GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter



Relevanta dokument
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

Barnombudsmannen Box Stockholm Telefon:

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Strasbourg, 25 augusti 2002 ACFC/INF/OP/I(2003)006

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Förklaranderapport. 1. Inledning

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum Typ av publikation Kommittébetänkande.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

att få sin sak prövad

Omsorgsminister Osmo Soininvaara

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Världskrigen. Talmanus

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

Regeringens proposition 2009/10:232

Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen

Handikappolitiskt program för

1. Lag om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förbud mot kränkande behandling av barn och elever

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

Slutsatser avseende Sveriges kombinerade åttonde och nionde periodiska rapport*

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum Typ av publikation Förslag till regeringsproposition

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Rättelse/komplettering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Inrikesminister Ville Itälä

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen

EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015

CURE-projektet. Child victims in the Union Rights and Empowerment

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Behandlingen av rapporter som inkommit från de fördragsslutande staterna i enlighet med artikel 44 i konventionen

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Andra utvärderingsomgången. Överensstämmelserapport för Finland

Stockholm den 20 mars 2012

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B R 22. Ert datum

Unga lagöverträdare och barnkonventionen

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

Kommittédirektiv. Färre i häkte och minskad isolering. Dir. 2015:80. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

Regeringsformen 1 kap.

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PE v02-00

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

Internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering

ITF:s STYRELSE. London, oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad Vision

Transkript:

CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter FINLAND 1. Kommittén för mänskliga rättigheter granskade Finlands sjätte periodiska rapport (CCPR/C/FIN/6) vid sina 2987:e och 2988:e möten (CCPR/C/SR.2978 och 2979) den 12 juli 2013 och godkände följande slutsatser vid sitt 3003:e möte (CCPR/C/SR.3003) 12 juli 2013. A. Inledning 2. Kommittén noterar med tillfredsställelse att Finland har sänt in rapporten i tid och de uppgifter som där presenteras. Kommittén uttrycker sin uppskattning över tillfället att återuppta den konstruktiva dialogen med konventionsstatens delegation om de åtgärder staten har vidtagit under rapporteringsperioden för att genomföra konventionens bestämmelser. Kommittén är tacksam för de skriftliga svar konventionsstaten har lämnat på dess tilläggsfrågor (CCPR/C/FIN/Q/6/Add.1) kompletterade av delegationens muntliga svar. B. Positiva synpunkter 3. Kommittén noterar med tillfredsställelse följande legislativa och institutionella åtgärder som konventionsstaten har vidtagit: (i) Godkännande 2010 av lagen om främjande av integration (integrationslagen 1386/2010), (ii) Godkännande 2011 av lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (mottagningslagen 746/2011), (iii) Antagande 2012 av den första nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter, (iv) Ändringen av strafflagen (511/2011) som trädde i kraft i juni 2011, och (v) Ändringen av utlänningslagen som trädde i kraft i augusti 2010. 1

C. Huvudsakliga problemområden och rekommendationer 4. Kommittén beklagar att Finland håller kvar sina reservationer, i synnerhet med avseende på artikel 14 stycke 7 och artikel 20 stycke 1 i konventionen, vilka enligt kommitténs åsikt är ogrundade i ljuset av kommitténs tolkning av artiklarna i fråga (artikel 2). Konventionsstaten bör kontinuerligt se över sina reservationer i syfte att återkalla dem helt eller delvis. 5. Kommittén noterar att konventionsstaten har införlivat konventionen i sin nationella rättsordning, men är bekymrad över att det endast i några få rättsfall har hänvisats till bestämmelserna i konventionen i nationell domstol sedan granskningen av den föregående periodiska rapporten (artikel 2). Konventionsstaten bör vidta lämpliga åtgärder för att öka medvetenheten om konventionen hos domare, advokater och åklagare för att säkerställa att den nationella domstolen beaktar konventionsbestämmelserna. Den bör också i sin följande periodiska rapport ta med exempel på hur domstolarna har tillämpat konventionen. 6. Kommittén uppskattar den pågående reformen av likabehandlingslagstiftningen i konventionsstaten, men är fortsatt bekymrad över den sega könsrelaterade löneklyftan och uppsägningar av kvinnor på grund av graviditet eller förlossning (artiklarna 3 och 26). Konventionsstaten bör genom lagstiftning och politiska medel fortsätta med sina åtgärder och göra dem effektivare för att säkerställa faktisk jämlikhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Konventionsstaten bör klargöra huruvida det finns bestämmelser med stöd av vilka påföljder kan föreläggas när kvinnor sägs upp på grund av graviditet eller förlossning. 7. Kommittén noterar konventionsstatens ansträngningar för att bekämpa våld mot kvinnor, däribland programmet för att minska våld mot kvinnor 2010 2015, men är fortsatt bekymrad över uppgifterna om könsrelaterat våld, däribland våldtäkter, där offren ofta inte gör brottsanmälan och som myndigheterna till följd av det inte undersöker, åtalar eller bestraffar. Kommittén beklagar att tillgången till tjänster för att skydda kvinnor som blivit offer för våld, däribland skyddshem, är otillräcklig och bristfällig (artiklarna 3,7 och 26). Konventionsstaten bör göra större ansträngningar och vidta alla lämpliga åtgärder, däribland lagstiftningsreformer, för att förebygga och effektivt bekämpa alla former av våld mot kvinnor, i synnerhet sexuellt våld. Konventionsstaten bör säkerställa att det finns tillgång till tjänster, däribland tillräckligt många skyddshem, för att skydda kvinnor som har utsatts för våld och tjänsterna ska anvisas tillräckliga ekonomiska resurser. Konventionsstaten bör också upplysa samhället om hur allmänt det är med könsrelaterat våld, däribland familjevåld, och förbättra samordningen mellan de ansvariga för förebyggande och bestraffning av familjevåld i syfte att säkerställa att sådana handlingar undersöks, förövarna åtalas och, om de får en fällande dom, bestraffas med lämpliga påföljder. 2

8. Kommittén är oroad över att den gällande lagstiftningen i konventionsstaten för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet inte är täckande och att lagstiftningen därför inte lyckas skydda mot diskriminering på alla grunder som räknas upp i konventionen. Den är också bekymrad över rapporterna om diskriminerande handlingar på grund av sexuell läggning och könsidentitet (artiklarna 2 och 26). Konventionsstaten bör öka sina ansträngningar inom området för bekämpning och förebyggande av diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, bland annat genom att genomföra en bred lagstiftningsreform som garanterar jämlikt skydd mot diskriminering på alla grunder. 9. De uppgifter till trots som konventionsstaten har lämnat om åtgärder för att skydda offer för människohandel är kommittén fortsatt bekymrad över bristerna i konventionsstatens identifiering av kvinnliga offer för människohandel. Kommittén är särskilt bekymrad över fall där kvinnor har förts till konventionsstatens territorium i prostitutionssyfte men endast har identifierats som vittnen och inte också som offer för människohandel vilket lett till att de fråntagits möjligheten till lämpligt skydd och lämplig hjälp (artikel 8). Konventionsstaten bör fortsätta sina ansträngningar för att bekämpa människohandel och överväga ändringar i sin lagstiftning så att offer för människohandel, i synnerhet kvinnliga offer för sexuellt våld och sexuell exploatering, identifieras som sådana för att de ska få adekvat hjälp och skydd. Konventionsparten bör också genomföra kampanjer för att höja den allmänna medvetenheten, fortsätta utbilda polis och tjänstemän som har hand om migrationsfrågor samt stärka samarbetsmekanismerna med grannstaterna för att förebygga människohandel. 10. Kommittén upprepar sin oro över på att Finlands enda förvarsenhet för asylsökande och immigranter som vistas olagligt i landet, förläggningen i Krämertsskog, ofta är överfull och att många sådana människor, däribland barn som anländer utan föräldrar eller som har separerats från sina föräldrar, gravida kvinnor och personer med funktionsnedsättningar, placeras i polisens förvar för långa tider (artiklarna 9 och 10). Konventionsstaten bör alltid då det är möjligt utnyttja alternativ till tagande i förvar av asylsökande och immigranter som vistas olagligt i landet. Konventionsstaten bör också säkerställa att administrativt tagande i förvar när det gäller immigration är berättigat samt rimligt, nödvändigt och rätt dimensionerat i ljuset av de särskilda omständigheterna och att beslut om tagande i förvar regelbundet omvärderas och kan överklagas hos domstol i enlighet med kraven i artikel 9 i konventionen. Konventionsstaten bör anstränga sig mera för att förbättra levnadsförhållandena i förläggningen i Krämertsskog. 11. Kommittén uppskattar de tilläggsuppgifter konventionsstaten har lämnat, men är fortsatt bekymrad över tidsfristen inom vilken en för brott anhållen ska åtalas, vilket enligt konventionsstatens uppgifter inte är förrän det har förflutit minst 96 timmar. Kommittén är också bekymrad över uppgifterna enligt vilka en misstänkt inte alltid får tillfälle till rättslig hjälp från fasttagandets första stund, i synnerhet när det gäller dem som har gjort sig skyldiga till obetydliga förseelser. Kommittén beklagar att konventionsstaten inte har redogjort för platsen för hållande i förvar när det gäller förlängda förvarstider (artiklarna 9 och 14). 3

Konventionsstaten bör lämna denna information och i varje fall säkerställa att misstänkta åtalas inom 48 timmar från det första fasttagandet och flyttas bort från polisstationerna, om anhållningstiden förlängs. Konventionsstaten bör också säkerställa att alla misstänkta garanteras rätt till rättslig hjälp från fasttagandet oavsett brottets karaktär. 12. Kommittén noterar konventionsstatens ansträngningar för att sanera polisstationernas förvarsenheter och fängelserna, men är bekymrad över uppgifterna enligt vilka fängelserna fortfarande saknar lämplig sanitetsutrustning, däribland wc-utrymmen. Kommittén är också bekymrad över att utrymmesbristen fortgår i sju fängelser (artikel 10). Konventionsstaten bör vidta effektiva åtgärder mot utrymmesbristen i fängelserna och säkerställa att det i alla fängelser finns sanitetsutrymmen att tillgå i enlighet med artikel 10 i konventionen och reglerna om minimistandarder för behandlingen av fångar (1955). 13. Kommittén uppmärksammar kutymen i konventionsstaten, enligt vilken den beaktar barnets intresse i främsta hand när ungdomar placeras i förvarsenheter, men är fortsatt oroad över att ungdomar inte hålls i sär från vuxna fångar. Trots sin reservation med avseende på artikel 10 stycke 2 b och 3, bör konventionsstaten säkerställa att ungdomar i regel hålls i sär från vuxna fångar under fångenskapen och att de på lämpligt sätt skyddas mot våld och sexuella övergrepp. 14. Kommittén noterar med tillfredsställelse de lagändringar som tillåter civiltjänst vid mobilisering och allvarliga störningar och att totalvägrare kan beviljas befrielse från ovillkorligt fängelse, men upprepar sin oro över att civiltjänsten är nästan två gånger längre än värnpliktstjänstgöringen och att preferensbehandlingen som Jehovas vittnen beviljas inte har utvidgats till att omfatta andra grupper av vapenvägrare (artikel 18). Konventionsstaten bör fullt ut erkänna rätten att vägra vapen och säkerställa att längden och karaktären på den alternativa tjänstgöringen inte är straffande till sin natur. Konventionsstaten bör också utvidga preferensbehandlingen som Jehovas vittnen beviljar till att omfatta andra vapenvägrargrupper. 15. Kommittén är oroad över det försnabbade asylförfarandet som inrättats med stöd av utlänningslagen och som lämnar en extremt kort tidsfrist för grundlig behandling av asylansökningar och för den sökande att förbereda sig ordentligt. Kommittén är också oroad över att besvär i det försnabbade asylförfarandet inte har en automatiskt uppskjutande effekt (artiklarna 2 och 7). Konventionsstaten bör säkerställa att alla som är i behov av skydd får lämplig och rättvis behandling i alla asylförfaranden och besvär i det försnabbade asylförfarandet uppskjutande effekt. 16. Kommittén noterar att konventionsstaten har förbundit sig att ratificera ILOkonvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk och att den i augusti 2012 har tillsatt en arbetsgrupp i syfte att stärka samernas rätt att delta i beslut om mark- och vattenanvändning, men är fortsatt oroad över att samerna saknar deltagar- och beslutsrätt i ärenden av grundläggande betydelse för deras kultur och levnadssätt, däribland i frågor som gäller rät- 4

ten till mark och naturresurser. Kommittén noterar också att myndigheternas förståelse och kompromissvilja när det gäller samernas levnadssätt kan vara otillräcklig och att juridisk klarhet saknas beträffande markanvändningen på områden som traditionellt bebos av samer (artiklarna 1, 26 och 27). Konventionsstaten bör främja samernas rättigheter genom att stärka beslutanderätten för samernas representativa institutioner, såsom Sametinget. Konventionsstaten bör öka sina ansträngningar att ändra lagstiftningen för att fullt ut trygga samernas rättigheter inom deras traditionella områden genom att säkerställa samegemenskapernas rätt till fri och informerad delaktighet på förhand i politiska processer och utvecklingsprojekt som berör dem. Konventionsstaten bör ytterligare vidta lämpliga åtgärder för att i mån av möjlighet säkerställa alla samiska barns rätt till undervisning på sitt eget språk inom konventionsstatens territorium. 17. Kommittén noterar med tillfredsställelse konventionsstatens ansträngningar för att eliminera diskrimineringen av den romska befolkningen, däribland den pågående reformen av den finska likabehandlingslagstiftningen, men upprepar sin oro över att romerna fortsatt möter faktisk diskriminering och social exkludering när det gäller boende, utbildning och arbetslivet. Kommittén är särskilt bekymrad över de ständiga rapporterna om att romska barn överförs i specialklasser (artiklarna 26 och 27). Konventionsstaten bör vidta aktiva åtgärder, däribland bättre lagstiftning, för att förebygga diskriminering av romer, särskilt vad gäller deras tillträde till utbildning och tillgång till bostad och arbete, och anvisa extra medel för att genomföra alla planer för eliminering av hinder för att romerna i praktiken ska komma i åtnjutande av sina rättigheter enligt konventionen. Konventionsstaten bör vidta omedelbara åtgärder för att eliminera segregeringen av romska barn i utbildningssystemet genom att säkerställa att placeringen av barnen i skolor sker på individuella grunder utan att den etniska grupp barnet tillhör inverkar. 18. Konventionsstaten bör ge konventionen, dess två fakultativa protokoll, den sjätte periodiska rapporten, de skriftliga svaren på kommitténs tilläggsfrågor och dessa slutsatser bred spridning i syfte att öka medvetenheten bland rättsliga, legislativa och administrativa myndigheter, det civila samhället och frivilligorganisationerna i landet samt den breda allmänheten. Kommittén föreslår ytterligare att rapporten och slutsatserna översätts till konventionsstatens officiella språk. Kommittén ber konventionsstaten också konsultera det civila samhället och frivilligorganisationerna på bred front i beredningen av den sjunde periodiska rapporten. 19. Enligt regel 71 stycke 5 i kommitténs arbetsordning bör konventionsstaten inom ett år lämna relevant information om genomförandet av kommitténs rekommendationer i punkterna 10, 11 och 16 ovan. 20. Kommittén ber att konventionsstaten i sin följande rapport, med tidsfristen den 26 juli 2019, lämnar detaljerad och aktuell information med avseende på alla kommitténs rekommendationer samt konventionen som helhet. = = = 5