Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se
Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning Statistics Sweden 27 Producent SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete 71 89 Örebro 19-17 6 För rapporten svarar: Anders Karlsson 19-17 63 7 Tidigare utkomna publikationer från Avdelningen för Befolkning och välfärd: 26:1 Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan 27:1 Sambandet mellan utbildning och yrke 27:2 Vuxnas deltagande i utbildning 27:3 Kvinnor och män i välfärdsstatistiken några exempel Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 27.12
Innehållsförteckning Definitioner och begrepp...2 Enkätundersökningen...3 Gymnasiestudierna och orsaker till avbrott...3 Tiden efter gymnasiestudierna...5 Situationen i april 27...5 Planer för framtiden...7 Registerstudien...8 Jämförelser mellan dem som fullföljt och dem som inte fullföljt en gymnasieutbildning...9 Deltagande i studier åren 21 25...9 Inkomst av arbete åren 21 25...1 Inkomst av arbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder åren 21 25...11 Andra inkomster åren 21 25...11 Status och etableringsgrad år 25...12
Definitioner och begrepp Nybörjare i gymnasieskolan är en person som är elev i årskurs 1 i gymnasieskolan en viss hösttermin och som inte fanns i årskurs 1 något av de närmast föregående läsåren. Fullföljd (slutförd) gymnasieutbildning innebär att en person erhållit slutbetyg eller motsvarande (omdöme) från gymnasieskolan. Hit räknas inte den som fått ett samlat betygsdokument. Utländsk bakgrund innebär att en person själv är född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Till studieförberedande gymnasieprogram räknas estetiska, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen, utbildningar inom specialutformade program som är närliggande dessa program samt International Baccalaureate. Till yrkesförberedande gymnasieprogram räknas övriga nationella program samt utbildningar inom specialutformade program som är närliggande dessa program. Som arbetslös räknas en person som inte har något arbete men vill arbeta, kan arbeta och aktivt söker arbete. Etableringsgrad Etableringsgraden är ett mått som används för att mäta ställningen på arbetsmarknaden. Först räknas en persons status ut. Den är årsbaserad och klassificeras i 8 olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, såsom inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret vid SCB och Arbetsmarknadsstyrelsens sökanderegister. Kategorierna är följande: Högskolestuderande Registrerad på högskolans grundutbildning vår- eller höstterminen och erhållit någon form av studieersättning aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studerande Erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Värnpliktig Erhållit värnpliktsersättning under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller studerande. Etablerad på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 142 1 kronor (år 25), sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 12 2 kronor och upp till 142 1 kronor (år 25). Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 142 1 kronor (år 25) och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller inte klassificerats som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till 12 2 kronor (år 25). Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 12 2 kronor (år 25) samt under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbets - marknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Utanför arbetsmarknaden Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Ej i populationen Har inte påträffats vid matchning mot aktuella register. Etableringsgraden är kvoten (i procent) mellan antalet etablerade och summan av antalet etablerade, osäker ställning, svag ställning och utanför arbetsmarknaden. En fördel med måttet är att det möjliggör jämförelser av etablering mellan grupper med varierande andelar i verksamheter som studier och värnpliktstjänstgöring, eftersom dessa inte tas med vid beräkningen. Registerstudien Registerstudien över nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2 har gjorts med data från olika register över utbildning samt det så kallade LISA-registret (longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) vid SCB. Uppgifter har tagits fram för åren 21 till 25, det senaste år som går att redovisa för samtliga register. 2
Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning Under de senaste åren har andelen elever som fullföljt gymnasieskolan inom fem år legat mellan 74 och 77 procent. Det innebär att en fjärdedel eller i runda tal 25 elever för varje årgång lämnar gymnasieskolan utan att erhålla ett slutbetyg. Att så många inte slutför sin utbildning har bland annat lett till att regeringen i februari 27 beslutade att tillsätta en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till den framtida strukturen av gymnasieskolans studievägar. Detta Temablad presenterar resultat från en studie som SCB genomförde under år 27 bland dem som var nybörjare i gymnasieskolan höstterminen 2 och som inte fullföljt en gymnasieutbildning. Första delen av studien bestod av en enkätundersökning. I den andra delen har vi med hjälp av uppgifter från register gjort jämförelser mellan dem som fullföljt och dem som inte fullföljt gymnasieskolan. Enkätundersökningen Enkätundersökningen bland nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt studierna genomfördes under april augusti 27. Valet av nybörjartidpunkten, mer än sex år bakåt i tiden, gjorde att perioden till undersökningstillfället var tillräckligt lång för att kunna följa upp hur det gått för personerna efter de avbrutna studierna. Ett annat syfte med undersökningen var att finna orsaker till att gymnasiestudierna inte fullföljts och betydelsen av eventuella stödinsatser. Hela gruppen omfattade drygt 22 2 personer. Undersökningen gjordes med hjälp av postenkäter och telefonintervjuer till 2 5 utvalda av dessa. Försiktighet vid tolkning av resultaten Svarsfrekvensen i undersökningen var 51 procent. Eftersom bortfallet uppgick till nästan hälften av de utvalda måste tolkningen av resultaten ske med en viss försiktighet. Gymnasiestudierna och orsaker till avbrott Sjukdom orsak till vart åttonde avhopp från gymnasieskolan För en tredjedel av kvinnorna och hälften av männen som hoppade av gymnasieskolan var studietrötthet det främsta skälet till att de inte slutförde studierna. Var sjätte kvinna och var tionde man angav att huvudorsaken var att de varit fysiskt eller psykiskt sjuka under en längre tid och kommit efter med studierna. Andra vanliga skäl till avbrott, om än inte alltid det främsta skälet, var otrivsel i klassen/skolan eller att utbildningen hade fel inriktning. Kvinnorna avbröt studierna i större utsträckning än männen för att de behövde men inte fick något stöd i skolarbetet. Bland männen var det vanligare än bland kvinnorna att de hoppade av för att studierna var för teoretiska eller att de fick ett arbete. Det var vanligare att elever med utländsk än svensk bakgrund avbröt studierna för att utbildningen hade fel inriktning. Av dem som börjat på ett studieförberedande program avbröt var femte studierna för att de varit fysiskt eller psykiskt sjuka, vilket var en dubbelt så hög andel som bland övriga program. Var tionde som börjat på ett yrkesförberedande program hoppade av för att studierna var för svåra, bland övriga program låg denna andel på omkring 5 procent. De som börjat på ett individuellt program hade i större omfattning än för övriga program hoppat av för att de behövde men inte fick något stöd i skolarbetet. Att studierna var för svåra var huvudskälet till att inte slutföra gymnasieskolan för omkring 1 procent som hoppade av i årskurs 3, medan detta skäl var ovanligt när avhoppet skedde i tidigare årskurser. Kvinnor och män hade uteblivit från undervisningen i samma utsträckning Hälften av dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade uteblivit från undervisningen i vissa ämnen och 2 procent hade uteblivit i alla eller nästan alla ämnena innan de hoppade av. Skillnaderna mellan könen var obetydliga. Nästan 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen hade uppnått mindre än 75 gymnasiepoäng. Ett fullständigt nationellt program omfattar 2 5 gymnasiepoäng. 3
Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter orsaker till studieavbrott Anledning Huvudsaklig orsak När flera orsaker har angetts Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Trött på att studera 32 49 41 5 62 57 Fysiskt eller psykiskt sjuk en längre tid 17 9 13 18 1 14 Utbildningen hade fel inriktning 1 9 9 19 15 17 Studierna var för svåra 7 7 7 11 1 11 Trivdes inte i klassen/skolan 6 5 6 2 12 15 Fick ett arbete 3 8 5 1 11 1 Behövde men fick inget stöd i skolarbetet 6 3 4 14 7 1 Studierna var för teoretiska 3 2 5 6 6 Studietakten var för hög 3 1 2 7 2 4 För att läsa kurs(er) i komvux istället (konkurrensuppläsning) 2 1 1 3 1 2 Annan orsak 14 7 1 16 9 12 Samtliga 1 1 1 * * * * Summan blir mer än 1 procent eftersom flera orsaker kan ha angetts. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter antal uppnådda gymnasiepoäng 6 5 4 3 2 1 749 poäng 75 1 499 poäng 1 5 2 249 poäng 2 25 poäng Nästan hälften hade inte pratat med någon vuxen innan de bestämde sig för att hoppa av 4 procent av kvinnorna och hälften av männen hade inte haft något samtal med någon vuxen innan de bestämde sig för att hoppa av gymnasiestudierna. 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen hade pratat med föräldrar/släktingar. Var fjärde kvinna och man hade pratat med lärare på skolan, medan var femte pratat med studieoch yrkesvägledare. Män Mer stöd av lärare eller annan skolpersonal Kvinnor kunde ha fått 4 procent att fullfölja studierna Omkring 15 procent av både kvinnorna och männen som avbrutit studierna hade deltagit i stödundervisning i gymnasieskolan. En stor majoritet, 85 procent, hade därmed inte gjort det. Mer stöd av lärare eller annan skolpersonal kunde ha fått nästan hälften av kvinnorna och var tredje man att fullfölja studierna. Byte av gymnasieprogram, om det varit möjligt, kunde ha fått var tredje avhoppad kvinna och man att fullfölja gymnasiestudierna. Byte av klass eller skola kunde ha fått var femte att slutföra studierna, kvinnor i något högre utsträckning än män. Mer praktik i utbildningen kunde, oavsett kön, ha fått nästan 4 procent att fullfölja studierna. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter omständigheter som kunde ha fått dem att fullfölja studierna Omständighet som kunde ha Kvinnor Män fått personerna att fullfölja Ja, absolut/ Nej, troligen Vet inte/ Ja, absolut/ Nej, troligen Vet inte/ studierna kanske inte/inte alls ej svar kanske inte/inte alls ej svar Byte av gymnasieprogram 32 5 18 35 54 11 Byte av klass eller skola 24 58 18 19 69 12 Mer stöd av lärare eller annan skolpersonal 44 43 13 33 58 1 Mer praktik i utbildningen 37 46 16 38 51 11 4
Över hälften ångrade att de inte fullföljde gymnasieskolan Omkring 55 procent, en något större andel kvinnor än män, av dem som inte fullföljt gymnasieskolan ångrade detta om de såg till sin situation i dagsläget. Bland personer med utländsk bakgrund ångrade 2 av 3 sitt avbrott. Tiden efter gymnasiestudierna Var tionde kvinna hade ett slutbetyg för gymnasiestudier från komvux eller folkhögskola Drygt 1 procent av kvinnorna och omkring 5 procent av männen som inte fullföljt gymnasieskolan hade fått ett slutbetyg för gymnasiestudier genom att läsa i komvux eller folkhögskola. Var femte hade ett arbete redan när de avbröt gymnasiestudierna Drygt 7 procent av kvinnorna och 8 procent av männen som avbrutit gymnasiestudierna hade haft ett arbete som varat 6 månader eller längre sedan de slutade i gymnasieskolan. 3 av 1 av dem som haft ett arbete hade, oavsett kön, ett arbete redan när de slutade i skolan. Inom 6 månader hade 7 av 1 fått ett arbete. För var femte tog det mer än 12 månader. 4 procent av dem som avbrutit gymnasiestudierna hade blivit erbjudna ett svartjobb sedan de slutade i skolan. Kvinnor och män hade fått ett sådant erbjudande i ungefär lika stor omfattning. Av dem som hoppade av i årskurs 1 hade 15 procent varit arbetslösa i mer än 3 år 75 procent av kvinnorna och omkring 7 procent av männen hade varit arbetslösa någon gång sedan de hoppade av. Bland dem som varit arbetslösa hade drygt 4 procent varit det i högst 6 månader. Kvinnorna hade varit långtidsarbetslösa i större utsträckning än männen. Av dem som hoppade av i årskurs 1 hade 15 procent varit arbetslösa i mer än 3 år, jämfört med omkring 2 procent av dem som avbröt studierna i årskurs 3. Drygt hälften hade varit arbetslösa under minst en sammanhängande period längre än 3 månader, kvinnor och män i ungefär samma omfattning. Däremot hade kvinnorna i högre grad än männen varit arbetslösa under minst 3 sådana längre perioder. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter arbetslöshetstid sedan de slutade i gymnasieskolan 4 3 2 1 Inte varit arbetslös 1 mån. 2 6 mån. 7 12 mån. 13 24 mån. 25 36 Mer än mån. 36 mån. Nästan 3 procent hade deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Drygt 3 procent av kvinnorna och 25 procent av männen hade deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder sedan de avbröt gymnasieskolan. Arbetspraktik var vanligast, sådan hade 6 av 1 av både kvinnorna och männen haft. Var fjärde hade deltagit i arbetsmarknadsutbildning. Anställning med löne bidrag/anställningsstöd var vanligare bland männen än kvinnorna, medan det omvända gällde för aktivitet inom aktivitetsgarantin. Situationen i april 27 Hälften av kvinnorna och nästan 7 procent av männen hade arbete som huvudsysselsättning i april 27 Hälften av kvinnorna och nästan 7 procent av männen bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade arbete som huvudsaklig verksamhet vid undersökningstillfället i april 27. Var femte kvinna och en något lägre andel män deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller var arbetslösa/arbetssökande. Studier var huvudsysselsättning för nästan 2 procent av kvinnorna och drygt 1 procent av männen. Var tionde kvinna var föräldraledig. Nästan 3 procent av dem som börjat på ett individuellt program och sedan hoppat av deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller var arbetslösa/arbetssökande. Bland övriga program låg denna andel omkring 15 procent. Män Kvinnor 5
Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter huvudsaklig verksamhet i april 27 Huvudsaklig verksamhet Kvinnor Män Totalt Arbetade 49 68 6 Deltog i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 4 5 5 Arbetslös/arbetssökande 15 12 13 Studerade på komvux 6 4 4 Studerade på folkhögskola 3 2 2 Studerade på annan utbildning 9 6 7 Föräldraledig 9 4 Långtidssjukskriven/sjukpension 4 2 2 Annat 1 2 2 Samtliga 1 1 1 Kvinnor och män arbetade inom traditionella branscher Drygt 6 procent av kvinnorna och nästan 75 procent av männen och hade ett arbete under april 27. Med detta avses allt arbete, oavsett om det var huvudsaklig sysselsättning eller inte. Kvinnorna arbetade oftast inom varuhandel, sociala tjänster (gruppboende, äldrevård, fritidshem med mera), hälso- och sjukvård eller hotelloch restaurangverksamhet. Männen arbetade främst inom tillverkningsindustri, byggverksamhet och varuhandel. Tidsbegränsat vanligare än fast arbete bland kvinnorna Bland de arbetande männen hade 7 procent ett fast arbete eller var egna företagare och 3 procent ett tidsbegränsat arbete (vikariat, provanställning med mera). Bland kvinnorna var det en något högre andel som hade ett tidsbegränsat än fast arbete. Hälften av kvinnorna och 85 procent av männen arbetade heltid. Hälften av kvinnorna som arbetade 2 34 timmar skulle ha velat arbeta fler timmar, och 7 procent av kvinnorna som arbetade mindre än 2 timmar skulle ha velat arbeta fler timmar. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna och arbetade i april 27 efter fast eller tidsbegränsat arbete 8 7 6 5 4 3 2 1 Fast arbete/egen företagare Tidsbegränsat arbete 7 av 1 arbetade i ett yrke de ville fortsätta med Uppfattningen om arbetet i april 27 skilde sig åt en del mellan könen. Totalt sett tyckte 7 av 1 att arbetet var i ett yrke de ville fortsätta med. Männen hade denna uppfattning i större utsträckning än kvinnorna. Kvinnorna hade i högre grad än männen det nuvarande arbetet i avvaktan på ett annat arbete eller att de skulle komma in på någon utbildning. Kvinnorna hade också i större omfattning än männen ett arbete med obekväma arbetstider. Män Kvin Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna och arbetade i april 27 efter uppfattning om arbetet Kvinnor Män Stämmer helt/ Stämmer ganska Stämmer helt/ Stämmer ganska ganska bra dåligt/inte alls ganska bra dåligt/inte alls Ett arbete i ett yrke som de vill fortsätta med 64 36 76 24 Ett arbete de har tills de får ett annat arbete 56 44 45 55 Ett arbete de har tills de kommer in på någon utbildning 35 65 21 79 Ett arbete med obekväma arbetstider (kvällar och helger) 64 36 48 52 Ett arbete som ger bra praktik eller meriter inför ett framtida arbete 81 19 87 13 6
Både kvinnor och män tyckte i hög grad att arbetet gav bra praktik eller meriter inför ett framtida arbete. 4 procent av dem som börjat på ett individuellt program hade svårt att få ett arbete 55 procent av kvinnorna och 45 procent av männen tyckte att de hade ganska eller mycket svårt att få ett arbete som de ville ha. Drygt 3 procent av kvinnorna och omkring 2 procent av männen tyckte att de hade ganska eller mycket svårt att överhuvudtaget få ett arbete. Bland personer som börjat på ett individuellt program var det 4 procent som tyckte så. Planer för framtiden Var fjärde kvinna hade planer på högskolestudier 6 procent av kvinnorna och ungefär 65 procent av männen som inte fullföljt gymnasieskolan planerade att under de närmaste två åren arbeta på hemorten eller i närheten av denna. 1 procent av kvinnorna och närmare 2 procent av männen planerade att arbeta någon annanstans i Sverige. Var tionde kvinna och man hade planer på att arbeta utomlands. Närmare 3 procent av kvinnorna och drygt 1 procent av männen hade planer på att läsa i komvux och/eller folkhögskola. Nästan var tionde, oavsett kön, hade planer på att läsa en kvalificerad yrkesutbildning. Var fjärde kvinna och var sjunde man hade planer på högskolestudier. Detta kan tyckas vara en hög andel med tanke på att inte ens hälften så många i dagsläget har en slutförd gymnasieutbildning genom komvux eller folkhögskola. Omkring 5 procent av både kvinnorna och männen svarade att de inte hade några planer just nu för de närmaste två åren. 7 av 1 var optimistiska inför framtiden Omkring 7 procent av dem som inte fullföljt gymnasieskolan var ganska eller mycket optimistiska inför framtiden för egen del, kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Mindre än 1 procent var ganska eller mycket pessimistiska. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter syn på framtiden för egen del 6 5 4 3 2 1 Mycket optimistisk Ganska optimistisk Varken optimistisk eller pessimistisk Ganska pessimistisk Mycket pessimistisk Män Kvinnor 7
Registerstudien Grundskolebetyget hade stor betydelse för hur man lyckats i gymnasieskolan Av de 99 3 nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2 hade 76 procent fullföljt en utbildning senast våren 26. Av dem som hade ett betygsmeritvärde på mer än 24 poäng från grundskolans årskurs 9 hade 96 procent fullföljt en gymnasieutbildning. Bland dem som hade ett meritvärde på 8 poäng eller lägre var andelen 16 procent. Kvinnorna hade i högre grad än männen, 79 mot 74 procent, slutfört gymnasieskolan. Elever med utländsk bakgrund hade i mindre omfattning än elever med svensk bakgrund, 65 mot 78 procent, fullföljt gymnasiestudierna. Bland männen med utländsk bakgrund var andelen 6 procent. Graden av fullföljande varierade mellan de olika gymnasieprogrammen. Högst andelar med en fullföljd utbildning fanns bland dem som börjat på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen, 9 respektive 85 procent. Motsvarande andelar för industri- och fordonsprogrammen var 69 respektive 71 procent. Överlag hade de studieförberedande programmen en högre andel elever som fullföljt gymnasiestudierna än de yrkesförberedande programmen. När det gällde fordonsprogrammet hade 59 procent av kvinnorna och 71 procent av männen slutfört gymnasieskolan. För de flesta nationella programmen var det dock vanligare att kvinnorna än männen fullföljt studierna. Ett av målen för det individuella programmet är att stimulera till vidare studier på ett nationellt program, vilket innebär att fyra års studietid är fullt rimlig. Men även efter sex år hade endast 26 procent fullföljt en gymnasieutbildning. Flest avbrott i årskurs 3 Bland dem som inte fullföljt en utbildning hade 26 procent hoppat av i årskurs 1, 17 procent i årskurs 2 och 57 procent i årskurs 3. Kvinnorna hade avbrutit studierna tidigare än männen, 28 mot 24 procent i årskurs 1. Elever med utländsk bakgrund hade en större andel avbrott i årskurs 1 än dem med svensk bakgrund, 31 mot 24 procent. Elever som börjat på ett individuellt program hade avbrutit studierna tidigare än nybörjarna på studieförberedande och yrkesförberedande program. 54 procent av det individuella programmets avhopp skedde redan i årskurs 1. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter årskurs för avbrott 1 8 6 4 2 Studieförb pgm Yrkesförb pgm Årskurs 1 Individuella pgm Årskurs 2 Årskurs 3 Ind Yrke Stu Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter omfattning av fullföljda gymnasiestudier Fullföljt studierna Kvinnor Män Totalt Bakgrund Svensk bakgrund 81 76 78 Utländsk bakgrund 7 6 65 Program Studieförberedande program 88 83 86 Yrkesförberedande program 77 75 76 Individuella program 26 26 26 Meritvärde årskurs 9-betyg, 8, poäng 14 16 16 8,1 16, poäng 44 46 46 16,1 24, poäng 82 81 81 24,1 32, poäng 96 96 96 Samtliga 79 74 76 8
Jämförelser mellan dem som fullföljt och dem som inte fullföljt gymnasieskolan Deltagande i studier åren 21 25 Personer med utländsk bakgrund läste i högre grad i komvux och högskolan än dem med svensk bakgrund Bland nybörjarna hösten 2 som fullföljt gymnasieskolan hade 61 procent åtminstone vid något tillfälle studerat inom andra skolformer under perioden 21 25. Bland dem som inte slutfört gymnasiestudierna var andelen 44 procent. Skillnaden var störst beträffande högskolestudier. 42 procent av dem som fullföljt och 4 procent av dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade läst på högskola eller universitet. De som inte fått ett slutbetyg i gymnasieskolan men ändå läst i högskolan kan ha läst in behörigheten för högskolestudier i komvux eller folkhögskola. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter studier i andra skolformer åtminstone vid något tillfälle åren 21 25 Kvinnor Män Totalt Komvux Fullföljt gymnasieskolan 29 21 25 Ej fullföljt gymnasieskolan 43 3 36 Samtliga 32 23 28 Folkhögskolan Fullföljt gymnasieskolan 7 3 5 Ej fullföljt gymnasieskolan 13 8 1 Samtliga 8 4 6 Kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildningar Fullföljt gymnasieskolan 4 4 4 Ej fullföljt gymnasieskolan 2 1 1 Samtliga 4 3 4 Studier i komvux och folkhögskola (långa kurser, 15 dagar eller längre), var vanligast bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan. 36 procent hade läst i komvux och 1 procent bedrivit folkhögskolestudier. En anledning till studierna var, som framgår av bland annat enkätstudien, att få ett slutbetyg för gymnasiestudier. Av dem som fullföljt gymnasieskolan hade 25 procent studerat i komvux och 5 procent i folkhögskolan. Kvinnor hade studerat i större omfattning än männen i både högskolan, komvux och folkhögskolan. Detta gällde både bland dem som fullföljt och dem som inte fullföljt gymnasieskolan. Bland dem som inte fullföljt gymnasiestudierna hade personer med utländsk bakgrund i större utsträckning läst i komvux och högskolan än dem med svensk bakgrund. Detta gällde även bland dem som fullföljt gymnasieskolan. Var fjärde som inte fullföljt gymnasieskolan läste i komvux år 25 26 procent av gymnasienybörjarna hösten 2 som inte fullföljt studierna studerade år 25 i komvux. Bland dem som slutfört gymnasieskolan var det samma år 14 procent. Under alla enskilda år 21 25 var det vanligare bland kvinnor än män att studera i komvux. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter studier i komvux åren 21 25 35 Fullföljt kvinnor 3 Fullföljt män 25 Ej fullföljt kvinnor 2 Ej fullföljt män Ej fullföl Ej fullföl Fullföljt Fullföljt Högskolan Fullföljt gymnasieskolan 46 38 42 Ej fullföljt gymnasieskolan 4 3 4 Samtliga 38 29 33 15 1 5 Totalt Fullföljt gymnasieskolan 68 54 61 Ej fullföljt gymnasieskolan 53 37 44 21 22 23 24 25 Samtliga 64 5 57 9
6 procent som inte fullföljt gymnasie skolan läste i folkhögskolan år 25 6 procent av gymnasienybörjarna hösten 2 som inte fullföljt studierna läste år 25 i folkhögskolan. Bland dem som slutfört gymnasieskolan var det samma år knappt 4 procent. Liksom i komvux var det under alla åren 21 25 vanligare bland kvinnor än män att studera i folkhögskolan. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter studier i folkhögskola åren 21 25 8 7 Fullföljt kvinnor Fullföljt män 6 Ej fullföljt kvinnor 5 Ej fullföljt män 4 3 2 1 21 22 23 24 25 Inkomst av arbete åren 21 25 Inkomst av arbete vanligare bland dem som fullföljt än bland dem som inte fullföljt studierna Inkomst av arbete omfattar kontant bruttolön för förvärvsarbetande och inkomst av aktiv näringsverksamhet (egen rörelse/jordbruk). För gymnasienybörjarna hösten 2 var det under alla enskilda år 21 25 en större andel som haft åtminstone någon inkomst av arbete bland dem som fullföljt gymnasieskolan än bland dem som inte gjort det. Från och med år 24 var andelen som hade en inkomst på minst 1 kr större bland dem som fullföljt Ej gymnasiestudierna män än bland dem som inte Ej fullföljt gjort kvdet. Detta trots att högskolestudier var ett alternativ till arbete för många i den förra gruppen. Fullföljt År män 25 hade 9 procent bland dem som fullföljt Fullföljt gymnasiestudierna kv inkomst av arbete. 4 procent hade en inkomst på minst 1 kronor. Motsvarande andelar för dem som inte slutfört gymnasieskolan var 72 respektive 32 procent. Bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade kvinnor i högre grad än män haft inkomst av arbete under de enskilda åren 21 24. År 25 hade kvinnor och män inkomst av arbete i ungefär lika stor utsträckning. En större andel av männen än kvinnorna hade dock för alla de enskilda åren 21 25 haft en inkomst på minst 1 kronor. Personer med svensk bakgrund hade under perioden i större utsträckning än dem med utländsk bakgrund haft inkomst av arbete. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter inkomst av arbete åren 21 25 1 8 6 1 kr 5 99 9 kr 1 49 9 kr 1 9 9 kr 4 2 Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m 21 22 23 24 25 Observera att diagrammen har olika skalor! 1
Inkomst av arbetslöshet/arbetsmarknads politiska åtgärder åren 21 25 Ingen större skillnad i inkomst av arbetslöshet/ arbetsmarknadspolitiska åtgärder oavsett om gymnasiestudierna fullföljts eller inte År 24 uppgick andelen med inkomst föranledd av arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder till 13 procent bland dem som fullföljt och 16 procent bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan. Andelarna ökade år 25 till 22 respektive 26 procent. Det var alltså ingen större skillnad oavsett om gymnasiestudierna fullföljts eller inte. Kvinnorna hade i ungefär lika stor utsträckning som männen haft en inkomst föranledd av arbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer med svensk bakgrund hade i större omfattning än dem med utländsk bakgrund haft denna typ av inkomst, andelarna var 27 respektive 22 procent år 25. Andra inkomster åren 21 25 Stora skillnader i värnpliktsersättning och inkomst av föräldraledighet När det gällde värnpliktsersättning fanns en skillnad bland männen. 34 procent av dem som fullföljt en gymnasieutbildning jämfört med 16 procent av dem som inte gjort det hade erhållit värnpliktsersättning åtminstone vid något tillfälle under perioden 21 25. Skillnaden var stor beträffande inkomst av föräldraledighet mellan kvinnor som fullföljt respektive inte fullföljt gymnasieskolan. 2 procent av kvinnorna som slutfört studierna mot 17 procent av dem som inte gjort det hade erhållit inkomst av föräldraledighet under åren 21 25. Inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag var försumbar bland dem som fullföljt gymnasieskolan, medan 4 procent av dem som inte slutfört studierna hade haft denna inkomst under åren 21 25. Bland dem som fullföljt gymnasiestudierna uppgick andelen där hushållet haft inkomst av socialbidrag under åren 21 25 till 13 procent. Andelen bland dem som inte slutfört gymnasieskolan var mer än 3 gånger så hög, 45 procent. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter olika slag av inkomst åtminstone någon gång åren 21 25 Kvinnor Män Totalt Värnpliktsersättning Fullföljt gymnasieskolan 1 34 17 Ej fullföljt gymnasieskolan 16 1 Samtliga 1 29 15 Inkomst föranledd av föräldraledighet Fullföljt gymnasieskolan 2 1 2 Ej fullföljt gymnasieskolan 17 2 8 Samtliga 5 1 3 Inkomst föranledd av förtidspenison/sjukbidrag Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan 4 3 4 Samtliga 1 1 1 Inkomst av socialbidrag (i hushållet) Fullföljt gymnasieskolan 14 12 13 Ej fullföljt gymnasieskolan 48 42 45 Samtliga 21 2 2 11
Status och etableringsgrad år 25 Svag ställning på arbetsmarknaden för dem som inte fullföljt gymnasieskolan De som inte fullföljt gymnasieskolan hade år 25 en svagare ställning på arbetsmarknaden än dem som slutfört studierna. 38 procent i den förra gruppen hade statusen svag ställning eller utanför arbetsmarknaden, mot 17 procent i den senare. Kvinnorna hade, oavsett om de fullföljt eller inte fullföljt gymnasieskolan, ett högre deltagande i studier och en svagare ställning på arbetsmarknaden än männen. Männen etablerade på arbetsmarknaden i högre grad än kvinnorna De som fullföljt gymnasieskolan hade år 25 en etableringsgrad på 44 procent, mot 26 procent bland dem som inte slutfört studierna. Männen hade en högre etableringsgrad än kvinnorna, 44 mot 33 procent. Personer med svensk bakgrund hade en högre etableringsgrad än dem med utländsk bakgrund, 41 respektive 28 procent. Bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan varierade etableringsgraden beroende på vilket gymnasieprogram som påbörjats hösten 2. De som börjat på ett yrkesförberedande program hade en etableringsgrad på 32 procent och bland dem som börjat på ett studieförberedande program var etableringsgraden 28 procent. Etableringsgraden för dem som börjat på ett individuellt program var 18 procent. Etableringsgraden var 3 procent för dem som avbrutit studierna i årskurs 3. För dem som hoppat av i årskurs 1 eller 2 var den 2 respektive 22 procent. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter etableringsgrad år 25 6 5 4 3 2 1 Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Män Kvin Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter status år 25 Kvinnor Män Totalt Fullföljt gymnasieskolan Högskolestuderande 38 3 34 Övriga studerande 15 12 13 Värnpliktig 3 2 Etablerad på arbetsmarknaden 16 28 22 Osäker ställning på arbetsmarknaden 1 11 1 Svag ställning på arbetsmarknaden 16 14 15 Utanför arbetsmarknaden 2 2 2 Ej i populationen 2 1 2 Ej fullföljt gymnasieskolan Högskolestuderande 3 2 3 Övriga studerande 3 19 24 Värnpliktig 3 2 Etablerad på arbetsmarknaden 13 21 18 Osäker ställning på arbetsmarknaden 9 11 1 Svag ställning på arbetsmarknaden 25 25 25 Utanför arbetsmarknaden 14 13 13 Ej i populationen 6 6 6 12