Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Riktlinjer för examensarbete i huvudområdet omvårdnad på grund- och avancerad nivå Fastställda 1999-01-01 Reviderade 2013-10
Innehållsförteckning 1. Allmänt 1 1.1 Huvudområdet omvårdnad 1 1.2 Valt problemområde för examensarbetet 1 1.3 Modeller för examensarbetet 2 1.4 Teoretisk referensram 2 1.5 Etiska överväganden 2 1.6 Plagiering 2 1.7. Handledning vid examensarbete 3 1.7.1 Grund- och avancerad nivå 3 2. Innehåll i PM på grund- och avancerad nivå 4 2.1 Titelblad 4 2.2 Introduktion 4 2.2.1 Syfte/frågeställningar 4 2.2.2 Problemformulering 4 2.3 Metod 4 2.3.1 Forskningsetiska överväganden 5 2.4 Examensarbetets/projektets betydelse 5 2.5 Tidsplan 5 2.6 Referenser 5 3. Innehåll i examensarbetet 6 3.1Titelblad 6 3.2 Sammanfattning/abstract 6 3.3 Innehållsförteckning 6 3.4 Introduktion 6 3.5 Metod 6 3.5.1 Design (empirisk- samt litteraturstudie) 7 3.5.2 Databaser,sökord/sökstrategier/urvalskriterier (litteraturstduie) 7 3.5.3 Urval och undersökningsgrupp (empirisk studie) 7 3.5.4 Datainsamlingsmetod/er (empirisk studie) 7 3.5.5 Tillvägagångssätt (empirisk studie) 7 3.5.6 Dataanalys (empirisk- samt litteraturstudie) 7 3.5.7 Forskningsetiska överväganden(empirisk- samt litteraturstudie) 8 3.6 Resultat 8 3.7 Diskussion 8 3.8 Referenser 8 3.9 Bilagor 9 3.10 E-publicering av examensarbeten 9 4. Språk och form 9 5. Kravnivå för examensarbete på grund- och avancerad nivå 10 Sid. Bilaga 1 Råd och anvisningar för ventilering av PM och examensarbeten Bilaga 2 Titelblad Bilaga 3 Riktlinjer för litteraturstudier som examensarbete Bilaga 4 Examinators generella kriterier för bedömning av examensarbete.
1. Allmänt Examensarbetet på grund - och avancerad nivå är ett självständigt arbete inom huvudområdet omvårdnad och innefattar 15 högskolepoäng (hp). Syftet med ett examensarbete är att det ska generera någon form av ny kunskap, presentera känd kunskap i ett nytt sammanhang eller visa på nya tillämpningar av känd kunskap. I examensarbetet ingår att genomföra en studie och redovisa denna i rapportform enligt anvisningar (se under punkt 3). Det ingår också ett försvar och opponentskap som innebär att både det egna och andras examensarbeten kritiskt granskas och diskuteras vid ett seminarium(se bilaga 1). Enligt högskolelagen (SFS 1993:100) ska studenterna tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt vilket innefattar att studenterna ska visa förmåga till att: självständigt kritiskt bedöma, lösa problem, följa kunskapsutvecklingen och kunskapsutbyte på vetenskaplig nivå samt kunna diskutera detta. Det självständiga examensarbetet ska visa på fördjupade kunskaper inom huvudområdet och bedömas i relation till den enskilde studentens insats. 1.1 Huvudområdet omvårdnad Huvudområdet i sjuksköterskeprogrammet och specialistsköterskeprogrammen är omvårdnad och har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet i omvårdnad grundar sig i begreppen människa, hälsa, miljö och vårdande som vid Högskolan i Gävle beskrivs på följande sätt: Varje människa är en unik, erfarande person med olika upplevelser av lidande, tillfredsställelse och behov. Utgångspunkten är en helhetssyn på människan och hennes livsvärld, där den subjektiva kroppen är central. Begreppet människa inkluderar patient, närstående och vårdare. Upplevelsen av hälsa är unik och påverkar välbefinnandet. Hälsa är ett tillstånd som rör hela människan och kan beskrivas som en känsla av inre balans, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang till livet i stort. Ohälsa rymmer en potential för ökad självkännedom och en möjlighet till att omvärdera livsmål. Miljön ska utformas så att den främjar patienters hälsoprocesser och tar hänsyn till patienters olika behov. Vårdmiljön är där patienten befinner sig och där närstående och familj bör få en framträdande roll i samverkan med vårdare. Vårdande förekommer i människans hela livscykel, från födelse till död och inkluderar både förhållningssätt, sak- och relationsaspekt. I vårdandet skapas relationer och möten som karakteriseras av öppenhet, dialog, trygghet och delaktighet. I omvårdnadsarbetet ska patientens resurser tillvaratas och hänsyn tas till hur livsstilsfaktorer kan påverka människors välbefinnande och dess relation till hälsa och ohälsa. Vårdande innebär vidare vårdarens behov av stöd och handledning för utvecklandet av personlig- och etisk kompetens. 1.2 Valt problemområde för examensarbetet Valt problemområde för examensarbetet ska vara relevant för huvudområdet omvårdnad och kommande yrkesfunktion. Oavsett nivå ska problemområdet utgå från huvudområdet och dess kärninnehåll: människa, hälsa, miljö och vårdande. Förslag på problemområde kan komma från studenten eller från forskning som bedrivs av lärare/forskare inom avdelningen. 1
1.3 Modeller för examensarbete Examensarbetet kan genomföras i form av empirisk studie eller litteraturstudie. I empiriska studier med kvantitativ ansats utgörs datainsamlingen av någon form av mätning som tex. svar på enkätfrågor som analyseras med statistiska metoder. I empiriska studier med kvalitativ ansats utgörs data av texter av olika slag så som transkriberade intervjuer, dagböcker eller fältanteckningar. I litteraturstudier utgörs data av publicerade empiriska studiers resultat inom huvudområdet omvårdnad. Studenter kan även välja att genomföra en litteraturstudie baserade på skönlitterära böcker och som begreppsanalys. 1.4 Teoretisk referensram En teoretisk referensram ska användas för att göra en teoretisk eller begreppsmässig koppling till huvudområdet. Den teoretiska referensramen kan utgöras av modeller, teorier eller centrala begrepp. I examensarbetet används den teoretiska referensramen för att motivera och inspirera till formulering av syfte/frågeställningar, göra antaganden om datamaterialet (hypoteser), förklara begrepp som förekommer i examensarbetet, analysera, strukturera och förstå innebörden i resultat samt ge resultatet större betydelse och användbarhet i resultatdiskussionen. 1.5 Forskningsetiska överväganden All forskning ska utgå från god forskningsetik och studenterna har ett etiskt och moraliskt ansvar för att examensarbetet genomförs i enlighet med gällande forskningsetiska principer. Examensarbete på grund- och avancerad nivå prövas normalt inte av regionala etikprövningsnämnder. Även om empiriska studier på grund- och avancerad nivå inte behöver etikprövas gäller etikprövningslagen och andra forskningsetiska regler avseende information, samtycke och frivillighet i deltagande. Vid Högskolan i Gävle finns ett forskningsetiskt råd (FER, http://www.hig.se/ext/sv/forskning/forskningsorganisation/forskningsetiska-radet.html) som vid behov ger rådgivande yttrande vid empiriska studier. Vid studier som inkluderar personer tillhörande en patientgrupp, rekrytering via hemsidor, patientföreningar och sociala medier, personalens och indiviers hälsa ska en etisk ansökan skickas till FER. Studenter som har för avsikt att publicera examensarbetet i vetenskaplig tidskrift rekommenderas att skicka en etisk ansökan till FER oavsett undersökningsgrupp. Om studien fordrar en rådgivande ansökan till forskningsetiska rådet (FER) ska det tilltänkta tillvägagångssättet diskuteras med handledare och examinator innan ansökan skickas till FER. Innan FER kontaktas ska projektplanen (PM) vara godkänd av examinator. Som vägledande litteratur för ansökan rekommenderas Helsingforsdeklarationen (http://www.codex.uu.se/) 1.6 Plagiering God forskningsetik förutsätter vidare att plagiering inte förekommer. Med plagiering menas: en litterär eller konstnärlig stöld, ett oredovisat lån ur en annan persons produktion, när likheten med ett verk som redan finns är så stor, att vad som utges för ett nytt självständigt verk inte kan avses vara detta. För ytterligare information, se http://www.hig.se/ext/sv/biblioteket/skriva-ochpublicera/plagiatkontroll.html. Vid misstanke om plagiering ska examinator anmäla ärendet till högskolans rektor som i sin tur beslutar om ärendet ska handläggas av högskolans disciplinnämnd. Alla examensarbeten genomgår plagiatkontroll via Safe assign. 2
1.7 Handledning vid examensarbete Handledning är en process där flera parter är aktiva under arbetets gång och där studenten är huvudansvarig för att examensarbetet genomförs. Handledarens roll är att ge återkoppling på inlämnat material vara rådgivare och vägledare i syfte att bidra till att utveckla studentens vetenskapliga, kritiska och självständiga tänkande. Handledning av examensarbeten på grundoch avancerad nivå sker företrädesvis i grupp. Innan en färdig utformad PM/examensarbete lämnas till examinator för bedömning bör handledaren ge klartecken till att arbetet kan examineras. Om studenten ändå vid ordinarie tillfälle väljer att examineras är det dennes beslut och ansvar. 1.7.1 Grund- och avancerad nivå I det självständiga examensarbetet (PM och examensarbetet) handleds studenterna företrädesvis i grupp och erbjuds handledningstillfällen (datainsamling, databearbetning och författande) enligt anvisningar i studiehandledningen. 3
2. Innehåll i PM på grund- och avancerad nivå 2.1 Titelblad Titelbladet återfinns på HiG:s hemsida (http://www.hig.se/studera-vid-hig/student/blanketteroch-mallar.html) under Mall för förstasida på examensarbeten. Angående titelbladets utformning gällande typsnitt, teckenstorlek och innehåll, se bilaga 2. 2.2 Introduktion Detta avsnitt ska sammanfatta och ge en introduktion och bakgrund till valt problemområde. Projektplanens begreppsmässiga och teoretiska referensram presenteras och motiveras. Enbart de mest centrala referenserna från tidigare forskning ska inkluderas och sammanfattas mycket kort. Innehållet ska visa att författarna har satt sig in i problemområdet. Introduktionsavsnittet ska omfatta 500-700 ord, inkludera minst 5 vetenskapliga referenser och avslutas med en problemformulering. 2.2.1 Problemformulering För att motivera valt problemområde ska problemforumleringen precisera någon del av huvudområdet och dess kärninnehåll, vad studien kommer att handla om, varför problemområdet är viktigt att undersöka, vilken forskning som finns/fattas samt vilken klinisk betydelse (vård/samhälle) studien har. 2.2.2 Syfte och frågeställningar Här anges det övergripande syftet som examensarbetet avser att svara på. Frågeställningarna utgör preciseringar av syftet och ska utformas tydligt eftersom de utgör en central del i examensarbetet. Vid litteraturstudier ska även metodologiska frågeställningar inkluderas i syftet där minst en av frågeställningarna ska avse en kvalitetsgranskning av en metodologisk aspekt (på grundnivå). I fråga om studier med kvalitativ ansats kan ev. frågeställning exkluderas om studiens syfte är tydligt beskrivet. 2.3 Metod Olika metoder lyfter fram olika aspekter av problemområdet vilket innebär att metodavsnitten ska stuktureras olika. I fråga om litteraturstudier preciseras planerad metodik för urval av aktuell litteratur, metoder för sammanställning och analys av texter, begreppsdefinitioner etc. För litteraturstudier används underrubrikerna: design, databaser, sökord/sök strategier/urvalskriterier, utfall av preliminära databassökningar, dataanalys, forskningsetiska överväganden (se bilaga 3) och tidsplan. Om få studier hittas inom valt område vid den preliminära databassökningen kan det bli problem att genomföra en litteraturstudie, valda sökord bör då omprövas. Observera att beskrivning över hur data ska bearbetas, såväl de ingående artiklarnas resultat som kvalitetsgranskning ska tydliggöras under rubriken datanalys. För empiriska studier används underrubrikerna; design, urvalsmetod och undersökningsgrupp (urval av personer/patienter som studeras, hur dessa ska rekryteras, hantering av eventuellt bortfall), datainsamlingsmetod/er, tillvägagångssätt, dataanalys, forskningsetiska överväganden och tidsplan. 4
Metoden i PM ska vara så detaljerad att examinator samt opponent/opponenterna har möjlighet att bedöma dess relevans för de formulerade frågeställningarna och därmed få en god uppfattning om hur examensarbetet kommer att genomföras. Omfattningen av denna del bör vara ca 1,5-2 A4-sidor. 2.3.1 Forskningsetiska överväganden Student och handledare är ansvariga för att PM/examensarbetet följer etiska regler. Aktuellt regelverk finns på http://www.codex.vr.se. Högskolan i Gävle har som praxis att vissa PM granskas av högskolans forskningsetiska råd (FER) (se under 1.4). http://www.hig.se/forskning/forskningsorganisation/forskningsetiska-radet.html. Ansökan om tillstånd från verksamhetschef finns på: http://www.hig.se/ext/sv/organisation/akademier/akademin-for-halsa-ocharbetsliv/utbildningar-vid-akademin/studentinformation/sjukskoterskeprogrammet.html 2.4 Examensarbetets/projektets betydelse Examensarbetets/projektets betydelse ska beskrivas under en egen rubrik. Här beskrivs vilken betydelse studenterna anser att examensarbetet har för fördjupningen av huvudområdet omvårdnad och för det kliniska vårdarbetet. 2.5 Tidsplan En deltaljerad tidsplan för hur arbetet ska genomföras ska upprättas för både empiriska studier och litteraturstudier. Tidsplanen är ett stöd för både student och handledare. 2.6 Referenser Referenser i löpande text ska citeras och skrivas i enlighet med vedertaget referenssystem (Vancouver eller Harvard). Var konsekvent i referenshanteringen. Använd RefWorks och använd anvisningar för någon av nedanstående tidskrifter. Journal of Advanced Nursing (JAN), Harvard-systemet http://www.journalofadvancednursing.com/default.asp?file=guidereferences Se exempel från årets januarinummer av JAN Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, Vancouver-systemet http://www.heartandlung.org/authorinfo Se exempel från årets januarinummer av Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care. När Vancouver-systemet används ska namnet på tidskriften förkortas enligt Index Medicus. För att söka efter tidskriftens förkortning kan sökmotorn PubMed användas. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/journals?itool=sidebar 5
3. Innehåll i examensarbetet 3.1 Titelblad Titelbladet återfinns på HiG:s hemsida http://www.hig.se/studera-vid HiG/Student/Blanketteroch mallar.html. Angående titelbladets utformning gällande typsnitt, teckenstorlek och innehåll, se bilaga 2. 3.2 Sammanfattning/abstract En sammanfattning ska vara kortfattad (ej mer än 250 ord) och beskriva bakgrund, syfte, metod, huvudresultat och slutsatser. Texten ska skrivas i löpande text och utan referenser till exempel; Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av. Sammanfattning/abstract skrivs i en svensk och en engelsk version på separata sidor. Längst ner på respektive sida tilläggs 3-5 nyckelord/keywords. Nyckelorden ska utgöras av examensarbetets centrala undersökta variabler från frågeställningarna. De engelska keywords som används bör vara vedertagna sökord som används vid litteratursökning i databaser. 3.3 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska orientera läsaren om var i arbetet vissa moment återfinns och ska bestå av examensarbetets rubriker med sidhänvisningar. Sidnumreringen ska börja på sidan efter innehållsförteckningen. 3.4 Introduktion Introduktionen ska innehålla en utökad litteraturgenomgång och en tydlig problemformulering i förhållande till PM. Introduktionen ska på ett logiskt sätt leda fram till syftet och frågeställningarna och centrala begrepp ska definieras. I detta avsnitt presenteras, motiveras och utvecklas examensarbetets begreppsmässiga och teoretiska referensram. Artiklar med litteraturöversikter passar ofta bra i introduktionen, observera att det endast är litteraturöversiktens resultatavsnitt som kan refereras som primärkälla. Problemformulering, syfte och frågeställningar utgör avslutningen på introduktionsavsnittet (gällande problemformulering syfet/frågeställingar, se under punkt 2). Vid litteraturstudier är det viktigt att introduktionen inte besvarar examensarbetets syfte/frågeställningar. Vid studier på avancerad nivå är det arbetets genomförande, förmåga till syntes och problemformulering som fördjupas. 3.5 Metod Vid litteraturstudier preciseras och utvecklas metodik för urval av aktuell litteratur, metoder för sammanställning och analys av texter, begreppsdefinitioner etc. För litteraturstudier används underrubrikerna: design, databaser, sökord/sökstrategier/urvalskriterier, utfall av databassökningar, dataanalys, samt forskningsetiska överväganden, se bilaga 3. Observera att beskrivning över hur data har bearbetats, såväl de ingående artiklarnas resultat som kvalitetsgranskning ska tydliggöras under rubriken datanalys. Vid litteraturstudier på avancerad nivå kan tex. delar i PRISMA statement och MOOSE statement användas. I fråga om empiriska studier används underrubrikerna: design, urvalsmetod och undersökningsgrupp (urval av personer/patienter som studeras, hur dessa ska rekryteras, 6
hantering av eventuellt bortfall), datainsamlingsmetod/er, tillvägagångssätt, dataanalys och forskningsetiska överväganden. Beskrivningen ska vara så detaljerad att examinator samt opponent/opponenterna har möjlighet att bedöma dess relevans för de uppsatta frågeställningarna och därmed få en god uppfattning om hur examensarbetet har genomförts. 3.5.1 Design (empirisk- samt litteraturstudie) I metodavsnittet ska framgå vilken design som används vilken ska styrkas av en metodreferens. 3.5.2 Databaser, sökord/sök strategier/urvalskriterier (litteraturstudie) Vid litteraturstudie beskrivs hur urvalet av litteraturen som utgör resultatet har skett genom en detaljerad beskrivning av inklusion- och exklusionskriterier samt en motivering till detta. Sökstrategin ska noggrant beskrivas vid litteraturstudie, d.v.s. sökord, databaser och begränsningar (limits) som använts samt antalet träffar i databaser. Redovisningen av litteratursökningen i databaserna ska presenteras i tabellform. Redogör för och motivera vilka kriterier som har använts för urvalet av de referenser som ligger till underlag för resultatet, både gällande val av databaser, sökord och begränsningar vid sökning i databaser samt hur urvalet har skett från den träfflista som erhölls vid sökning i databaserna, se bilaga 3. 3.5.3 Urvalsmetod och undersökningsgrupp (empirisk studie) Vid empiriska studier beskrivs urvalsmetod, undersökningsgrupp, inklusion resp exklusions kriterier för urval av t.ex. personer, hur många som ingått i studien samt eventuellt bortfall och hur det har hanterats. 3.5.4 Datainsamlingsmetod/er (empirisk studie) Datainsamlingsmetoden ska vara utförligt beskriven. På avancerad nivå ska tillförlitlighet samt giltighet väl argumenteras och styrkas av relevant metodreferens. Om metoden är enkät/intervju ska huvuddragen (inte fråga för fråga) beskrivas d.v.s. antal frågor, frågornas huvudsakliga innehåll, svarsalternativ och psykometriska tester (validitet och reliabilitet) för instrumentet. Frågornas innehåll bör korrespondera mot innehållet i syftet och frågeställningarna. Befintliga mätinstrument bör användas och utförs förändringar måste först tillåtelse från författaren till instrumentet ges. Alla förändringar som utförs ska anges. I annat fall räcker det oftast med att referera till originalet. 3.5.5 Tillvägagångssätt (empirisk studie) Här beskrivs proceduren, vilka tillstånd som sökts (från verksamhetschefer eller forskningsetiska rådet), hur undersökningsgruppen har rekryterats och vem som rekryterat, var studien har genomförts och hur författaren/författarna har gått tillväga för att genomföra studien. 3.5.6 Dataanalys (empirisk- samt litteraturstudie) Under denna rubrik ska de använda analysmetoderna beskrivas och styrkas av en adekvat metod referens. I litteraturstudier beskrivs hur vald litteratur har bearbetats och de metodologiska aspekterna analyserats och bedömts. I kvantitativa ansatser beskrivs vilka statistiska metoder samt vilket statistikprogram som har använts. I kvalitativa ansatser beskrivs den arbetsgång som har använts vid databearbetning och analys. 7
3.5.7 Forskningsetiska överväganden(empirisk- samt litteraturstudie) De forskningsetiska överväganden som har gjorts i examensarbetet ska alltid finnas beskrivna oavsett studiens karaktär. 3.6 Resultat Resultatet ska svara på syfte och frågeställningar och bör presenteras tydligt, överskådligt, neutralt, samt med en inledande text om hur resultatet kommer att presenteras. Endast data som har direkt anknytning till syfte och frågeställningar ska redovisas. Tabeller och figurer kan vara ett sätt att åstadkomma överskådlighet och förses med rubrik och förklarande text. Observera att tabellrubrik placeras över tabellen, medan en figurrubrik placeras under figuren. Om arbetet innehåller många figurer och tabeller kan det vara lämpligt att presentera dem i en särskild bilaga. Hänvisning till tabeller/figurer ska ske i löpande text som kommer före tabell/figur. Att presentera resultat från enkätstudier fråga för fråga eller referens för referens i litteraturstudier ger ett obearbetat intryck och bör undvikas. Resultatet bör därför presenteras utifrån examensarbetets frågeställningar. Vid kvalitativa ansatser presenteras resultatet utifrån de av författaren/författarna framtagna kategorier/temaområden med enstaka tillhörande representativa citat (citat förekommer huvudsakligen vid empiriska kvalitativa stuider). 3.7 Diskussion Diskussionsavsnittet inleds med en kort sammanfattning av vad författaren/författarna anser vara studiens viktigaste resultat. Detta huvudresultat skrivs kortfattat, i löpande text och utan referenser. Innehållet ska överensstämma med sammanfattningens beskrivning av resultatet. Sedan vidtar resultatdiskussionen, där belyses resultatet objektivt utifrån syfte och frågeställningar och jämförs med tidigare forskning (skillnader och likheter) och diskuteras utifrån relevanta teorier och/eller modeller. Vid en kvalitativ ansats framkommer den teoretiska kopplingen ibland först i detta avsnitt och då med en fördjupad diskussion. Därefter börjar ett avsnitt med metoddiskussion där författaren/författarna reflekterar över det egna arbetets styrka och svagheter, vilket kan ha påverkat resultatet i någon speciell riktning. Diskussionen avslutas med kliniska implikationer för omvårdnad och förslag till fortsatt forskning. Dessa förslag bör vara naturligt knutna till de resultat som författaren/författarna redovisat. Examensarbetet avslutas med en rimlig slutsats. Det är i diskussionen som författaren/författarnas egna synpunkter kommer fram, men det är viktigt att det finns täckning för författarens/författarnas ståndpunkter. Argumentationen ska kopplas till och ha stöd av egna och andras resultat (tidigare forskning), teorier och modeller. 3.8 Referenser Referenslistan utformas i enlighet med det referenshanteringssystem som valts. 8
3.9 Bilagor Eventuella bilagor placeras alltid sist i examensarbetet och varje bilaga numreras löpande i anslutning till att de nämns i texten. Bilagor sidnumreras inte i innehållsförteckningen. Informationsbrev, förfrågan till verksamhetschef, intervjuguide och frågeformulär ska finnas med som bilagor inför examinationsseminariet men inte i det slutgiltiga examensarbetet som publiceras på DiVA. 3.10 E-publicering av examensarbeten Studenten ansvarar för att det godkända examensarbetet läggs in i DIVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Det innebär att studenten lägger in det godkända examensarbetet i dess slutgiltiga form i DIVA via länkar i Blackboard och på bibliotekets hemsida http://www.hig.se/biblioteket/skrivaoch-publicera/registrera-och-publicera-i-diva.html. Detta ska göras först efter att examinator/handledare meddelat att arbetet är godkänt. Studenten är ansvarig för att rätt, godkänd version av examensarbetet läggs ut! Först när publicering har skett i DIVA kan betyg registreras i Ladok. 4. Språk och form Examensarbetet ska skrivas på svenska eller engelska. Språkbehandlingen i arbetet bör vara korrekt, dvs. stavfel, syftningsfel eller meningsbyggnadsfel bör inte förekomma. Språket bör vara stramt i den mening, att slang, dialektala och värderande uttryck undviks. Diskriminerande språkbruk ska inte användas. Personliga pronomen, d.v.s. ord som jag och vi bör användas sparsamt. Ett sätt att undvika personliga pronomen är att använda passiv form. I vissa kvalitativa ansatser vill författaren framhålla sin roll som tolkande subjekt genom att använda personliga pronomen. Examensarbetet ska skrivas i imperfekt, antingen kan meningens första verb skrivas i imperfekt och övriga verb i presens, t.ex. Huvudresultatet visade att kvinnor skattar sig ha en sämre livskvalitet jämfört med män.. Ett alternativ är att alla meningens verb skrivs i imperfekt, Huvudresultatet visade att kvinnorna skattade. Syftet ska alltid skrivas med första verbet i imperfekt och återstående verb i presens. Vedertagen kunskap skrivs i presens, t.ex Vetenskap är inte samma sak som kunskap eftersom begreppet "kunskap" kan betyda olika saker medan vetenskap är resultatet av ett arbetssätt. Med rubriker tydliggörs examensarbetets inre organisation. Rubriker kan återfinnas på olika nivåer i ett examensarbete. Avsnitt med lika vikt ska återfinnas under rubriker på samma nivå. Ett exempel är att använda sig av teckenstorlek och fet stil, och ett annat är att med siffror markera rubriknivåerna. Den löpande texten i examensarbetets olika delar ska skrivas i Times New Roman, storlek 12 med 1,5 radavstånd. För studenter som vill ha stöd i sin språkhantering och utveckla sitt akademiska skrivande erbjuder biblioteket vid Högskolan i Gävle stöd i form av en skrivarverkstad, se bibliotekets hemsida http://www.hig.se/biblioteket/skriva-ochpublicera/registrera-och-publicera-i-diva.html. 9
5. Kravnivå för examensarbete på grund- och avancerad nivå I Tabell 1 nedan finns angivna krav på examensarbeten på grund- och avancerad nivå. Examinators generella kriterier för bedömning av examensarbeten, se bilaga 4. Tabell 1. Riktlinjer angående antal studenter/examensarbete, examensarbetets omfång och inre balans, antal vetenskapliga referenser och krav vid bearbetning och analys av data. Examensarbetets Antal Examens- Examens- Antal Kravnivå Kravnivå Kravnivå studenter arbetets omfång arbetets inre veten- statistik kvalitativ litteratur- nivå /examens (exkl. referenser balans skapliga analys studie arbete och bilagor) referenser Grundnivå 15hp 2 15-25 sidor (max 30) ca 20-25 Innehållsanalys Analys och värdering Avancerad nivå 15hp 1 (ev2) 20-25 sidor (max 30) Bakgrund och metod ca 50% av examensarbetet Ca 30-35 Beskrivande statistik ev. statistiska analyser Statistiska analyser Valfri kvalitativ analys Analys, syntes och värdering 10
Bilaga 1 Råd och anvisningar för ventilering av PM och examensarbete Syftet med ett ventileringsseminarium är att examensarbetet ska bedömas enligt de kriterier som gäller för vetenskapligt arbete i allmänhet. Eftersom seminariet ofta är det enda tillfälle då vetenskapliga aspekter på arbetet avhandlas, har författaren/författarna rätt att kräva att arbetet granskas seriöst och kritiskt av sina kollegor. Ventileringsseminariet har både en examinerande och en pedagogisk funktion. Vid PM har opponenten/opponenterna goda möjligheter att ge råd och förslag på hur det planerade arbetet kan vidareutvecklas, såväl metodologiska som teoretiska aspekter. Tillvägagångssättet vid seminariet 1. Respondenten/respondenterna rättar Respondenten/respondenterna (författaren/författarna) ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter av betydelse för förståelsen av examensarbetet. Det kan röra sig om något som fallit bort vid utskriften, att figurerna är omkastade etc. Respondenten/respondenterna behöver inte kommentera alla detaljer som kan vara felaktiga, utan bara sådana fel som gör att meningar får felaktig innebörd, eller att sammanhanget i de förda resonemangen ändras. Redaktionella aspekter (stavfel, skrivfel etc.) ska inte kommenteras om de inte är så allvarliga att de försvårar förståelsen av det skrivna. 2. Opponent/opponenterna sammanfattar Opponent/opponenterna gör sedan en sammanfattning av huvuddragen i arbetet. Sammanfattningen ska koncentreras till det centrala i arbetet och tonvikten bör läggas vid: Vilket syfte/frågeställningar har författaren/författarna avsett att besvara? Vilken metod har använts för att besvara syfte/frågeställningar Vilket huvudresultat har författaren/författarna presenterat? Vilka eventuella slutsatser har författaren/författarna dragit? Sammanfattningen ska uppta en mindre del av ventileringsseminariet och utgöra högst ca 15% av den anslagna tiden (ca 5 minuter vid en halvtimmes ventilering). 3. Respondenten/respondenterna korrigerar/kompletterar Respondenten/respondenterna ges möjlighet att korrigera opponenten/opponenternas sammanfattning. Detta gäller om det är några viktiga delar av arbetet som inte har kommit med i sammanfattningen, eller om opponenten/opponenterna missuppfattat något. 4. Opponenten/opponenterna ger synpunkter/diskuterar Vid denna tidpunkt i seminariet återstår den viktigaste delen, nämligen opponentens/ opponenternas synpunkter och kritik av arbetet. Kritiken ska framföras konstruktivt och vara både positiv och negativ samt formuleras i frågor så att författaren/författarna kan förklara varför de gjort olika vägval. Synpunkterna och kritiken ska inriktas på arbetets innehåll och endast i
mindre utsträckning på redaktionella aspekter. De sistnämnda kan med fördel avhandlas kortfattat i slutet av seminariet, då synpunkter på layout, rubriksättning, referenslistans utseende och skrivsättet bör diskuteras. Diskussionen ska alltså koncentreras på centrala delar i arbetet. Att koncentrera sig på arbetets innehåll innebär att ni kritiskt granskar och diskuterar: - Introduktionsdelens täckning av relevant och aktuell litteratur inom huvudområdet, anknytning till tidigare forskning och teorier inom området - Om introduktionen på ett logiskt och tydligt sätt leder fram till syfte/frågeställningarna som ska besvaras - Om syftet/frågeställningarna är tillräckligt preciserade och möjliga att besvara med den metod som använts - Den använda metodens tillförlitlighet och relevans - Hur data analyserats, sammanfattats och tolkats - Om de slutsatser som dragits verkligen kan motiveras utifrån erhållna resultat - Finns det alternativa tolkningar som författaren/författarna förbisett? - Om författaren/författarna i diskussionsdelen anknutit till tidigare forskning, teorier och modeller och på ett kritiskt sätt diskuterat den använda metoden och redogjort för dess styrka och svagheter Opponenterna bör prioritera sådana frågor som belyser arbetets förtjänster och brister. Ställ öppna frågor och följ upp tankegången med följdfrågor så att respondenten/respondenterna kan komplettera. Lyssna ordentligt på respondentens/respondenternas svar. Detta kan förefalla vara ett överflödigt påpekande, men många gånger ställer opponenten/opponenterna frågor utan att lyssna ordentligt på svaret vilket leder till att opponenten/opponenterna missar att respondenten/respondenterna inte egentligen svarat på frågan. Återupprepa i så fall frågan. Sträva alltid efter att skapa en dialog. Vid seminariets slut ges åhörarna tillfälle att ställa frågor och examinatorn ger avslutande kommentarer. 5. Några allmänna kommentarer Ovanstående punkter täcker inte alla tänkbara aspekter som kan vara relevanta. De bör uppfattas som en ram för det centrala i opponentens/opponenternas uppgift. Det ska dock framhållas att seminariet är opponentens/opponenternas ansvarsuppgift i den meningen att det är opponenten/opponenterna som står för huvuddelen av genomförandet. Opponenten/opponenterna bör därför förbereda sig noggrant för sin uppgift - alltid göra en disposition över sina synpunkter och ha en struktur i skriven form ( stolpar ) till underlag för seminariet. Opponenten/ opponenterna anger i hög grad tonen och stämningen vid seminariet genom sitt sätt att opponera. Sträva därför efter att skapa en positiv stämning utan att undvika att ta upp problem i det diskuterade arbetet.
Litteraturstudier som examensarbete Bilaga 3 Riktlinjer som utarbetats av lektorsgruppen inom ämnesgruppen Vårdvetenskap. PM Titel och Introduktion I titeln ska det framgå att det är en litteraturstudie. Vid litteraturstudier på avancerad nivå är det framförallt förmåga till syntes och problemaformulering som bör fördjupas. För övrigt, se anvisningar för examensarbete. Metod Databaser, sökord, urvalskriterier och utfallet av preliminära databassökningar ska presenteras. Presentationen av databassökningarna ska ge en uppfattning om examensarbetets genomförbarhet, dvs. verkar det finnas tillräckligt med litteratur om det valda området för att studenterna ska kunna genomföra en litteraturstudie. Databassökningarna ska leda fram till ett utfall av rimlig storlek (ca 200 artiklar) och studenterna förväntas läsa abstracten till dessa artiklar överskådligt för att kunna ange antal tänkbara källor till examensarbetet. Antal tänkbara källor bör vara ca 30. Vid litteraturstudier på avancerad nivå kan tex. delar i PRISMA statement och MOOSE statement användas. Analys och forskningsetiska överväganden, se anvisningar för examensarbete. Examensarbete Titel I titeln ska det framgå att det är en litteraturstudie. Introduktion I introduktionen ska ges en teoretisk och/eller empirisk bakgrund till de begrepp/områden som är fokus för examensarbetet. På avancerad nivå är det framförallt arbetets genomförande, förmåga till syntes och problemformulering som fördjupas. Tidigare litteraturstudier i ämnet kan ge en bra översikt - om sådana finns bör den egna studien inkludera studier av senare publikationsdatum eller på annat sätt bidra med ny kunskap. Introduktionen får INTE innehålla studier som besvarar frågeställningen i den egna studien. Utifrån den egna frågeställningen KAN introduktionen referera till:
Studier som belyser andra (närliggande) aspekter av det egna intresseområdet än precis det som rör det egna syftet/frågeställningen. Är den egna frågeställningen Vilka informationsbehov har patienter med bröstcancer?, så kan t.ex. refereras till studier om andra patientgruppers informationsbehov och studier om vårdpersonalens uppfattningar om patienters informationsbehov. Studier som tidsmässigt ligger utanför den egna studien. Om t.ex. vårdkvaliteten ska studeras under 2000-talet kan introduktionen innehålla studier om vårdkvaliteten på 1900- talet. Studier med en annan metodologisk ansats. Om det egna syftet/frågeställning t.ex. rör huruvida en viss omvårdnadsåtgärd har visats ha effekt och valt att endast inkludera experimentella studier i sin studie, så kan introduktionen innehålla beskrivande forskning om denna åtgärd. Syfte/frågeställningar Formulera syfte och frågeställning/ar där både det övergripande syftet, design och metod ingår. En frågeställning avseende artiklarnas kvalitet gällande minst en metodologisk aspekt på grundnivå ska finnas med (på avancerad nivå fler). Observera att det ska finnas en samstämmighet mellan studiens syfte och frågeställningar. Metod Design Examensarbeten på grundnivå når i allmänhet inte upp till de krav som ställs på en systematisk litteraturstudie och har därför designen beskrivande litteraturstudie. För litteraturstudier på avancerad nivå krävs att litteraturstudien genomförs systematiskt. Databaser I allmänhet räcker det att studenterna söker litteratur i MedLine/PubMed samt möjligen i CINAHL. Beroende på ämnesområde (och antal relevanta träffar i Medline och CINAHL) kan kompletterande sökningar göras i databaser med specifika inriktningar (t.ex. ArbLine, PsychInfo etc). Sökord, sökstrategi och urvalskriterier Sökorden ska företrädesvis vara vedertagna söktermer i databasers Thesaurus. Undantagen är då studenterna söker litteratur om t.ex. en specifik diagnos, behandlingsmetod, eller teori som det ej finns någon sökterm för. Valda söktermer ska användas på ett systematiskt sätt. Studenterna rekommenderas att börja med en bred sökning för en term i taget, för att sedan smala av sökningen genom att kombinera sökningar med booleanska söktermer (AND, OR, NOT). Både databas- och manuella sökningar ska redovisas tydligt, förslagsvis med hjälp av en tabell (se nedan). Vid litteraturstudier på avancerad nivå kan tex. delar i PRISMA statement och MOOSE statement användas.. OBS! Hela tabellen nedan kan vara ett bra arbetsmaterial för student och handledare. I PM och examensarbete räcker det dock att studenterna redovisar de sökningar som leder fram till ett rimligt antal träffar/artiklar, och vars abstracts
studenterna läser för att välja ut tänkbara/valda källor till sitt resultat (i tabellen nedan är det de tre sista raderna). Tabell X. Tabellrubrik Databas Söktermer Antal träffar Valda källor (exl.dubletter) Med Line Neoplasms (Mesh-SH) 250.000 Med Line Quality of life (Mesh-SH) 20.000 Med Line Adaption, psychological (Mesh-SH) 15.000 Med Line Theory of Cognitive Adaption 700 Med Line Neoplasms (Mesh-SH) AND Quality of 400 life (Mesh-SH) AND Adaption, psychological (Mesh-SH) Med Line Neoplasms (Mesh-SH) AND Quality of 150 27 life (Mesh-SH) AND Adaption, psychological (Mesh-SH) and Theory of Cognitive Adaption Manuell Relevans för syfte och frågeställningar 3 sökning I valda källors referenslistor Totalt 30 Kriterier för urval av källor brukar anges i löpande text. Vissa urvalskriterier kan anges som begränsningar/ limits direkt vid databassökningen (t.ex. publikationsår och språk). I normalfallet ska endast empiriska vetenskapliga artiklar (primärkällor) användas, men undantag görs för litteraturstudier med teoretiskt fokus. Ett viktigt urvalskriterium för alla litteraturstudier är att valda källor ska vara relevanta för studentens eget syfte/frågeställningen. OBS! Litteraturstudiens resultat (på grundnivå) ska baseras på ca 10 15 vetenskapliga artiklar. Ett mindre antal artiklar ska kompenseras med en mer noggrann analys av dessa. Arbete på avancerad nivå diskuteras med handledare. Dataanalys Här beskrivs hur valda källors resultat bearbetats och hur valda källors kvalitet avseende minst en metodologisk aspekt (på grundnivå) har analyserats och bedömts. Exkludering av artiklar pga. brister i artiklarnas kvalitet får ej göras på grundnivå. På grundnivå ska exklusion av artiklar redovisas och på avancerad nivå ska även motivation till eventuell exklusion redovisas. Referens för den valda analysmetoden ska anges. Forskningsetiska överväganden Även vid litteraturstudier ska forskningsetiska överväganden göras.
Resultat Valda källor bör presenteras översiktligt i en tabell v.g. författare, publikationsår, titel, design, undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod (reliabilitet/validitet) och analysmetod. Tabell X. Tabellrubrik Författare Titel Design Unders.grupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod + publ.år Valda källors resultat redovisas enligt en vald struktur som baseras på analysen av innehållet i materialet. Denna struktur kan bygga på likheter/skillnader i resultat, metodologiska aspekter eller andra aspekter (t.ex. när och i vilka länder studierna genomfördes). Denna redovisning sker i löpande text som kan åtföljas av en tabell där förslagsvis författarna, syfte och resultat redovisas. Tabell X. Tabellrubrik Författare Syfte Resultat I resultatet ska studenterna även redovisa utfall av sin granskning v.g. en/flera metodologiska aspekter för de studier som ligger till underlag för resultatetet. OBS! Under arbetsprocessen rekommenderas studenterna att skapa EN stor tabell som innehåller både metodologiska aspekter och resultat. En sådan tabell ger bra överblick över materialet och underlättar identifiering av likheter/skillnader mellan valda källor. Diskussion I resultatdiskussionen ska den egna studiens resultat diskuteras i relation till tidigare studier och i relation till teori. Här ska också studiernas metodologiska kvalitet diskuteras. Dvs i resultatdiskussionen diskuteras det som står i examensarbetets resultatavsnitt! Metoddiskussionen ska innehålla en diskussion av den genomförda litteraturstudiens styrka och svagheter. Dvs i metoddiskussionen diskuteras det som står i det egna examensarbetets metodavsnitt!
Bilaga 4 Examinators generella kriterier för bedömning av examensarbeten Examensarbeten bedöms utifrån nedanstående aspekter. 1. Introduktion Ämnesvalets relevans för programmets/kursens huvudområde och dess kärninnehåll. Studiens anknytning till tidigare forskning inom området eller angränsande områden. Problemformuleringens avgränsning och motivering samt formulering och precisering av syfte. 2. Metod Metodvalets lämplighet för forskningsproblemet. Tydligt beskriven metod där innehållet är logiskt strukturerad. Vid empirisk studie av kvalitativ eller kvantitativ ansats: Tydlig beskrivning av design, urvalsmetod och undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt, dataanalys och forskningsetiska överväganden. Vid litteraturstudie: Relevanta databaser, sökord och utfall av sökning, tydliga urvalskriterier, dataanalysmetod och forskningsetiska överväganden 3. Resultat Resultatbearbetningen bör presenteras objektivt och överskådligt, dvs bearbetningen av dataanalysen vilket innebär en reduktion av mängden data för att skapa en överskådlighet i presentationen av resultatet. Detta ger i någon mån en förenkling där författarna lyfter fram vissa aspekter som viktigare än andra. Bearbetningen och förenklingen (abstraktion) är nödvändig för att kunna relatera data till forskningsproblemet. Samtidigt måste abstraktionen vara trovärdig. Trovärdigheten ökar om principer för förenklingen beskrivs och motiveras. Trovärdighet och överskådlighet bedöms således vid alla vetenskapliga studier. Resultatet ska svara mot studiens syfte. Vid empirisk studie av kvantitativ ansats: Presentation och organisering av resultaten. Lämplighet och motivering av eventuella statistiska analyser. Hur olika typer av bortfall hanteras och beaktas.
Vid empirisk studie av kvalitativ ansats: Om resultatet är någon form av kategorisering bedöms trovärdigheten av denna. Ett sätt att stärka trovärdigheten är genom citat. Kategorins hela omfång bör framgå av citaten. Vid litteraturstudie: Presenteras och organiseras den studerade litteraturen på något nytt sätt, ej enbart refereras? Många organisatoriska principer är möjliga, t ex tidsmässiga, geografiska, metodologiska, ämnesmässiga m.m. Är studierna organiserade på ett överskådligt och klargörande sätt? 4. Diskussion Författarnas tolkning av resultatet ska framkomma. Resultatdiskussionen ska ha en koppling till syftet, anknyta till tidigare forskning och eventuellt teoretiskt perspektiv. I ett metoddiskussionsavsnitt ska författarna diskutera den använda metodens styrka och svagheter för att belysa forskningsproblemet. Det ska även framgå vad de eventuella metodologiska svagheterna kan ha för betydelse i tolkningen av resultaten. Formulering av nya forskningsproblem som kan ha väckts av studiens resultat och kliniska implikationer ska framkomma som en avslutning på diskussionsdelen. Författarnas slutsatser bedöms. 5. Kliniska implikationer för omvårdnad samt förslag till fortsatt forskning Examensarbetets betydelse för omvårdnadens utveckling och tillämpning ska presenteras och förslag till fortsatt forskning utifrån det egna resultatet redovisas. 6. Slutsats Examensarbetet avslutas med en rimlig slutsats utifrån studiens resultat. 7. Språk och form Allmänt bedöms språklig stringens och nyansering i texten, examensarbetets tydlighet, användande av korrekt referenshantering samt i vilken utsträckning examensarbetet uppfyller de formella krav som ställs.
Granskningsmall för examensarbeten i huvudområdet omvårdnad på grundoch avancerad nivå (kursiv text gäller endast avancerad nivå) Avsnitt i arbetet som behandlar I. Introduktion/Bakgrund/Syfte 1. Finns det en teoretisk eller begreppsmässig koppling till omvårdnad i arbetet? 2. Beskrivs (görs en syntes av) relevant och aktuell forskning och eventuella teorier inom området? 3. Är centrala begrepp beskrivna och teoretiskt definierade? 4. Leder bakgrundsbeskrivningen logiskt fram till syftet och finns det en tydlig problemformulering? 5. Är syfte/frågeställningar tydligt beskrivna? II. Metod Empirisk Litteraturstudie 1. Framgår arbetets design? 2. Är urvalsmetoden relevant och 2. Är urvalskriterier relevanta och tydligt undersökningsgrupp och eventuellt beskrivna (och motiverade)? bortfall tydligt beskrivna? 3. Är den valda datainsamlingsmetoden relevant och tydligt beskriven (inklusive tillförlitlighet och giltighet)? 3. Är databaser, sökord och sökordskombinationer relevanta och tydligt beskrivna? 4. Är arbetets genomförande tydligt 4. Är exklusion av artiklar tydligt beskriven? beskrivna (och motiverade)? 5. Är analysmetoden relevant och klart beskriven? 6. Är forskningsetiska överväganden beaktade och relevanta åtgärder vidtagna? III. Resultat 1. Är resultatredovisningen relevant i förhållande till syfte/frågeställningar? 2. Är resultatredovisningen relevant i förhållande till analysmetod? 3. Är resultatet strukturerat och tydligt beskrivet i text, figurer, tabeller och/eller citat samt ev. knytet till teorier? IV. Diskussion 1. Är huvudfynden diskuterade och relaterade till tidigare forskning och ev. teorier? 2. Är metoddiskussionen adekvat? 3. Diskuteras resultatets kliniska tillämpbarhet inklusive förslag till fortsatta studier? Kommentar 4. Finns det en rimlig slutsats? V. Titel, abstrakt, referenser, språk och formalia 1. Är titeln relevant för arbetet? 2. Ger abstrakt en relevant översikt av arbetets innehåll? 3. Är referenshanteringen korrekt? 4. Är övriga formalia enligt lärosätets riktlinjer korrekt hanterade? 5. Är språkhanteringen i arbetet adekvat? 6. Finns det tillräckligt antal vetenskapliga referenser i arbetet? VI. Opponentskap och försvar 1. Har opponenten tillräckligt kritiskt granskat examensarbetet? 2. Har respondenten på ett adekvat sätt försvarat examensarbetet? Denna granskningsmall är en vidareutveckling av bedömningsmallar/checklistor från Röda korsets Högskola, Linköpings universitet (Inst. för vård och välfärd) och Göteborgs universitet (Sahlgrenska Akademin).