Tillägg: Fladdermusinventering vid Alster, Karlstad kommun

Tillägg: Fladdermusinventering vid Alster, Karlstad kommun 2013-09-05

Sofia Gylje Blank Klerebo Bergsäter 2 564 91 Bankeryd Tel: +46(0)70-3112204 E-post: sofia@noctula.se

Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Fladdermössen i Sverige... 2 3. Fladdermössens juridiska skydd... 3 4. Fladdermöss och vindkraft... 4 4.1 Vindkraftverk lockar till sig fladdermöss vid svag vind... 4 4.2 Flest fladdermöss förolyckas i augusti och september... 4 4.3 Samband mellan olyckor och verkshöjd... 4 4.4 Vindkraften påverkar inte bara genom kollisioner... 5 4.5 Fladdermöss rör sig över stora områden... 5 4.6 Påverkan på populationsnivå... 5 4.7 Åtgärder för att minska påverkan på fladdermusfaunan... 5 5. Riskbedömning och rekommendationer... 6 5.1 Påverkan på fysiska miljön... 7 5.2 Påverkan genom ökad dödlighet... 7 5.3 Påverkan på landskapsnivå... 9 6. Slutsatser... 9 Referenser... 10 Bilaga 1. Rödlistekategorier... 11

Sammanfattning Under slutet av juli och augusti månad 2010 genomfördes en fladdermusinventering vid Alster i Karlstad kommun. Syftet var då att ta fram ett underlag för att bedöma eventuell påverkan på fladdermusfaunan av en vindkraftsanläggning som GreenExtreme AB planerade. Tillståndsprocessen har nu kommit så långt att Länsstyrelsen i Värmlands län börjat kommunicera utredningen med GreenExtreme AB. Under de tre år som gått sedan inventeringen genomfördes har vissa förutsättningar ändrats och ny kunskap om fladdermössens känslighet för vindkraft publicerats. Den viktigaste ändringen av förutsättningar utgörs av nya verksplaceringar (figur 1) och vad gäller kunskapsläget har det tydligt förbättrats genom att Naturvårdsverket publicerat en syntesrapport om vindkraftens effekter på fladdermöss och fåglar (Rydell m.fl. 2011). Mot denna bakgrund har GreenExtreme AB gett NOCTULA i uppdrag att komplettera den tidigare inventeringsrapporten. De viktigaste slutsatserna i denna komplettering är: - Förutsatt att vindkraftverk stängs av vid behov och ett kontrollprogram införs finns inga skäl att kräva ytterligare inventeringar innan vindkraftsparken kan tas i drift. - Eftersom endast triviala arter förväntas påverkas av förändringar i den fysiska miljön behöver inga verk flyttas eller strykas. God allmän naturhänsyn är dock att rekommendera. - Risken för att högriskarter, i synnerhet stor fladdermus kan komma att förolyckas i vindkraftparken i icke försumbara numerär behöver vidare beaktas. Detta kan lämpligen omhändertas genom att kombinera avstängning av verk med ett minst treårigt kontrollprogram. 1

1. Bakgrund och syfte Fladdermöss är en däggdjursgrupp som är vitt förekommande både nära människa och i orörd natur. Samtliga i Sverige förekommande arter är idag starkt skyddade och med det följer höga krav och stort ansvar för exploatörer och myndigheter med flera att kartlägga och ta hänsyn till fladdermössen oavsett var de förekommer. Många undersökningar avseende fladdermöss görs idag i samband med vindkraftsetableringar, men det behöver ibland göras även vid större vägprojekt, ändringar av detaljplaner eller omfattande bostadsbyggande etc. Under slutet av juli och augusti månad 2010 genomfördes en fladdermusinventering vid Alster i Karlstad kommun. Syftet var då att ta fram ett underlag för att bedöma eventuell påverkan på fladdermusfaunan av en vindkraftsanläggning som GreenExtreme AB planerade. Tillståndsprocessen har nu kommit så långt att Länsstyrelsen i Värmlands län börjat kommunicera utredningen med GreenExtreme AB. Under de tre år som gått sedan inventeringen genomfördes har vissa förutsättningar ändrats och ny kunskap om fladdermössens känslighet för vindkraft publicerats. Den viktigaste ändringen av förutsättningar utgörs av nya verksplaceringar (figur 1) och vad gäller kunskapsläget har det tydligt förbättrats genom att Naturvårdsverket publicerat en syntesrapport om vindkraftens effekter på fladdermöss och fåglar (Rydell m.fl. 2011). Mot denna bakgrund har GreenExtreme AB gett NOCTULA i uppdrag att komplettera den tidigare inventeringsrapporten på ett sätt som NOCTULA tolkar som att: - Bedöma eventuell påverkan på fladdermöss utifrån de nya placeringar av vindkraftverk som nu planeras - Se över de tidigare bedömningarna utifrån dagens kunskapsläge - Bedöma om den tidigare inventeringen utgör tillräckligt underlag för att bedöma miljöpåverkan på fladdermusfaunan NOCTULA har inför formulerandet av denna skrivelse varit i kontakt med berörd handläggare på Länsstyrelsen i Värmland för att få en förtydligad bild av vad Länsstyrelsen kommunicerat med GreenExtreme AB. Det är emellertid inte Länsstyrelsen i Värmland som gör den slutliga prövningen av ärendet utan det gör Miljöprövningsdelegationen i Örebro. 2. Fladdermössen i Sverige I den tidigare rapproten gjordes en redogörelse av fladdermusfaunan i Sverige, men då det kommit till ny kunskap görs här en uppdaterad redogörelse. Den tydligaste förändringen gentemot 2010 är att en ny art har påträffats i Sverige, nämligen nymffladdermusen. Denna art förekommer sannolikt enbart i södra Sverige (hittills påträffad i Skåne, Halland och Blekinge) och påverkar således inte slutsatserna i detta uppdrag. Totalt har nu 19 arter av fladdermöss påträffats i Sverige (Tabell 1). Ju längre norrut man kommer desto färre arter är kända och på liknande sätt verkar det som att det åtminstone i Norrland blir artfattigare med stigande höjd över havet (Sundeberg 2010). De vanligare arterna har liknande utbredning i Sverige och finns spridda över större delarna av Götaland, södra Svealand och upp en bit längs norrlandskusten (Ahlén 2006, 2011). Det tydligaste undantaget är nordisk fladdermus som finns i hela Sverige förutom på kalfjället. Nordisk fladdermus är också den vanligaste fladdermusarten och ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Andra vanliga arter i Sverige är Brandts fladdermus, vattenfladdermus, dvärgfladdermus (södra Sverige) och långörad fladdermus. Sju arter i Sverige är rödlistade och samtliga sju bedöms som hotade (tabell 1, Gärdenfors 2010). Fyra arter är dessutom upptagna på den globala rödlistan (IUCN). 2

Figur 1: Aktuella placeringar för planerade vindkraftverk i detta ärende (röda verk) samt verk i angränsade projekt (blå verk). 3. Fladdermössens juridiska skydd Rödlistan har i sig själv ingen juridisk status utan fungerar som ett stöd vid exempelvis tillståndsprövningar för hur man ska prioritera åtgärder och hänsyn till olika arter. Samtliga fladdermusarter i Sverige har dock ett juridiskt skydd då de är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Skyddet enligt artskyddsförordningen innebär så länge det inte handlar om pågående markanvändning att varken fladdermössen själva, deras bo-, vilo- eller övervintringsplatser får störas någon gång under året utan dispens från Länsstyrelsen. Har det konstaterats att det rör sig om vanliga arter är det emellertid inte alltid nödvändigt med dispens om man följer Naturvårdsverkets handbok till 3

Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Alla fladdermusarter är även upptagna i bilaga IV i Art- och habitatdirektivet, vilket innebär att de ska ha ett särskilt skydd, vilket de i praktiken får via Artskyddsförordningen. I bilaga II i samma direktiv förtecknas arter som har ett ännu starkare skydd och för vilka särskilda skyddsområden (Natura 2000-områden) ska avsättas. Dessa arter är barbastell, Bechsteins fladdermus, större musöra och dammfladdermus (tabell 1). Svenska fladdermöss är också skyddade genom internationella överenskommelser, i första hand det Europeiska fladdermusavtalet, Eurobats (www.eurobats.org). Kunskapen om fladdermöss är i vissa områden och ur vissa avseenden fortfarande begränsad, vilket gör att det kan vara svårt att göra riskanalyser. Det kan därför ibland bli aktuellt att inför exploateringar ta fram ny kunskap genom exempelvis inventeringar i enlighet med försiktighetsprincipen (Miljöbalken). 4. Fladdermöss och vindkraft I rapporten från 2010 görs en redogörelse för relationen mellan vindkraft och fladdermöss. I och med att syntesrapporten publicerats (Rydell m.fl. 2011) finns nu ett förbättrat underlag varför en uppdaterad sammanfattning av hur vindkraft kan påverka fladdermöss och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska eventuell negativ påverkan presenteras i detta kapitel. 4.1 Vindkraftverk lockar till sig fladdermöss vid svag vind Samtliga 19 arter som är påträffade i Sverige lever uteslutande av insekter och andra småkryp. Majoriteten av födan fångas flygande i luften, men vissa arter plockar även småkryp direkt från marken eller på vertikala substrat som till exempel vindkraftverk (Ahlén 2011). Fladdermöss är opportunistiska såtillvida att de söker föda där födan ansamlas. Ansamlingar av flygande småkryp uppstår i brynmiljöer, nära kläckningsområden som exempelvis sjöar. Generellt gäller att flygande småkryp ansamlas där vinden bromsas upp. Detta innebär att tillgången på flygande småkryp ofta är god vid vindkraftverkens rotorblad. Högst tillgång på småkryp och flest kollisioner 1 inträffar när vinden är mycket svag (0-4 m/s i navhöjd). Aktiviteten avtar sedan någonstans i intervallet 4-8 m/s. I stort sett jagar inga fladdermöss vid vindkraftverk när det blåser mer än 8 m/s eftersom småkrypen normalt då blåser bort. Det finns dock en hel del variation mellan olika platser och olika arter. Stor fladdermus är exempelvis mer tolerant mot vind än de mindre arterna (Rydell m.fl. 2011). 4.2 Flest fladdermöss förolyckas i augusti och september Majoriteten av de fladdermöss som förolyckas av vindkraftverk dödas under hösten, ca 15 aug-10 okt (Rydell m.fl. 2011), då fladdermössen rör sig mer i landskapet eftersom de inte är knutna till boplatserna utan söker föda spritt i landskapet samt rör sig till parningsplatser och flyttar till övervintringsplatser. Alla svenska fladdermusarter kan flytta höst och vår, men vissa arter är mer utpräglade flyttare som exempelvis stor fladdermus och trollfladdermus, vilka övervintrar söder om Östersjön. Flyttningen sker delvis på hög höjd, vilket kan sammanfalla med höjden på vindkraftverkens rotorblad. Kunskapen om fladdermössens rörelsemönster och biotopval utanför reproduktionstiden och under flyttningen är idag begränsad. Man vet att fladdermössen är rörligare när de inte är knutna till boplatsen och kan då styras än mer av var det finns gott om föda just för tillfället. Förutom födorika områden vet man att fladdermöss särskilt under flyttningen kan följa ledlinjer i landskapet på ett liknande sätt som fåglar. Exempel på ledlinjer är kust- och strandlinjer, större vattendrag, större vägar, sammanhängande bryn och höjdryggar (Rydell m.fl. 2011). 4.3 Samband mellan olyckor och verkshöjd Flygande småkryp kan förekomma på mycket hög höjd och fladdermössen har i Sverige konstaterats jaga på upp till 1200 meters höjd (Ahlén 2010). Det är därför inte möjligt att generellt minska 1 Fladdermöss dödas inte enbart av direkt kollision med rotorblad utan också av det tryckfall som uppstår intill rotorbladen, en slags dykarsjuka (Baerwald m.fl. 2008). 4

eventuella konflikter med fladdermusförekomst genom att bygga högre verk. Tvärtom tenderar risken för ökad mortalitet hos fladdermössen stiga ju högre verken är och ju större rotordiametern är. Flera mindre verk utgör därför sannolikt en mindre risk för fladdermössen än färre höga verk (Barclay m.fl. 2007). Risken för kollisioner varierar mellan olika fladdermusarter, beroende på att de har olika beteende och preferenser av biotoper. De arter som jagar i fria luftrummet löper betydligt större risk att kollidera, så kallade högriskarter, tabell 1 (Rydell m.fl. 2011). Vissa av högriskarterna är väldigt vanliga (nordisk fladdermus i större delen av Sverige och dvärgfladdermus i södra Sverige), medan flera av dem är mindre vanliga och i vissa fall rödlistade, tabell 1 (Gärdenfors 2010). 4.4 Vindkraften påverkar inte bara genom kollisioner Vindkraftsetableringar påverkar fladdermusfaunan inte bara genom kollisioner utan också genom att de förändrar livsmiljön för fladdermössen. Till exempel kan boplatser i form av hålträd eller födosöksområden som insektsrika lövmiljöer avverkas där vindkraftverken ska ställas upp eller där servicevägar och ledningsgator anläggs. 4.5 Fladdermöss rör sig över stora områden Storleken på det område fladdermöss rör sig över under reproduktionstiden varierar mellan olika arter och hur landskapet ser ut (de Jong, 1995). Vissa arter som till exempel stor fladdermus kan ofta flyga betydligt längre än 10 km från boplatsen varje natt, medan långörad fladdermus ofta bara rör sig några hundra meter från boplatsen. Den långörade fladdermusen är inte anpassad till att flyga långa sträckor eftersom den är en långsam flygare. Istället är den bra på att fånga föda i trånga utrymmen och direkt från substrat. De flesta arterna rör sig dock över stora områden och ofta mer än tre kilometer från boplatsen (Dietz m.fl. 2009). Variationen är alltså stor mellan arter, men kan även vara stor inom en och samma art (till och med inom samma koloni). Vid bedömningar av fladdermuspåverkan av vindkraftsetableringar behöver man således beakta förekomster och livsmiljöer för fladdermöss över ett betydligt större område än just platserna där vindkraftverken är tänkta att placeras. 4.6 Påverkan på populationsnivå Det har gjorts försök att uppskatta vilken risk vindkraftsutbyggnad medför på populationsnivå i Sverige (Rydell m.fl. 2011). Man konstaterar att det troligen finns en risk att i synnerhet högriskarternas populationer påverkas. Övriga arter bör inte påverkas påtagligt så länge deras livsmiljöer inte försämras märkbart. Ett skäl till att fladdermuspopulationer skulle kunna drabbas förhållandevis hårt är att fladdermöss har en långsam reproduktion (en hona föder 1-2 ungar per år) och kan teoretiskt vara sårbara även för ganska obetydlig tilläggsmortalitet (Eriksson 2009). Man konstaterar emellertid också att osäkerheten är väldigt stor beroende på kunskapsbrist om framförallt konsekvenserna av vindkraft i barrskogsområden. 4.7 Åtgärder för att minska påverkan på fladdermusfaunan I områden aktuella för vindkraftsetablering som hyser en värdefull fladdermusfauna kan man vidta vissa åtgärder för att minska påverkan på fladdermusfaunan. Den första åtgärden man bör vidta är att försöka undvika att placera verk, vändplaner, vägar med mera vid värdefulla jaktområden, boplatser, parningsplatser, svärmningsplatser eller vid uttalade flyttstråk. Även efter vindkraftverkens uppförande finns åtgärder att vidta. Det faktum att fladdermöss främst förolyckas vid vindhastigheter under 4-8 m/s gör att avstängning av verk under denna vindhastighet nattetid minskar olycksrisken drastiskt. Ofta har det räckt att stänga av vindkraftverken under hösten (ca 15 aug-10 okt) då de allra flesta olyckorna sker (Rydell m.fl. 2011). Det kan dock vid riklig förekomst av högriskarter vara aktuellt att stänga av verk under en längre period. Även avstängning under våren kan bli aktuellt på vid så kallade nyckelbiotoper för fladdermöss, det vill säga miljöer som har god tillgång på insekter under våren. Det kan då ofta handla om grunda vegetationsrika sjöar från vilka det kläcker rikligt med insekter under en den tid på året då fladdermössen behöver äta upp sig och tillgången på föda är bristfällig i landskapet i stort. För att anpassa avstängningstiden till lokala förhållanden bör avstängning av verk kombineras med ett kontrollprogram. 5

Tabell 1: Förteckning över Sveriges fladdermöss och deras status på rödlistan, i EU-direktiv (bilaga 2 i habitatdirektivet) och i riskklassificering vid vindkraft, deras kända förekomst i Värmlands län samt arter funna vid Alster. Se bilaga 1 för förklaring till rödlistekategorierna. *Barbastell är möjligen en högriskart. Kunskapsläget om artens känslighet för vindkraft är ännu dåligt utredd. **Har ej skilts från mustaschfladdermus då dessa behöver fångas och detaljstuderas för att skiljas åt Art Rödlistad EU-direktiv Högriskart Värmlands län Funna arter vid Alster 2010 Barbastell Barbastella barbastellus EN * Bechsteins fladdermus Myotis bechsteinii CR Brandts fladdermus Myotis brandtii ** ** Dammfladdermus Myotis dasycneme EN Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus Fransfladdermus Myotis nattereri VU Grå långörad fladdermus Plecotus austriacus NE Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus Leislers fladdermus Nyctalus leisleri EN Långörad fladdermus Plecotus auritus Mustaschfladdermus Myotis mystacinus?** Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii Nymffladdermus Myotis alcathoe NE Pipistrell Pipistrellus pipistrellus CR Stor fladdermus Nyctalus noctula Större musöra Myotis myotis NE Sydfladdermus Eptesicus serotinus EN Trollfladdermus Pipistrellus nathusii Vattenfladdermus Myotis daubentonii SUMMA antal arter 7 4 10 10 6 (7?) 5. Riskbedömning och rekommendationer Riskbedömningen görs i första hand på regional skala och på nationell skala eftersom det är först när påverkan sker på dessa skalor som tillståndsprocessen väsentligt kan påverkas eftersom bevarandestatusen för fladdermöss då kan påverkas på ett inte försumbart sätt. Påverkan på enstaka bo-, vilo- eller övervintringsplatser kan också vara relevanta ur artskyddsförordningens perspektiv, men med tanke på att några sådana platser inte identifierats görs ingen fördjupning kring detta i riskbedömningen. Riskbedömningen delas upp efter påverkan på fysiska livsmiljön och påverkan genom ökad dödlighet. Dessutom kommenteras risksituationen ur ett landskapsperspektiv. I detta stycke görs även kommentarer om olika möjliga åtgärder. Bedömningen som gjordes 2010 om att utredningsområdet och dess närhet är för regionen måttligt rikt på fladdermöss. Det tydliga undantaget är hela den västra delen där den barrdominerade skogen möter odlingslandskapet längs Alstersälven. I det området är såväl art- som individrikedomen av 6

fladdermöss hög för att vara i Mellansverige. Kärnan av det rika området i väst går längs med Alstersälven och sträcker sig in i utredningsområdet västra del. 5.1 Påverkan på fysiska miljön I utredningsområdet och dess närhet finns inslag av äldre flerskiktad skog. Exempel på sådana områden är längs linje C (figur 3) på Galtaryggen och i utredningsområdets sydvästra hörn (delar av linje J). Visst värde för fladdermössen har även skogen längs våtmarkernas kanter då den utgör viktiga lövrika brynmiljöer för fladdermössen. Eftersom inte de art- och individrika delarna av utredningsområdet och dess närhet påverkas fysiskt av vindkraftsetablering bedöms den delen av fladdermusfaunan som kan påverkas vara för trivial för att det ska vara befogat att ställa krav på särskild hänsyn enkom för fladdermössens skull. Det kan dock vara befogat för bevarande av andra naturvärden och skogens ekologiska funktion på landskapsnivå. Hänsyn kan exempelvis innefatta flyttning av underhållsvägar, minimering av hydrologisk påverkan genom anläggning av fler eller större trummor och val av tidpunkt för åtgärder. Slutsatsen från rapporten 2010 är i sort sett intakt avseende påverkan på fysiska miljön. 5.2 Påverkan genom ökad dödlighet De arter som särskilt behöver beaktas vad gäller risker för ökad dödlighet är de så kallade högriskarterna (tabell 1). Av dessa är det främst stor fladdermus av de påträffade arterna som är aktuell att ta hänsyn till då den endast är vanlig lokalt i Värmlands län och en art som man kan förvänta sig påverkas på populationsnivå vid en storskalig utbyggnad av vindkraften (Rydell m.fl. 2011). Högriskarter som påträffades är vad gäller nordisk fladdermus och dvärgfladdermus inget att särskilt beakta vid en vindparksutbyggnad då dessa arter är vanliga i stora delar av landskapet och inte har några exceptionellt starka förekomster i området som studerats här. Stor fladdermus kan liksom de flesta andra högriskarter utan problem röra sig flera km för att exempelvis söka upp födorika områden under sommaren eller lämpliga svärmningsplatser under sensommaren/hösten. Då den planerade vindkraftsparken ligger ca 700 meter från det fladdermusrika området kring Alstersälven finns en risk att stor fladdermus och andra högriskarter uppsöker vindkraftsområdet och kan förolyckas där. Det är mycket svårt att säga hur många djur som riskera att förolyckas, men genom att vid behov stänga av verken vid låga vindhastigheter nattetid under sommaren och hösten kan olycksrisken minimeras till försumbar nivå. Med tanke på att området vid Alstersälven har potential att utgöra en så kallad nyckelbiotop för fladdermöss. Området kring Alster verkar sakna betydande övervintringsplatser för fladdermöss och det finns därmed inga skäl att vidare beakta möjliga övervintringsplatser i utredningsområdet och dess närhet. Rekommendationen är således att man genom avstängning av verk vid låga vindhastigheter minimerar risken för påverkan på fladdermusfaunan. Avstängning av verk bör kombineras med ett kontrollprogram för att försäkra sig om att påverkan är försumbar, men också för att undersöka om det går att lätta på kravet att hålla verken avstängda. Ett kontrollprogram bör pågå i minst tre år och utvärderas varje vinter. Kontrollprogrammet bör innefatta såväl studier av fladdermusaktiviteten vid verken som eftersök av döda fladdermöss under verken. Den exakta utformningen av avstängningsrutiner och kontrollprogram tas inte upp här då den kan se ut på många olika sätt. En möjlighet är exempelvis att stänga av endast vissa verk och i kontrollprogrammet jämföra fladdermusaktivitet och antalet dödade djur mellan vindkraftverk som stängts av med de som inte stängts av. Om det visar sig att de icke avstängda verken hyser en mycket hög fladdermusaktivitet eller orsakar flera dödad djur på kort tid bör även dessa verk stängas av. I stora drag har inte heller slutsatserna om risken för påverkan av fladdermusfaunan som gjordes 2010 ändrats. Behovet av att flytta verk kan dock strykas förutsatt att man stänger av verk vid behov och kontrollprogram införs. 7

Genom att kombinera avstängning av verk med ett kontrollprogram bedöms risken för påverkan på fladdermusfaunan vara försumbar och inga fler studier nödvändiga innan vindkraftverken tas i drift. F G E D B C A H M L I J K Figur 2. Sträckor som inventerades 2010 visas som röda linjer. I de fall olika sträckor hänger ihop är den ena visad som streckad för att markera var sträckorna delas. 8

5.3 Påverkan på landskapsnivå Vid bedömningen av risker behöver man väga in förekomster av andra närliggande vindkraftsetableringar för att undvika effekter på landskapsnivå, t.ex. barriäreffekter. Om en sådan risk kan misstänkas bör åtgärder eller åtminstone uppföljning (kontrollprogram) sättas in omedelbart. I denna studie har vindkraftverk i angränsande projekt (blå verk i figur 1) beaktats. Närheten till dessa verk föranleder ingen annan bedömning av riskerna än den som redogörs för ovan avseende de verk som ingår i föreliggande projekt (röda verk i figur 1). 6. Slutsatser - Förutsatt att vindkraftverk stängs av vid behov och ett kontrollprogram införs finns inga skäl att kräva ytterligare inventeringar innan vindkraftsparken kan tas i drift. - Eftersom endast triviala arter förväntas påverkas av förändringar i den fysiska miljön behöver inga verk flyttas eller strykas. God allmän naturhänsyn är dock att rekommendera. - Risken för att högriskarter, i synnerhet stor fladdermus kan komma att förolyckas i vindkraftparken i icke försumbara numerär behöver vidare beaktas. Detta kan lämpligen omhändertas genom att kombinera avstängning av verk med ett minst treårigt kontrollprogram. 9

Referenser Ahlén, I & de Jong, J. 1996. Upplands fladdermöss. Utbredning, täthet och populationsutveckling 1978-1995. Länsstyrelsens meddelandeserie 1996: 8. Länsstyrelsen I Uppsala län. Uppsala. Ahlén, I. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport 5546 Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, 22-27. Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19. Baerwald, E.F., D Amours, G.H., Klug, B.J. & Barclay, R.M.R. (2008) Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 18: 695-696. Barclay, R. M. R., E. F. Baerwald & J. C. Gruver 2007. Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height. Canadian Journal of Zoology 85, 381-387. de Jong, J. 1995. Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Acta Theriologica 40: 237-248. Dietz, C., von Helversen, O. & Nill, D. 2009. Bats of Britain, Europe and Northwest Africa. Eriksson. M O G. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2009:70. Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala Naturvårdsverket. 2012. Undersökningstyp: Artkartering av fladdermöss. Författare: Ingemar Ahlén. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J. och Green. M. 2011. Vindkraftverkens påverkan på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Naturvårdsverkets rapport 6467. Sundeberg. A. 2010. Undersökning av marktäcketyper och förekomster av fladdermusarterna Eptesicus Nilssonii, Myotis daubentonii, Myotis mystacinus/m. Brandtii och Plecotus auritus i Västernorrlands län. Självständigt arbete, 15 hp. Mittuniversitetet. 10

Bilaga 1. Rödlistekategorier RE Nationellt utdöd Regionally Extinct En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnet från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. CR Akut hotad Critically Endangered En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad Endangered En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar Vulnerable En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad Near Threatened En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. DD Kunskapsbrist Data Deficient En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. NE Ej bedömd Not Evaluated En art har inte bedömts enligt rödlistekriterierna. Ofta beror detta på att artens status i landet är oklar. 11

Sofia Gylje Blank Klerebo Bergsäter 2 564 91 Bankeryd Tel: +46(0)70-3112204 E-post: sofia@noctula.se