Kommunanalys Klippans kommun



Relevanta dokument
Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Fredrik Johansson, Henrik Jörgensen, Martina Larsson, Erik Löfgren och Emma Ramde 10/6/2008

LOKALISERINGSANALYS TILL BABELS AB VFT045, FASTIGHETSEKONOMI HT08 - PROJEKT 2, DEL 2

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Perspektiv Helsingborg

CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

Kommunanalys. Fastighetsekonomi VFT045 GRUPP 9. Lunds Tekniska Högskola

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

8.14 Samlad bedömning

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Regionala utvecklingsnämnden

Näringsliv och sysselsättning

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Skånes befolkningsprognos

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Kommunanalys Kristianstad

Befolkningsutveckling

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Perspektiv Helsingborg

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen i Ljungbyhed

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Helsingborg. Områdesbeskrivning

1.1 Vad är en översiktsplan?

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STHLM ARBETSMARKNAD:

Blekinge i Sverigeförhandlingen

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

Bostadsförsörjningsprogram

Kommunhuset i Klippan, kl

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Samrådshandling Dnr Btn 2011/ :M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Inflyttning till Skåne

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering

ARBOGA KOMMUN. Upplåtelse kvarteret Rönnen. Kommunstyrelsen. Ks 45 Au 37 Dnr 192/ SAMMANTRADESPROTOKOLL. Blad 14

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Verksamhetsområden - Bostäder

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun för år 2008

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

RAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK

Detaljplan för Gällö samhälle

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Detaljplan för Del av Nyby 5:1 utvidgning av kv Telefonen Laholms centralort Laholms kommun

Serviceplan för Säters kommun

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Så här arbetar vi politiskt och praktiskt med att underlätta för bostadsbyggandet i Uppsala

A N T A G A N D E H A N D L I N G

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per invånare i ålder år.

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari Manstorps ängar

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

Regionsamverkan Sydsverige

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

STRUKTURPLANER VISION FRAMTIDA ÄLMHULT

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

En kort presentation av Tjörns näringsliv

Rör inte vår åkerjord

Bostäder för studenter

Transkript:

VFTF01 National- och företagsekonomi Kommunanalys Klippans kommun Del 1 Grupp 4 Andreas Olsson, Daniel Persson, Malin Persson, Carolina Rasmusson och Sebastian Svensson Lunds tekniska högskola 21/9 2009 1

Sammanfattning Förutsättningar för att exploatera i Klippans kommun är goda. Inte minst eftersom det finns mycket färdigdetaljplanerad mark både för bostadsändamål och för industriändamål. Något man med säkerhet kan exploatera är marklägenheter då dessa är väldigt attraktiva för den äldre delen av befolkningen som utgör en stor del totalt sett. I stora drag är det den västra delen av kommunen med Klippans tätort och Östra Ljungby som växer snabbast, mycket eftersom de har bra transportförbindelser och tillgång till mark för näringsliv. Klippans kommun tillhör Helsingborgsregionen som är Sveriges fjärde största tillväxtmarknad och inom en 10 mils radie bor det 2 miljoner människor. Infrastrukturen är fördelaktig för näringslivet med E 22, rikväg 13 och 21. Även järnvägsnätet är gynnsamt på grund av godstrafiken från Helsingborg via Klippan till Södra Stambanan i Hässleholm. Kommunalskatten är den lägre tredjedelen för Skåne. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Syfte... 4 Efterfrågan... 4 Bostadskarriär... 5 Demografi... 5 Hushållens inkomster... 5 Arbetslöshet... 6 Kommunalskatt... 6 In- och utpendling... 6 Tobins Q... 6 Andra faktorer som påverkar kommunens attraktivitet... 7 Utbud... 7 Färdig detaljplanerad tomtmark... 8 Klippan... 8 Övriga orter... 9 Detaljplaner i Klippan under utredning... 10 Källförteckning... 11 Bilaga 1 Kommunfakta Bilaga 2 DP tegelbruket Bilaga 3 DP Väpnaren Bilaga 4 Detaljplan Stidsvig 2:85 Bilaga 5 Bilder 3

Inledning Klippans kommun är belägen i nordvästra Skånes inland i anslutning till det natursköna Söderåsen. Söderåsen är Sveriges näst sydligaste nationalpark. Kommunen har goda infrastrukturförbindelser med både motorväg, riksvägar och järnväg. Det är nära till de reguljära flygplatserna i Ängelholm och Malmö och i kommunen finns dessutom en mindre flygplats vid den före detta flygflottiljen i Ljungbyhed. Inom en radie på 10 mil bor det ca 2 miljoner människor. Kommunen tillhör den expansiva Helsingborgsregionen som är den fjärde största regionala arbetsmarknaden i Sverige. Klippan kommuns invånarantal är 16 300 enligt uppgifter från december 2008 (se Bilaga 1, Kommunfakta) och dess totalareal är 380 km 2 (Klippan Kommun). Bild 1 Karta över Skåne Syfte Ta fram relevant underlag för att senare kunna analysera var det är lämpligt att exploatera för bostadsbebyggelse och ge investeringsråd till en fastighetsutvecklare. Efterfrågan I södra Sverige, och särskilt i Skåne, råder stor efterfrågan på bostäder då hela Skåneregionen expanderar med både bostäder, arbetsmarknad och infrastruktur. Skåne är en viktig del i infrastruktursystemet som förbinder Sverige, Norge och Finland med kontinenten. När det gäller tågtrafik kan spåren via Klippan ansluta till Södra Stambana i Hässleholm. För biltrafik passerar 4

Europaväg 22 mellan Trelleborg och Norrköping, via Malmö i riktning mot Stockholm, riksväg 13 mellan Ängelholm och Höör och riksväg 21 mellan Kristianstad och Åstorp kommunen. Därför är Klippans kommun centralt belägen ur logistiksynpunkt. Det är beslutat att bygga en bro mellan Danmark och Tyskland via Rödby-Puttgarden, vilket kommer korta transporttiderna och göra det smidigare att ta sig till kontinenten både för företag och för privatresenärer. Det talas om en tunnel mellan Danmark och Sverige vid Helsingborg-Helsingör vilket även det skulle vara fördelaktigt för Klippan, men inga beslut är tagna. Övriga projekt i Skåne är forskningscentrumet ESS som snart byggs i Lund vilket kommer öka Skånes attraktivitet ytterligare. Bostadskarriär Förutsättningar för en komplett bostadskarriär finns både inom kommunen och i Klippan tätort. Dock finns viss brist på marklägenheter vilket till viss del kan avhjälpas då det finns färdiga planer för fler marklägenheter vilket kommer underlätta för generationsskifte och skapa fler flyttkedjor. Det största tappet i flyttkedjan i dagsläget är ungdomar som efter gymnasiet flyttar till större orter för att studera och arbeta. Demografi Andelen av Klippans kommuns befolkning som är 45 år och äldre ligger 5 procentenheter över riksgenomsnittet. Åldersgruppen 25-44 år ligger 3 procentenheter under riksgenomsnittet. I åldersgruppen 24 år och yngre ligger kommunen 2 procentenheter under riksgenomsnittet. Sammanfattningsvis betyder det att Klippans befolkning är aningen äldre än genomsnittet för Sverige som helhet. (Bilaga 1, Kommunfakta) Hushållens inkomster Medianinkomsten för hushåll i Klippans kommun ligger under riksgenomsnittet, 217 000 kr att jämföra med 239 000 kr. Den största arbetsgivaren är kommunen och särskilt inom sektorn vård- och omsorg. Många arbetar även på den stora gymnasieskolan. Med sitt gynnsamma läge ur infrastruktursynpunkt har Klippans kommun många företag inom transport- och logistiksektorn. (Bilaga 1, Kommunfakta) 5

Arbetslöshet Andelen arbetslösa i Klippans kommun är totalt 7 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 6 procent. Ungdomsarbetslösheten är 13 procent i Klippan mot 10 procent i riket. Siffrorna är från mars 2009 (Bilaga 1, Kommunfakta). I juli 2009 var rikets ungdomsarbetslöshet 20,7 procent, troligtvis har Klippans ungdomsarbetslöshet ökat med samma proportioner (Ekonomifakta 1). Rikets arbetslöshet är juli 2009 7,9 procent (Ekonomifakta 2). Kommunalskatt Kommunalskatten i Klippan tillhör den lägre tredjedelen för Skåne, den ligger för närvarande på 20,01 procent, inklusive regionalskatt blir skatten 30,40 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittets kommunalskatt på 20,72 procent och inklusive regionalskatt 31,52 procent (Bilaga 1, Kommunfakta). In- och utpendling Nettopendligen är -1161 personer, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen för att arbeta än vad som pendlar in. Den totala inpendlingen är 2119 personer och den totala utpendlingen är 3280 personer. Då utpendlingen är större än inpendlingen finns det en risk att deras inköp förläggs till andra kommuner, vilket missgynnar kommunens egna näringsliv. Men då invånarna betalar skatt där de bor ses utpendlingen som något positivt då den bidrar till kommunens inkomster. (Bilaga 1, Kommunfakta) Tobins Q Tobins q är en investeringsteori där marknadsvärdet för småhus i en kommun divideras med produktionskostnaden i samma område. Ett tal över 1 visar att det lönar sig att bygga i den kommunen. (Bygga Hus, 2009) Genomsnittsvärdet på Tobins Q för Klippans kommun är 0,63, riksgenomsnittet är 1,05 (Bygga Hus, 2009). Inom en kommun finns ofta stora variationer på värdet för Tobins Q vilket gör att det kan löna sig att bygga på vissa ställen i kommunen även om Tobins Q ligger under 1. Klippans tätort och Östra Ljungby området är de attraktivaste områdena i kommunen, medan Ljungbyhed ligger något längre ner på skalan. 6

Andra faktorer som påverkar kommunens attraktivitet De två i särklass mest omtalade faktorer som gör Klippan attraktivt är den goda infrastrukturen och närheten till naturen. Näringslivet är välutvecklat och väl differentierat med både små och stora företag inom flera olika branscher som transport, verkstad, livsmedel, papper, trä och plast. Det finns 300 000 m 2 färdiga detaljplanerade områden för industrimark varav på hälften av marken tillåts upp till 15 meter höga byggnader vilket innebär att företag snabbt kan etablera sig i kommunen (Klippan Näringsliv). Sport- och föreningslivet i Klippan är välutvecklat. Brottning och musik tillhör några av de mer populära fritidssysselsättningarna och är något som Klippan varit känt för på 60-80 talen. Utbud I kommunen finns redan färdig detaljplanerad mark för både industriändamål och bostadsbyggande. Bostadskostnaden i kommunen är relativt låg, tomtmarkpriset varierar mellan 40-200 kr per kvadratmeter beroende på områdets attraktivitet. Idag finns inget överutbud av bostäder i Klippans kommun utan de tomter och bostäder som exploateras säljs direkt. Lågkonjunkturen som har medfört mindre byggande i övriga Sverige har inte märkts av i Klippan utan nybyggnation sker fortfarande som tidigare. För översikt över områden och tätorter i Klippans kommun, se bilaga 5, Översiktskarta. 7

Bild 2 ÖP Bebyggelse-friområden. Gult = Mark av intresse för bostadsbebyggelse Lila = Mark av intresse för industri och handel Grönt = Mark av intresse för friluftslivet som skyddsområde i anslutning till tätorter. Färdig detaljplanerad tomtmark Klippan Det finns detaljplanerad tomtmark för bostadsändamål på flera ställen i kommunen, i Klippans tätort är särskilt tre områden är intressanta och kommer beskrivas här. Färdig antagen detaljplan finns till området Tegelbruket i norra delen av Klippans tätort i närheten av gymnasieskolan och brandstationen, här är av intresse att bygga marklägenheter och liknande mindre boendeformer. Kommunen äger större delen av marken och Klippans Industri & Hantverkscentrum KB äger den nordöstra delen av området, Klippan 3:120 (Bilaga 2, DP Tegelbruket). I Klippans tätort finns det färdig antagen detaljplan för kvarteret Väpnaren, kommunen äger marken. Väpnaren är centralt beläget och här finns möjlighet att bygga ca 40 lägenheter i upp till 7 våningar, området 8

är 3000 m 2 (Bilaga 3, DP Väpnaren). Området Nyslätt i västra delen av Klippan ägs av kommunen, där planeras totalt 25 st tomter, varav 18 st är aktuella för byggnation i dagsläget eftersom utbyggnaden sker etappvis (Klippan Nyslätt). För bilder från Klippan se bilaga 5. Bild 3 Illustrationskarta Nyslätt Bild 4 Översiktsbild KV Väpnaren Övriga orter I Stidsvig omfattar en plan nybyggnation av 18 villatomter på tidigare jordbruksmark (Bilaga 4, Stidsvig 2:85). Kommunen är ägare till marken. I Ljungbyhed finns 20 tomter för försäljning där det ska byggas källarlösa, friliggande enplanshus. Några tomter är redan sålda till det fastställda priset 80 kr/m 2 (Klippan Ljungbyhed). Bild 5 Illustrationskarta Ljungbyhed 9

Detaljplaner i Klippan under utredning Kapellet är ett område kommunen äger i norra Klippan där det finns planer på ny bebyggelse av villatomter på tidigare oexploaterad mark. Detaljplanen är under överklagande och därför inte aktuell för bebyggelse inom den närmsta tiden. 10

Källförteckning Fakta som presenterats i arbetet baseras övergripande på intervju med Anders Skoog, Byggnadsinspektör Klippans Kommun. Klippan Kommun www.klippan.se Klippan Nyslätt http://www.klippan.se/medborgarservice/bo-bygga/byggabostad/byggfiler/7336.html Klippan Ljungbyhed http://www.klippan.se/medborgarservice/bo-bygga/byggabostad/byggfiler/8258.html Klippan Näringsliv http://www.klippan.se/naringsliv/3725.html Ekonomifakta 1 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-per-manad/ Ekonomifakta 2 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet/ Bygga Hus http://www.byggahus.se/artiklar/har-lonar-det-sig-att-bygga Bild 1 Karta över Skåne http://sv.wikipedia.org/wiki/fil:klippan_municipality_in_scania_county.png Bild 2 ÖP Bebyggelse-frioråden Antagehandling 2002-05-28, Kartbilaga 10 till ÖP 2002 Klippan Kommun Bild 3 Illustrationskarta Nyslätt http://www.klippan.se/medborgarservice/bo-bygga/byggabostad/byggfiler/7336.html Bild 4 Översiktsbild KV Väpnaren http://www.klippan.se/medborgarservice/bo-bygga/planerbestammelser/ Bild 5 Illustrationskarta Ljungbyhed http://www.klippan.se/medborgarservice/bo-bygga/byggabostad/byggfiler/8258.html 11

Bilaga 4 Detaljplan Stidsvig 2:85 12

Bilaga 5 Bilder: Tegelbruket: Väpnaren: 13

Nyslätt: Klippan Centrum: 14