Grammet m m, Brommaplan, Stockholm

Grammet m m, Brommaplan, Stockholm Ny detaljplan Riskbedömning Version 2 Robin Zetterlund Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Anders Karlsson Brandingenjör Internkontrollerande Daniel Fridström Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm Organisationsnr: 556389-3345 Tel: +46 8 505 344 00 www.brandkonsulten.se Styrelsen har sitt säte i Stockholm Fax: +46 8 505 344 01 info@brandkonsulten.se

2 (46) Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Uppdragsgivare: JM AB Upprättad av: Robin Zetterlund Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Daniel Fridström Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Internkontrollerad av: Anders Karlsson Brandingenjör Version 2 RZ, DF AK Utgåva, version 1 2012-05-11 RZ, DF MN Version Datum Utförd av Kontrollerad av Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

3 (46) Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 1.1 Revideringar... 7 1.2 Bakgrund... 7 1.3 Syfte och mål... 7 1.4 Avgränsningar... 8 1.5 Styrande dokument och riktlinjer... 8 1.6 Underlag... 8 2 Metod... 9 2.1 Riskanalys... 10 2.2 Riskvärdering... 10 2.3 Tillämpningar i denna riskbedömning... 12 3 Beskrivning av planområdet... 13 3.1 Planförslag med byggnader och verksamheter... 13 3.2 Drottningholmsvägen (väg 261 och 275)... 15 3.3 Förbifart Stockholm... 16 3.4 Bromma reningsverk... 16 3.5 Uppgraderingsanläggning och tankstation för biogas... 16 3.6 Tunnelbana... 16 3.7 Bensinstation... 16 3.8 Bromma flygplats... 16 3.9 Geografiska förutsättningar... 16 4 Riskidentifiering... 18 4.1 Väg 261... 18 4.2 Väg 275... 19 4.3 Bensinstation på Brommaplan (OKQ8)... 19 4.4 Bromma reningsverk, uppgraderingsanläggning och tankstation biogas... 19 4.5 Tunnelbanetrafik... 21 4.6 Flygtrafik (Bromma flygplats)... 21 4.7 Sammanställning av riskkällor... 21 5 Riskuppskattning och värdering... 22 5.1 Farligt godsolycka på väg 261 och väg 275... 22 5.2 Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261... 26 5.3 Olycka på Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen), inklusive uppgraderingsanläggning för biogas... 26 5.4 Olycka vid uppgraderingsanläggning för biogas och tankstation för fordonsgas 27 5.5 Urspårning av tunnelbanetåg... 28 6 Riskreducerande åtgärder... 29 6.1 Skyddsavstånd... 29 6.2 Byggnadstekniska åtgärder... 29 6.3 Åtgärder avseende tunnelbana... 30 6.4 Åtgärder och utformning av väg 261... 30 7 Verifiering av riskreducerande åtgärder... 30 7.1 Skyddsavstånd... 30 7.2 Byggnadstekniska åtgärder... 31 7.3 Åtgärder avseende tunnelbana... 33 7.4 Åtgärder och utformning av väg 261... 34 Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

4 (46) 8 Hantering av osäkerheter... 34 9 Slutsats... 34 10 Referenser... 36 Appendix A Frekvensanalys... 38 Appendix B Verifieringsberäkningar... 44 Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

5 (46) Sammanfattning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för området Brommaplan i Stockholm. För området söder om Brommaplansrondellen, kallat Brommaplan, avser uppdragsgivaren att ta fram en ny detaljplan. I området planeras bl a ny bussterminal, centrumanläggning, bostäder, garage och en större kontorsbyggnad. Dessutom kommer Brommaplans tunnelbanestation att anpassas till den nya centrumanläggningen. Planområdet omfattar fastigheterna Grammet, Pundet, Tunnlandet samt Vävnaden och benämns i detta projekt gemensamt Grammet m m. I direkt anslutning till planerat område går Drottningholmsvägen (väg 261 och väg 275) som utgör en primär transportled för farligt gods. I områdets närhet finns också Bromma reningsverk, uppgraderingsanläggning för biogas med tankstation för fordonsgas samt en bensinstation. Tunnelbanans Gröna linje passerar genom området. Underlag för genomförd riskbedömning har bl a varit separata möten med Storstockholms brandförsvar och Länsstyrelsen i Stockholms län, tidigare utförda riskanalyser för Brommaplan som t ex WSP:s Detaljerad riskbedömning inför detaljplaneskede. Transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk, tankstation för biogas samt tunnelbana. Projekt Brommaplan, Bromma daterad 2010-11-09 samt riskanalyser kopplade till Bromma reningsverk med tankstation och för Kv Linneduken 1 som ligger i direkt närhet. Brandkonsulten AB har från ovan nämnda analyser använt sig av delar av innehållen, t ex resultat och bedömningar. Med utgångspunkt från den genomförda riskinventeringen har följande riskkällor bedömts erfordra analyser med avseende på riskuppskattning och värdering. Farligt godsolycka på väg 261 eller väg 275. Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261. Olycka vid Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen. Olycka vid tankstation för fordonsgas. Urspårning av tunnelbanetång. Med hänsyn till avstånd mellan planerad ny bebyggelse och väg 261, och då framförallt kontorsbyggnadens placering, har riskbedömningen visat att en farligt godsolycka på väg 261 utgör den största risken för området. Farligt godstransporter med brandfarliga vätskor utgör för närvarande ca 90 % av farligt godstransporterna på väg 261 förbi aktuellt område. Brandkonsulten AB har också granskat tidigare utförda beräkningar avseende individrisk och samhällsrisk och finner dessa resultat som rimliga att utgå ifrån i bedömningen. Resultaten baseras på att inga riskreducerande åtgärder vidtas. Det kan också konstateras att beräkningarna är att betrakta som konservativa. Brandkonsulten AB:s bedömning är att projektet Brommaplan (Grammet m m) med beskriven utformning och bebyggelse kan genomföras om riskreducerande åtgärder vidtas. Med hänsyn till de verifieringar som har genomförts ska de riskreducerande åtgärderna utföras enligt följande eller på ett sätt som ger en motsvarande riskreduktion. Kontorsbyggnad med fasader som vetter mot väg 261 och 275 utförs med obrännbar fasad. Fönster- och glaspartier som vetter mot väg 261 och 275 utförs i lägst brandteknisk klass EW 30. Detaljprojektering erfordras när kontorsbyggnadens utformning är fastställd. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

6 (46) Det ska säkerställas att utrymning från kontorsbyggnaden kan ske vid en farligt godsolycka på väg 261 och 275. Kontorsbyggnaden utformas så att utrymning av byggnaden ska kunna ske momentant inom 30 minuter. Samtliga byggnader inom planområdet utformas så att lokaler, bostäder etc kan utrymma mot den sida som ej vetter mot väg 261. Bussterminalen utförs med möjlighet till utrymning från riskkällan (väg 261) och in till centrumanläggningen. Fasad mellan bussterminal och centrumanläggning utförs i lägst brandteknisk klass E 30. Bussterminalens fasad mot väg 261 utförs i obrännbart material och med begränsad genomsläpplighet. Med hänsyn till att den utvändiga bussterminalen endast utgör på- och avstigning och att ingen stadigvarande vistelse förekommer samt att bussterminalen förses med sprinkler accepteras upp till 25 % genomsläpplighet. Markområdet mellan planområdet och väg 261 utförs så att ansamling av brandfarliga vätskor eller liknande ej kan ske invid fasaden. Bostäder, förskolor och motsvarande verksamheter placeras 25 m från väg 261. Friskluftsintag till kontorsbyggnad, centrumanläggning samt bostäder placeras skyddade från farligt godsolyckor på väg 261. Brandkonsulten AB rekommenderar att friskluftsintag för berörda byggnader placeras i bostadshusens innergårdar. Ventilationsanläggningarna för byggnader inom 25 m från väg 261 förses med en central nödavstängningsfunktion för i huvudsak räddningstjänsten. Detaljprojektering av byggnadernas luftbehandlingsinstallationer sker vid projekteringen av det byggnadstekniska brandskyddet. Följande skyddsavstånd från fastighetsgräns för fastighet med uppgraderingsanläggning för biogas och tankstation ska uppfyllas: o o o Ca 40 m mellan tankstation fastighetsgräns och bussterminal/garage (planerad bebyggelse). Ca 60 m mellan tankstation fastighetsgräns och bostäder. Ca 100 m mellan tankstation fastighetsgräns och byggnader och lokaler med svårutrymda verksamheter som t ex samlingslokaler och vårdanläggningar. Mellan uppgraderingsanläggning för biogas och närmaste planerad bebyggelse i form av bussterminal/garage kommer skyddsavståndet att uppgå till ca 75 m. Tunnelbanespåren förbi området förses med skyddsräl. Delar av spåren och tunnelbanebron ska vara försedda med skyddsräl varför en kontroll av omfattning och behov av skyddsräl ska genomföras. Hastigheten på väg 261 förbi aktuellt planområde begränsas till 50 km/h. Under förutsättning att ovanstående eller motsvarande riskreducerande åtgärder vidtas är Brandkonsulten AB:s bedömning att risknivån för aktuellt område inom Brommaplan kan betraktas som tolerabel. Vidare rekommenderas att planbestämmelsernas utformning bör formuleras i samråd med Brandkonsulten AB. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

7 (46) 1 Inledning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för området Brommaplan i Stockholm. Riskbedömningen är utförd av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Robin Zetterlund och civilingenjör riskhantering/brandingenjör Daniel Fridström samt kvalitetsgranskad av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Anders Karlsson. Brandingenjör Kjell Fallqvist och brandingenjör Anders Karlsson, har varit delaktig och granskat delar av riskbedömningen. I nedanstående avsnitt ges en beskrivning av projektet där bakgrund, syfte, mål etc redovisas. 1.1 Revideringar Denna version av riskbedömningen är en revidering som gjorts med anledning av inkomna synpunkter vid programsamrådet. Kantlinje i höger marginal markerar att avsnittet reviderats gentemot föregående version. Borttagen text markeras som genomstruken. Kompletterad text markeras som gråmarkerad. 1.2 Bakgrund För området söder om Brommaplansrondellen, kallat Brommaplan, avser JM AB att ta fram en ny detaljplan. I området planeras bl a ny bussterminal, centrumanläggning, bostäder, garage och en större kontorsbyggnad. Dessutom kommer Brommaplans tunnelbanestation att anpassas till den nya centrumanläggningen. Planområdet omfattar fastigheterna Grammet, Pundet, Tunnlandet och Vävnaden och benämns i detta projekt gemensamt Grammet m m. Planområde kv Linneduken 4 hanteras i en separat riskbedömning som upprättas av Brandkonsulten AB. I direkt anslutning till planerat område går Drottningholmsvägen som utgör en primär transportled för farligt gods. I områdets närhet finns också Bromma reningsverk med tankstation för fordonsgas samt en bensinstation. Tunnelbanans Gröna linje passerar genom området. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 m från transportled med farligt gods (Länsstyrelserna, 2006). WSP och Brandskyddslaget har tidigare utfört riskanalyser för aktuellt planområde. Föreliggande riskbedömning upprättas dels med anledning av Länsstyrelsernas krav, dels med anledning av att precisera och verifiera erforderliga riskreducerande åtgärder för området. 1.3 Syfte och mål Denna rapport utgör riskbedömning i samband med framtagande av ny detaljplan för Brommaplan Grammet m m i Stockholm. Riskbedömningen syftar dels till att identifiera och värdera eventuella risker som kan påverka den föreslagna planförändringen, dels till att vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, inklusive verifiering av desamma, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärendet med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar, t ex verifierade riskreducerande åtgärder, kring vilken en ny detaljplan för det aktuella planområdet kan genomföras. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

8 (46) 1.4 Avgränsningar Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Planändringens miljöpåverkan under byggtid, brukartid eller till följd av en olyckshändelse beaktas inte i riskbedömningen. Risker som härstammar från uppsåtliga händelser eller illvilja beaktas inte i riskbedömningen. Riskbedömningen ska uppdateras i enlighet med projektets olika skeden och vid ändringar i förutsättningar som har stor påverkan på resultatet av riskbedömningen. Som tidigare nämnts hanteras planområdet kv Linneduken 4 i en separat riskbedömning som upprättas av Brandkonsulten AB. 1.5 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras. Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer (Olsson & Wasting, 2000). Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering. 25 m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen. (Länsstyrelserna, 2006). Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem vad när hur (Slettenmark, 2003), Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor samt föreskrifter från Svenska Gasföreningen som är relevanta i föreliggande projekt. 1.6 Underlag Följande underlag har använts i denna riskbedömning. Platsbesök. Möten tillsammans med uppdragsgivare, arkitekt och övriga projektörer. Separata möten med Storstockholms brandförsvar, 2012-01-19, och Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-02-01. Ritningsunderlag upprättade av Lindberg Stenberg Arkitekter AB. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

9 (46) PM Risk Ny bebyggelse vid Brommaplan i anslutning till biogasanläggning vid Bromma reningsverk 1-03-15 upprättad av Brandskyddslaget. Detaljerad riskbedömning inför detaljplaneskede Transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk, tankstation för biogas samt tunnelbana Projekt Brommaplan Bromma -11-09 upprättad av WSP Brand & Risk. Riskbedömning enligt Sevesolagstiftning och Lag om skydd mot olyckor Bromma Reningsverk Stockholm -12-09 upprättad av WSP Brand- och Riskteknik. Samlad bedömning av risk och störningskällor i området väster om Brommaplan underlag till planering för nya bostäder april upprättad av Brandskyddslaget. Underlag i samband med framtagande av detaljplan till kv Linneduken 1 m m. Synpunkter per mail från Stockholm Vatten VA AB, juni 2012. Synpunkter på programförslag för ny inomhusterminal för bussar, lokaler och 600-700 nya lägenheter m m i kvarteret Grammet vid Brommaplan Scandinavianbiogas, odaterat. Programsamråd för Grammet m m vid Brommaplan stadsdelen Åkeslund, DNR 2011-18029 2012-07-03 upprättat av Storstockholms brandförsvar, samt korrespondens med Storstockholms brandförsvar. Detaljplaneprogram för Grammet 1 m m vid Brommaplan i stadsdelen Åkeshov, Stockholm stad -10-15 upprättat av Länsstyrelsen i Stockholms län. Möten och korrespondens med Stockholms stad, uppdragsgivare, arkitekt, övriga projektörer m fl. 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC, 1995). Modellen som visas i Figur 1 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men kan i dess fundamentala delar anses vara applicerbar även för riskutredningar i detaljplaneärenden. Figur 1: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

10 (46) 2.1 Riskanalys 2.1.1 Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av detsamma. I detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i planområdets omgivning (riskkällor kan i vissa fall även finnas inom planområdet) vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda planområdet. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys. Redan i detta skede kan alltså vissa riskkällor avfärdas utan att genomgå den mer detaljerade riskuppskattningen. 2.1.2 Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån. Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå. Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individrisk och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FN-kurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna. 2.2 Riskvärdering 2.2.1 Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer i enlighet med Davidsson, Lindgren och Mett (1997): 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

11 (46) 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 2 visar de tre kategorierna för värdering av risk. Figur 2: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARP-området (Davidsson m fl, 1997). 2.2.2 Acceptanskriterier Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m fl (1997) har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1. Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

12 (46) Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N=1. Transportrisker Transportrisker, till exempel sådana förknippade med transporter av farligt gods, måste delvis behandlas annorlunda. Först och främst måste risker för trafikanter särskiljas från risker för dem som vistas utmed transportleden. I riskbedömningar för detaljplaneområden belägna utmed transportleder är det främst risker för dem som vistas utmed den aktuella transportleden som är relevanta att studera. Vad gäller individrisk är tolkningen densamma oavsett om det är fasta punktrisker som analyseras eller transportrelaterade risker. Kriterierna enligt ovan för individrisk kan därför tillämpas även för transportrelaterade risker. Samhällsrisken är dock beroende av den aktuella sträckans längd, eftersom samhällsrisken ökar ju längre sträcka som studeras. Därmed bör acceptanskriterierna för transportrisker lämpligen korrigeras till den studerade sträckans längd. Davidson m fl (1997) föreslår att de ovan nämnda kriterierna för samhällsrisk ska gälla för transportrisker längs en sträcka av 1 km. Baserat på detta kan kriterierna således skalas om till den aktuella sträckans längd. 2.3 Tillämpningar i denna riskbedömning Kvantitativa mått på risker presenteras i denna riskbedömning i form av dels individrisk, dels samhällsrisk. I denna riskbedömning tillämpas platsspecifik individrisk, vilket innebär risken för att en individ omkommer om den vistas på en specifik plats i ett år. Individrisker redovisas med diagram över risknivån som funktion av avstånd från riskkällan. Riskbedömningen tillämpar acceptanskriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå enligt föregående avsnitt. Samhällsrisk redovisas med FN-kurva och acceptanskriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå. Vid kvantitativ värdering av samhällsrisk förknippad med transportrisker skalas acceptanskriterierna om till den aktuella sträckan, dvs planområdets sträcka längs den berörda transportleden för farligt gods. 2.3.1 Tidigare genomförda riskanalyser Det aktuella planområdet, samt andra delar av närområdet har tidigare behandlats i ett antal olika riskanalyser, risk-pm och riskbedömningar. I vissa fall kan de redan genomförda analyserna anses utgöra ett bra underlag för värdering och bedömning av risker och eventuella riskreducerande åtgärder. WSP Brand & Risk (2010) har gjort en detaljerad riskbedömning för aktuellt planområde. Brandkonsulten AB anser att WSP:s kvantifieringar och resultat generellt kan betraktas rimliga och Brandkonsulten AB har därför använt sig av ovanstående rapport som huvudsakligt underlag till riskbedömningen i denna rapport. Detta innebär att exempelvis beräkningar eller liknande från de tidigare analyserna har värderats och studerats. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

14 (46) Den nya bebyggelsen utgörs av ett bostadsområde med ca 650 nya bostäder placerade på ett virtuellt markplan. I byggnaden närmst tunnelbanestationen inryms ca 50 av bostäderna. Under det virtuella markplanet planeras ett handelscentrum på ca 10 000 m 2 samt en överdäckad bussterminal närmast väg 261. Källarplanet under handelscentrumet avses utgöra garage. Norr om tunnelbanan planeras en ny kontorsbyggnad i tio våningar. Projektet innefattar även en uppgradering av Brommaplans tunnelbanestation. Befintliga byggnader i direkt anslutning runt om planområdet utgörs av kontor och bostäder. Nedan följer principskisser upprättade av Lindberg Stenberg Arkitekter AB som beskriver planer på bussterminalen, centrumanläggning (handelsytor) samt bostäder. I figurer nedan redovisas en hotellbyggnad som inte är aktuell att uppföra. Observera att redovisade skisser inte är detaljprojekterade med avseende på det byggnadstekniska brandskyddet som t ex utrymningsstrategi, brandgasventilation etc. En fastställd förutsättning för utformningen är att centrumanläggningen, inklusive garageplanen, och bussterminalen kommer att förses med automatisk vattensprinkleranläggning. Figur 5: Planskiss över bostadsplan. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

15 (46) Figur 6: Planskiss över handelsplan. Figur 7: Planskiss över garageplan. 3.2 Drottningholmsvägen (väg 261 och 275) Väg 261 och 275 utgör primära transportleder för farligt gods, vilket möjliggör transporter av samtliga typer av farligt gods. Väg 261 förbinder Ekerö med fastlandet och passerar intill berört planområde fram till Brommaplansrondellen. Hastigheten förbi planområdet är 50 km/h. Väg 275 passerar ca 75 m norr om planområdet och i Brommaplansrondellen fördelar sig väg 275 till väg 261, Kvarnbacksvägen mot Ulvsunda och väg 275 mot Vällingby. Hastigheten genom Brommaplansrondellen är 50 km/h. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

16 (46) I en pågående trafikstrukturutredning för Västerort, etapp 1, där Brommaplan ingår har en ny prognos för Drottningholmsvägen gjorts. Prognosen som är för år 2030 baseras på en omarbetning av tidigare genomförda trafikanalyser och förutsätter att Förbifart Stockholm har tagits i drift. I den nya prognosen har trafikmängden på Drottningholmsvägen visat sig vara något lägre än vid tidigare prognoser. Den nya prognosen för år 2030 anger att Drottningholmsvägen öster om Brommaplan (väg 275) förväntas trafikeras med ca 32 000 fordon per dygn och för Drottningholmsvägen (väg 261) förväntas trafikflödet uppgå till ca 31 000 fordon per dygn. Motsvarande trafikflöde är i dagsläget ca 30 000 fordon per dygn för väg 275 och ca 20 000 fordon per dygn för väg 261. (Hollander, 2013) 3.3 Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är ny vägförbindelse som planeras från E4, Kungens kurva i söder till E4, till Häggvik i norr via Lovön på Ekerö. Vägsträckan utgörs av ca 21 km lång ny väg varav drygt 18 km i tunnel. Byggstart för Förbifart Stockholm är planerad till tidigast 2012 och färdigställandetid bedöms vara åtta till tio år. Förbifart Stockholm kommer att påverka trafikflödet förbi planområdet och det är troligt att transporterna på väg 261 kommer att minska och istället gå på/i Förbifart Stockholm (Trafikverket, 2012). 3.4 Bromma reningsverk Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen) är som närmst placerad ca 80 m från planerat planområde och som längst ca 260 m från planområdet. Vid Åkeshovsanläggningen sker intag av avloppsvatten samt förbehandling, försedimentering, slambehandling och biogashantering. Tidigare omfattades anläggningen av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå, vilket den inte längre gör. Åkeshovsanläggningen och Nockebyanläggningen, dvs Bromma reningsverk, är klassad som farlig verksamhet enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Ovanstående information är bl a hämtad från Storstockholms brandförsvar (Haglund, 2012). 3.5 Uppgraderingsanläggning och tankstation för biogas Vid Åkeshovsanläggningen finns en uppgraderingsanläggning av biogas som drivs av Scandinavian Biogas samt en publik tankstation för biogas som drivs av Statoil. Avståndet mellan uppgraderingsanläggning och planerad bebyggelse är ca 75 m och mellan tankstationen och planerad bebyggelse är det ca 40 m. 3.6 Tunnelbana Brommaplans tunnelbanestation ligger inom planområdet och tunnelbanans Gröna linje korsar planområdet via en befintlig bro mellan den nya kontorsbyggnaden och övrig etablering. 3.7 Bensinstation Vid Brommaplansrondellen ligger en OKQ8-station med försäljning av bensin, diesel etc. Stationen är placerad mer än 150 m från planerad bebyggelse. 3.8 Bromma flygplats Bromma flygplats är placerad ca 2 km norr om planområdet. 3.9 Geografiska förutsättningar Planerat område ligger i suterräng med en sluttande höjdskillnad i öster (höger i nedanstående figur). Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

17 (46) Figur 8: Sektion över planerad bebyggelse med Drottningholmsvägen (väg 261) till vänster. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

18 (46) 4 Riskidentifiering Detta avsnitt presenterar de potentiella riskkällor som Brandkonsulten AB har identifierat i anslutning till planområdet. Riskidentifiering baseras på platsbesök, informationsinhämtning samt uppgifter presenterade i tidigare genomförda riskanalyser i närområdet. Den initiala riskbedömningen utgörs huvudsakligen av kvalitativa resonemang. 4.1 Väg 261 Väg 261, som utgör en del av Drottningholmsvägen passerar nordväst om och i direkt anslutning till det aktuella planområdet. Det kortaste avståndet mellan väg 261 och den nya bebyggelsen inom planområdet bedöms uppgå till ca 7 m, vilket gäller för kontorsbyggnaden. Bostadshusen placeras ca 25 m från vägkanten och fasad/väderskydd till bussterminal ligger ca 8 m från vägen. Avstånd till centrumanläggningens fasad uppgår till ca 40 m. Figur 9: Sektion- och planskisser med väg 261 (Drottningholmsvägen). Väg 261 leder från Brommaplansrondellen via Nockeby, Drottningholm och vidare ut till Tappström vid Ekerö. Vid Drottningholm byter vägen namn till Ekerövägen. 4.1.1 Transporter av farligt gods Väg 261 utgör i dagsläget en rekommenderad primär transportled för farligt gods (Trafikverket, 2010) och nyttjas dessutom vid särskilda tillfällen som omläggningsled för transporter som normalt går via Essingeleden. Sammantaget innebär detta att transporter av farligt gods sker på väg 261. Ett scenario avseende olycka med fordon som transporterar farligt gods anses med hänsyn till ovanstående och med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med transport av farligt gods presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

19 (46) 4.1.2 Tung trafik Transporter med farligt gods sker i många fall med lastbilar, tankbilar eller långtradare. Dessutom kan ytterligare transporter med sådana tunga fordon förväntas ske på väg 261. En eventuell avåkning av ett tungt fordon kan utgöra en risk för personer som vistas i framförallt kontorsbyggnaden med dess korta avstånd till vägen. I dagsläget liksom även fortsättningsvis består vegetationen av en gräsyta samt träd placerade med ca 10 m mellanrum längs sträckan förbi planområdet. Ett scenario avseende påkörning på byggnader av tung trafik anses med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med påkörning på byggnader av tung trafik presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering 4.2 Väg 275 Väg 275 utgör en primär transportled för farligt gods. Väg 275 går i en västlig-östlig riktning och passerar norr om aktuellt planområde. Avståndet mellan väg 275 (Brommaplansrondellen) och närmaste nybebyggelse (kontorsbyggnad) inom berört planområde bedöms uppgå till ca 75 m. Mellan väg 275 och planområdet finns befintlig bebyggelse. Ett scenario avseende olycka med fordon som transporterar farligt gods anses med hänsyn till ovanstående och med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med transport av farligt gods presenteras i avsnitt Riskuppskattning och värdering 4.3 Bensinstation på Brommaplan (OKQ8) Med hänsyn till att avståndet mellan närmaste nybebyggelse (kontorsbyggnad) på planområdet och bensinstationen vid Brommaplansrondellen bedöms uppgå till ca 180 m samt att befintlig bebyggelse utgör skyddsbarriär är Brandkonsulten AB:s bedömning att bensinstationen i sig inte påverkar planområdet ur risksynpunkt. Ingen detaljerad analys krävs avseende riskkällans påverkan på planområdet och riskkällan utreds därmed inte närmare. 4.4 Bromma reningsverk, uppgraderingsanläggning och tankstation biogas Bromma reningsverk, uppgraderingsanläggningen för biogas samt den publika tankstationens påverkan på omgivningen har utretts i flera rapporter upprättade mellan 2008 och 2011. Följande rapporter har Brandkonsulten AB använt som underlag vid analysen av Bromma reningsverk, uppgraderingsanläggningen samt tankstationen: PM Risk Ny bebyggelse vid Brommaplan i anslutning till biogasanläggning vid Bromma reningsverk -03-15 upprättad av Brandskyddslaget. Detaljerad riskbedömning inför detaljplaneskede. Transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk, tankstation för biogas samt tunnelbana Projekt Brommaplan Bromma -11-09 upprättad av WSP Brand & Risk. Riskbedömning enligt Sevesolagstiftning och Lag om skydd mot olyckor, Bromma Reningsverk Stockholm -12-09 upprättad av WSP Brand- och Riskteknik. 4.4.1 Bromma reningsverk med rötgasanläggning (Åkeshovsanläggningen) Åkeshovsanläggningen är som närmast placerad ca 80 m från planerat planområde och som längst ca 260 m. Avståndet mellan anläggningen i Nockeby och till berört planområde uppgår till ca 700 m. Närmaste avstånd mellan befintlig bebyggelse och Åkeshovsanläggningen är ca 70 m. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

20 (46) Vid Åkeshovs reningsanläggning sker intag av avloppsvatten som i sin tur renas i flera steg innan det går vidare till Nockeby. Inom Åkeshovsanläggningen sker gashantering i bl a rötkamrar, gasklockor samt viss hantering av eldningsolja och sprängmedel. Rötgasen uppgraderas i sin tur till biogas i högtrycksanläggningen. Högtrycksanläggningen (uppgraderingsanläggningen) drivs numera av Scandinavian Biogas. I Nockeby hanteras det förbehandlade avloppsvattnet via en bergtunnel där avloppsvattnet renas samt att det sker en eftersedimentering innan vattnet leds ut i Saltsjön. Åkeshovsanläggningen Nockebyanläggningen Figur 10: Flygfoto över Åkeshovsanläggningen och anläggningen i Nockeby. Med anledning av att Åkeshovsanläggningen tidigare omfattades av Sevesolagstiftningen samt är klassad som farlig verksamhet enligt Lag om skydd mot olyckor har WSP utfört en riskbedömning för anläggningen år 2008 (WSP Brand- och Riskteknik, 2008). Åkeshovsanläggningen och Nockebyanläggningen, dvs Bromma reningsverk, är klassad som farlig verksamhet enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. WSP:s riskanalys för Bromma reningsverk omfattar både Åkeshovsanläggningen och anläggningen i Nockeby med metanol/etanol och gasol/acetylen. Ett scenario avseende olycka vid Åkeshovsanläggningen anses med hänsyn till byggnadernas närhet till anläggningen vara i behov av en analys. Ett resonemang och analys avseende risken presenteras i avsnitt Riskuppskattning och värdering 4.4.2 Uppgraderingsanläggning för biogas och tankstation I anslutning till Åkeshovsanläggningen finns en uppgraderingsanläggning för biogas och en publik tankstation. Avståndet mellan uppgraderingsanläggning och planerad bebyggelse är ca 75 m och mellan tankstationen och planerad bebyggelse är det ca 40 m. Uppgraderingsanläggningen drivs av Scandinavian Biogas. Ny tankstation togs i drift 2012 och drivs av Statoil/AGA Gas AB. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

21 (46) Ett scenario avseende olycka vid uppgraderingsanläggningen och tankstation anses med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till anläggningen vara i behov av en analys. Ett resonemang och analys avseende risken presenteras i avsnitt Riskuppskattning och värdering 4.5 Tunnelbanetrafik Brommaplans tunnelbanestation ligger inom planområdet och tunnelbanan korsar planområdet via en bro mellan den nya kontorsbyggnaden och övrig etablering. Närheten till tunnelbanan innebär att ett urspårande tågset kan påverka planområdet och säkerheten för personer som vistas inom området och i nya byggnader. Kontorsbyggnaden och bostadsbebyggelsen bedöms som närmast placeras ca 5 m respektive ca 18 m från tunnelbanebron. Under tunnelbanebron kommer tunnelbaneuppgången samt delar av centrumanläggningen och bussterminalen att placeras. Enligt uppgifter från AB Storstockholms Lokaltrafik passerar på vardagar ca 500 tåg/dygn förbi station Brommaplan. På helger är motsvarande siffra ca 240 tåg/dygn (Marklund, 2012). Ett scenario kopplat till urspårning av tunnelbanetåg som påverkar planområdet anses med hänsyn till byggnadernas närhet vara i behov av en analys. Ett resonemang och analys avseende urspårning presenteras i avsnitt Riskuppskattning och värdering. 4.6 Flygtrafik (Bromma flygplats) Bromma flygplats ligger ca 2 km rakt norr om det aktuella planområdet. Statistik från Swedavia anger att ca 2,2 miljoner resenärer passerade flygplatsen under år 2011. Resenärerna var då fördelade på ca 45 400 starter och landningar varav majoriteten (ca 85 %) var inrikesflygningar (Swedavia, 2012). Flygplatsen har en rullbana i öst-västlig riktning (120 /300 ). Starter och landningar sker normalt alltid i motvind varför start och landning kan ske i båda riktningarna beroende på rådande väderförhållanden. In- och utflygning vid flygplatser sker i de flesta fall enligt förutbestämda rutter eller mönster. Tyngre flygplan såsom exempelvis passagerarflygplan följer normalt de rutter som gäller för instrumentnavigering, medan vissa mindre plan såsom exempelvis sportflygplan ofta flyger enligt visuell navigering baserat på landmärken. Brandkonsulten AB har studerat flygkartor för instrumentnavigering avseende både inoch utflygning till/från de båda rullbanorna på Bromma flygplats. Genom att studera flygkartor för inflygning respektive utflygning för de två rullbanorna framgår att rutterna går runt det aktuella planområdet med en radie på 10-25 km (LFV, 2012). Detta innebär att den närmsta passagen förbi planområdet är precis vid start/landning (ca 2 km från planområdet) men att planens färdriktning då inte är mot det aktuella planområdet. In- eller utflygning med tyngre flygplan bedöms således inte ske direkt ovan planområdet. Sannolikheten för ett flygplanshaveri bedöms generellt vara mycket låg. Tillsammans med ovanstående anser Brandkonsulten AB därmed att flygtrafik till och från Bromma flygplats inte utgör någon betydande riskkälla för det aktuella planområdet. Riskkällan utreds därmed inte närmre. 4.7 Sammanställning av riskkällor Med utgångspunkt från den genomförda riskinventeringen erfordrar följande riskkällor ytterligare analys. Riskkällorna är listade (ej i prioritetsordning) i form av tänkbara scenarier. Farligt godsolycka på väg 261 och 275. Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261. Olycka vid Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

22 (46) Olycka vid tankstation för fordonsgas. Urspårning av tunnelbanetåg. Dessa scenarier utvecklas ytterligare i samband med riskuppskattning och värdering. 5 Riskuppskattning och värdering I detta avsnitt görs en uppskattning och värdering av de risker som kan uppkomma på grund av de identifierade riskkällorna/scenarierna. Det aktuella planområdet har analyserats med avseende på risker i ett flertal tidigare utförda riskanalyser. Brandkonsulten AB anser att de kvantifieringar som gjorts i de tidigare utförda analyserna huvudsakligen är tillräckligt tillförlitliga för att användas som diskussionsunderlag vid värdering av risker. Därmed görs inga väsentliga revideringar av beräkningar för att kvantifiera risknivåerna utan riskreducerande åtgärder. Riskuppskattning och värdering utgörs istället av kvalitativa resonemang baserade på tillgängliga kvantifieringar. Förutom att uppskatta och värdera aktuella risknivåer syftar avsnittet även till att fastställa vilka risker som kräver riskreducerande åtgärder. 5.1 Farligt godsolycka på väg 261 och väg 275 Brandkonsulten AB bedömer att farligt godsolyckor på väg 261 och väg 275 utgör de största och mest väsentliga riskerna för planområdet i fråga. Detta är även i linje med de resultat som WSP kommit fram till i en tidigare riskbedömning (WSP Brand & Risk, 2010). Att värdera dessa risker är därmed ett viktigt moment i riskbedömningen eftersom de utgör det största hotet mot människor inom planområdet i framtiden. Tabell 1 redovisar de scenarier för farligt godsolycka som ingår i WSP:s bedömning, inklusive storleken på de konsekvensområden som ligger till grund för beräkning av individrisk och samhällsrisk. Väg 261 utreds mer i detalj med hänsyn till vägens avstånd till planområdet. Tabell 1: Scenarier för farligt godsolycka på väg 261 enligt WSP Brand & Risk (2010). Scenario Konsekvensområde (m) 2.1 Kärlsprängning (Biogas) 250,00 1. Mycket stor explosion 200,00 2.1 BLEVE (Gasol) 170,00 2.3 Utsläpp giftig gas, stort 170,00 2.1 Jetflamma stor (Gasol) 90,00 2.3 Utsläpp giftig gas, mellan 85,00 1. Stor explosion 70,00 5. Explosion oxiderande 70,00 2.1 Jetflamma mellan (Gasol) 45,00 3. Pölbrand stor 30,00 5. Gräsbrand oxiderande 30,00 2.1 Jetflamma (Biogas) 29,00 2.1 Gasmoln (Gasol) 25,00 3. Pölbrand mellan 20,00 2.1 Gasmoln (Biogas) 19,00 2.1 Jetflamma liten (Gasol) 18,00 2.3 Utsläpp giftig gas, litet 15,00 3. Pölbrand liten 15,00 Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

23 (46) Brandkonsulten AB anser att WSP:s kvantifieringar i huvudsak är rimliga och att de generellt sett kan anses vara konservativa. Möjligen har WSP använt ett något högt antal farligt godstransporter per dygn som passerar planområdet. I Appendix A redovisas en sammanställning av farligt godstransporter dels i Sverige generellt, dels specifikt bedömt för väg 261. Appendix A innehåller även en bedömning av trafikmängder på väg 261 med och utan Förbifart Stockholm. WSP har konservativt antagit att det sker tre farligt godstransporter per dygn när det enligt sammanställningen i Appendix A är mer troligt att det sker ca två transporter per dygn. Enligt beräkningarna i Appendix A avseende frekvens för trafikolycka med farligt godsfordon på väg 261 genererar denna skillnad dock endast en marginell påverkan på den slutliga risknivån. Med två farligt godstransporter per dygn är frekvensen ca 1,05 10-3 medan WSP använt ca 1,5 10-3 i sina beräkningar. Vidare har WSP satt frekvensen för olycka med brandfarlig gas (gasol) högre än deras tänkta ingångsvärde. Ingångsvärdet ska enligt deras antaganden reduceras med till 3 % av ursprunglig frekvens för olycka med brandfarliga gaser, vilket inte är genomfört och därmed kan resultatet betraktas än mer konservativt. 5.1.1 Individrisk Figur 11 nedan visar WSP:s resultat med avseende på individrisken för planområdet. Observera att figuren förutom olyckor med transporter av farligt gods även inkluderar en olycka med biogas som sker inom området med uppgraderingsanläggning och tankstation, närmare bestämt kärlsprängning vid brand i direkt anslutning till gasflak. Figur 11: Individriskprofil med avseende på farligt godstransporter på väg 261 och 275 samt med hänsyn till Bromma reningsverk (WSP Brand & Risk, 2010, s.20). Risknivån ligger lågt inom det s k ALARP-området inom 30 m från väg 261 och 275. Bortom 30 meter från väg 261 respektive väg är individrisken så pass låg att den enligt definitionen av acceptanskriterierna anses vara tolerabel. Med hänsyn till att avståndet från närmsta nybebyggelse (kontorsbyggnaden) och väg 275 uppgår till ca 75 m ligger individriskbidraget från väg 275 i sin helhet under ALARP-området. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

24 (46) Individriskprofilen visar att de risker som genererar konsekvensområden upp till 30 m ger ett större bidrag till den totala risken jämfört med risker med större konsekvensområden. Enligt Tabell 1 framgår att de risker som genererar konsekvensområden upp till 30 meter till stor del består av bränder på eller i närheten av väg 261, där den skadliga verkan primärt består av värmestrålning. Undantaget är ett litet utsläpp av giftig gas med konsekvensområde 15 m. Med hänsyn till att individriskprofilen ligger lågt inom ALARP-området är utgångspunkten att riskreducerande åtgärder ska vidtas i rimlig omfattning. Brandkonsulten AB bedömer att det finns rimliga åtgärder att vidta för att reducera de berörda riskerna. Riskreducerande åtgärder presenteras i avsnitt 6. 5.1.2 Samhällsrisk Samhällsrisken inom planområdet är till stor del beroende av antalet personer som vistas inom planområdet det studerade skadeområdet. Värderingen av samhällsrisk har avgränsats till att endast omfatta planområdet och de personer som vistas inom detsamma. Avgränsningen bedöms vara rimlig med hänsyn till att kriterierna för samhällsrisk har reducerats till att endast omfatta riskpåverkan längs ena sidan av väg 261, se ytterligare information nedan. Personantalet inom planområdet är enligt nuvarande förslag huvudsakligen detsamma som det som använts i WSP:s analys. Den största skillnaden är att WSP:s analys gjorts för ett förslag där ett hotell var placerat närmast väg 261, där det i nuvarande förslag istället är en kontorsbyggnad. WSP har antagit att ca 225 personer kan vistas i hotellet samtidigt medan det kan vara rimligt att det i kontorsbyggnaden som mest vistas ca 200 600 personer. Med hänsyn till att det finns stora osäkerheter förknippade med bedömningar av antal personer som samtidigt vistas inom planområdet anser Brandkonsulten AB att den eventuella skillnaden i samhällsrisk som aktuell förändring av personantal innebär är att betrakta som mindre. Figur 12 visar samhällsrisken i form av FN-kurva enligt de kvantifieringar gjorda av WSP. Observera att acceptanskriterierna har skalats om till den studerade vägsträckans längd. Kriterierna har reducerats till en åttondel baserat på att planområdet ansetts vara 250 m långt längs väg 261 och att det endast är en sida av vägen som studerats. För en omkommen (N=1) eller fler är kriterierna således 1,25 10-8 respektive 1,25 10-5. Figuren inkluderar förutom olyckor med transporter av farligt gods även en olycka med biogas som sker på reningsverkets område, närmare bestämt kärlsprängning vid brand i direkt anslutning till AGA:s gasflak. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

25 (46) Figur 12: Samhällsrisk med avseende på farligt godstransporter på väg 261 och 275 samt med hänsyn till Bromma reningsverk (WSP Brand & Risk, 2010, s.21). Enligt WSP:s analysresultat ligger samhällsrisken till stor del inom ALARP-området. I dessa resultat framgår även att risker med stora konsekvensområden ger ett kraftigare avtryck i samhällsrisken jämfört med risker med mindre konsekvensområden. Detta eftersom stora konsekvensområden potentiellt innehåller fler personer. I Figur 13 framgår antal omkomna för respektive olycksscenario i WSP:s analys. Figur 13: Indata till FN-kurva enligt (WSP Brand & Risk, 2010, Bilaga C). I figuren framgår tydligt att det framförallt är de olycksscenarier som leder till explosioner, BLEVE samt större utsläpp av giftiga gaser som har störst påverkan på samhällsrisken. Dvs det är dessa scenarier som resulterar i flest antal omkomna. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2

26 (46) Brandkonsulten AB bedömer att den beräknade samhällsrisken är något hög vilket troligen i första hand beror på de konservativa antaganden som WSP gjort i sin analys. Den planerade bebyggelsen inom planområdet är utformad på ett sätt som innebär att stadigvarande vistelse utomhus inte bedöms vara särdeles frekvent på området närmast väg 261. Detta innebär att de utomhusområden där stadigvarande vistelse kan förväntas ske till stor del skyddas av bebyggelsen, vilket rimligen torde utgöra en effektiv barriär mot skadeverkningar kopplade till explosioner. Att en explosion skulle inträffa som helt eller delvis raserar byggnader till så stor grad att upp till omkring 1000 personer omkommer inom planområdet bedöms mycket osannolikt. Även om WSP:s resultat antas vara rimliga ligger samhällsriskprofilen inom ALARPområdet och inte högre än ungefär mitt i detsamma. Därmed gäller att riskreducerande åtgärder ska vidtas i den mån de är rimliga. Att vidta åtgärder som reducerar skadeverkningarna från explosioner, såsom exempelvis rasdämpande konstruktioner, bedöms inte vara rimligt. Nämnvärt är även att mängden explosiva ämnen som transporteras på väg enligt sammanställningen i Appendix A klassas som ej mätbart men uppskattats utgöra ca 0,3 % av farligt godstransporterna. Brandkonsulten AB anser dock i enlighet med resonemanget för individrisk i tidigare avsnitt att riskreducerande åtgärder krävs med avseende på farligt godsolycka på väg 261 de analyserade riskerna. 5.2 Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261 En eventuell avåkning av ett tungt fordon kan utgöra en risk för personer som vistas i framförallt kontorsbyggnaden med dess korta avstånd till vägen. Hastigheten på väg 261 förbi planområdet är dock begränsad till 50 km/h och närheten till Brommaplansrondellen bör innebära att tunga fordon som passerar planområdet håller låg fart antingen för att de är på väg in i rondellen eller för att de accelererar på väg ut ur densamma. I samband med ombyggnation ändras dessutom plankorsningen mellan väg 261 och Tunnlandsvägen till en rondell, vilket ytterligare torde begränsa både hastigheterna och risken för trafikolycka. Längs väg 261 finns på sidan närmast planområdet en gång- och cykelbana som är separerad från körbanorna med ett område med vegetation. I dagsläget liksom även fortsättningsvis består vegetationen av en gräsyta samt träd placerade med ca 10 m mellanrum längs sträckan förbi planområdet. Det är dock oklart hur vegetationen kommer att se ut efter ombyggnad av området. Träden i kombination med de förväntat låga hastigheterna på vägsträckan bör kunna utgöra ett visst påkörningsskydd mot byggnaderna. Sannolikheten för avåkning med fordon i stadsmiljö bedöms generellt vara låg. Avåkning med lastbil eller något annat tungt fordon bör rimligen ske med ännu lägre sannolikhet. Brandkonsulten AB bedömer därmed att sannolikheten för en avåkning med tung trafik på sträckan förbi planområdet som leder till en påkörning av någon av byggnaderna med följden att personskador uppstår är mycket låg. Med anledning av ovanstående anser Brandkonsulten AB att risken för personskador inom planområdet förknippade med påkörning på byggnader av tung trafik är så liten att någon vidare kvantifiering av risken ej erfordras. Någon ytterligare utredning av riskkällan görs ej och risknivån för scenariot bedöms som acceptabel utifrån de förutsättningar som redovisas. 5.3 Olycka på Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen), inklusive uppgraderingsanläggning för biogas Brandkonsulten AB har studerat WSP:s riskanalys från 2008 för Bromma reningsverk, inklusive Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggning för biogas (WSP, 2008) och de risker som har analyserats är följande: Hantering av rötgas inom Stockholm Vattens lågtrycksanläggning i Åkeshov. Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Version 2