Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10
Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en ekologiskt och samhällsekonomiskt långsiktigt god hushållning tryggas Hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.
Uppgiften
Behovet
Elproduktioners externa kostnader
Utmaningen
Av det vi vet hittills kan man säga att Jämfört med många andra aktiviteter och sätt att producera el är vindkraftens negativa miljöpåverkan mycket liten Sett till vindkraftens sammantagna effekter på fåglar, fiskar, fladdermöss och bottenlevande organismer är påverkan liten och kan inte anses allvarligt skada miljön Med god planering går det att bygga ut vindkraften i stor skala i Sverige
Vi har kunskap om
Handläggare på alla nivåer känner osäkerhet vid prövning enligt MB och PBL Handläggare har svårt att göra avvägningar mellan olika riksintressen Regeringen implementerar inte beslut snabbt och effektivt Kommuner har inte tillräckligt bra översiktsplaner med vindkraft Kommuner tolkar och tillämpar PBL 5 olika Statliga myndigheter ger olika besked om vikten av vindkraft Handläggare och projektörer saknar tillgång till vedertagen kunskap Handläggare tycker det är svårt att göra en sammanvägd bedömning Handläggare är rädda för opinionen hos lokalbefolkning
Vindkraftens påverkan på marint liv -09-10
Marina ekosystem
Fiskar
Akustisk störning på marint liv i anslutning till vindkraftverk Peter Sigray och Mathias Andersson Resultaten visar att uppmätta nivåer i det infrasoniska ljudintervallet är högre än tröskelvärdena för torsk, abborre, rödspotta och lax. Denna observation indikerar att vissa fiskarter kan uppfatta partikelaccelerationen som genereras av vindkraftverket. Vid avståndet 10 m har partikelaccelerationen sjunkit till nivåer jämförbara med hörseltröskeln för de ovan angivna fiskarna.
Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken Ulf Båmstedt, Stefan Larsson och Åsa Stenman Mört, abborre och öring påverkas inte nämnvärt av ljud som motsvarar den frekvens och ljudnivå man finner på ca 80 m avstånd från ett havsbaserat vindkraftverk. Arterna representerar fiskar olika hörselanatomi och därmed olika förmåga att reg-istrera ljud, vilket gör resultaten mer allmängiltiga än om endast en art testats.
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss -09-10
Sjöfåglar
Fladdermöss
Syntesarbete fåglar och vindkraft Sammanfatta kunskapsläget när det gäller vindkraftens kända påverkan på fåglar och fladdermöss. Ge ett värderat faktaunderlag till handläggare, beslutsfattare och projektörer så att hanteringen av vindkraftsärenden kan underlättas. Faktaunderlaget bör även redovisas vetenskapligt samt förmedlas i en populärare version till intresseorganisationer och allmänhet. Identifiera kunskapsluckor.
Syntesarbete fåglar Det centrala temat för panelens arbete är att besvara frågan Vad kan vi säga utifrån det vi vet idag om effekterna från vindkraft på fåglar och fladdermöss samt att kommunicera resultaten.
Förväntade resultat Syntesrapport för praktisk användning. Riktad till handläggare, beslutsfattare och vindkraftsintressenter. Populär redovisning av syntesrapporten, möjligen i form av mer lättillgänglig sammanfattning.. Vetenskaplig publicering av delar av resultaten i syntesrapporten.
Människors upplevelser
Erfarenheter av vindkraftsetablering Waldo och Klintman Erfarenheter från planerings- och etableringsprocesser runtom i Europa. Rapportens syfte är att identifiera vad som kännetecknar mer respektive mindre välförankrade planerings- och etableringsprocesser. Målet är att ge ökad kunskap om hur inblandade aktörer kan gå tillväga för att etableringen av vindkraft ska bli effektivare och mer aktörsförankrad. -09-10
Vindvals förlängning Forskning Kommunikation
Beslutsprocess
Nya projekt Acceptans för vindkraft i öppet landskap, skog, fjäll och hav lokala förutsättningar för utbyggnad. Lunds universitet Akustisk störning på marint liv i anslutning till vindkraftverk - en fortsättning vid Lillgrund. Stockholms universitet Effekt av pålningsljud på fiskbeteende. Stockholms universitet Planeringsverktyg för konsekvens-bedömningar vid etablerig av storskaliga vindkraftanläggningar. Effekter på tamren. SLU Fåglar och vindkraft i skogsmiljö. Lunds universitet Vindkraft & kulturmiljö. Landbaserade vindkraftetableringars inverkan på kulturmiljön. Kulturmiljö Halland Landskapsanalys för vindkraft: allmänhetens tolkningar och värderingar. Högskolan i Kalmar
www.naturvardsverket.se/vindval
-09-10
Bakgrund Samband mellan buller och stressrelaterade sjukdomar Vindkraftljud skiljer sig från andra studerade När två sinnen stimuleras samtidigt kan uppmärksamheten ökas -09-10
Mål Att beskriva ett samband mellan ljudnivå från vindkraftverk och andelen störda av ljudet Att beskriva faktorer som påverkar detta samband -09-10
Frågeställningar Hur påverkas bullerstörningen av vindkraftverkens visuella intryck i olika landskap? Hur ofta hör de kringboende ljud från vindkraftverk och hur ofta är ljudet störande? Hur väl stämmer den ljudutbredningsmodell som används idag och har meteorologiska faktorer så stor betydelse att de bör tas med vid beräkning av ljudimmission? -09-10
Metod Tvärsnittsstudier Dagboksstudie Mätningar av ljud och meteorologi Modellering av ljudutbredning -09-10
Samband mellan ljudnivå och hörbarhet -09-10
Samband mellan ljudnivå och störning -09-10
Individuella faktorer Det fanns inget samband mellan upplevelsen av vindkraftsljud och ålder eller kön. Av de svarande angav 10 % att de var negativa eller mycket negativa till vindkraftverk,och 24 % att de var negativa till vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Personer som var negativa till vindkraftverk generellt var ofta också negativa till vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Det fanns dock en grupp som inte var negativa till vindkraftverk generellt, men som var negativa till vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden (15 %). -09-10
Individuella faktorer 2 Personer som bodde nära vindkraftverken var inte mer negativa än personer som bodde längre bort. Däremot fanns det ett samband mellan attityd och om man stördes av ljudet eller ej. Personer som stördes av ljud från vindkraftverk var oftare negativa till verken än de som inte stördes, oavsett ljudnivå. Det går inte att säga om de som stördes av ljudet blev negativa till vindkraftverk, eller om de som var negativa till vindkraftverk stördes lättare, bara att det fanns ett samband. Personer som stördes av ljudet var också oftare negativa till vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden än de som inte stördes. Inte heller här går det att säga vad som är orsak och vad som är verkan. -09-10
Vindkraftsljuds påverkan på hälsa och välbefinnande Det fanns inget samband mellan nivån av ljud från vindkraftverk och de hälsoparametrar som mättes i enkäten; långvarig sjukdom, diabetes, högt blodtryck, tinnitus, hjärt- kärlsjukdom, nedsatt hörsel. Det fanns inte heller något samband mellan ljudnivå och nedsatt välbefinnande eller stressymptom; huvudvärk, onormal trötthet, värk i nacke, skuldror och leder, spänd och stressad, samt lättirriterad. Däremot fanns det ett samband mellan att störas i sömnen av buller och ljudnivå med hänsyn tagen till ålder och kön. Personer i gruppen >40 db(a) stördes oftare i sömnen av någon bullerkälla än andra personer (tabell 11). -09-10
Hur ofta ljud från vindkraftverk hörs -09-10
Om ljudutbredning Långtidsmätningar av vindkraftverksljud 550 meter från ett modernt verk visade att de beräknade ljudnivåerna stämde väl med de uppmätta. Ljudnivåer beräknade med parabolisk ekvationsmodell, som tar hänsyn till variationer hos meterologiska variabler, gav inte bättre överensstämmelse jämfört med Naturvårdsverket s modell Meterologiska variationer har sannolikt bara betydelse för ljudutbredelsen på längre avstånd. -09-10
Människors upplevelser av ljud
Hearing inför syntesarbete exempel