2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien



Relevanta dokument
Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Riktlinje Dokumentnamn

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Epidemiologisk årsrapport 2015

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Regeringens proposition 2005/06:199

Inledande bestämmelse

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Smitt. Smittskyddsenheten

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Årsstatistik för 2014

Aktuellt från Strama Gotland

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

Svensk författningssamling

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Februari år 2005 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Innehållsförteckning. Smittskydd utan gränser.

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Regeringens proposition 2008/09:212

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2012

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Ebola Årsstatistik Uppsala län Hepatit A utbrott hösten Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet Viktoriadagen...

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Smittskydd Stockholm

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Efter kampanjen. Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa!

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Smittspårning Grundkurs regelverk

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 februari 2005

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Å rsstatistik fö r 2016

Smittskydd&Vårdhygien

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Årsstatistik för 2013

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Å rsstatistik fö r 2017

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

Anmälda sjukdomsfall enligt Smittskyddslagen (SML) 2010

Smittspårning. aktuella författningarf

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011

Regelverk smittskydd. Peter Gröön Landstingsjurist 2017

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Nr Detta nummer innehåller:

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Avgiftsbefriad vård. Innehåll

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Regeringens proposition 2009/10:126

Rätt klädd och rena händer

GUTESMITTU. Influensasäsongen så här långt Allas vårt STRAMA uppdrag chans till förbättring! Region Gotland

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

Rätt klädd och rena händer

januari talets epidemier

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Å rsstatistik fö r 2018

Kontaktsjuksköterskor

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2012

Transkript:

2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa. Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser. Förebyggande åtgärder kan hindra smittspridning. Begränsning av infektioner innebär både humanitära och ekonomiska vinster. De allmänfarliga sjukdomarna och vissa andra smittsamma sjukdomar ska anmälas eller bli föremål för smittspårning enligt bestämmelserna i denna lag. Sådana sjukdomar benämns anmälningspliktiga respektive smittspårningspliktiga. De allmänfarliga, anmälningspliktiga respektive smittspårningspliktiga sjukdomarna anges i bilagor. Vid misstänkt anmälningspliktig respektive smittspårningspliktig sjukdom hos boende har behandlande läkare anmälningsskyldighet till smittskyddsläkare. Särskilt medicinskt ansvarig sjuksköterska ska informeras. Faktorer som påverkar individens infektionskänslighet är exempelvis ålder, näringstillstånd, olika sjukdomar och behandlingar mm. Oberoende av varifrån bakterien eller viruset kommer så skiljer man på endogen och exogen smitta. Endogen smitta innebär att individen själv är bärare på smittämnet, den exogena kommer från omgivningen. Smittspridning sker vid direkt och indirekt kontakt. www.taby.se Postadress Besöksadress Växel 08-768 90 00 Postgiro 101000-8 Täby kommun Stationsvägen 13 Fax 08-768 92 01 Bankgiro 625-6606 183 80 TÄBY Roslags-Näsby Direktval 08 768 91 36 Org.nr 212000-0118 E-post Mobil 070 428 01 36 eva.kohl@taby.se

2(7) Direkt smittspridning innebär direktkontakt mellan smittkällan och individen - infekterad och frisk person. Detta kan ske t ex vid hudinfektioner och övre luftvägsinfektioner. Indirekt smittspridning innebär kontakt mellan individen och infekterat föremål. Smittan kan överföras av vårdpersonalens händer och kläder. Smittspridning kan också ske genom kanyler, instrument, bäcken samt från sårsekret, urin, avföring, blod och sekret från luftvägarna. Till denna grupp hör även livsmedelsburen smitta.

3(7) 6.3 forts VÅRDHYGIEN Åtgärder för att förebygga smittspridning För att förebygga smittspridning skall basala hygienrutiner tillämpas.( SOSFS 2 007:19 ) Basala hygienrutiner innebär: - handrengöring - handdesinfektion - skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring och blod - plastförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar - arbetskläderna skall ha korta ärmar - händer och underarmar skall vara fria från armbandsur och smycken Se handbok för hälso- och sjukvård i nätupplaga utgiven av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet www.sjukvardsradgivningen.se (ersätter tidigare Metodbok, SLL) och Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län 2005 (www.karolinska.se/vardhygien Rengöring av infekterade ytor Vid rengöring av bänkar, bord och dylikt skall sprit användas. Detta gäller också vid upptorkning av blodspill. Desinfektion Desinfektion innebär att föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittspridande. Desinfektion utförs med värme eller med kemiska medel. Värmedesinfektion i spol- och diskdesinfektor rengör och desinfekterar t ex kirurgiska instrument, sugflaskor, handfat och rondskålar. Desinfektion av föremål med kemiska medel används då värmedesinfektor saknas. Sterilisering Sterilisering av instrument skall ske i autoklav. Om autoklav saknas kan enstaka instrument kokas.

4(7) 6.3 forts Tvätt Vid separat tvätt av den boendes kläder och lakan skall tvättemperaturen inte understiga 60 grader. Vid gemensam tvätt skall tvättemperaturen ej understiga 80 grader. Personalkläder skall användas endast på arbetet och tvättas i 60 grader. Livsmedelshygien I hantering av livsmedel enligt livsmedelslagen ingår bl a: - beredning - förvaring - uppläggning - servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring (SFS 2006:804) Vid hantering av livsmedel skall sådana försiktighetsmått iakttas och i övrigt förfaras så att fara ej uppkommer för att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt till människoföda. I livsmedelshantering får ej heller person arbeta som har eller kan antas ha sjukdom eller smitta, sår eller annan skada som kan göra livsmedel som han/hon hanterar otjänligt till människoföda. I livsmedelshantering skall tillämpas: - god handhygien - förkläde eller dylikt som endast används i samband med livsmedelshantering - särskild försiktighet iakttas vid övre luftvägsinfektion med tanke på risk för droppsmitta - temperaturkontroll av maten Verksamhetschef skall hålla sig underrättad om personalens hälsotillstånd samt se till att de inte sysselsätts med livsmedelshantering om misstanke finns om sjukdom eller smitta. Vid sådan misstanke skall personen utan dröjsmål uppsöka läkare för undersökning. Särskild uppmärksamhet skall iakttas då någon anställd vistats utomlands.

5(7) 6.3 forts Hantering av avfall Avfall indelas i konventionellt avfall och riskavfall. Konventionellt avfall Konventionellt avfall är avfall som ej är smittförande och som kan återvinnas, exempel: - glas - papper - matavfall - övrigt hushållsavfall Vid hantering av konventionellt avfall - följ av kommunen lokalt utarbetade anvisningar. Riskavfall Riskavfall är avfall som kan innebära smittfara/skada för boende, personal och besökare, exempel: - smittförande, skärande och stickande avfall - biologiskt avfall - kasserade läkemedel - radioaktivt avfall - cytostatikaavfall (SOSFS 2005:26) Riskavfall skall hanteras enligt utarbetade instruktioner i Handbok för hälso- och sjukvård under adress www.sjukvardsradgivningen.se (ersätter tidigare Metodbok, SLL).

6(7) SMITTSAMMA SJUKDOMAR Bilaga 1 till smittskyddslagen (SFS 2004:877) Allmänfarliga sjukdomar Campylobacterinfektion Difteri Infektion med enterohemorragisk E. coli Giardiainfektion Gonnoré Hepatit A-E Hivinfektion Infektion med HTLV I eller II Klamydiainfektion Kolera Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Polio Rabies Salmonellainfektion Shigellainfektion Smittkoppor Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Virila hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber Bilaga 2 till smittskyddslagen (SFS 2004:877) Samhällsfarliga sjukdomar Smittkoppor Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS)

7(7) Bilaga 1 enligt smittskyddsförordning (SFS 2 004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar Infektion med atypiska mykobakterier Botulism Brucellos Infektion med cryptosporidium Denguefeber Echinokockinfektion Infektion med entamöba histolytica Gula febern Invasiv infektion Beta-hemolyserande grupp-a-streptokocker (GAS) Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Kikhosta Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Invasiv meningokockinfektion Mässling Papegojsjuka Invasiv pneumokockinfektion Påssjuka Röda hund Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Trikinos Q-feber Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vibrioinfektion exkl. kolera Viral meningoencefalit Yersiniainfektion Bilaga 2 enligt smittskyddsförordning (SFS 2 004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar med huvudsakligen sexuell smittväg Gonorré HIV infektion Klamydiainfektion Syfilis