Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk

Nr 2 - Juli 2010 Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk KOM LOSS! Den kanske viktigaste idén med Nätverket är att skapa ett forum för utbyte av idéer. Ett sätt att göra det är att skriva i Nyhetsbrevet. Jag vill gärna att ni skickar notiser, artiklar eller bara idéer som jag kan skriva om. I det här nyhetsbrevet skriver jag mycket om det som händer i Uppsala, därför att jag bor här. Jag vill gärna sprida information om vad som händer i övriga delar av landet, men då måste ni hjälpa till! Nu börjar vi med en stående spalt med Aktivitetstips. Först ut är Åse Augustsson från Östhammarskretsen. I nästa nummer hoppas jag det blir fler tips. Ett annat sätt att utbyta information är att gå in på vår Facebooksida Mat- och Jordbruksnätverket. Där kan du lägga ut inlägg och tips om aktiviteter. Vi har 150 fans på Facebook, och ungefär lika många medlemmar i nätverket, men det är i stort sett två helt skilda grupper. Facebook passar inte alla, men jag skulle ändå rekommendera dig som inte redan är fan, att gå in och kolla på vår sida, och ännu hellre berätta vad ni gör i din krets eller i på din ort! Här är länken: Mat- och Jordbruksnätverket Kom loss skriv en eller många rader och dela med dig av dina erfarenheter och idéer! Trevlig sommar! Eva-Lena Rådberg, nätverkssamordnare eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se NÄTVERKSTRÄFF 11 JUNI I GÄVLE På förmiddagen innan riksstämman inleddes hade vi en nätverksträff som 20 personer deltog i. Träffen inleddes med två seminarier och avslutades med en gruppdiskussion om hur vi kan påverka framtidens jordbruk och vilken roll vi vill att nätverket ska spela. Seminarier: Framtidens jordbruk Framtidens mat Aktionsplan 2010: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare? Anders Heimer som är projektledare för Uppföljning av Aktionsplan 2010 på Ekologiskt Forum, började med att göra en sammanfattning av hur lång vi kommit när det gäller ekologiskt produktion i Sverige. Utgångspunkten för aktionsplanen är de mål som regeringen satte upp 2005, bland annat att 20 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt och att 25 % av livsmedlen i offentliga storkök ska vara ekologisk år 2010. Även om vi inte kommit ända fram, har vi kommit en bra bit på vägen; andelen ekologisk åkermark uppskattas till knappt 15 % i år, försäljningen av ekologiska varor till konsumenter ökade 2009 med 18 % och 10% av den maten i storköken var ekologisk. Slutsatsen är att de nationella målen har varit viktiga för utvecklingen. Hur går vi vidare efter 2010? Ekologiskt forum har tagit fram ett förslag till strategi för kommande period (2011-2013). Ett nationellt engagemang för utvecklingen kommer även i fortsättningen att vara centralt för att möta de krav som ställs på livsmedelsproduktionen idag och i framtiden. Här har Naturskyddsföreningen en viktig roll som opinionsbildare och i att påverkar politiker. Den avslutande delen av strategin innehåller förslag på olika åtgärder. Där tror man att Naturskyddsföreningen har en roll att spela inom Konsumentstödjande/ informerande åtgärder. Främst genom att sprida saklig konsumentupplysning och kunskap om hur produktionen går till och hur den påverkar miljön. Min vision för framtidens jordbruk: Vilka är de stora utmaningarna och vad kan vi göra idag? Gunnar Rundgren, pionjär inom ekologisk odling och livsmedelsförädling, gav oss sin syn på framtiden. Gunnar var med och startade ekologisk produktion på Torfolk Gård på 70-talet och han var en av initiativtagarna till

KRAV på 80-talet. Från 1996 har han arbetat med global utveckling av ekologiskt lantbruk. Nyligen kom han ut med boken Trädgården Jorden från fångstsamhälle till global kapitalism och därefter. Enligt Gunnar finns det flera stora utmaningarna för jordbruket. Några av de viktigaste är energieffektiviteten, kväve- och vattenanvändningen, att bevara matjorden, den globala utvecklingen och marknaden för livsmedel. Mätt i insatt energi har vi blivit allt mer ineffektiva i det industrialiserade jordbruket, och det samma gäller hur vi använder insatt kväve nästan helt beroende på den handelsgödsel som vi använder. Även mätt med ekonomiska mått har produktiviteten minskat. Utvecklingsvägar Fler människor och mindre extern energi till jordbruket Gynna lokal utveckling mycket viktigt för u- länderna Intensiv (ekologisk) odling på delar av arealen Stabiliserad köttkonsumtion (minskad hos de rika) Energi och ekonomiskt system är de två grundbultarna, där ligger problemen och där finns lösningarna. Marknaden klarar inte av de stora förändringar som behövs annat än genom fundamentalt ändrade regler, menar Gunnar. Gruppdiskussion Hur kan vi påverka framtidens jordbruk? Vilken roll ska nätverket ha? Deltagarna valde själva diskussionsämnen och tre grupper/teman utkristalliserade sig: Biologisk mångfald i jordbruket Skolmat/Offentlig upphandling Jordbrukspolitik Intressanta och konkreta resultat som kan leda vidare är bland andra förslag att nätverket ska göra ett turnépaket med inbjudna föreläsare på temat Ekologisk mat i skolor/offentlig upphandling, och söka pengar till det från Jordbruksverket. en brevkampanj för att uppmuntra (nya) ekologiska lantbrukare, där nätverket skaffar fram adresserna och utformar en brevmall, men där lokalgrupper/kretsar står som avsändare Vi är dina lokala konsumenter. Men innan vi går vidare behöver vi veta att det finns lokala grupper som vill genomföra aktiviteterna, så vi återkommer till er om det. På området jordbrukspolitik föreslog gruppen att vi som nätverk kan stötta och påverka Riks, och även uppmuntra till lokala aktiviteter kring jordbrukets miljöfrågor. - Det är viktigt att ta in jordbruket som helhet, och inte bara se till det ekologiska jordbruket, ansåg diskussionsgruppen. Vill du ha hela dokumentationen av seminarierna eller gruppdiskussionen så hör av dig! RIKSSTÄMMAN I GÄVLE 12-13 JUNI De nya verksamhetsriktlinjer som antogs innebär inga direkta förändringar inom området Jordbruk och livsmedelsförsörjning, som fortsätter att vara ett av fem prioriterade områden. Naturskyddsföreningen säger nej till spridning av slam Av de frågor som direkt berör jordbruk, var det frågan om spridning av avloppsslam på åkermark som upptog det största intresset. De åtta motioner som hade lämnats till stämman i frågan var i stort sett samstämmiga, och alla yrkade på att slamspridningen stoppas. Stämman beslöt också att säga nej till spridning av slam från reningsverk. Styrelsen fick också i uppdrag att arbeta för att ny teknik för att kunna återföra växtnäringsämnen till jordbruket utvecklas. Andra motioner som rör jordbruk På stämman behandlades också två motioner om GMO; en om nya riktlinjer för föreningens GMO-policy och en om GMO-fria zoner. Som jag uppfattade det var riktlinjerna i förslaget till nya riktlinjer inte så nya, utan sammanfaller i stort sett med nuvarande policy. Den om GMO-fria zoner bifölls. Stämman biföll också en motion om att de jordbrukspolitiska styrmedlen ska utformas så att de gynnar balansen mellan växtodling och djurhållning, för ett bättre växtnäringsutnyttjande. ARBETSOMRÅDEN I slutet av maj skickade vi ut ett förslag på arbetsområden inom nätverket, för de som vill fördjupa sig. Vi har fått in anmälningar till arbetsgrupperna från 12 personer, och som det ser ut nu kan det bli åtminstone två arbetsgrupper: Konsumtion och försäljning av ekologiska och lokala livsmedel och en för Biologisk mångfald i odlingslandskapet, kultur-, skönhets- och friluftsvärden För ett par dagar sedan skickade jag ut en ny förfrågan som en påminnelse, det kanske är fler som vill anmäla sig. Om inte förr, så sätter vi fart på arbetsgrupperna tidig höst. 2

MATPARKEN Stadsodling i Uppsala Matparken är ett nytt initiativ i Gottsunda, ett bostadsområde i utkanten av Uppsala med en stor andel invandrare. Här skapas en grönsakspark där lokalbefolkningen är med både i uppbyggnaden av själva parken och i olika aktiviteter som t.ex. kurser och folkfester. Initiativtagarna Marina Queiroz och Ylva Andersson, ägnar en stor del av sin arbetstid åt projektet. De har hittat finansiering genom olika kanaler, bl.a. från KSLA för att driva en skolträdgård och från Ylva Andersson i samspråk med förbipasserande Upplandsstiftelsen, Gottsunda Församling och det kommunala bostadsföretaget Uppsalahem. De har också en studiecirkel om ekologisk odling i samarbete med Studiefrämjandet. Marken på ca en hektar ägs av Uppsala kommun, som arrenderar ut den till föreningen Matparken till en symbolisk kostnad. I Matparken finns en visningsträdgård där alla som vill kan hjälpa till, en skolträdgård där olika förskolor och skolor har sina odlingar och en kollektivlott för gemensam husbehovsodling. Genom kollektivlotten vill vi hitta former för hur vi kan odla gemensamt. Istället för kolonilotter har vi en stor kollektivlott på ca 0,2 hektar, med en 8-årig växtföljd. Genom att odla i en lite större skala blir arbetet mera rationellt, och vi lär av varandra, säger Marina. Det känns som det är mindre jobb med att sköta en hektar på det här sättet, än att ha en kolonilott på 50 kvadrat, säger Marina när hon ligger och handrensar i rödbetsraden. I år är det 12 personer som odlar tillsammans på kollektivlotten. I början av juli träffar jag Adam Tael och Jan Lindberg, två av deltagarna som håller på att räfsa ihop gräs som ska användas som marktäckning. Båda två deltar i en studiecirkel i ekologisk odling, en av aktiviteterna i Matparken. - Jag ville lära mig om ekologisk odling och göra något praktiskt som bidrar till en bättre samhällsutveckling, säger Adam Tael, som inte har någon odlingserfarenhet tidigare. Vad händer när oljan tar slut? Kommer vi då att kunna fortsätta med 3 industrijordbruket? I det perspektivet känns det bra att kunna odla sin egen mat. Jan Lindberg har odlat på kolonilott tidigare, och tyckte att det skulle vara spännande att göra något tillsammans med andra. - Allt arbete här är frivilligt och alla gör det de har tid och lust med. Hittills har det fungerat över förväntan och utan några konflikter, säger Jan. Och vi har inte haft några problem med vandalisering, som på de vanliga kolonilotterna en bit bort. På en del av marken som inte odlas i år har de sått in gröngödsling. Det har varit lagom med en odlingsgrupp i år säger Ylva. Vi vill känna oss för och få erfarenhet. Till nästa år finns det plats för fler grupper som vill odla gemensamt. ERFARENHETSUTBYTE Besök från Etiopien I förra nyhetsbrevet skrev vi lite om ISD som arbetar med landsbygdsutvecklingsprogram i Etiopien, med stöd från bl.a. Naturskyddsföreningen. ISD har också ett omfattande program för ungdomar i åldrarna 18-25 år. I början av juni var Alemayehu Tegegn, eller Alex som han kallar sig för enkelhetens skull, på Sverigebesök och jag passade Alex och Monica i livligt samtal på att träffa honom. Tillsammans besökte vi Naturskyddsföreningens ungdomsprojekt Schysst sommar i Gottsun da och utbytte erfarenheter med Monika Miranda Maureira som är projektledare. Alex är verkligen en eldsjäl med stor kunskap om hur man jobbar med ledarskap och hur man får grupper att bli självständiga!

Stadsodling skapar inkomster Alex berättar om stadsodlingsprojekt som drivs av ungdomsgrupper i olika delar av landet. I dag finns 21 sådana ungdomsgrupper som jobbar med ekologisk grönsaksodling, svampodling, äggproduktion eller plantskolor för försäljning av prydnadsväxter. Arbetet har pågått sedan 2003 och det finns fem grupper som nu är helt oberoende och fortsätter att driva inkomstskapande projekt utan stöd från ISD. Man jobbar också med trädgårdsodling i ett 20- tal stadsskolor och med ett Back to Root Program där barnen bor i lantbrukarfamiljer under en vecka för att få insikt i hur det är att leva som bonde, och öka respekten för kultur och natur. Utbyte med Sverige ISD stöds av Naturskyddsföreningen, och vi diskuterade på vilket vis vi skulle kunna skapa kontakt mellan organisationerna även på föreningsnivå. Vi tror att det skulle vara intressant att några av ungdomsgrupperna får kontakt med andra som jobbar med stadsodling här i Sverige, för ett ömsesidigt utbyte. Naturskyddsföreningen är beredd att stötta med utrustning i Etiopien, så att ungdomarna får tillgång till Internet och webbkamera. Hur gick det med kaféundersökningen? I början av maj gick vi ut och bad om hjälp med att göra en snabb undersökning om kaffe på kaféer. Undersökningen gjordes inför Naturskyddsföreningens presentation av en rapport om de allvarliga miljömässiga och sociala missförhållanden i Brasiliens kaffeodlingar. Vid sidan av att uppmärksamma betydelsen av att välja ekologiskt kaffe var syftet att undersöka hur stor del av kaféerna som säljer ekologiskt kaffe och vad som är orsaken till att inte fler kaféer erbjuder ekologiskt kaffe. Vi fick en jättebra respons och på en vecka hade 20 personer besökt 91 kaféer på 17 orter och vi hade snabbt fått in ett intressant resultat. Presentationen av rapporten har blivit försenad och Naturskyddsföreningen kommer att gå ut med resultatet inom kort. Jag kan inte föregå pressmeddelandet genom att sprida resultatet här, men vill ändå passa på att tacka alla de i nätverket som gjorde undersökningen! Alex besökte också Matparken i Uppsala Är du intresserad? Om du är intresserad eller om du har tips på en grupp som du tror är intresserad av utbyte med etiopiska stadsodlargrupper hör av dig till Eva-Lena eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se Rädda livet på landet! Gratis plansch med handledning Ska du ordna ängs- eller hagmarksaktiviteter eller något annat med koppling till odlingslandskapets biologiska mångfald finns planschen Rädda livet på landet! som du kan beställa gratis från order@naturskyddsforeningen.se; (Beställningsnr: 46022). Det finns också ett 8-sidigt faktamaterial till planschen, bra inte minst för skolaktiviteter. Här berättar vi om hur odlingslandskapet ser ut idag samt dess historia. Vi visar hur odlingslandskapet måste gynnas och hur jordbruket och politiken behöver förändras för att återskapa goda livsmöjligheter för många arter. Handledningen finns endast som pdf och kan laddas ner från: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/foreningsdokumen t/broschyrer/broschyr-jordbruk-raddalivetpalandet.pdf 4

Aktivitetstips Ta med egna äpplen och gör en utflykt till ett lokalt musteri! Från Åse Augustsson i Östhammarskretsen kommer detta aktivitetstips: Östhammarskretsen ska besöka Tranaholms musteri utanför Gimo i höst. Det är en familjeaktivitet där vi får information om musteriet och även möjlighet att ta med egna äpplen att pressa egen must på. Musteriet är relativt nystartat men har på kort tid lyckats nå ut med sina produkter. Tranaholms musteri är ett bra exempel på företagande på landsbygden kopplat till lokal matproduktion. Ett bra sätt att ta vara på egna eller vänners äpplen som ofta bara hamnar på komposten åtminstone när det är goda äppelår. Lokala musterier finns på många håll runt om i landet! FILMER VÄRDA ATT DISKUTERAS! Ingen vill sitta inne och se på film nu när sommaren är som bäst, men sen kommer ju hösten och då kanske en det är en lämplig kretsaktivitet. Här presenterar vi två angelägna filmer som man med fördel ser i grupp, för att ha någon att diskutera med efteråt. Food Inc dokumentär på DVD Den amerikanska dokumentären Food Inc visar upp en matindustri som har gått överstyr. Där ett fåtal livsmedelsföretag företag kontrollerar merparten av marknaden, men som själva kontrolleras allt mindre. Du kan förändra världen med varje tugga! Det är slutordet i Food Inc och filmen visar tydligt att en förändring är absolut nödvändig. Food Inc och den visar tydligt att en förändring är absolut nödvändig. Food Inc handlar om makt och maktlöshet. Maktlösa är de papperslösa invandrarna från Mexico som utför de hårda och farliga jobben inom livsmedelsindustrin. Maktlös är den mamma, vars son har dött av en hamburgare smittad av e-coli och även bönderna själva, som inte vågar prata eller visa sina djurfabriker. Ann-Helen Meyer von Bremen s skriver om filmen i sin blogg Hungry&Angry: Är det detta som är framtiden, även för Sverige? Trots allt deltar också vi ivrigt i jakten på billiga livsmedel. En jakt som ger oss en allt mer koncentrerad livsmedelsindustri, där de tio största företagen idag står för hälften av hela livsmedelsförsäljningen på cirka 170 miljarder. Det leder också till ett allt mer storskaligt lantbruk som koncentreras till allt färre landskap. Vi producerar lika mycket mjölk som för 30 år sedan, men i dag från 5 000 mjölkgårdar i stället för 18 000. Och endast 120 gårdar producerar merparten av våra 75 miljoner kycklingar. Även här ser vi, om vi vågar, att djuren, miljön, bönderna och vi som konsumenter betalar ett betydligt högre pris än det som står på prislappen. Food Inc visar att detta inte är en framgångsväg, det är en återvändsgränd. Underkastelsen av Stefan Jarl Stefan Jarls nya film Underkastelsen handlar om de kemikalier vi alla utsätts för och som hamnar i våra och våra barns kroppar. Filmen visades på Riksstämman där Ethel Forsberg, generaldirektör för Kemikalieinspektionen deltog i den efterföljande diskussionen. På frågan om hon tycker att filmen ger en realistisk bild svarade hon Ja utan att tveka. Att kalla Stefan Jarls senaste dokumentär för ångestframkallande är ett understatement. Men man blir faktiskt upprymd också, konstigt nog, trots det hårda budskapet att du och jag och alla andra är vandrande cocktaildrinkar av kemikalier. I en tid där de dokumentära skildringarna har blivit väckarklockor som hörs långt över såväl dagspolitikens som nationernas gränser finns det något otroligt upplyftande i kraften i filmer som till exempel Underkastelsen. (ur Helena Lindblads recension i DN) Filmen finns ännu inte att hyra, den visas fortfarande på bio (Folkets bio). De kretsar inom Naturskyddsföreningen som är intresserade av att visa filmen på sin ort och ha ett samtal med publiken hade möjlighet att anmäla sitt intresse fram till den 21 juni. 90 kretsar ha redan anmält intresse, så många kan få möjlighet att se filmen på den egna orten under hösten eller vintern gå och se den! Läs mer om Underkastelsen här: www.underkastelsen.se 5