** 30,8 1988 35,5 36,7 25,0** 36,0 1989 30,7 20,0** 33,3 1990 27,7 35,4 26,7 31,6 1991 26,5 32,1 31,0 30,9 1992 24,6 32,0 38,9 21,1 30,8 1993 31,0 32,7 37,5 25,0 32,5 1994 31,6 33,5 35,8 23,5 32,6 1995 29,5 31,3 30,8 28,6 30,7 1996 36,1 32,4 31,4 27,9 32,7 1997 36,0 32,4 39,7 26,8 33,9 1998 35,1 28,6 35,7 30,6 31,3 1999 33,1 30,2 35,1 33,9 31,9 2000 32,3 30,6 34,7 34,4 32,1 2001 31,8 31,9 34,2 35,9 32,7 2002 32,3 31,6 36,6 39,2 33,5 2003 30,7 32,0 36,6 43,8 33,5 2004 31,4 31,6 39,1 36,5 0,0 15,2 32,1 * Uppgifterna baseras på inkomna rapporter t.o.m. 28 februari 2005. ** Formellt startade programmet i Stockholm 1988 och programmet i Lund 1990. 16

På riksnivå har andelen kvinnor legat relativt stabilt under hela perioden 1987 2004. Andelen kvinnor som var 31 procent 1987 och 32 procent 2004 har under de senaste fem åren legat i intervallet 32 34 procent. År 2004 var andelen högst (39 procent) inom programmet i Lund. Malmöprogrammet låg också över riksgenomsnittet med 37 procent detta år. Patienternas ålder När det gäller metadonpatienternas ålder redovisas här de som var i behandling den sista december 2004. Tabell 5 Patienter i metadonbehandling 31 dec 2004 fördelade efter kön samt ålder. Ålder Antal patienter Procentuell fördelning Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor 24 1 1 0,1 0,0 0,4 25 29 30 21 9 3,5 3,6 3,3 30 34 80 63 17 9,3 10,8 6,2 35 39 121 75 46 14,1 12,9 16,7 40 44 209 138 71 24,4 23,7 25,8 45 49 190 128 62 22,1 22,0 22,5 50 54 154 106 48 17,9 18,2 17,5 55 59 51 38 13 5,9 6,5 4,7 60 64 14 9 5 1,6 1,5 1,8 65 8 5 3 0,9 0,9 1,1 S:a 858 583 275 100 100 100 % kvinnor 32,1 Medelvärde 44 44 44 Medianvärde 44 44 44 Både medelvärdet och medianvärdet för de 858 patienternas ålder var för både kvinnor och män 44 år. Ca 4 procent var under 30 år medan knappt 1 procent var 65 år eller äldre. Påbörjade och avslutade behandlingsperioder Antalet påbörjade respektive avslutade behandlingsperioder 1987 2004 inom de olika programmen är sammanställda i tabell 6. Inrapporteringen till metadonregistret började först år 1989 men har successivt tillförts vissa uppgifter från tidigare år. Detta förklarar varför uppgifter här redovisas från bl.a. år 1967. 17

Tabell 6 Påbörjade respektive avslutade behandlingsperioder vid metadonbehandling per program åren 1987 2004 samt behandlingsperioder som rapporterats påbörjade åren 1967 1986 *. År Påbörjade behandlingsperioder Avslutade behandlingsperioder Program Program Uppsala Stockholm Lund Malmö Riket Uppsala Stockholm Lund Malmö Riket 1967 34 36** 2** 72 1986 1987 16 29** 1** 46 1 1 1988 28 34 1** 63 1 1 2 1989 26 63 1** 90 14 17 31 1990 18 97 12 127 41 30 2 73 1991 18 75 17 110 15 37 3 55 1992 21 42 13 23 99 28 47 6 4 85 1993 24 65 30 16 135 14 40 10 7 71 1994 19 69 17 15 120 14 69 20 9 112 1995 28 63 21 17 129 9 67 9 16 101 1996 29 54 16 15 114 16 60 11 7 94 1997 25 73 20 9 127 8 58 16 11 93 1998 26 73 18 28 145 17 46 8 7 78 1999 30 70 6 9 115 16 56 13 12 97 2000 32 67 36 17 152 16 72 12 15 115 2001 23 94 30 28 175 17 53 14 11 95 2002 29 66 35 18 148 10 66 21 17 114 2003 49 72 16 13 150 20 48 24 12 104 2004 38 95 10 14 200*** 36 55 23 20 138**** S:a 513 1237 302 222 2317*** 293 822 192 148 1459**** Antal Patienter 467 906 249 159 1616 262 608 157 101 1027 * Uppgifterna baseras på inkomna rapporter t.o.m. 28 februari 2005 ** Formellt startade programmet i Stockholm 1988 och programmet i Lund 1990. *** Inklusive Helsingborg 9 och Göteborg 34. **** Inklusive Helsingborg 3 och Göteborg 1. Det totala antalet påbörjade behandlingsperioder var 2 317 för 1 616 patienter (individer). Orsaker till utskrivning Flera olika orsaker till att behandlingen har avslutats har anmälts till registret: frivilligt planerad avslutning av programmet, uteslutning på grund av sidomissbruk respektive kriminalitet, död (med dödsorsak) samt annan orsak. Som exempel på annan orsak kan nämnas att patienten inte druckit eller hämtat ut metadondos (konstaterat med hjälp av urinprov), fuskat med urinprov, hotat eller använt våld mot personal eller patient, avvikit från behandling, uteblivit upprepade gånger från besök på mottagning. Avslutade behandlingsperioder i hela riket 1987 2004 fördelade efter utskrivningsorsak redovisas i följande tabell. 18

Tabell 7 Avslutade behandlingsperioder 1987 2004 fördelade efter utskrivningsorsak. Hela riket. Utskrivningsorsak Antal utskrivningar Frivilligt planerad avslutning 111 Sidomissbruk 585 Upptäckt kriminalitet 142 Överförd till annat program 183 Avliden 150 Annan orsak 275 Ej angivet 13 Summa 1459 Under hela perioden 1987 2004 har 1 459 utskrivningar rapporterats. Av dessa gällde 585 sidomissbruk. 1 459 utskrivningar motsvaras av 1 027 patienter, dvs. flera patienter har skrivits ut respektive in flera gånger. För 150 (14,6 procent) av dessa patienter har död angivits som utskrivningsorsak. Behandlingens varaktighet När det gäller metadonbehandlingens varaktighet redovisas detta här utifrån dels behandlingsperioder, dels antal år i behandling i förhållande till i vilken behandlingsperiod patienterna befinner sig, dels i vilken utsträckning patienterna stannar kvar i behandling. De 858 patienter som fick metadonbehandling den 31 december 2004 fördelar sig enligt följande tabell efter i vilken behandlingsperiod de befann sig i vid nämnda tidpunkt. Med termen behandlingsperiod (vårdtillfällen) menas här att en individ kan delta i behandling vid olika tillfällen under årens lopp beroende på att en patient kan skrivas ut ur och in i behandling vid olika tillfällen. Tabell 8 Patienter i metadonbehandling 31 dec 2004 fördelade efter behandlingsperioder. Behandlingsperiod Antal i behandling % Antal män i behandling % Antal kvinnor i behandling % 1:a 658 76,7 454 77,7 204 74,5 2:a 159 18,5 102 17,5 57 20,8 3:e 34 4,0 24 4,1 10 3,6 4:e 6 0,7 3 0,5 3 1,1 5:e 1 0,1 1 0,2 Totalt 858 100 584 100 274 100 Av samtliga patienter som fick metadonbehandling den 31 december 2004 befann sig således 658 (76,7 procent) i sin första behandlingsperiod. Av männen var 77,7 procent och av kvinnorna 74,5 procent i sin första behandlingsperiod. I sin andra behandlingsperiod befann sig 18,5 procent (män 17,5 procent respektive kvinnor 20,8 procent). 19

Antalet år i behandling var genomsnittligt 6,6 år för samtliga patienter, dvs. de 858 som var i sin första till femte behandlingsperiod den 31 december 2004 (6,4 år för män respektive 7,2 år för kvinnor). För hela riket gäller således att kvinnor genomsnittligt stannar i behandling nästan ett år längre än män. I följande tabell redovisas medel- och medianvärden för antal år i behandling per program och kön för de patienter som befann sig i sin första behandlingsperiod. Tabell 9 Medel- respektive medianvärden för antal år i behandling per program och kön för patienter som var i sin första behandlingsperiod 31 december 2004. Program Medelvärde för antal år i behandling Totalt Män Kvinnor Uppsala 6,5 5,7 8,4 Stockholm 6,8 6,7 6,8 Lund 5,5 5,2 6,2 Malmö 4,8 5,6 3,4 Totalt 6,3 6,0 6,9 Program Medianvärde för antal år i behandling Totalt Män Kvinnor Uppsala 4,6 3,9 6,0 Stockholm 5,6 5,8 5,1 Lund 4,1 4,0 4,5 Malmö 3,8 4,8 2,0 Totalt 4,8 4,7 4,9 Behandlingens längd, mätt i antal år i behandling, var 6,3 år för de patienter som var i sin första behandlingsperiod (6,0 år för män, 6,9 år för kvinnor). De största programmen till volymen behandlade patienter var Uppsala och Stockholm. Dessa uppvisar högre medelvärden för antal år i behandling än övriga. När det gäller skillnaden mellan kvinnor och män föreligger inget enhetligt mönster på programnivån. För hela riket gäller att kvinnor genomsnittligt stannar i behandling ca ett år längre än män. Uppsalaprogrammet har ett medelvärde på 5,7 år för män och 8,4 år för kvinnor, medan Stockholmsprogrammets medelvärde är nästan lika för män (6,7 år) och kvinnor (6,8 år). Medianvärdet är något lägre men det visar samma mönster som medelvärdet. Med retention avses här i vilken utsträckning patienterna stannar kvar i behandling. Med t.ex. ettårs- respektive tvåårsretention menas procentuell andel av de antagna som ett visst år fortfarande kvarstår i metadonbehandling ett respektive två år efter behandlingens början. I det följande har sammanställts ett till femårsretention för antagna till sin första metadonbehandling något av åren 1995 2003. För att belysa retentionen i behandlingen har vi bedömt att det är tillräckligt att redovisa uppgifter från och med 1995. Patienter som överflyttats till eller från en annan enhet transfer-, smärtoch dispenspatienter har exkluderats. I tabell 10 redovisas uppgifter totalt, d.v.s. utan könsuppdelning. 20

Tabell 10 Ett-, två-, tre-, fyra- och femårsretention för antagna till sin första metadonbehandling 1995 2003. Hela riket. År Antagna Ettårsretention Tvåårsretention Treårsretention Fyraårsretention Femårsretention 1995 76 78,9 61,8 59,2 48,7 47,4 1996 57 87,7 68,4 54,4 47,4 40,4 1997 76 81,6 71,1 60,5 53,9 48,7 1998 78 79,5 62,8 53,8 48,7 44,9 1999 47 89,4 70,2 57,4 53,2 51,1 2000 67 76,1 61,2 53,7 46,3 2001 92 73,9 57,6 51,1 2002 73 80,8 72,6 2003 78 74,4 Utvecklingen av ett-, två-, tre-, fyra- och femårsretention för antagna olika år framgår av figur 1. 100 Ett/två/tre/fyra/fem-årsretention för antagna till sin första metadonbehandling 1995-2003 Hela riket Totalt Män och kvinnor 90 80 70 % kvar i behandling 60 50 40 Ett-årsr Två-årsr Tre-årsr Fyra-årsr Fem-årsr 30 20 10 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antagningsår Fig 1 Av figuren framgår exempelvis att ettårsretentionen varierar mellan 74 och 89 procent för dem som antagits till behandling olika år under perioden 1995 2003. Femårsretentionen ligger i intervallet 40 51 procent för dem som antagits till behandling olika år under perioden 1995 1999. Retentionen blir mer stabil ju längre behandlingen har pågått. Exemplet ovan visar att skillnaden är störst när det gäller siffrorna för ettårs- respektive tvåårsretention. 21

Tabell 11 En jämförelse av ett- och tvåårsretention mellan män och kvinnor för antagna till sin första metadonbehandling 1995 2003. År Antagna Män Antagna Kvinnor Ettårs (%) Män Ettårs (%) Kvinnor Tvåårs (%) Män Tvåårs (%) Kvinnor 1995 58 18 74,1 94,1 58,6 72,2 1996 37 20 83,8 95,0 64,9 75,0 1997 55 21 78,2 90,5 67,3 81,0 1998 62 16 79,0 81,3 66,1 50,0 1999 34 13 91,2 84,6 70,6 69,2 2000 46 21 82,6 61,9 67,4 47,6 2001 67 25 70,1 84,0 50,7 76,0 2002 56 17 76,8 94,1 67,9 88,2 2003 57 21 73,7 76,2 Ettårsretentionen ligger högre för kvinnor än för män för antagna för åren 1995 1998 och 2001 2003 medan motsatsen gäller för antagna åren 1999 2000. När det gäller tvåårsretentionen ser man nästan motsvarande utveckling som för ettårsretentionen. En sammanvägning av retentionsuppgifterna visar att kvinnor stannar kvar i behandlingen något längre än män vilket också konstaterats vid de tidigare redovisade uppgifterna om genomsnittligt antal år i behandling. 22

Källförteckning Underhållsbehandling med metadon, Socialstyrelsen redovisar 1981:12, Tryckt rapport, 1981. Granskning av metadonbehandlingsprogrammet, Socialstyrelsens PM-serie nr 174/87, Tryckt rapport, 1987. Metadonbehandlingen i Sverige beskrivning och utvärdering, Socialstyrelsen, SoS-rapport 1997:22, Tryckt rapport, 1999. Långtidsuppföljning av patienter i metadonbehandling, Uppföljning och utvärdering, Socialstyrelsen, Internetpublicering, 2001. Riktlinjer för Svensk metadonbehandling. Utgiven av metadonenheterna Lund, Malmö, Stockholm och Uppsala, 1997-03-24. Tryckt skrift. SOSFS 1983:2 Socialstyrelsens föreskrifter om förskrivning av opiater på indikation narkomani. Gällde fr.o.m. 1983-03-01 (Max ca 150 patienter). SOSFS 1988:4 Socialstyrelsens föreskrifter om metadonunderhållsbehandling och förskrivning av opiater på indikation narkomani. Gällde fr.o.m. 1988-03-01 (Max 300 patienter). SOSFS 1990:16 Socialstyrelsens föreskrifter om metadonunderhållsbehandling och förskrivning av opiater på indikation narkomani. Gällde fr.o.m. 1990-10-01 (Max 450 patienter). SOSFS 1994:19. Gällde fr.o.m. 1994-06-23 (Max 500 patienter). SOSFS 1997:17. Gällde fr.o.m. 1997-06-16 (Max 600 patienter). SOSFS 1999:20. Gällde fr.o.m. 1999-10-13 (Max 800 patienter). SOSFS 2004:1. Gällde fr.o.m. 2004-01-13 t.o.m. 2004-12-31 (Max 1200 patienter). 23