Högerpolitiken klyver Gävleborg Ökad arbetslöshet var det så det skulle bli? Välkommen att läsa mer på våra respektive hemsidor: socialdemokraterna.se, mp.se och www.vansterpartiet.se
Tre år av missade chanser Sverige har nu styrts av en borgerlig regering i tre år. Redan från början stod det klart att moderaterna skulle dominera i regeringen, och så har det också blivit. Vi har fått tre år av utpräglad högerpolitik. År 2006 kom regeringen till makten under brinnande högkonjunktur, men det är när tiderna är dåliga som regeringsdugligheten sätts på prov. Den borgerliga regeringens bokslut efter tre år visar på många missade chanser. Det blir dyrt. I dåliga tider behövs ett ledarskap som sår de frön som krävs för att framtidens jobb och företagande ska blomstra. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Gävleborg redogör i denna rapport för hur regeringen enligt vår mening försuttit alla dessa chanser. Det ekonomiska utrymme som funnits har slösats bort på skattesänkningar som framför allt kommit höginkomsttagarna till del, som grävt djupa hål i statsfinanserna och som nu hotar jobben i sjukvården, skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen i vårt län. Regeringen Reinfeldts politik har fått stora konsekvenser för människorna i vårt län. Varselvåg efter varselvåg har drabbat länet och Sandviken är särskilt utsatt. De stora skattesänkningarna kombinerat med lågkonjunkturen har bidragit till försämrad ekonomi i Gävleborgs läns landsting och våra kommuner. Konsekvensen blir att kvaliteten i välfärden försämras. Resultatet efter tre år med högerpolitik är arbetslöshet och ökade klyftor. En högerpolitik som klyver Sverige. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer i nästa års val att möta väljarna med ett samlat regeringsalternativ. Vi har under många år samarbetat på flera områden och nu utvecklar vi vårt samarbete. Med denna rapport går vi husesyn i folkhemmet. Vi har på ett antal områden tittat på vilka konsekvenser borgerlig politik fått för viktiga områden i vårt län. Denna rapport gör inte anspråk på att täcka alla politikområden, utan får ses som ett axplock av de försämringar som ägt rum för vanligt folk i Sverige och Gävleborg de senaste tre åren. 2
Det står klart att utmaningarna kommer att bli många och svåra för en ny regering efter valet 2010. Raimo Pärssinen Ulla Andersson Bodil Ceballos Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet 3
1. Ökad arbetslöshet, orättvis skattepolitik och sämre företagsklimat De borgerliga partierna tog över regeringsmakten i en tid när Sveriges ekonomi var på rätt väg. Jobben blev fler, tillväxten ökade och de offentliga finanserna hade betryggande överskott. Regeringen hade alla möjligheter att investera i Sveriges framtid i fler jobb, mer kunskap, bättre klimat och hälsa. Men de valde en helt annan väg. I rekordhastighet sänkte de skatterna för dem med de högsta inkomsterna, stängde många möjligheter att utbilda sig och gjorde det tuffare att vara sjuk eller arbetslös. Sedan slog den internationella lågkonjunkturen till. Regeringen blev tagen på sängen även om flera analytiker länge påtalat att ekonomin var på väg att vända nedåt. 1.a Arbetsmarknaden från lön till passiv ersättning Regeringen gick till val på att jobben skulle bli fler och utanförskapet minska. Nu sjunker sysselsättningen och arbetslösheten ökar snabbt. Varje månad drabbas flera hundra gävleborgare av arbetslöshet. Jobbkrisen har blivit djupare i Sverige än i övriga Europa. För ett år sedan var arbetslösheten i Sverige nästan en procentenhet lägre än genomsnittet i EU. Idag är arbetslösheten högre i Sverige än i genomsnittet i EU. Särskilt allvarlig är situationen för de unga. Idag är mer än 27 procent av alla ungdomar i arbetskraften arbetslösa i Sverige. I EU är den knappt 20 procent. (Källa: Eurostat) Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 782 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 7 085 personer. Totalt var alltså 15 867 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 62,5 % i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 9,2 % i Gävleborg. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 499 personer förra veckan. Detta var en ökning med 72,7 % sedan förra året och motsvarar 18,9% av länets befolkning i åldern 18-24 år. 1 1 Källa: Regionala Samordningskansliet Länsstyrelsens veckobrev. De bygger sina fakta på Arbetskraftsundersökningen (AKU), september 2009. 4
En bidragande orsak till den sämre utvecklingen på arbetsmarknaden i Sverige är frånvaron av jobbskapande investeringar. Istället för att investera i byggande, klimatomställning, infrastruktur, innovation och bättre villkor för småföretagarna, så har Sveriges regering valt att sänka skatterna. Därutöver har arbetsmarknadspolitiken lagts om, från aktiva utbildningsinsatser till passiva förvaringsåtgärder. Jobben skulle bli fler, var ett av de borgerliga partiernas viktigaste mål med ett regeringsskifte. Analysen var att arbetslösheten var de arbetslösas fel. De sökte inte tillräckligt många jobb, och ansträngde sig inte tillräckligt, menade man. För att råda bot på det gav man sig på arbetslöshetsförsäkringen, och drev fram en rad försämringar. Förändringarna i a-kassan har lett till att den svenska arbetslöshetsförsäkringen idag är sämre än i flera jämförbara europeiska länder 2. En effekt av dessa förändringar är att mer än en halv miljon färre människor idag är medlemmar i en arbetslöshetskassa. De står nu utan ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. En effekt av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är att fler hushåll behöver ansöka om socialbidrag (ekonomiskt bistånd) för att klara sin försörjning. Kostnaderna ökar nu kraftigt i kommunerna. Under andra kvartalet 2009 betalades nästan 60 miljoner kronor ut i socialbidrag i Gävleborgs län, exklusive introduktionsersättning till flyktingar. Det är en ökning med 31 procent jämfört med motsvarande kvartal 2008. 2 Se till exempel TCO:s rapport Svensk a-kassa i strykklass från februari 2009 som visar att till exempel Nederländerna, Norge och Danmark har en bättre arbetslöshetsersättning än Sverige. 5
Förteckning över ökningen av socialbidrag i Gävleborgs kommuner: Kommun Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare ej flyktingar Tusental kronor Förändringar jämfört med andra kvartalet 2008 Biståndsmottagare ej flyktingar Procent Gävleborgs län 59 954 31 Bollnäs 4 530 12 Gävle 19 769 38 Hofors 2 301 32 Hudiksvall 8 316 16 Ljusdal 4 967 50 Nordanstig 1 205 57 Ockelbo 1 072 24 Ovanåker 1 617 14 Sandviken 10 879 37 Söderhamn 5 299 31 Källa: Socialstyrelsen Regeringen har lagt om arbetsmarknadspolitiken, från aktiva till passiva åtgärder. Den största skillnaden mot tidigare är att de arbetssökandes möjligheter att få arbetsmarknadsutbildning och praktik har minskat kraftigt. Jämfört med våren 2006 har antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen skurits ner med över 50 procent. Det är anmärkningsvärt lågt givet arbetsmarknadsläget. Detta har skett trots att utvärderingar visar att den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen ger den enskilde mycket goda chanser att etablera sig på arbetsmarknaden. 6
14000 12000 Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning (Arbetsförmedlingens månadsstatistik, antal platser) 10000 8000 6000 4000 2000 okt-06 dec-06 feb-07 apr-07 jun-07 aug-07 okt-07 dec-07 feb-08 apr-08 jun-08 aug-08 okt-08 dec-08 feb-09 apr-09 jun-09 Källa: Arbetsförmedlingen Den så kallade Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG), som skapades den 1 juli 2007, har expanderat kraftigt. I dagsläget är 3 236 människor placerade i denna åtgärd i Gävleborgs län. I december år 2007 instiftades även Jobbgarantin för ungdomar, idag är 2 104 ungdomar i Gävleborgs är placerade i denna åtgärd. 214 ungdomar befinner sig i JUG för ungdomar. Regeringen räknar dessa åtgärder som aktiva. Men bara var femte person får aktiva insatser i form av utbildning, praktik, arbetsträning eller start av näringsverksamhet. JUG och Jobbgarantin för ungdomar framstår som rena förvaringsåtgärder. 1.b. En orättvis skattepolitik Sammanlagt har skatterna sänkts med närmare 100 miljarder kronor sedan regeringen Reinfeldt kom till makten. Trots underskott på över 100 miljarder kronor nästa år lånar regeringen till permanenta skattesänkningar. I nedanstående diagram har Sveriges befolkning delats upp i fyra delar, där grupp ett har lägst inkomster, och grupp fyra har högst inkomster 3. Staplarna visar vilken grupp som fått mest del av regeringens skattesänkningar. Som synes är tendensen tydlig: ju högre inkomst du har 3 Nedanstående diagram bygger på de skattesänkningar på 85 miljarder man genomfört innan BP 10. 7
haft från början, desto mer har du gynnats av regeringens skattesänkningar. Den fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna har alltså fått nästan hälften, 49,2 procent av de borgerligas skattesänkningar. Den fattigaste fjärdedelen fick drygt 6 procent av pengarna. Fördelningen av skattesänkningen omräknat till fjärdedelar av befolkningen Källa: SCB:s inkomstfördelningsstudie 2009 Men klyftorna har inte bara ökat mellan högavlönade och lågavlönade, och mellan kvinnor och män. Också klyftorna mellan löntagare och pensionärer har vidgats. Jobbskatteavdraget gäller endast för löntagare trots att pension är uppskjuten lön. Gävleborgs läns mer än 56 000 pensionärer omfattas inte av skattesänkningen. Följden har blivit att pensionärer betalar mer i skatt än förvärvsarbetande, trots att de kan ha samma bruttoinkomst. Mellan 2006 och 2007 ökade inkomstklyftorna mer än någonsin tidigare. Inkomstklyftorna 2007 var de största som SCB uppmätt sedan dessa studier började göras 1975. 1.c. Sämre företagsklimat 8
De borgerliga partierna gick till val på att förbättra näringslivsklimatet i Sverige. Kritiken mot den förutvarande regeringen var ofta hård. Efter tre år går det att utvärdera vad som faktiskt har hänt. Det finns ett omfattande missnöje med regeringens politik från landets företagare. Efter tre år med högerpolitik: har antalet företagskonkurser ökat kraftigt. Fram till och med september 2009 hade 26 procent fler företag i Gävleborg gått i konkurs (112) jämfört med vid samma tid året innan (89). Jämfört med samma period 2007 (67 konkurser) är ökningen 67 procent. pekar det allmänna konjunkturläget för småföretag, såväl i Gävleborg som i landet som helhet klart neråt. Den pekar mest neråt i Gävleborg enligt Småföretagarbarometern. 4 har regeringen höjt arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen, se så kallade mikroföretagen. För Gävleborgs del betyder det att alla företag med färre än 10 anställda har fått höjd arbetsgivaravgift. En övervägande majoritet av alla småföretag är just mikroföretag med färre än 10 anställda. 2. Utbildningspolitik på villovägar 2.a. Färre vuxna i förskolan Regeringen ville inte prioritera ökade resurser till kommunsektorn under 2009, trots att kommunernas skatteintäkter fallit kraftigt. På många håll har man därför tvingats säga upp personal, bland annat lärare. Mer än 1 000 lärare har redan sagts upp eller varslats under 2009. I hälften av landets kommuner väntar ytterligare nedskärningar inom skolan. 5 I vårt län har särskilt Gävle kommun tvingast säga upp många lärare, och har funnits med på Lärarnas Riksförbunds svarta lista med de kommuner i landet som skär ned mest inom skolan. Det är som en följd frysta statsbidrag och av den minskade skattebasen då arbetslösheten har slagit hårt mot Gävleborg. Regeringens engångsutbetalning till Sveriges kommuner och landsting på 10 miljarder kommer för sent. Uppsägningarna har redan ägt rum. 4 http://www.foretagarna.se/templates/contentreport 114332.aspx 5 Lärarnas riksförbund 9
2.b. Komvux färre platser och orättvisare fördelning Från läsåren 05/06 till 07/08 har antalet platser på Komvux minskat med mer än 42 000 heltidsplatser i landet. Det motsvarar ca 30 procent av platserna. 6 Regeringen har hittills skurit ner anslagen till Komvux med över en miljard kronor för mandatperioden. Dock så har den borgerliga regeringen i och med BP 10 nödtorftigt skyfflat igen detta hål något. Komvux ökas med 10 000 platser när över 40 000 platser har försvunnit. För Gävleborgs räkning har antalet elever i Komvux per läsår sjunkit från 8 230 stycken år 2005, till 4 473 förra året. Det är en minskning på 3 757 elever, eller drygt 45 procent. Nästan varannan plats på Komvux är alltså borta. Jämförelse område Elever i komvux/läsår, folkbokförda i kommunen, 1999-2008 2007 2006 2005 Bollnäs 562 1013 1101 853 Gävle 1630 2148 2705 3005 Hofors 93 120 134 189 Hudiksvall 529 988 1502 1401 Ljusdal 256 334 371 330 Nordanstig 163 323 380 377 Ockelbo 85 80 105 124 Ovanåker 154 268 417 288 Sandviken 605 762 757 734 Söderhamn 396 695 1210 929 TOTALT: 4473 6731 8682 8230 Källa: Skolverket. Man har också avskaffat den tidigare ordningen att låta kommunernas arbetslöshet och utbildningsnivå påverka hur stort stöd till komvux dessa får. Istället fördelas medel numera mer strikt efter befolkningsmängd. Detta har inneburit en omfördelning från fattigare 6 Skolverkets statistik 10
kommuner till rikare. 7 För Gävleborgs läns vidkommande, har statsbidragen till Komvux minskat med drygt 40 procent. Detta var innan den fjärdedels återställare som BP 10 innebär. 3. Utförsäljning av Apoteken Den borgerliga majoriteten i riksdagen beslutade på förslag av regeringen i maj 2009 att avreglera apoteksmarknaden och att sälja ut 616 av drygt 900 apotek till privata aktörer. 8 Den borgerliga regeringen genomför avregleringen och privatiseringen av strikt ideologiska skäl. Det svenska apotekssystemet, där Apoteket AB hade ensamrätt på försäljning till konsumenterna och där läkemedelsbolagen konkurrerade om att få sälja läkemedel till Apoteket AB, var ett mycket framgångsrikt system. Det bidrog till att vi hade ett av de säkraste och mest kostnadseffektiva distributionssystemen för läkemedel i världen samtidigt som apoteken låg i topp när det gäller kundnöjdhet inom detaljhandeln 9. Apoteket AB hade också ett ansvar för service i hela landet. Regeringens avreglering av apoteksmarknaden under 2009 medför att privata apotekskedjor och läkemedelsgrossister övertar en stor del av de svenska apoteken. Det kommer att leda till högre kostnader, genom att den av staten fastställda handelsmarginalen för apoteken höjs. Inga apotek, inte heller det som är kvar av statligt ägda Apoteket AB, har något specifikt samhällsansvar. Apotek i glesbygd och apoteksombud ska vara kvar i tre år. Vad som sedan ska hända med dem är inte klart. Flera remissinstanser som yttrat sig över apoteksavregleringen har också pekat på risken för ett osunt beroendeförhållande mellan apotek och läkemedelsbolag, som kan påverka patienterna och på sikt kan leda till högre kostnader på grund av bristen på insyn. 7 Enligt riksdagens utredningstjänst 2007. Pajala som är den kommunen som drabbas hårdast fick en nedskärning på 60 procent. Andra kommuner som drabbas hårt är Söderhamn (-57 %), Malmö (-56 %) och Landskrona (-55 %). Totalt är det 65 kommuner där över 40 % av de statliga medlen till komvuxplatser försvinner. Samtidigt får rikare kommuner som bl.a. Täby, Lidingö och Vaxholm ökade anslag i och med att pengarna kommer att delas ut i det generella bidraget till kommunerna. 8 Proposition/skrivelse 2008/09:145. Riksdagens utskottsbetänkande 2008/09:SoU21. Riksdagens protokoll 2008/09:109 (debatt och beslut 2009-04-29). 9 OECD Health Policy Studies, Pharmaceutical Pricing Policies in a Global Market och Svenskt Kvalitetsindex. 11
I Gävleborgs län kommer hela 25 av de 34 apoteken att säljas. I Gävle blir bara ett av Apoteksbolagets åtta nuvarande apotek kvar i offentlig drift. 4. Infrastrukturen spårar ur Rätt prioriterade investeringar i infrastruktur har betydelse för en hållbar tillväxt och kan sänka näringslivets kostnader och höja dess produktivitet. Investeringar i snabba järnvägsförbindelser har visat sig vara överlägsna för rörlighet i större arbetsmarknadsregioner, t.ex. i Öresunds- och Mälardalsregionerna. Mot denna bakgrund är regeringens infrastrukturpolitik ett stort misslyckande. Regeringen har haft chansen att genomföra ett strategiskt viktigt systemskifte genom en grön omställning så att transportsektorn bidrar med utsläppsminskningar för att klara den nödvändiga klimatomställningen. Men den borgerliga regeringen verkar sakna insikt och vilja att vidta nödvändiga åtgärder. Den satsar för lite och gör dessutom felprioriteringar. Regeringen styrs av en ideologisk enögdhet, där avreglering, privatisering och ökad konkurrens ses som mirakelåtgärder för att i stort sett lösa alla problem. Istället för att utreda hur ett problem skall lösas utgår man från en given lösning. I Gävleborgs län efterlyser vi framför allt ytterligare nödvändiga satsningar på dubbelspårsutbyggnad för att främja det kollektiva resandet och främja den lokala tillväxten. 4.a. Mindre pengar till nödvändiga satsningar Under den förra regeringen var den totala resursramen för perioden 2004-2015 knappt 382 miljarder kr. Den nuvarande regeringen hävdar att man gör historiska satsningar på infrastrukturen. I själva verket är den avsatta resursramen på 417 miljarder kr för perioden 2010-2021 de facto 40 miljarder lägre jämfört med den tidigare resursramen, om man justerar för inflation och ökade byggkostnader. 4.b. Regeringen satsar fel: mer på väg mindre på järnväg Den borgerliga regeringen satsar inte bara för lite utan också fel. Större delen av den krympande statliga investeringsramen vill regeringen lägga på investeringar i vägsystemet, 12
trots att klimatet och näringslivets behov talar för en prioritering av järnvägen. I regeringens så kallade närtidssatsning lades två tredjedelar på vägar. En liknande fördelning är att vänta också när det gäller nyinvesteringar i planeringsramen fram till år 2021. Satsningen på väg visar sig också när man ensidigt använder trängselskattemedel till vägprojekt. Att Klimatberedningen klart förordade en kraftfull satsning för att öka järnvägskapaciteten och tågresandet med minst 50 % för att klara klimatmålen bryr sig regeringen inte om. Nu sparar Banverket 85 miljoner på sträckan Skutskär Furuvik. Enligt den ursprungliga planen skulle dubbelspåret kompletteras av ett enkelspår till Skutskärs bruk. Banverket senarelägger även satsningarna på mötesplatserna norr om Gävle. Senareläggningarna skjuter fram processen till tidigast 2015 De löften som alliansen gav före valet om satsningar på järnvägen i Gävle har visat sig inte vara mycket värda. 4.c. Medfinansiering innebär övervältrade kostnader på kommunerna Istället för att skjuta till de resurser som behövs för infrastrukturinvesteringar vill regeringen ha alltmer av så kallad kommunal medfinansiering. Det innebär i praktiken att kommuner/landsting/regioner tvingas till dyrare upplåning för att vara med och finansiera nationella angelägenheter och för att känna sig mer säkra på att viktiga satsningar görs i närområdet. I Gävleborg har vi till exempel kunnat följa hur Hudiksvalls kommun sett sig tvingade att gå in med egna medel för att få till stånd en utbyggnad av E4 i höjd med Iggesund för att få en säkrare trafik. Sådana krav på medfinansiering innebär en övervältring av kostnader som urholkar välfärden. Pengar måste således tas från skola och vård för att finansiera infrastruktur. 5. Rättsväsende med miljardunderskott 5.a. Rättsväsende på kredit Trots att rättsväsendet visar på miljardunderskott sitter den borgerliga regeringen passiv och ser på hur polis, domstol, åklagare och kriminalvård tvingas driva sin verksamhet på kredit. Bara i år är det samlade underskottet 1,5 miljarder kronor, för att öka år 2010 till 4,5 13
miljarder kronor och år 2011 till nästan 9,5 miljarder kronor, enligt myndigheternas egna prognoser. 5.b. Halverat antal länsrätter Regeringen halverar antalet länsrätter i Sverige. Den nya organisationen innebär att 23 länsrätter slås samman till tolv. En av de länsrätter som försvinner är den i Gävle, som istället slås ihop med länsrätten i Falun. Länsrätterna handlägger ärenden som gäller medborgarnas tvister med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden och rör ofta människor som är svårt utsatta. Det kan till exempel gälla mål om missbrukare eller omhändertagande av barn. Lokal förankring i länsrätterna är viktig i sådana avgöranden. Det är även viktigt att det finns en god tillgänglighet och närhet för allmänheten. Halveringen av länsrätterna innebär vidare att relativt stora kommuner förlorar ett antal kvalificerade arbetstillfällen. Att i dagsläget avlöva många orter ett antal statliga jobb innebär minskade möjligheter att låta hela landet leva. 14
15