Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004
1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT... 5 TAPPAR I NORDEN... 6 SÄMST UTVECKLING I OECD... 6 Riktiga investeringar minskar... 7 Slutsatser... 8 Appendix: Källbeskrivning... 9
2 Sverige som spetsnation Det är glädjande att vi i Sverige under 1990-talet varit så framgångsrika med att öka inflödet av utländska direktinvesteringar. Sverige uppvisar under denna tid en av de största ökningarna av utländska direktinvesteringar inom hela OECD Handelsminister Leif Pagrotsky, pressmeddelande 9 september 1998 Och faktum är att vi för första gången på 25 år har lika stora inkommande direktinvesteringar till Sverige som från Sverige Näringsminister Björn Rosengren i Riksdagen 3 februari 1999 Direktinvesteringarna till Sverige var större än vad de övriga nordiska länderna mottog tillsammans. Medan många andra länder knappt börjat känna av det som brukar kallas globaliseringen, ligger vi i Sverige i framkant av utvecklingen Handelsminister Leif Pagrotsky, debattartikel, SvD 3 mars 1999 Faktum är och lyssna nu noga att Sverige är det land i EU i vilket de utländska investeringarna ökade mest mellan åren 1990-96, med hela 237 procent. Faktum är att vi nu har lika stora inkommande direktinvesteringar till Sverige, som från Sverige Näringsminister Björn Rosengren, tal vid SEKO-kongressen, 1 juni 1999 Enligt preliminära uppgifter från FN var Sverige år 1999 tom den näst största mottagaren av direktinvesteringar i världen. Ska man tala om företagsflykt så är det i alla fall inte flykt från Sverige, utan möjligen till Sverige Näringsminister Björn Rosengren i Riksdagen 21 mars 2000 Vi är glada över att hamna högt upp på listan [FN:s direktinvesteringslista]. Sverige är ett av de länder i världen där internationaliseringen går snabbast Handelsminister Leif Pagrotsky, till nyhetsbyrån Direkt 3 oktober 2000 För några år sedan upplevde Sverige en boom i direktinvesteringarna. Stora mängder kapital strömmade in i landet. Regeringen var inte sen att ta detta till intäkt för att företagsklimatet i Sverige var utmärkt. Man talade om företagsflykten till Sverige. Efter att IT-bubblan sprack rasade direktinvesteringarna i hela världen. Att direktinvesteringarna gick ner i Sverige bortförklarades först med att det var en del av en tillfällig global svacka. Denna bortförklaring håller inte längre. Direktinvesteringarna i världen har börjat stabiliseras, samtidigt som Sverige fortsätter att tappa mark i snabb takt. I februari presenterade Riksbanken direktinvesteringsstatistiken för 2003. Av den framgick att utlandet investerade endast 28 miljarder kronor i Sverige under året. Det är den lägsta noteringen på tio år. Inte sedan krisåret 1992 har vi haft ett så litet inflöde av investeringskapital till Sverige. Under 2003 strömmade samtidigt 86 miljarder kronor ut ur landet i form av svenska företags direktinvesteringar i andra länder. Förra året hade vi med andra ord ett nettoutflöde på 58 miljarder kronor. Riksbankens statistik bemöttes med största möjliga tystnad.
3 FN:s direktinvesteringsliga FN-organet UNCTAD sammanställer årligen statistik över världens direktinvesteringar. Den senaste rapporten från september 2003 innehåller uppgifter till och med 2002. Statistiken visar att Sverige under senare år har tappat förhållandevis mer direktinvesteringar än andra länder. Särskilt tydligt är det om man ser på direktinvesteringsligan som rankar länderna efter storleken på inkommande direktinvesteringar. FN:s direktinvesteringsliga 1999-2002 1999 2000 2001 2002 1. USA 1. USA 1. USA 1. Luxemburg 2. Belgien-Luxem 2. Tyskland 2. Belgien-Luxem 2. Kina 3. Storbritannien 3. Storbritannien 3. Storbritannien 3. Frankrike 4. Sverige 4. Belgien-Luxem 4. Frankrike 4. Tyskland 5. Tyskland 5. Kanada 5. Nederländerna 5. USA 6. Frankrike 6. Hongkong 6. Kina 6. Nederländerna 7. Nederländerna 7. Nederländerna 7. Tyskland 7. Storbritannien 8. Kina 8. Frankrike 8. Kanada 8. Spanien 9. Brasilien 9. Kina 9. Spanien 9. Kanada 10. Kanada 10. Spanien 10. Mexiko 10. Irland 11. Brasilien 11. Hongkong 11. Belgien 12. Danmark 12. Brasilien 12. Brasilien 13. Irland 13. Irland 13. Italien 14. Sverige 14. Italien 14. Australien 15. Schweiz 15. Bermuda 15. Hongkong 16. Sverige 16. Mexiko 17. Danmark 17. Sverige 18. Japan Källa: World Investment Report 2003 Sedan Sveriges topposition 1999, när vi låg på fjärde plats, har vi fram till 2002 tappat till 17:e plats i världen. År 2002 låg vi strax efter Mexiko. Sverige är ett litet land. Man kan resonera att vi borde nöja oss att hamna långt ned på listan. Man kan även argumentera för att 1999 var ett exceptionellt år. Då upplevde vi både Astra Zeneca-affären och en IT-boom som drog upp direktinvesteringarna. Men faktum är att Sverige låg bättre till i direktinvesteringsligan redan före toppåret 1999 än vad vi gör nu.
4 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN FN:s sammanställningsprocedur är relativt långsam. Den samlade världsstatistiken kommer inte förrän i september. har därför genomfört en egen sammanställning av den tillgängliga direktinvesteringsstatistiken från respektive lands centralbank eller statistikmyndighet. I vissa fall rör det sig om preliminär statistisk som kan komma att revideras. Resultatet är en prognos för FN:s direktinvesteringsliga för 2003. Prognos för FN:s direktinvesteringsliga 2003 Miljoner USD 2003 1. Luxemburg 73289 2. USA 72116 3. Kina n.a. 4. Frankrike 41361 5. Belgien 27886 6. Irland 25497 7. Spanien 22966 8. Nederländerna 19071 9. Italien 16797 10. Storbritannien 14538 11. Hongkong 13538 12. Schweiz 12191 13. Tyskland 11907 14. Mexiko 10731 15. Brasilien 10144 16. Australien 9466 17. Japan 6377 18. Kanada 5924 19. Polen 4448 20. Österrike 3993 21. Indien 3835 22. Sverige 3431 23. Tjeckien 2583 Källor: se appendix De låga direktinvesteringstal som redovisats av Riksbanken tyder på att Sverige fortsätter att tappa i relativ position. Sverige riskerar att hamna på ungefär 22-23 plats i direktinvesteringsligan. Förra året blev vi omsprungna av länder som Polen och Indien.
5 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT Direktinvesteringar kan skilja sig mycket åt år från år. Särskilt för mindre länder kan enskilda storaffärer göra att siffrorna sticker iväg ett år och faller i botten ett annat. Den negativa utvecklingen för Sverige kvarstår dock även om man ser på utvecklingen över en längre tid. FN:s direktinvesteringsliga 1990-talet och hittills under 2000-talet Miljoner USD, genomsnitt per år 1990-talet 2000-talet 1. USA 89064 1. USA 140033 2. Storbritannien 32107 2. Belgien-Luxem 105507 3. Kina 28465 3. Tyskland 71735 4. Belgien-Luxem 22710 4. Storbritannien 57966 5. Frankrike 22042 5. Frankrike 47827 6. Nederländerna 15431 6. Kina* 46773 7. Sverige 12966 7. Nederländerna 39953 8. Tyskland 12434 8. Kanada 30521 9. Spanien 10631 9. Hongkong 28243 10. Kanada 10609 10. Spanien 27422 11. Brasilien 9922 11. Irland 21665 12. Mexiko 9760 12. Brasilien 20487 13. Hongkong 9033 13. Mexiko 16294 14. Singapore 7767 14. Italien 14897 15. Argentina 6814 15. Danmark 13205 16. Australien 6216 16. Schweiz 12403 17. Malaysia 4816 17. Sverige 12383 18. Schweiz 4442 18. Bermuda* 10768 19. Danmark 4261 19. Singapore* 10356 20. Italien 3950 20. Australien 10130 *) avser genomsnitt för åren 2000-2002 Anm: Med 2000-talet avses 2000-2003 Källor: World Investment Report 2002, World Investment Report 2003, samt se appendix Om hela 1990-talet räknas samman låg vi då på sjunde plats i FN:s direktinvesteringsliga. Under de fyra år som hittills gått av 2000-talet har vi fallit till 17:e plats. Sverige är faktiskt unikt eftersom minskningen inte bara är relativ. Även i absoluta tal är direktinvesteringarna lägre i genomsnitt under 2000-talet jämfört med 1990-talet. 1 1 Detta trots att direktinvesteringarna mäts i löpande priser.
6 TAPPAR I NORDEN Dåvarande handelsministern Leif Pagrotsky gjorde 1999 ett stort nummer av att direktinvesteringarna i Sverige var större än för de övriga nordiska länderna tillsammans. Sedan år 2000 har detta inte varit fallet något enda år. Faktum är att vi successivt har tappat mark i förhållande till våra grannländer. Sveriges andel av direktinvesteringar i Norden Procent 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Anm: ej rensat för internordiska direktinvesteringar Källor: Riksbanken, Finlands Bank, Islands Sedlabank, Danmarks Nationalbank, Norges Bank, World Investment Report 2001, 2002, 2003 I de preliminära siffrorna för 2003 har Sverige fallit till en 30-procentig andel av de nordiska ländernas inkommande direktinvesteringar. Endast krisåret 1992, när i princip inga utländska investeringar gjordes i Sverige, uppvisades en sämre andel än 2003. SÄMST UTVECKLING I OECD Ett annat argument som regeringen använde för några år sedan var att Sveriges direktinvesteringar hade ökat mest inom EU och var bland de bästa inom OECD. Under 2000- talet har det dock svängt helt åt andra hållet. Vissa andra länder har liksom Sverige fått se sina direktinvesteringar sjunka sedan toppen 1999. Men Sverige är det enskilda land som har tappat mest direktinvesteringar både inom EU och i OECD. Sverige har i dollartermer tappat 94 procent av direktinvesteringarna mellan åren 1999 och 2003. Den genomsnittliga minskningen för OECD som helhet är 53 procent. Våra direktinvesteringar har med andra ord krympt ihop till en 20-del av vad de var när de var som högst, medan övriga OECD bara har halverat sina investeringar.
21,8 21,2 20,9 20,1 7 Riktiga investeringar minskar Direktinvesteringar kan delvis vara svårtolkade. I debatten förekommer ibland ståndpunkten att direktinvesteringar inte alls är ett positivt fenomen, utan att de är ett uttryck för att utländska aktörer köper upp svenska företag. Detta skulle kunna ha negativa effekter i form av att huvudkontorsfunktioner flyttar ut ur landet. Det finns vissa belägg för att företagsuppköp spelar en större roll i de inkommande direktinvesteringarna än i de utgående. Men i allmänhet borde det ändå vara så att direktinvesteringar in till ett land är något positivt. Att investeringsklimatet i Sverige är dåligt bekräftas även av totala storleken på näringslivets investeringar. Mätt som andel av BNP utgör näringslivets bruttoinvesteringar endast 13,4 procent av BNP. Det är den lägsta andelen inom EU-länderna. Eurostat har ännu inte sammanställt investeringsstatistiken för alla nya EU-länder. Men för de länder som det redan kommit in statistik från så är det inget land som riskerar att hamna under Sverige när det gäller investeringskvoten. Sverige har tappat inkommande direktinvesteringar samtidigt som investeringarnas andel av ekonomin är lägre än i andra länder. Oavsett hur man vänder på siffrorna så ser det inte ut som att investeringsklimatet är gott i Sverige. Näringslivsinvesteringar som andel av BNP 2002 Procent 25 20 18,9 18,3 17,9 17,9 17,7 17,4 16,9 16,4 16,1 15 15 13,4 10 5 0 Spanien Portugal Österrike Grekland Danmark Belgien Italien Luxemburg Irland Nederländerna Tyskland Frankrike Finland Storbritannien Sverige Källa: Eurostat
8 Slutsatser Regeringens argument att stora utländska investeringar är ett tecken på ett gott företagsklimat har inte klarat tidens tand. Direktinvesteringarna har sjunkit kraftigt i Sverige fyra år i rad. Inte sedan krisåret 1992 har vi haft ett så litet inflöde av investeringskapital till Sverige. Direktinvesteringarna i Sverige minskar snabbare än i andra länder. Vi har sjunkit från fjärde till 22:a plats i FN:s direktinvesteringsliga. Förra året blev vi omsprungna av länder som Polen och Indien. De svenska direktinvesteringarna hittills under 2000-talet har reducerats snabbare än i något annat EU eller OECD-land Övriga nordiska länder har blivit mer attraktiva för utländska investerare och vi har tappat mark i förhållande till våra grannländer. Regeringen har länge hävdat att det inte gör något att svenska företag drar ner sin verksamhet i Sverige, eftersom nya utländska företag strömmar in i landet i minst samma takt. Detta resonemang håller inte längre. De utländska företagen har nu också dragit öronen åt sig.
9 Appendix: Källbeskrivning För att få fram uppgifter om inkommande direktinvesteringar för respektive land för år 2003 gjordes sökningar hos i första hand respektive lands centralbank. I vissa länder är det inte centralbanken som ställer samman betalningsbalansen utan uppgifterna fick hämtas in från respektive lands statistikmyndighet eller finansdepartement. Uppgifterna kan komma att revideras och i vissa fall har det varit svårt att säkert fastställa om mätmetoderna följer FN:s definitioner. I en del fall har siffrorna varit angivna i amerikanska dollar, i andra fall har en omräkning gjorts enligt årsgenomsnittskursen. De källor som använts är: Australian Bureau of Statistics Banco Central do Brasil Banco de España Banco the Mexico Bank of England Bank of Greece Bank of Portugal Banque centrale du Luxembourg Banque de France Bundesbank Census and Statistics Department, Hongkong Cental Bank of the Republic of Turkey Central Bank of Hungary Central Bank of Iceland Central Statistics Office Ireland Czech National Bank Danmarks Nationalbank De Nederlandsche Bank Finlands Bank Ministry of Finance Japan National Bank of Belgium National Bank of Poland National Bank of Slovakia Norges Bank Oesterreichische Nationalbank Reserve Bank of India Riksbanken Schweizerische Nationalbank Statistics Canada Statistics New Zealand The Bank of Italy The Bank of Korea U.S. Department of Commerce FN-siffrorna har hämtats från: World Investment Report 2001 World Investment Report 2002 World Investment Report 2003