Samverkansdokument för kommunnätverket Kompotten

Samverkansdokument för kommunnätverket Kompotten överenskommelse om samverkan kring stöd vid byte av bostadsort gällande personer som utsatts för våld av närstående Reviderad 2013-11-08

Samverkansdokument 2013-11-08 Dnr 801-10914-09 Enheten för social hållbarhet Innehållsförteckning Överenskommelse om samverkan kring stöd vid byte av bostadsort gällande personer som utsatts för våld av närstående.... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 4 Kriterier... 4 Åtagande... 4 Checklista och rekommenderad process... 5 Säkerhetsarbete... 6 Checklista överlämnande... 7 Behovsinventering för individen... 7 Uppföljning i den nya kommunen med individen... 8 Juridiska aspekter på arbetet med våldsutsatta... 9 Aktuella paragrafer i socialtjänstlagen... 9 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer 2002/03:53... 10 Krav på stärkt stöd till våldsutsatta och förövare... 10 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun- nya bestämmelser (2011). Se meddelandeblad Socialstyrelsen, nr 3 2011.... 11 Personer som utsätts för våld eller andra övergrepp...11 Bedömningskriterier som är aktuella vid kommunsamverkan... 13 Uppsökande och förebyggande arbete... 13 Samverkan... 13 Insatser... 13 Barnets behov... 14 Bilaga 1: Anvisningar för hantering av personer med skyddade personuppgifter Bilaga 2: Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 19 60 00 013 10 31 18 ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ ostergotland

Överenskommelse om samverkan kring stöd vid byte av bostadsort gällande personer som utsatts för våld av närstående. Syfte De flesta som utsätts för våld av närstående är kvinnor. Ibland är hotbilden ytterst allvarlig och byte av bostadsort bedöms nödvändig. Personerna står inte i någon bostadskö då boendet oftast är tillgodosett när behovet av att flytta uppstår. Generellt hos kommunernas bostadsföretag gäller regeln att för att bli accepterad som hyresgäst måste man vara självförsörjande och inte ha betalningsanmärkningar. Är dessa kriterier inte uppfyllda är det i stort sett omöjligt att få förstahandskontrakt. En eventuell förtur saknar också verkan om personen inte kan accepteras som hyresgäst. Det är vanligt att kommuner hjälper kommuninvånare till boende genom att bevilja så kallade kommunkontrakt/sociala kontrakt. Kontrakten kallas olika i olika kommuner men innebär att socialförvaltningen tecknar kontrakt med hyresvärden och personen är andrahandshyresgäst hos socialförvaltningen. På så sätt är hyran garanterad och andra åtaganden relativt trygga för hyresvärden. Vår erfarenhet är emellertid att kommunerna är ytterst ovilliga att bevilja detta bistånd till någon som inte redan bor i kommunen. Man värnar om de kommuninvånare man har och vill oftast inte ta in nya invånare på detta sätt. Det är inte möjligt att tvinga en annan kommun ge detta bistånd. Hemkommunen kan alltså endast vädja till en annan kommun om att hjälpa till. Kan inte situationen lösas återstår endast för personen att säga upp sitt hyreskontrakt och söka det boende som är möjligt att få på en ny ort för att på så sätt bli bosatt i den nya kommunen. Detta är en mycket otillfredsställande situation. Vi kommuner som överenskommit att samverka i denna fråga har valt att se det som en gemensam angelägenhet att tillgodose det ansvar som kommunen har, vilket vi gemensamt har att försöka leva upp till. Åtagandet består i det yttersta ansvar kommunen har enligt 2 kap. 2 SoL att tillgodose det stöd och den hjälp de som vistas i kommunen behöver samt ansvaret enligt 5 kap. 11 SoL att särskilt beakta behovet hos kvinnor och barn som upplever våld i nära relation. I denna samverkan kommer en kommun ibland att bidra med större insatser och ibland mindre. I det stora hela bedömer vi att alla kommer att vinna på samarbetet. Vår förhoppning är att fler och fler kommuner ansluter sig till denna samverkan. 3

Målgrupp Myndiga personer och eventuella närstående som utsätts för våld av närstående där allvarlig risk för liv och hälsa bedöms vara reellt och innebär att personen inte kan bo kvar i kommunen. I målgruppen kan även en ny partner ingå om denne är att betrakta som familjemedlem och därmed närstående. Kriterier Socialnämnden i den överlämnande kommunen har gjort en bedömning (och i de fall där det finns en polisanmälan ska en riskbedömning göras tillsammans med polis) och bedömt att det inte finns någon annan utväg för personen/personerna än att byta bostadsort/kommun och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt än genom denna samverkan. Personen/personerna och kommunen har uttömt alla möjligheter att tillgodose behovet av ett tryggt boende. Personen/personerna blir inte godkänd som hyresgäst på egna meriter. Åtagande Varje medverkande kommun lovar att behandla varje ärende man åtagit sig som om personen redan vore kommuninnevånare och därmed får personen tillgång till resurser i form av förturer/kommunkontrakt inom respektive kommun. Den överlämnande kommunen åtar sig att behålla ansvaret för det ekonomiska biståndet överlämnandemånaden + en månad samt eventuella dubbla hyror, flyttkostnader och hemutrustning då behovet finns. Detta gäller även om personen röjs under denna period. De pågående insatserna i övrigt behålls av den överlämnande kommunen under en övergångsperiod enligt överenskommelse i det enskilda fallet. Därefter tar den nya kommunen över ärendet och gör en egen bedömning av behovet. Om personen kort efter överlämnade av någon anledning röjs är det den nya kommunen som har ansvaret, dock kan eventuellt den gamla kommunen vara behjälplig om det gynnar individen. Arbetsförberedande och liknande insatser bör påbörjas så snart som möjligt i den nya kommunen. 4

Checklista och rekommenderad process De kommuner som samverkar har gjort en överenskommelse om att medverka till att en enskild får tillgång till bostad i form av förtur till eget kontrakt eller kommunkontrakt. 1. När ett aktuellt ärende bedöms tillhöra målgruppen är det önskvärt att kontaktpersonen för Kompotten i berörd kommun hör av sig till kontaktpersonen i den kommun som är aktuell för flytt. En förfrågan bör föregås av ett telefonsamtal. Tänk på säkerhet, boende och närhetsanalys när ni väljer vilken kommun som ska kontaktas. 2. Om lämpligt alternativ finns hör man av sig till den aktuella kommunen och inleder en diskussion. Bedöms det möjligt för personen och den mottagande kommunen går man vidare och skickar ett förfrågningsunderlag för bedömning till den mottagande kommunen. 3. Den mottagande kommunen fattar beslut om att ta emot ärendet inom två veckor från att de har mottagit förfrågningsunderlaget. Därefter går de vidare med bostadsanskaffandet och planering inför mottagandet. I de fall där det av olika skäl är viktigt att den/de som omfattas av ärendet kommer i väg snabbt till den nya kommunen kan den överlämnade kommunen, i samråd med den mottagande, tillfälligt göra en placering på till exempel ett skyddat boende i avvaktan att lämplig bostad erbjuds. Ärendet tillhör under denna period den överlämnande kommunen om inget annat överenskommes. Det är dock möjligt för den nya kommunen att då påbörja den långsiktiga planeringen tillsammans med individen. 4. Ny kontakt tas av mottagande kommun när lämplig bostad kan erbjudas. Den mottagande kommunen och ursprungskommunen gör överenskommelser kring myndighetsfrågor (samordnande möte gemensam hot och riskbedömning säkerhetsaspekter, använd checklistans riktlinjer för ekonomi och kostnader med flytt, behovsinventering av vad individen behöver). I samband med inflyttningen hålls ett överlämnandemöte tillsammans med berörda i det enskilda fallet. 5. Flytt till ny kommun enligt den uppgjorda planen från överlämnandemötet. 6. Nätverksmöte i den nya kommunen (socialsekreterare/kvinnofridssamordnare samordnar alla aktörer som kan vara viktiga för individen i den nya kommunen, förklara roller och ansvarsfördelning.). 7. Uppföljning i den nya kommunen inom en månad från överlämnandemötet - Vad har fungerat/inte fungerat? Vad kan göras bättre för individen? Uppföljningarna ska ske regelbundet. Planeringen och arbetet med individen ska genomsyras av ett kontinuerligt säkerhetstänkande samt om relevant barnperspektiv. Fokus är på kvinnan och eventuella barns säkerhet. 5

Säkerhetsarbete 1. Utred behovet av vilken typ av skyddade personuppgifter som behövs för individen. 2. Tänk på i vilket skede personen kan byta namn, ska ske i den nya kommunen men vara förberett. Tänk på att barn kan få problem med att börja skolan om inte namnbytet är klart. 3. Använd om möjligt personsäkerhetsenheten vid Polisen. Låt dem informera om skyddet även för barnen. 4. Tänk på journaler från sjukvården även BVC vid eventuella barn, ta kontakt med vårdgivare för att förvissa dig om att sekretessen håller. Ha gärna en kopia på journalen i handen. 5. Tänk över om det finns andra dokument som betyg från skolan vilka behöver överföras. Ta reda på om det finns etablerade rutiner som kan användas. 6. Se över vilken sekretess barnet behöver i skolan. Boka in ett möte med berörd skolpersonal. 7. Se till att skolan har en handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter (se bilaga 1). Det ska också finnas en kontaktperson vid skola och förskola. Skolpeng hör till den gamla kommunen och det behövs därför någon som kan administrera detta och har uppgifter om barnen. Detta gäller vid kvarskrivning. 8. Vid flytt, fundera över hur man kan göra så inte adressen röjs t ex använd en mellanstation och inte en flyttfirma från den gamla till den nya kommunen. 9. Vid nätverksmötet i den nya kommunen är det viktigt att polisen medverkar för att förklara sin roll gällande skyddet samt ger kontaktuppgifter ifall hotbilden ändras. Kvinnan behöver hjälp med att upprätthålla säkerheten i den nya kommunen. 10. Beakta betydelsen av att få en ny historia, inte bara vem man är utan även varför man har bosatt sig i den nya kommunen. Det är särskilt viktigt att tänka på för barnen. 11. Gör upp med kvinnan att om hon inte hör av sig har ni någon av de berörda aktörerna tillstånd att höra av sig. Gör upp en strategi om hur kontakten kan ske. Säkerhetstänkandet ska bära över tid. 12. Tala om säkerhet på webben. (Mail, Facebook och andra sociala nätforum). 13. Säkerhetsplanera kring umgänge. Säkerhetsplanera för barnen i vardagen, exempelvis transport skola? 14. Säkerheten är framför allt viktig att återkomma till när kvinnan ser ett hopp om att få kontakt med familjen/partner. Verklighetsförankra och se till att bibehålla säkerhetstänkandet. Ha ett kontinuerligt bearbetande kring säkerheten, både den inre och den yttre. 15. Beakta att det är så få som möjligt som är involverade i ärendet. 6

Checklista överlämnande 1. Vem packar ihop flytten, är det möjligt att ta med sig något eller måste det göras nya inköp? Den gamla kommunen står för kostnader vid nya inköp. Går det att få tillträde till lägenheten? 2. Flyttkostnader och extra kostnader som sluträkningar bör följa principen att kostnader som uppstått i den gamla kommunen ska den gamla kommunen bekosta. 3. Försörjningsstöd enligt gängse normer, överlämnandemånaden + 1 månad. Skadeståndsutbetalning räknas som inkomst vid behov av försörjningsstöd, undantag om medlen går till rehabilitering. 4. Diskutera säkerhetsaspekter med bostadsbolaget, t ex namn på dörren. 5. Använd hot och riskanalys med polis för att bedöma lämpligt boende och område. 6. Om det blir skyddat boende i väntan på eget boende är det viktigt att detta är under en kort period, särskilt om kvinnan har barn. Behovsinventering för individen 1. En socialsekreterare eller eventuellt kvinnofridssamordnare (skiljt från försörjningsstöd), fungerar som spindel i nätet och samordnar alla aktörer. Den personen håller i nätverksmötet och har i uppdrag att följa upp individen. 2. Gör en individuell bedömning om det är möjligt att bekosta aktiviteter för barnen som en IFO-insats. Men reflektera över säkerhetsaspekter och barnens psykiska tillstånd. 3. Ansök om en stödperson för det sociala livet. Individen ska om möjligt känna en tillhörighet, finnas i ett sammanhang. Kan vara från den ideella sektorn, exempelvis tjejjour. 4. Bedöm olika stödinsatser från socialtjänsten. Om kvinnan har barn och behovet finns, ansök om en kontaktfamilj, som ger stöd i föräldraskapet. 5. Samtalskontakt kan vara lämpligt. För kvinnor under 25 år finns Ungdomsmottagningen. Motivera till att nyttja erbjudandet med samtalskontakt, detta är även viktigt för barnen. Tänk på att det kan föreligga trauma. 6. Nätverksmötet: Berörda aktörer i den nya kommunen informerar om hur de kan vara ett stöd. Det är viktigt att individen vet var man kan vända sig vid behov. 7. Undersök möjlighet till förtur till någon form av sysselsättning. Det är samordnarens ansvar att individen så fort som möjligt kommer i sysselsättning. Säkerhetsaspekten måste finnas med vid val av sysselsättning. Var är det säkert för individen att delta? Detsamma gäller för barnen, så att de kommer in i skola och förskola men även fritidsaktiviteter d.v.s. uppnå en normalisering. 7

Uppföljning i den nya kommunen med individen 1. Det är viktigt att en uppföljning sker och inte bara vid ett tillfälle, men den ska vara tätare i början. Uppföljningen ska ske på en neutral plats. 2. Om individen inte tar del av olika erbjudanden, ta reda på om något annat passar bättre. 3. Det är viktigt att justera misstag som kan ha gjorts, för att undvika att individen måste flytta igen. 4. Lägg inte för mycket på individen men motivera individen till att ta del av det som erbjuds, särskilt samtalskontakt. Det är viktigt att berörda aktörer inom kommunen inte lämnar individen vind för våg, annars är det stor risk för återvändande till familj eller man som står för våldet och förtrycket. 5. Slutligen, bör den gamla och den nya kommunen göra en avstämning om hur väl samarbetet fungerade. Detta för att lära sig av samverkan till nästa gång. 8

Juridiska aspekter på arbetet med våldsutsatta Aktuella paragrafer i socialtjänstlagen Paragraf om kvinnofrid och barn som brottsoffer 5 kap. 11 SoL. lyder: Socialnämnden skall vid behov ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott samt till dennes anhöriga. Nämnden skall härvid ge stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Barn som upplevt våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och socialnämnden skall vid behov ge dem stöd och hjälp. Av utredningens inventering av socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i SOU 2006:65 framgår det inte sällan brister i dessa insatser. Det finns därför behov att ytterligare förtydliga socialtjänstens ansvar. Genom att ändra bör till skall och ta bort orden verka för och beakta görs lagstiftningen tydligare. Syftet med lagändringen ska även göra kommunerna uppmärksammade på skyldigheten att ge kvinnorna den hjälp och det stöd de enligt lagen har rätt till och att barn som upplevt våld är brottsoffer (SOU 2006:65 sid.231). Den föreslagna ändringen i SoL beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 2007. Andra paragrafer Det är inte enbart 5 kap. 11 SoL som är relevant för att klargöra socialtjänstens ansvar beträffande personer som utsätts för våld i nära relationer. I 2 kap. 2 SoL anges även kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta inkluderar bland annat olika former av stöd till kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Även 3 kap.1 SoL har relevans för socialtjänstens ansvar att ge stöd till våldsutsatta. Här anges att kommunen ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialtjänstens ansvar omfattar att ge stöd både till kvinnan, mannen och eventuella barn. Av 3 kap. 4 SoL framgår också att socialnämnden i den uppsökande verksamheten ska upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Socialnämnden ska också när det är lämpligt samverka med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar. Socialtjänsten har vidare ett särskilt ansvar för barn som far illa eller på andra sätt lever i utsatta situationer vilket framgår av 1 kap. 2 och 5 kap. 1 SoL. Socialtjänstens möjlighet att få kännedom om dessa kvinnor och barn är ibland beroende av information från andra. I 14 kap. 1 SoL anges vilka som har skyldighet att anmäla till socialnämnden om man misstänker att ett barn far illa. Av 3 kap. 3 SoL framgår att kvaliteten i socialtjänstens verksamhet systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras. 9

Stärkt skydd för barn i utsatta situationer 2002/03:53 I Stärkt skydd för barn i utsatta situationer infördes en skyldighet för en ny vistelsekommun att på begäran bistå den utredande socialnämnden med att slutföra en utredning som rör ett barn eller vård av missbrukare som byter kommun under pågående utredning 1. Vidare utökades i samma lagändring möjligheten att flytta ett ärende från en socialnämnd till en annan. En överflyttning ska göras, om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, varaktigheten av hjälpbehovet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. Om berörda kommuner inte kan komma överens för den kommun där frågan om överflyttning blir aktuell, hänskjuta frågan till länsstyrelsen i det län där den andra kommunen är belägen. Ett förtydligande infördes i ovanstående lagskärpning om att med misshandel avses såväl fysisk som psykisk. Barnets bästa Genom bestämmelsen i 6 kap. 2 a Föräldrabalken om barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna understryks att båda föräldrarna har betydelse för barnets välbefinnande och utveckling. Utan tvekan är det i de flesta fall bäst för barnet att ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Men barnets rätt till båda sina föräldrar får inte innebära att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn har rätt att inte utsättas för våld, övergrepp, kränkande behandling, tvingas uppleva och bevittna våld i sin närhet. Lagstiftaren betonar att riskbedömningar grundas på vad som skett tidigare och andra faktiska omständigheter. Lika höga beviskrav gäller INTE som i brottmål. Hänsyn måste givetvis tas till barnets egen inställning till sin situation. Krav på stärkt stöd till våldsutsatta och förövare Lagstiftarnas intentioner med förtydligandet av 5 kap. 11 SoL innebär att socialtjänsten, enligt utredarna i SOU 2006:65, bör utveckla bl.a. följande områden: Akuta insatser våldsutsattas behov av snabb tillgång till skyddat boende. Detta gäller särskilt kvinnor med funktionshinder eller missbruk. Långsiktigt stöd för de våldsutsatta och förövarna. Boende för mannen/förövaren. I de fall där kvinnan, efter en hot- och riskbedömning, kan bo kvar i det egna hemmet kan det istället bli aktuellt att socialtjänsten erbjuder mannen ett tillfälligt boende. Detta är särskilt angeläget i de fall kvinnan har barn. Tillgänglighet och stöd dygnet runt gäller alla våldsutsatta men särskilt kvinnor med särskilda behov. 1 Vid de tillfällen dessa möjligheter bör den utredande socialnämnden förvissa sig om att den nya vistelsekommunen inte röjs i utredningen. 10

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommunnya bestämmelser (2011). 2 Personer som utsätts för våld eller andra övergrepp Personer som utsätts för våld eller andra övergrepp är en utsatt grupp som i vissa fall kan tvingas flytta mellan olika kommuner, antingen tillfälligt eller permanent. Många gånger drabbas hela familjen av situationen då de kan tvingas flytta många gånger innan de finner en stadigvarande lösning eller hotet upphör. I vissa fall kan de återvända till sin gamla bostadsort efter en tid, även om det inte alltid är till den tidigare bostaden. Ett uteblivet stöd kan få mycket allvarliga konsekvenser både för den hotade personen och för hans eller hennes anhöriga och regeringen anser att det inte är acceptabelt att den enskilde nekas stöd och hjälp med hänvisning till att en annan kommun har ansvaret. (Prop. 2010/11:49, s. 41) Tillfälligt boende Bosättningskommunen har ansvar för personer som utsätts för våld eller andra övergrepp och som bor tillfälligt i en annan kommun. Det finns således ingen särskild reglering för denna grupp och dessa situationer. Om en person som utsatts för våld eller andra övergrepp tillfälligt måste flytta för att undvika att utsättas för brott så behåller bosättningskommunen således ansvaret. Om en hotad person på eget initiativ akut beger sig till en annan kommun och under vistelsen där söker stöd och hjälp gäller dock vistelsekommunens yttersta ansvar i den akuta situationen. Det kan t.ex. vara skyddat boende eller ekonomiskt bistånd, i avvaktan på att bosättningskommunen erbjuder behövliga insatser (2 a kap. 2 och 3 SoL). Vid bedömningen av när en vistelsekommun övergår till att vara bosättningskommun, kan det finnas anledning att ta särskild hänsyn till denna grupps speciella situation. Den enskilde kan behöva vistas tillfälligt under längre tid i en kommun utan att den gamla bosättningskommunens ansvar upphör och övergår till vistelsekommunen i egenskap av ny bosättningskommun. Detta gäller under förutsättning att den enskilde inte själv väljer att byta bosättningskommun permanent. I prop. 2010/11:49, s. 42 43 finns exempel på åskådliggörande situationer. (Prop. 2010/11:49, s. 41 43, 85 86) Möjlighet att ansöka om bistånd enligt SoL i annan kommun En ny bestämmelse ger en enskild, som är utsatt för våld eller andra övergrepp, rätt att i förväg ansöka om stöd- och hjälpinsatser i den kommun dit han eller hon vill flytta och bosätta sig permanent (2 a kap. 8 2 SoL). Med våld och andra övergrepp avses samma sak som i 5 kap. 11 andra stycket SoL. Denna reglering är dock inte begränsad till kvinnor och inte heller till att övergreppen ska ha begåtts av en närstående. I övrigt hänvisas till förarbeten till 5 kap. 11 SoL. Vilka personer som ska anses ha behov av att flytta på grund av våld och andra övergrepp får avgöras i varje enskilt fall utifrån den enskildes situation, men omfattar i vart fall den som har skyddade personuppgifter. Enligt regeringens bedömning får socialtjänsten i 2 Proposition 2010/11:49 www.regeringen.se/sb/d/108/a/159012 Se meddelandeblad Socialstyrelsen, nr 3 2011. Utdraget berör den del i lagen som omfattar personer som utsätts för våld eller andra övergrepp. 11

inflyttningskommunen göra en sedvanlig bedömning och beakta de omständigheter som föreligger i varje enskilt fall, t.ex. om personen lever med skyddad identitet eller skyddas av besöksförbud. Behovet av att flytta ska vara styrt av den enskildes utsatta situation och även behovet av insatser ska följa av situationen. Om den enskilde inte kan ordna en bostad på egen hand bör det vara möjligt för honom eller henne att ansöka om hjälp med bostad hos inflyttningskommunen. Om ärendet rör barn måste barnets situation särskilt uppmärksammas och hänsyn tas till barnets bästa. Ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i kommunen och hänsyn ska inte tas till att sökandens behov är tillgodosedda i bosättningskommunen. Beslutet kan överklagas i allmän förvaltningsdomstol. Bosättningskommunen är skyldig att bistå i utredningen. (Prop.2010/11:49, s. 69 71, 88 89) 12

Bedömningskriterier som är aktuella vid kommunsamverkan I samband med länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld har Socialstyrelsen tillsammans med landets länsstyrelser tagit fram bedömningskriterier. Dessa är ett sätt att operationalisera de ramlagar som styr socialtjänstens arbete. I arbetet med att ta emot och förmedla ny bostadsort för personer som är utsatta för våld och hot kan följande kriterier vara tillämpliga och ge stöd. Det betyder inte att de kriterier som utesluts inte är oviktiga i socialtjänstens arbete med att utveckla stödet till övriga våldsutsatta. Uppsökande och förebyggande arbete Socialtjänsten informerar om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor. Information och källhänvisning 5 kap. 11 2 st. SoL, 3 kap.1 3 p. SoL, 3 kap. 4 SoL Socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående. Information och källhänvisningar 3 kap. 4 SoL, 4 kap. 1 SoL, Prop. 2006/07:38. SOSFS 2006: 11 kap. 4 3, 4 kap2, p. 4 Samverkan Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen i kvinnofridsarbetet Information och källhänvisning 6 förvaltningslagen (1986:223), 4 kap. 1 par. SOSFS 2006:11, 3 kap. 5 SoL Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller kvinnofridsarbetet inom kommunen Information och källhänvisning 3 kap. 3 SoL, 4 kap. 1 par. SOSFS 2006:11 Insatser Bedömningskriterier: Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, SOU 2006:65, 3 kap. 6 SoL, kapitel 5 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med missbruksproblem har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, 13

prop. 2006/07:38, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med utländsk bakgrund har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt äldre kvinna har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en person som lever under hedersrelaterat våld och förtryck har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/07:39) Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt person som lever i en samkönad relation har. Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, 3 kap. 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/08:39) Barnets behov Socialtjänsten har insatser för att möta det behov av stöd och skydd som barn som bevittnar våld har. Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 14

Bilaga 1 Anvisningar för hantering av personer med skyddade personuppgifter 1 Allmänt om skyddade personuppgifter Olika åtgärder för skyddande av personuppgifter. Det finns fyra grader av skydd av personuppgifter: 1. Skyddade personuppgifter via spärrmarkering/sekretessmarkering 2. Kvarskrivning 3. Namnbyte 4. Fingerade personuppgifter Underlag och ansökan om skyddade personuppgifter Det är Skatteverket som fattar beslut om skyddade personuppgifter genom spärrmarkering eller kvarskrivning. Skatteverket ställer krav på skriftlig ansökan Skyddsbehovet ska kunna styrkas på något sätt antingen genom en polisanmälan som talar för att det handlar om en konkret och aktuell hotbild eller via uppgifter från socialtjänsten, Kvinnojouren eller Brottsofferjouren. Detta är i de flesta fall tillräckligt för att personen skall medges skyddade personuppgifter via spärrmarkering. Om besöksförbud finns skall beslut bifogas ansökan Andra omständigheter som styrker behovet kan vara fall av hedersrelaterade skäl där personer har ett skyddsbehov som anses styrkt utan ovan nämnda intyg Ansökan skall även göras för barn och andra vuxna som bor på samma adress. Rätt till omprövning Avslag på ansökan om skyddade personuppgifter prövas av Kammarrätten. Se även Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se/folkbokforing Skyddade personuppgifter via spärrmarkering/sekretessmarkering Är i praktiken en varningsflagga i folkbokföringsregistret för handläggande tjänsteman om att en person har skyddade personuppgifter. Är den mest vanligt förekommande och det lägsta skyddet för personuppgifter. Att man har skyddade personuppgifter innebär att endast ett fåtal personer känner till och faktiskt hanterar uppgifterna. Detta för att minska risken för spridning. 1 Dokumentet framtaget av Uppsala kommun

Bilaga 1 Alla förfrågningar som kommer till Skatteverket om personer som har skyddade personuppgifter hanteras av denna krets av tjänstemän. Hur länge? Första gången som skydd via spärrmarkering medges blir det som regel för 1 år. Därefter sker omprövning efter begäran av den berörde. Kvarskrivning Är ett starkare skydd än spärrmarkering Innebär att personen blir kvarskriven i den församling där man tidigare var bosatt. Används i samband med faktisk flytt till ny adress/ort/land. Uppgifterna om den skyddade personen förs inte i datoriserade register vid Skatteverket utan endast manuellt vilket innebär ytterligare skydd för den enskilde och skydd mot intrång av obehöriga. Kvarskrivning medges i högst tre år och därefter omprövning efter begäran av den berörde. Skyddets omfattning Varken privatpersoner eller företag får ut uppgifter som skyddas vid spärrmarkering eller kvarskrivning. Postförmedling I de fall där myndigheten inte har någon adress till en person men där man har kännedom om att personen har skyddade personuppgifter via spärrmarkering eller kvarskrivning. Post som ska till en skyddad person; skriv den skyddades namn och personnummer och lägg i ett kuvert med Skatteverkets adress - kontakta Skatteverket för korrekt adress i din kommun. I de fall där myndigheten och/eller du som tjänsteman har den enskildes adress måste man vara uppmärksam på hur uppgifterna hanteras inom den egna myndigheten och till vem adressuppgiften lämnas ut, även internt. Kom överens med den enskilde om posten ska skickas direkt till adressen eller via Skatteverket. Kom ihåg att inte lägga post i utgående post där flera har tillgång till och kan se posten. Lägg istället brevet direkt i Postens låda. Det måste finnas tillgång till frimärken. Skyddet är inte bättre än den hantering av uppgifterna som vi, enskilda tjänstemän, själva står för. Allmänt om skydd med stöd spärr/sekretessmarkering eller kvarskrivning Erfarenheter från Personsäkerhetsenheten vid Rikskriminalpolisen talar för att en person kan leva relativt skyddad med detta skydd. Mycket kommer an på den enskildes förmåga att leva med skyddade personuppgifter. Hur försiktig man är i vardagen och i kontakter med andra människor, myndigheter m.m.

Bilaga 1 Begränsningar för den enskilde som har skydd med stöd av spärr/sekretessmarkering eller kvarskrivning Man bör pröva lämpligheten i att barn medverkar vid skolfoto, i skolkataloger skolans hemsidor, klasslistor etc. Den enskilde kan inte starta bolag som exempelvis ett AB på grund av den offentlighet som gäller kring uppgifter om bolag. Den enskilde bör pröva lämpligheten i att prenumerera på tidningar. Det kan fungera bra vid sekretessmarkering och kvarskrivning. Man bör dock tillse att förbehåll lämnas till den aktuella tidningen att adressen ej lämnas ut. Inte något generellt förbud för någon att ha bank- eller kreditkort. Banksekretess och andra sekretesskyddande åtgärder kan vara fullt tillräckliga. Om den hotande känner till den hotades bank, bör konton flyttas till en annan bank. Man bör inte ha butikers bonus- eller medlemskort - dessa kan lämna spår Man bör inte göra beställningar på postorder Beträffande kontakter med hälso- och sjukvården pågår arbete vid Socialstyrelsen kring denna problematik. Sjukhuset har alltid sjukvårdssekretess att beakta och får inte lämna ut uppgifter till annan. Vid förfrågan på sjukhuset om bostadsadress uppges att man har kvarskrivning eller spärr/sekretessmarkering. Om man har kvarskrivning bör man vara uppmärksam på att ens patientbricka bär ens gamla adress eller namn på församling. Man bör beakta att risk finns för felbehandling vid sjukhuset om personalen ej känner till den uppsökandes riktiga identitet och har tillgång till dennes journalhandlingar. Vid receptförskrivning bör man se till att få ett manuellt utskrivet recept. Man bör ha mobiltelefon med kontantkort. Man skall tillse att ingen registrering av personuppgifter sker. Vid sekretessåtgärder bör man radera personuppgifter i olika typer av register som ej är anslutna till Skatteverket, som exempelvis Eniro. Ytterligare uppgifter kring detta kan lämnas av Skatteverket. Man ska vara uppmärksam på att Internetanvändning kan innebära risker. Man bör ha trådlös uppkoppling för att ej kunna bli spårad. Tänk på att Internet inte är så anonymt som man kan lockas tro. Om man inte kan/vill ha spärrade personuppgifter kan postbox vara ett alternativ. Namnbyte Ansökan görs hos Patent- och Registreringsverket.

Bilaga 1 Fingerade personuppgifter och personskyddsprogrammet Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen. Ärendet handläggs av Rikskriminalpolisens personsäkerhetsenhet. Den nya identiteten registreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det rör sig om fingerade personuppgifter. Det är för närvarande endast ca 90 personer som får använda fingerade personuppgifter. Ca 6 personer per år, beviljas fingerade personuppgifter. Den praktiska innebörden av fingerade personuppgifter är att hela den egna personen raderas ut och en helt ny identitet skapas med nytt namn och nytt personnummer. Som en följd av detta försvinner all arbetslivserfarenhet och historik. Exempelvis kan betyg och intyg genom fingerade personuppgifter bli värdelösa. Med andra ord bryts samtliga band med den gamla personen. Ett nationellt arbete vid flera myndigheter pågår att komma tillrätta med detta. Ytterst handlar det om vad personerna som behöver skydd själva vill och är beredda att offra. Personsäkerhetsverksamheten Polisens ansvar är att främja rättvisa och trygghet genom att upprätta allmän ordning och säkerhet, skydda och ställa till rätta. Att bedriva säkerhetsarbete för hotade personer är en av polisens skyldigheter. Vid polismyndigheten finns en personsäkerhetsverksamhet som genomför olika typer av skyddsåtgärder för hotade personer. Vid ärenden där polismyndighetens säkerhetsåtgärder är uttömda kan polismyndigheten begära hjälp av den nationella verksamheten den s.k. Särskilda personsäkerhetsverksamheten. Den hotade omlokaliseras då inom eller utom landet. Vid en tidig kontakt med polisens personsäkerhetsverksamhet kan förebyggande åtgärder vidtas i syfte att undvika hot eller våldssituationer. Hantering av skyddade personuppgifter Hantering av skyddade personuppgifter i samband med barnavårdsutredningar Ärenden med skyddade personuppgifter kan se olika ut. Vanligen rör det en kvinna, som sökt skydd undan en man. Om hon har barn boende hos sig är även deras personuppgifter skyddade. Om mannen hon söker skydd för är förälder till barnet/en medför hanteringen av personuppgifterna särskilda svårigheter. Föräldrarna kan ha gemensam vårdnad. Ofta har dock kvinnan i dessa ärenden egen vårdnad. Ofta har mannen umgängesrätt med barnen, med eller utan kontaktperson. Föräldrarna kan vara bosatta i samma kommun. Oftast är de bosatta i olika kommuner. Det skapar problem att hantera ärendet i den kommun, där kvinnan med skyddade personuppgifter bor, om frågan t.ex. gäller anskaffande av kontaktperson vid barnens umgänge med den person kvinnan söker skydd för. Det är mycket svårt att hemlighålla vilken kommun kvinnan flyttat till och vilket område i staden hon bor i. Hennes egen adress är visserligen hemlig, men inte övriga inblandades. Kontaktpersonens adress går t.ex. liksom handläggarnas arbetsplatser lätt att finna på Internet. Det är i många fall, då det gäller frågor som rör pappan och hans intressen som förälder, angeläget att arbetsledningen försöker förhandla med pappans hemkommun om att denna skall vara formellt ansvariga för ärendet, samtidigt som vi i kvinnans kommun erbjuder vår hjälp med

Bilaga 1 handläggningen. Är detta inte möjligt bör man överväga möjligheten att ta hjälp av en oss närliggande kommun. Så fort det står klart att en anmälan/ansökan rör en person/familj med skyddade personuppgifter gäller det att vara synnerligen noggrann med vad som dokumenteras, från ärendets aktualisering, förhandsbedömning och framöver. Hantera i dessa fall ärendet, med avseende på dokumentation, på samma sätt vare sig båda föräldrarna är vårdnadshavare eller ej. Tänk på att inte i några som helst dokument skriva in faktisk adress och telefonnummer. Detta gäller även i utskrivna anmälningar och ansökningar, aktualiseringar, förhandsbedömningar etc. Markera akter för de personer, som har skyddade personuppgifter, på ett särskilt sätt. Förvara inte adresser och telefonnummer till personer med skyddade personuppgifter i akten utan i en särskild mapp, avsedd för sådant. Tänk på att inte någonstans i akten skriva in faktisk adress eller telefonnummer. Tänk även på att inte skriva in andra faktauppgifter, som är lokalbundna. Var observant på om den faktiska adressen av misstag går att utläsa ur handlingar från polis, tingsrätt, länsrätt eller andra instanser och hantera i så fall sådana handlingar med särskild observans. Kanske bör man också uppmärksamma den aktuella instansen på detta. Om man skickar brev med den faktiska adressen bör man tänka på att inte lägga brevet överst i postkorgen eller se till att själv lägga det på lådan. Man kan också rekommendera kvinnan att skaffa en postbox, vilket är det allra säkraste sättet för henne att inte riskera att avslöja sin adress. Man bör se till att så få som möjligt är inblandade i ärendet. Man bör vara extra noga med att undvika att nämna namn på personerna vid eventuella ärendedragningar och handledningar. När myndigheter eller andra legitima intressenter ringer bör man alltid motringa. Då en person med skyddade personuppgifter ansöker om insatser i hemmet och föräldrarna har gemensam vårdnad skall frågan regelmässigt kommuniceras med den andre föräldern. För att möjliggöra en praktisk handläggning av ett sådant ärende i särskilt ömmande fall kan man pröva utvägen att hänvisa till SoL kap 5 11 i en skriftlig bedömning i akten och på så sätt hantera ärendet utan att kommunicera med den andre vårdnadshavaren. Om en vårdnadshavare begär ut journalutdrag i ett ärende, där den andra vårdnadshavaren har skyddade personuppgifter, är det viktigt att journalerna och övrigt aktmaterial noga gås igenom tillsammans med arbetsledare före utlämnandet.

Bilaga 1 Verksamhetsområdeschefen är den som fattar beslut om huruvida uppgifter behöver sekretesskyddas jämlikt 7 kap 4-6 SekrL Hantering av skyddade personuppgifter i samband med familjerättsutredningar Familjerättens utredningar initieras av Tingsrätt. Då en kvinna och barn har skyddade personuppgifter i form av kvarskrivning skickas begäran om utredning och yttrande till kvarskrivningskommunen. Det är lämpligen kvarskrivningskommunen (där kvinnan och barnet inte bor längre) som håller i trådarna kring utredningen och som kan begära hjälp av mammans nuvarande hemkommun att genomföra utredningen, det vill säga, träffa mamma och barn och bidra med deras uppgifter. Familjerätten skriver då i sin utredning att från moderns hemkommun inkommer följande uppgifter etc, utan att nämna handläggare, kommun, eller skola etc. Familjerätten hanterar uppgifter i en sådan utredning med stor varsamhet och har uppgifter om adress, telefonnummer etc på en särskild lapp i akten. I journalen är det blankt vad gäller adress och uppgift om telefonnummer. Om man i tingsrättsdom beslutar om kontaktperson vid umgänge är det kvarskrivningskommunen som ska ansvara för att en kontaktperson tillsätts. Om kvinnan och barnet har skyddade personuppgifter via spärrmarkering hanteras ärendet på liknande sätt, men kan vara svårare då man inte har någon adress. Man skickar brev via Skattemyndigheten och sedan med den berörde och hans/hennes ombud samt motpartens kommun för att försöka komma fram till ett bra hanterande. Motpartens hemkommun kan t.ex. stå för ansvaret för utredningen. Råd att ge till personer som lever i situationer med risk för våld Ett säkerhetssamtal bör ske med den hotade där man redogör för vad som står i nedanstående råd. Se till att mobiltelefonen alltid är laddad och att kontantkortet har samtalstid Förprogrammera nödnummer 112 i mobiltelefon och hemtelefon, exempelvis på plats nummer ett i telefonboken Välj bort knapplåset i mobiltelefonen Memorera viktiga telefonnummer Bär mobiltelefonen i fickan och inte i handväskan eftersom den kan vara svår att komma åt i en pressad situation Byt vardagsrutiner lite då och då. Som exempel kan nämnas att det kan vara bra att inte hämta och lämna barnen samma tid varje dag eller att handla i samma butik. Variera även resvägen genom att till exempel ta en annan buss till arbetet eller i vart fall variera tiden.

Bilaga 1 Skaffa larm. Efterfråga en skyddstelefon från den lokala polismyndigheten med möjlighet till positionering med GPS.

Bilaga 2 Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter 1 Överenskommelse förskola/skola och vårdnadshavare. Vilken nivå av skyddade personuppgifter har barnet/eleven? Sekretessmarkering Kvarskrivning Enskild vårdnad Gemensam vårdnad OBS SekrL kap. 7:9 (se bilaga) Utifrån den nivå av skyddade personuppgifter som mitt barn har, ger jag som vårdnadshavare mitt godkännande för att mitt barn får: Finnas med i/på: JA NEJ Kommentar/tillägg: Klasslistor: - med förnamn? - med efternamn? - med telefonnummer? Närvarolistor: - med förnamn? - med efternamn? - närvarolistor fritids: (namn på barn och vårdnadshavare + telefonnummer.) - skolans fotokatalog? - skolans hemsida: bild? 1 Dokumentet framtaget av Uppsala kommun

Bilaga 2 Finnas med i/på: JA NEJ Kommentar/tillägg: Ta enskilda bilder vid skolfotografering? Ha teckningar etc. uppsatta i skolans lokaler: - med namn? - med initialer? Inneha användarkonto/e-post: - med riktiga namnet? - med kodat namn? Övrigt Finns det anhöriga/bekanta som vi får kontakta/får kontakta oss? Vem/Vilka? Namn: Telefonnr: Namn: Telefonnr:

Bilaga 2 Sekretess skola fritids För att skolan och ev. fritids gemensamt skall kunna samarbeta runt mitt barn, ger jag mitt godkännande för att skolan och fritids får bryta sekretessen sinsemellan. JA NEJ Kommentar/tillägg: Kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare Hur vill vi, skola och vårdnadshavare, att kommunikationen ska ske mellan oss för att främja barnets/elevens situation? (T ex, hur skall kontakten via telefon ske? Lösenord? Ska barnet/eleven lämnas/hämtas, gå själv? etc.) Övrigt: Vilka i personalgruppen ska få information och i vilken utsträckning ska denna ges? Till exempel vikarier? Eventuella förfaringssätt vid akut sjukdom eller olyckshändelse?

Bilaga 2 Övrigt att tillägga? Denna överenskommelse gäller tillsvidare. Vid eventuella förändringar ansvar jag som vårdnadshavare för att snarast informera skolan om dessa. Datum Barnet/elevens namn: Vårdnadshavarens underskrift Ansvarig på förskola/skola Namnförtydligande

Bilaga 2 Socialtjänsten (7 kap. 4 sekretesslagen) Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Sekretess är huvudregeln och uppgiften ska inte lämnas ut om pappan inte är vårdnadshavare. Är pappan vårdnadshavare ska uppgiften om skola hemlighållas om det kan antas att den underårige lider betydande men ifall uppgiften röjs för pappan (14 kap. 4 andra stycket sekretesslagen). Skolan (7 kap. 9 tredje stycket sekretesslagen) Sekretess gäller för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. Om t.ex. risk för förföljelse föreligger kan sekretess hävdas gentemot pappan. Är pappan vårdnadshavare ska uppgiften om skola hemlighållas om det kan antas att den underårige lider betydande men ifall uppgiften röjs för pappan (14 kap. 4 andra stycket sekretesslagen). Betydande men kan man tänka sig föreligga då uppgiften kan komma att missbrukas av pappan i något avsevärt avseende, t.ex. om pappan kan tänkas söka upp barnet och fråga var mamman och barnet finns/bor. Det är väl särskilt aktuellt i de fall barnet och mamman har skyddade personuppgifter. Att slentrianmässigt undanhålla uppgiften om var barnet går i skola är inte okej utan en prövning måste ske i varje enskilt fall.

lansstyrelsen.se/ostergotland Länsstyrelsen Östergötland postadress 581 86 Linköping besöksadress Östgötagatan 3 telefon 013-19 60 00 telefax 013-10 13 81