Hä nt sen sist Sverige Sveriges Hänt sen sist-rapport till NFU-mötet i Helsingfors 20-22 augusti 2015
Innehåll Förändringar i den omvärld som förbundet verkar i... 3 Antroposofiska preparat... 3 Regeringsuppdrag om generisk förskrivning... 3 Läkemedels- och apoteksutredningen... 4 Strukturerade samtal på apotek... 5 Paracetamolförsäljning i vanlig handel stoppas... 6 Viktiga/uppmärksammade aktiviteter som förbundet arrangerat eller deltagit i... 7 Årets Farmaceut utnämndes 25 september på The Pharmacists Day... 7 Läkemedelskongressen... 8 Politikermöten... 8 Möte med socialdepartementets statssekreterare... 8 Möte med sjukvårds-, folkhälso- och idrottsministern... 8 Möte med arbetsmarknadsministern... 9 Receptarieleg till utländska apotekstekniker... 9 Namnskylten på apotek... 10 Seniormässan... 10 9 nationella Patientsäkerhetskonferensen... 10 Medlemsutveckling... 11 Aktiviteter för ökad medlemsrekrytering... 11 Arbetsmarknaden... 11 Apotek... 11 Industri... 12 Myndigheter... 12 Sjukhus... 12 Löneutveckling... 12 Så ökade lönen 2014... 12 Utbildning/fortbildning... 13 Nytt i förbundet... 14 Ny styrelse... 14 Ny förbundsorganisation... 14 Farmaceutbegreppet... 15 Utveckling för förbundstidningen... 15 Förändrad medial omvärld... 15 1
Ny arbetsmodell för tryckt tidning har gett en mer kostnadseffektiv produktion... 15 Så tycker läsarna om Svensk Farmaci... 16 Sajten är kärnan i Svensk Farmaci... 16 Uppfräschning av sajt och nyhetsbrev... 16 Sociala medier... 16 2
Hä nt sen sist Förändringar i den omvärld som förbundet verkar i Antroposofiska preparat Läkemedelsverket fick ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för att införliva den artikel i läkemedelsdirektivet (2001/83/EG) som omfattar antroposofiska preparat i svensk läkemedelslagstiftning. Bakgrunden är en dom i EU-domstolen som fastslagit att de tillfälliga tillstånd som hittills möjliggjort att Vidarkliniken kunnat använda sina antroposofiska preparat inte längre får ges. Sveriges Farmaceuter fick i likhet med flera andra instanser möjlighet att besvara remissen. För oss har detta varit en av årets viktigaste remisser ur ett principiellt perspektiv. Frågan om antroposofiska preparat har väckt stor debatt i flera omgångar i media och även lett till engagerade diskussioner internt hos oss, bland annat i förbundsstyrelsen. I rapporten som Läkemedelsverket presenterade gavs fyra alternativ för hur antroposofiska preparat skulle kunna godkännas inom ramen för den svenska läkemedelslagstiftningen. Ett införlivande av homeopatiska/antroposofiska produkter i läkemedelslagen måste vägas mot det faktum att produkter utan säkerställd effekt godkänns vilket i sin tur kan innebära risker för att patienter behandlas med inadekvata metoder. Vi anser inte att de grundläggande principer för att avgränsa användningen av homeopatiska preparat, som föreslås, är tillräckliga för att helt motverka risken att patienter behandlas med verkningslösa produkter. Homeopatiska preparat ska inte särbehandlas. Vi har därför avvisat samtliga fyra förslag. Vår ståndpunkt har varit att en och samma läkemedelslag bör gälla för alla produkter och därmed bör samma krav gälla för alla preparat. Vi tycker att farmaceuternas roll har kommit i skymundan i rapporten. Utredningen har inte inkluderat apoteksfarmaceuter som hälso- och sjukvårdspersonal. Man skriver ett stycke om de etiska dilemman som hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför, men ingenting om farmaceuter och deras informationsansvar på apotek vilket vi lyft fram i vårt remissvar. Regeringsuppdrag om generisk förskrivning För tredje gången på nio år fick Läkemedelsverket 2014 i uppdrag av regeringen att analysera generisk förskrivning och senast i maj 2015 lämna sin rapport. Den här gången ville regeringen ha ett tydligt ja eller nej från Läkemedelsverket. Eftersom att det är osäkert om generisk förskrivning ger ett mer patientsäkert system, fick Läkemedelsverket dessutom denna gång uppdraget att se över om det finns andra möjligheter att minska risker vid utbyte av läkemedel på apotek. Läkemedelsverkets slutsats är att generisk förskrivning inte bör införas i Sverige. Enligt myndigheten kan det inte säkerställas att ett införande skulle ge ökad patientsäkerhet. 3
Det finns ett större värde i att arbeta vidare med en översyn av hela ordinations- och expeditionsprocessen, skriver Läkemedelsverket i sin rapport. Utredningen föreslår dock några andra vägar för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte: En sammanhängande ordinations- och expeditionsprocess, inklusive fungerande återrapporteringssystem från apotek till förskrivare. En nationell, samlad läkemedelslista som ska ge en heltäckande bild av patientens förskrivna läkemedel. Översyn av journalsystemens funktionalitet och information för att bättre stödja förskrivningsprocessen. Fortsatt arbete med att förbättra läkemedelsförpackningars utseende och märkning. Fortsatta insatser kring information och utbildning om det generiska utbytet för apoteks- och sjukvårdspersonal. Vi lämnade synpunkter på förslaget, som varit ute på remiss. Generellt säger vi i vårt svar att vi förespråkar generisk förskrivning men med möjlighet till att förskriva specifik produkt. Som vi ser det så kan det finnas fördelar med generisk förskrivning i och med att alla talar samma språk men vi inser också att det kommer att finnas produkter där det är svårt att förskriva generiskt. Vi anser också att det med generisk förskrivning skulle öka möjligheterna för farmaceuter att välja produkt friare än idag. Idag är man bunden till att antingen expediera det förskrivna märket eller periodens vara. En stor majoritet av remissinstanserna ville se generisk förskrivning, men Läkemedelsverket drar slutsatsen i sin slutrapport att det inte finns några starka incitament för att införa generisk förskrivning. De flesta av de förväntningar på generisk förskrivning som framförts i remissvaren skulle istället kunna uppnås genom att substansnamnet används genom hela ordinations- och expeditionsprocessen, enligt Läkemedelsverket. Detta kan bland annat ske genom att förskrivarna och farmaceuterna, i dialogen med patienten, använder substansnamnet, och att både substans- och produktnamn framgår i alla relevanta IT-system och i läkemedelslistor. En protestskrivelse har lämnats till regeringen från merparten av oss som var för generisk förskrivning i och med att vi anser att Läkemedelsverket inte tagit hänsyn till våra remissvar. Läkemedels- och apoteksutredningen I december 2014 kom den sista delen i Läkemedels- och apoteksutredningen. I detta slutbetänkande behandlades de delar som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel dvs. läkemedel för sällsynta och svåra sjukdomstillstånd. Vad gäller läkemedel för djur föreslås att veterinärerna inte ska få möjlighet att få apotekstillstånd, att inga särskilda djurapotek ska tillåtas samt flera andra förslag av mer administrativ karaktär. Inga särskilda djurapotek ska tillåtas och veterinärer tillåts inte öppna egna apotek. För Maskinell dos är det mest kontroversiella förslaget att dosaktörer ska få möjlighet att förhandla om priset på läkemedel utifrån ett särskilt takprissystem och att handelsmarginalen ska ses över även där. Dessutom ger man förslag på att ett krav på läkemedelsgenomgångar för dospatienter ska införas i författningarna. Utredningen stänger också dörren för utländska aktörer att verka på den svenska dosmarknaden. 4
Läkemedel för sällsynta tillstånd föreslås prisförhandlas enligt en särskild ordning med särskilda villkorade krav på uppföljning etc. I juni 2015 skulle alla remissvar vara inne. För frågan om särskilda djurapotek hade vi gärna sett ett mer utvecklat resonemang i frågan om möjligheten att inrätta djurapotek, inklusive de frågor som utredningsdirektiven tog upp. Utredarna har inte belyst hur patientsäkerheten påverkas av det faktum att vi idag har apotek som har apotekstillstånd men som uteslutande fokuserar på djurfarmaci? Det finns en teoretisk risk med att de farmaceuter som idag är verksamma på ett djurinriktat apotek förväntas ha relevanta kunskaper inom humanfarmacin i och med att man har en skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel, men inte får möjlighet att upprätthålla dessa kunskaper ur ett långsiktigt perspektiv. Vi är dock eniga i att ordningen som den är idag förefaller fungera tillfredsställande. Utredningen föreslår också att receptfria läkemedel för djur inte bör få säljas på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Detta har vi tillstyrkt. Vi anser att listan på de läkemedel som får säljas utanför öppenvårdsapotek idag är för lång och den bör inte bli ännu längre genom att djurläkemedel adderas. Utgångspunkten vid försäljning av läkemedel bör vara att läkemedel ska säljas med relevant kompetens. Dessutom är kunskapen om egenvårdsbehandling, även för djur, sannolikt mycket låg i dagligvaruhandel vilket kräver en väl insatt djurägare. Avseende maskinell dos är vi i princip eniga med utredningens förslag. Vi har dock särskilt tryckt på vikten av att ansvarsfördelningen mellan dosapotek utlämnande apotek/utlämningsställe patient/anhörig/kontaktperson måste tydliggöras. Vad beträffar prissättning för läkemedel mot särskilda diagnoser är vi eniga med utredarnas förslag. Vi ser det som viktigt att hela tiden agera utifrån principen jämlik vård på lika villkor. Strukturerade samtal på apotek Läkemedelsverket fick under 2013 i uppdrag att initiera och utvärdera försöksverksamhet med strukturerade läkemedelssamtal på apotek. I uppdraget ingick också att bedöma behovet av förändringar gällande regelverk. 15 december 2014 lämnades slutrapporten. Strukturerade läkemedelssamtal skiljer sig från apotekspersonalens rådgivning vid ordinarie receptexpediering genom att de sker på bokad tid, dokumenteras på individnivå och att det första samtalet följs upp med ytterligare ett bokat samtal. I de strukturerade läkemedelssamtalen eftersträvar man samsyn mellan farmaceut och patient avseende åtgärder för att förbättra följsamheten till ordinerad behandling. Studien omfattade patienter med receptförskrivna läkemedel mot astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). I studien bidrog 36 apotek med data, 196 patienter genomförde det första samtalet, och 169 av dessa deltog i det uppföljande samtalet. Studien utvärderades i efterhand genom enkäter, seminarier och samråd. Patienterna som deltog i samtalen tyckte att kontakten med farmaceuten var god och att det viktigaste avseende deras läkemedelsanvändning togs upp under samtalet. Nio av tio kunde tänka sig att delta i liknande samtal framöver och sju av tio tyckte att deras läkare skulle kunna ha nytta av informationen från samtalen på apoteket. Både patienter och farmaceuter bedömde att de 5
strukturerade läkemedelssamtalen var till nytta för patienten i dennes användning av sina läkemedel mot astma eller KOL. Sammanfattningsvis visar rapporten att den variant av strukturerade läkemedelssamtal som prövats går att använda. Genomförandet bygger på att apoteken har tillräckliga resurser för att genomföra strukturerade läkemedelssamtal samt att de identifierade juridiska frågorna utreds. Läkemedelsverket tar i rapporten inte ställning till om strukturerade läkemedelssamtal bör genomföras eller inte, det är endast genomförbarheten som har utretts. Arbetet har inte heller i detalj omfattat dokumenterade effekter av insatserna på patientnivå, till exempel följsamhet till behandling eller påverkan på patientens hälsostatus. Ett intressant resonemang i rapporten har handlat om huruvida samtalen utgör vård vilket skulle kräva dokumentation i enlighet med kraven på journalföring. Läkemedelsverket gör en uppdelning av samtalen beroende på vem som initierat dem. När samtalen görs utan samverkan med förskrivare behöver informationen inte heller delas med förskrivaren, resonerar man. Men när samtal görs i samråd med förskrivare bör de ses som vård och därmed journalföras. Formerna för detta vill man dock utreda vidare. Från vår sida har vi välkomnat att man nu konstaterat att samtalen går att genomföra på ett strukturerat sätt. Vi hävdar att samtalen är vård som skall utföras av legitimerad personal och som skall journalföras. Apoteksföreningen har dock ansett att dessa samtal skall betraktas som vårdnära tjänst och därmed skulle ingen journalföring krävas. Då finns inte heller krav på vilken kompetens som utför samtalen. Vi har under 2015 på olika sätt drivit på för att projektet skall drivas vidare så att Läkemedelsverket får ett fortsatt uppdrag att utvärdera effekten av samtalen. Paracetamolförsäljning i vanlig handel stoppas Läkemedelsverket har nu fattat ett beslut att paracetamol i tablettform inte längre ska få säljas i allmän detaljhandel från och med november 2015. Orsaken är allt fler förgiftningar, framför allt hos kvinnor med självskadebeteenden, sedan försäljning tilläts utanför apotek 2009. Läkemedelsverkets beslut baseras på att man vill vidta en åtgärd som har så stark effekt som möjligt på de här impulshandlingarna och så liten effekt som möjligt på den normala användningen. Bakgrunden är Läkemedelsverkets studie som visat att antalet förgiftningsfall fördubblats mellan 2000 och 2013. Ett tydligt trendbrott skedde efter 2009 då paracetamol började säljas även utanför apotek. Sedan dess har antalet personer som förgiftats ökat med 40 procent från cirka 1 100 till drygt 1 500. Läkemedelsverkets slutsats är att det finns ett tidsmässigt samband mellan den ökade tillgängligheten av paracetamol och antalet som blir förgiftade. Beslutet är välkommet och ligger i linje med vår nollvision för läkemedelsrelaterade skador. Patientsäkerheten måste komma främst och paracetamol bör säljas där det finns möjlighet till kunnig rådgivning. Det här är en linje som förbundet länge drivit. Nu ligger ansvaret tydligare hos apotekare och receptarier på landets apotek att ge ansvarsfull rådgivning om hur paracetamol skall användas så att risker för förgiftning kan undvikas. 6
Viktiga/uppmärksammade aktiviteter som förbundet arrangerat eller deltagit i Årets Farmaceut utnämndes 25 september på The Pharmacists Day Utmärkelsen Årets Farmaceut instiftades 1983 och tilldelas i Sverige verksam farmaceut, som genom sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa farmacins roll i Svenska samhället. Till Årets Farmaceut 2014 utsåg förbundsstyrelsen apotekaren Linda Grahn. Kommunal hälso- och sjukvård har tillsammans med landstingets primär- och slutenvård, ett stort ansvar för att säkerställa att de äldre patienterna får en god läkemedelsbehandling. Landstinget och Kommunförbundet i Norrbotten beslutade därför att projektanställa en kommunapotekare som skulle bidra till detta. Kommunapotekaren skulle samverka med kommunal hälso- och sjukvård och primärvård samt med befintliga projekt inom det SKL-initierade projektet Bättre Liv för sjuka äldre /Ledningskraft. Linda Grahn har arbetat som kommunapotekare i detta projekt. Lindas övergripande uppdrag har varit att verka för att förbättra äldres läkemedelsanvändning genom att genomföra utbildning om äldre och läkemedel till kommunens vård- och omsorgspersonal. Linda har också medverkat till att bygga strukturer för Läkemedelsgenomgång i kommunal hälso- och sjukvård i samverkan med primärvård, sjukhusvård och klinikapotekare. Hon har också haft som uppdrag att förse kommunerna och primärvården med uppföljningsrapporter om äldres läkemedelsanvändning samt att ingå i förbättringsteam avseende Bättre liv för sjuka äldre för förstärkt samverkan i öppenvård samt förstärkt in- och utskrivning. I uppdraget har också ingått att i vårdteam genomföra läkemedelsgenomgångar, i samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal, i mån av tid och i de kommuner där extra behov av detta signalerats. Linda har i rollen som kommunapotekare åstadkommit nytta för de äldre. Hon visade genom sina insatser hur farmacins roll kan utvecklas och befästas i kommunerna. Kristina Niemi, Årets Farmaceut 2012 Barbro Forsberg, Årets Farmaceut 2014 Linda Grahn samt Thony Björk 7
Läkemedelskongressen Förbundet fanns på plats med en monter för att träffa befintliga och potentiella medlemmar. Många medlemmar sökte upp oss i montern för att få tips och stöd i såväl arbetsrättsliga/fackliga som karriärfrågor och andra professionsfrågor. Politikermöten Möte med socialdepartementets statssekreterare Den 14 april bjöd vi tillsammans med Svensk Apoteksförening och Apotekarsocieteten in Socialdepartementets statssekreterare Agneta Karlsson till ett arrangemang för att samtala om Sveriges apotek på den nya omreglerade apoteksmarknaden. Rubriken för arrangemanget var Apotekens roll för en bättre läkemedelsanvändning. Ett prioriterat område för regeringen är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Arbetet påverkar flera departement och politikområden. Två ledord på området är innovation och jämlikhet. Agneta Karlsson upprepade flera gånger att det statliga Apoteket AB bör ges ett större samhällsansvar och en viktigare roll. Vid flera tillfällen talade Agneta Karlsson om apoteksaktörernas ansvar vad gäller personal och kompetensutveckling. Under samtalet framkom att vi kan vänta någon form av utredning på apoteks- och läkemedelsområdet. Det handlar enligt statssekreteraren inte om att vrida klockan tillbaka, men att rätta till, komplettera och justera som hon uttryckte det. Frågor som vi kan förvänta oss en fortsatt diskussion kring är farmaceutiska tjänster, strukturerade läkemedelssamtal, handelsmariginalen, införande av och tillgång till nya läkemedel, tillsynen om hur apoteken kan bidra till folkhälsan och om utbildningen är rätt dimensionerad. Direktiven väntas komma före hösten 2015. Möte med sjukvårds-, folkhälso- och idrottsministern I maj träffade förbundet sjukvårds-, folkhälso- och idrottsministern Gabriel Wikström för resonemang om förbundet och den farmaceutiska professionen och på vilket sätt vi kan förbättra läkemedelsanvändningen i Sverige genom att i större utsträckning nyttja den farmaceutiska kompetensen. Vi lyfte bland annat frågan om vikten av att ge Läkemedelsverket fortsatt uppdrag att utvärdera effekten av strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Det visade sig att timingen med mötet var perfekt i och med att arbetet med direktiv till den aviserade apoteksutredningen är i full gång på Socialdepartementet. Förbundet fick bland annat bra respons på budskapet att apotekens uppdrag måste tydliggöras. Ordnat införande av nya läkemedel och användning av farmaceutisk kompetens i uppföljningen av läkemedelsbehandling på olika nivåer triggade också ministern. Ministern visade också intresse för konceptet kommunapotekare som förbundet driver. Han ville bland annat veta vilka hinder som finns för en utveckling på det här området. Av den erfarenhet som finns från det projekt som Årets Farmaceut Linda Grahn ledde så ser vi att ett stort problem är vem som ska bära kostnaden, landstinget eller kommunen. Vi har även träffat sjukvårdsministern angående regeringens satsning på kroniska sjukdomar. De flesta patientorganisationer fanns på plats och Sveriges Farmaceuter var den enda organisation som företrädde farmaceuter. Vi förde fram vikten av att "se utanför lådan" och även inkludera andra hälso- och sjukvårdsprofessioner, inte minst farmaceuter, i strategier kring att utveckla vården för 8
kroniker. Det råder stor personalbrist på många håll i landet och då är det viktigt att fundera på hur man kan utnyttja andra professioner för patientens bästa. Med alledning av Yrkeskvalifikationsdirektivet har vi tillsammans med andra förbund som representerar legitimationsyrken inom hälso- och sjukvård och som omfattas av automatiska erkännandet träffat sjukvårdsministern för att diskutera hur kompetensutveckling skall kunna garanteras. Möte med arbetsmarknadsministern Vi har också tillsammans med ett stort antal förbundsföreträdare inom hälso- och sjukvård träffat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i Trepartssamtal om hur nyanlända akademiker snabbare kan komma in på svensk arbetsmarknad. Uppskattningsvis finns det idag minst 200 nyanlända i Sverige som är utbildade apotekare. De kommer främst från Syrien. Vi har redan idag ett behov av apoteksfarmaceuter i olika områden i Sverige och de kommande åren har vi också stora pensionsavgångar. Cirka 200 yrkesverksamma farmaceuter kommer att gå i pension per år fram till 2020. Nyanlända apotekare skulle innebära ett välkommet tillskott på svenska apotek. Men att få svensk legitimation tar alldeles för lång tid. 24 månader minst tar processen för en nyanländ apotekare att anmäla sig till Socialstyrelsen, få sin utbildning godkänd, genomgå språk- och kunskapstester och slutligen få en svensk yrkeslegitimation. Här har regeringen skjutit till 10 miljoner kr extra för att möjliggöra effektivisering av Socialstyrelsens processer kring validering av utländska akademikers utbildning. Mötet följdes upp av ytterligare ett möte med Arbetsmarknadsdepartementet för att fortsätta diskussionen om hur nyanlända apotekare snabbare kan komma i arbete, det sk. Snabbspåret. Sveriges Farmacetuer deltog tillsammans med representanter från Uppsala Universitet och från Sveriges Apoteksförening. Även representanter från Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen deltog på mötet. Departementet uppmärksammades på flera olika förslag på lösningar för att åstadkomma en snabbare integrering av apotekare med utbildning från ett icke EU-land. De synpunkter som möttes av särskilt intresse från statssekreterare Irene Wennemo var krav på fler kompletteringsplatser. Även möjlighet för ersättning till personer som genomgår kompletteringsprocess fördes fram. Idag har de ingen ersättning alls från vare sig Arbetsförmedlingen eller CSN. Ytterligare ett annat hastighetsbestämmande steg som diskuterades är det faktum att utländska apotekare måste göra kunskapsprov i farmakologi på svenska vilket betyder att det som mäts snarare är färdigheter i svenska språket än färdigheter i farmakologi. Tanken om möjlighet att göra kunskapsprov på den sökandens eget modersmål fördes fram som förslag. Apoteksaktörer har också tagit initiativ till att erbjuda nyanlända apotekare 6 månaders praktik på flera av kedjornas apotek. Genom det får de nyanlända apotekarna bättre förutsättningar att klara sitt språktest och farmaceutiska prov för att få en svensk legitimation. På så sätt kan de komma in snabbare på arbetsmarknaden och bidra till att lösa behovet av farmaceuter på apotek. Receptarieleg till utländska apotekstekniker I maj anordnade Sveriges Farmaceuter ett dialogmöte om PTA-frågan. 9
Bakgrunden är att apotekstekniker från Tyskland (PTA), Nederländerna och farmakonomer från Danmark vid några tillfällen beviljats receptarielegitimation av svenska Socialstyrelsen. Eftersom Sverige som enda land i Europa har en situation där receptarie- och apotekarlegitimationer ger samma behörighet på apotek, innebär det att en utländsk apotekstekniker, som helt saknar universitetsutbildning, via en svensk receptarielegitimation kan få samma behörighet som en svensk apotekare som har femårig universitetsutbildning. Företrädare för Socialstyrelsen, IVO Myndigheten för Inspektion i vård och omsorg, två universitet, apoteksföreningen och den internationella farmacifederationen FIP var med vid dialogmötet. Socialstyrelsen menar att den fria rörligheten inom EU är styrande och har som grund för sina bedömningar den tolkning de har gjort av jämförbar yrkesverksamhet enligt yrkeskvalifikationsdirektivet. Vi har framfört att de utländska apoteksteknikernas kompetens inte är att jämföra med de universitetsutbildade receptariernas. I ett nästa steg kommer vi att ta del av de underlag som Socialstyrelsen utgått från när man gjort bedömningen att yrkesverksamheten är jämförbar. Namnskylten på apotek En av de större apotekskedjorna, Kronans Apotek, beslutade sig för att ändra sin policy när det gäller apotekspersonalens namnskyltar. Enligt den nya policyn ska bara personens förnamn och yrkestitel framgå. Detta är en fråga vi från förbundet drivit då vi ser apoteken som en viktig arena för att marknadsföra farmaceuter och deras kompetens. Kronans Apotek använde tidigare begreppet läkemedelsspecialist på sina apoteksverksamma apotekares och receptariers namnskyltar. På apoteksteknikernas namnskyltar stod det egenvårdsspecialist. Men enligt den nya policyn ska ordet läkemedelsspecialist inte användas utåt längre. Enligt Kronans Apoteks kommunikationsdirektör framgår att detta har varit ett önskemål från fackligt håll. Man säger att man har lyssnat på det och valt att göra den här anpassningen. Det är verkligen en framgång för förbundet och för professionen att Kronans Apotek har tagit till sig av den debatt som vi startat om vikten av att synliggöra personalens akademiska kompetens. Vi tycker att det borde vara en självklarhet att apotekskunderna vet om de talar med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller inte. Seniormässan I oktober 2014 deltog förbundet i den tre dagar långa Seniormässan i Älvsjö utanför Stockholm. Vi erbjöd möjlighet att boka ett 15-minuters läkemedelssamtal med en apotekare för att marknadsföra den farmaceutiska professionen för allmänheten. Det var en strid ström av besökare och bokningslistan blev snabbt full. Flera av dem vi pratade med hade komplexa frågor och många av besökarna hade väldigt många läkemedel. De berättade att de upplever att tiden är knapp hos läkaren och att det är svårt att få svar på frågor om läkemedel. Vår förhoppning är att allmänheten i större utsträckning själva börjar efterfråga farmaceutisk rådgivning och läkemedelsgenomgångar. 9 nationella Patientsäkerhetskonferensen Förbundet deltog aktivt i konferensens planeringsarbete samt under genomförandet där bland annat Thony Björk, som förbundets ordförande, var moderator under ett seminariepass. Under konferensen fanns förbundet representerat med monter där bland annat rollen som kommunapotekare lyftes fram. 10
Medlemsutveckling Vi ser en vikande trend när det gäller medlemsutvecklingen. Pensionering är fortsatt den enskilt största orsaken till utträde. Vi kan dessutom konstatera att unga och studenter inte ansluter sig i samma utsträckning som tidigare. Kunskapen om balans mellan arbetsmarknadens parter och den svenska modellen är låg bland dagens ungdomar och vad ett fackligt medlemskap innebär är därför rätt okänt för många. Vid en stor undersökning bland fackligt anslutna i Sverige, oavsett bransch, kunde man se att kunskapen om vad ett kollektivavtal innebär är mycket låg. En diskussion har därför förts mellan studentrekryteringsansvariga inom Sacos medlemsförbund och Sacos ordförande om behovet av en mer omfattande insats redan i grund- och gymnasieskolor. Aktiviteter för ökad medlemsrekrytering En rekryteringsansvarig/marknadsstrateg rekryterades till kansliet 2014. Vidd fullmäktigemötet i november 2014 beslutades det om ny avgiftsstruktur för studenter och seniorer. Studenter får engångsavgift för hela studietiden samt avgiftstrappa under första året som yrkesverksam. Seniormedlemmar bryts ut som en egen grupp. Seniormedlemskapet kan på sikt utvecklas och fyllas med olika innehåll. Det ska vara lätt att hitta jag vill bli medlem på hemsidan. För aktiviteter som förbundet arrangerar tydliggörs att det är gratis för medlemmar men en kostnad för ickemedlemmar. Detta för att medlemmar ska uppleva att medlemskapet gör skillnad. Gemensamma rekryteringsprojekt har arrangerats inom de gemensamma grupperingarna vi har inom Saco både på statlig (Saco-S) och privat (Saco-P) sektor. Vi har också arbetat med en utveckling av medlemsförmåner via delägda bolag såsom förmånliga medlemsförsäkringar samt förmånliga medlemslån hos bland annat banken SEB. I samverkan med andra Saco-förbund har vi erbjudit olika aktiviteter. Bland annat heldagsseminarier med företaget Akadmikerkompetens, chefsaktiviteter och aktiviteter för egenföretagare. En annan viktig strategi handlar om att öka de förtroendevaldas medvetenhet om vikten av att bidra i rekryteringsarbetet i enlighet med fastlagt mål/visionsdokument. Rekrytering måste ske där de potentiella medlemmarna finns och där är befintliga medlemmar nyckeln. Under våren har vi träffat många olika grupperingar bland de förtroendevalda för att resonera om rekrytering. Arbetsmarknaden Apotek En fortsatt konsolidering har skett på den omreglerade apoteksmarknaden. ICA köpte under 2014 apotekskedjan Apotek Hjärtat. ICAs egen apotekskedja Cura Apoteket införlivades i Apotek Hjärtats verksamhet. Mångas tjänster berördes på central nivå. Apoteket AB genomförde en omorganisation som innebar att flera enheter samlades ihop i s.k. kluster (som regel 3 apotek per kluster) och chefsstrukturen förändrades därmed. Antalet chefsbefattningar minskade. Samtidigt förändrades kravspecifikationen för de nya chefstjänsterna då dessa nu innefattar ett ansvar för flera olika enheter och ställer annorlunda krav på chefens kompetens och erfarenhet. De gamla chefstjänsterna togs alltså bort i den nya organisationen vilket medförde en arbetsbristsituation för innehavarna av dessa tjänster. Alla befintliga apotekschefer 11
blev uppsagda och fick söka om tjänster. Övertaliga apotekschefer erbjöds omplacering till tjänster som apoteksfarmaceuter. Apoteket AB genomförde ytterligare en neddragning av centrala funktioner på huvudkontoret för att anpassa sig till den förändring som skett utifrån rådande konkurrens. Många farmaceuter fick lämna sina uppdrag på huvudkontoret och erbjöds istället tjänster som apoteksfarmaceuter. Industri Pfizer ville köpa Astra Zeneca. Sacos akademikerförening, där Sveriges Farmaceuter ingår, skrev ett brev till regeringen där man argumenterade för samling i frågan. Från fackligt håll gav vi förslag om att skapa en ny arbetsgrupp med företrädare för regeringen, facken och life science-sektorn för att värna om och stärka infrastruktur, forskningsklimat och samarbete mellan akademin, näringslivet och sjukvården. Vi ville, tillsammans med övriga fackförbund inom Astra Zeneca, se ett tydligare ställningstagande från regeringen mot Pfizers planer att köpa Astra Zeneca. Regeringen gav inget besked om fackens förslag. Köpet blev dock inte av. I maj meddelade Astra Zeneca att man investerar 285 miljoner dollar i en ny högteknologisk anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel i Gärtuna. Upp till 250 nya högkvalificerade jobb skapas och det kan bli tal om ytterligare satsningar på biologiska läkemedel i Södertälje. Den nya anläggningen ska fokusera på fyllning och packning av proteinläkemedel. Den förväntas producera läkemedel till kliniska prövningsprogram från slutet av 2018, och planeras vara helt driftklar för att leverera kommersiella produkter under 2019. Den planerade investeringen väntas skapa mellan 150 och 250 högkvalificerade nya jobb vid Astra Zeneca fram till 2019. Satsningen beskrivs som den första fasen i ett potentiellt tredelat program som syftar till att utvidga Astra Zenecas kapacitet för tillverkning av biologiska läkemedel. Ytterligare investeringsbeslut rörande de senare faserna kommer att tas under åren som kommer. Myndigheter Sjukhus Jönköping är i dagsläget det enda landstinget som sköter läkemedelsförsörjningen till vården i egen regi. Men nu kommer ett andra landsting, Landstinget Blekinge, att gå samma väg. Landstinget kommer att börja sköta vårdens läkemedelsförsörjning i egen regi vid årsskiftet 2015/2016. En viktig anledning till det strategiska beslutet är att landstinget då slipper genomföra upphandlingar. Därmed slipper man genomföra alla de omställningar och nya system som upphandlingar kan medföra. De tre landstingen Kalmar, Kronoberg och Blekinge upphandlade som första landsting i landet gemensamt 2010 och valde då dåvarande Vårdapoteket, som senare köptes upp av Apotek Hjärtat. Nu har de tre landstingen i stället valt tre sinsemellan olika strategier för läkemedelsförsörjningen. Kalmar gör som förut, Kronoberg tar hem tillverkningen i egen regi och Blekinge går helt i egen regi. Löneutveckling Så ökade lönen 2014 Genomsnittlig löneökning 3,7% för våra medlemmar (jmf 2,8% för svensk arbetsmarknad/tjänstemannasektorn) 12
Medlemmarnas löneökning inom Industri 4,3% Medlemmars löneökning inom Stat 4,0% (jmf Statligt anställda överlag 2,1%) Medlemmars löneökning inom Landsting 2,9% (jmf landstingsanställda överlag 2,8%) Medlemmars löneökning inom Apotek 3,4% (jmf privatanställda tjänstemän inom vård och omsorg 2,5%) Totalt sett ser vi en fortsatt god löneutveckling för våra medlemmar och den genomsnittliga löneökningen för samtliga medlemmar hamnar på 3,7 procent. Det finns dock variationer mellan olika sektorer. Som jämförelse kan noteras att enligt Medlingsinstitutets statistik var löneökningen för tjänstemannagrupperna på svensk arbetsmarknad som helhet i snitt ca 2,8 procent under senaste året. Ser vi till utfallet inom olika sektorer, kan vi konstatera att industrianställda farmaceuter fortsätter att ha en förhållandevis väldigt bra löneutveckling med en ökning på 4,3 procent. De uppgifter vi tagit fram fångar dock inte upp farmaceuter som gått från industrin till andra sektorer. Statligt anställda farmaceuter har haft en löneutveckling på 4,0 procent, vilket är ett jämförelsevis bra resultat. Landstingsanställda farmaceuter, som 2013 bröt en nedåtgående trend, har inte lika bra utfall 2014, men de ligger dock högre än den genomsnittliga löneutvecklingen för kommun- och landstingsanställda enligt Medlingsinstitutet. Apoteksanställda farmaceuter har en löneutveckling på 3,4 procent, vilket är en relativt bra nivå. Privatanställda tjänstemän inom vård och omsorg ligger enligt Medlingsinstitutet på 2,5 procent. Vi kan konstatera att våra medlemmar inom apoteksvärlden placerar sig nästan en procentenhet högre. Beräkningarna görs för identiska individer, det vill säga det ska finnas uppgifter för personen vid bägge mättillfällena och personen ska dessutom finns med i samma sektor vid bägge mättillfällena. Däremot kan personen under året ha rört sig inom samma sektor och/eller fått ny befattning. Statistiken fångar inte bara upp de som finns kvar hos samma arbetsgivare på samma befattning, utan den innefattar viss befordran och byten av arbetsplats. Utbildning/fortbildning En fråga som lyfts i förbundet är behovet av att säkra att grundutbildningen för receptarier och apotekare anpassas utifrån framtida behov. Frågan har diskuterats på Rådsmötet 2013 och på Fullmäktigemötet 2014. Vi har haft en hel del dialog med de utbildningsansvariga på lärosätena. Som vi ser det så bör Sverige om 10 år ha farmaceututbildningar som kan säkerställa: tryggare patienter med säkrare och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning vårdpersonal som upplever större nytta av farmaceuternas bidrag inom hälso- och sjukvården läkemedelsrelaterade verksamheter inom apotek, universitet, myndigheter och industri av hög kvalitet, vilka ständigt och systematiskt förbättras Exempel på frågeställningar att utreda: om vi har en 3+2: Ska intag göras till båda utbildningsgrenarna samtidigt, och hur ska intagningskraven se ut? 13
Vad bör krävas för apotekarlegitimation exempelvis läkemedelsgenomgång, kvalitetsansvarig och med tillverkning. Skillnaden mellan apotekarlegitimation och apotekarexamen. Hur stora möjligheter bör finnas för att skapa sin egen utbildning, Ska vi bygga 3+1+1 för samtliga, där det första av de två åren är tydligt definierat. På årets läkemedelskongress i november kommer vi att åter sätta fokus på frågan genom ett seminarium om Är farmaceuten rätt rustad?. Arbetsmarknaden för farmaceuter har markant förändrats de senaste åren. Hänger utbildningen med i den utvecklingen? Vi låter svenska lärosäten och norsk och svensk bransch samtala kring frågan. Arbetet med att implementera Fokus har fortsatt. Vi har många medlemmar som ansöker om Fokuspoäng. Vi har också inlett samarbete med några apotekskedjor som valt att få Fokus-poängsätta sina utbildningar. Läkemedelsverket har också vänt sig till oss med förfrågan kring hur Fokus skulle kunna införlivas som en kvalitetsindikator på apotek. Frågan kommer att tas upp i förbundsstyrelsen för fortsatt resonemang. Nytt i förbundet Ny styrelse Vid fullmäktigemötet nov 2014 valdes till stora delar ny styrelse. Endast 2 ledamöter från den tidigare styrelsen ställde upp för omval. Ny ordförande är Kristina Fritjofsson som tog över efter Thony Björk. Kristina Fritjofsson är apotekare och har under många år arbetat inom läkemedelsindustrin. I och med omregleringen valde Kristina att byta bransch och startade ett fristående privatägt apotek. Ny förbundsorganisation Fullmäktigemötet nov 2014 beslutade om en ny organisation för hur förbundet ska organisera sig så att vi dels säkrar att de fackliga frågorna kan hanteras ur ett avtalsperspektiv utifrån respektive avtalsområde, dels skapar delaktighet och engagemang för de professionsfrågor som känns mest angelägna för förbundets medlemmar. Förbundet ska starta nätverk och forum inom olika områden. Detta är kompletterande strukturer som kan vara sektionsövergripande. Det syftar till att förstärka delaktigheten och engagemanget för de frågor som känns mest angelägna för förbundets medlemmar. Enskilda medlemmar kan ansöka till förbundsstyrelsen att starta ett nätverk. Nätverk kan ansöka att övergå till ett Forum. Beslut om ev resurser fattas av förbundsstyrelsen. Ett Forums ansvarsområden är bl.a. omvärldsbevaking, att vara remissinstans till förbundet, att vara informationsbärare, att utgöra en extern kontaktyta. I samband med detta beslut så fattades också beslut om att ändra Egenföretagarsektionen till ett Forum. Medlemmarna i nuvarande egenföretagarsektion övergick i och med detta automatiskt till Egenföretagarforumet. Exempel på Forum som idag finns är Seniorforum, Egenföretagarforum, Chefsforum och Forum för etikfrågor. 14
Farmaceutbegreppet Farmaceutbegreppet används i Sverige som ett samlingsbegrepp för både apotekare och receptarier. Hur begreppen skall användas har under en tid diskuterats i förbundet. Vid fullmäktigemötet beslutades att farmaceut även fortsättningsvis används som en samlingsbenämning. Det hade också diskuterats i vilken utsträckning apotekare eller receptarie borde byta namn. Fullmäktige beslutade efter Utredningsgruppens rekommendation att de nuvarande yrkesbeteckningarna apotekare resp receptarie fortsatt bör användas. I samband med detta diskuterades också hur apotekar- och receptariekompetenserna ska användas inom apoteksverksamheten. Den frågan som är av särskilt intresse är om och hur apotekarlegitimationens och receptarielegitimationens behörigheter ska särskiljas. Idag har vi i Sverige två utbildningar som ger två olika legitimationer men med identiska behörigheter. Fullmäktige beslutade att innan implementeringen av yrkeskvalifikationsdirektivet är avslutat, kan förbundet inte utreda frågan om de två legitimationernas åtskillnad. Utveckling för förbundstidningen Förändrad medial omvärld På senare tid har Dagens Apotek och Läkemedelsvärlden försvunnit som tryckt tidning. I båda fallen var huvudskälet vikande annonsingång. Farmacifacket har efter Farmaciförbundets upplösning ersatts med Farmaci & Hälsa, en tidning som produceras av Unionen centralt och som vänder sig till en större målgrupp än farmaceuter. Konkurrensen från liknande tryckta nischtidningar har alltså minskat, något som i viss utsträckning börjat avspeglas i bättre annonsingång för Svensk Farmaci. Den generella trenden för tryckt branschpress är dock vikande. Ny arbetsmodell för tryckt tidning har gett en mer kostnadseffektiv produktion Under de tre första åren, fram till mars 2014, delproducerades Svensk Farmaci av uppdragspublicistbolaget A4. Samarbetet hade vissa fördelar (professionell layout, tidsbesparande, bra projektledning på byrån m m) men desto fler nackdelar (hög kostnad, begränsningar i insyn i produktionen, få journalister med specialkunskap vilket lett till merarbete för redaktören, utdraget produktionsförlopp med mera). Våren 2014 avslutade samarbetet med A4 och vi har gått över till en mer traditionell arbetsmodell med chefredaktören som övergripande ansvarig content manager och delvis skribent, samt anlitande av ett antal specialkompetenta frilansmedarbetare för såväl text som layout. Under det senaste året (hösten 2014 och våren 2015) har denna modell burit frukt och tidningen har redaktionellt förfinats. Den största fördelen är, förutom den stora besparingen, en total överblick över produktionen hos redaktören. 15
Så tycker läsarna om Svensk Farmaci Under våren 2014 genomfördes en webbaserad läsarunderökning. 97 procent av de svarande (727 personer) gav tidningen ett bra eller mycket bra betyg. Tidningen har baserat på utfallet ändå förändrats något: temablocket i varje nummer belyser t ex nu ett medicinskt terapiområde. Sajten är kärnan i Svensk Farmaci Tidningen kommer ganska glest (6 nr/år), i stället är sajten svenskfarmaci.se Svensk Farmacis hjärta med flera uppdateringar dagligen. Ambitionsnivån är hög att vara branschledande när det gäller nyhetsförmedlingen. Vi ser en långsamt ökande besökartrafik till sajten över tid. Ofta bevakar vi även händelser i övriga nordiska länder. Uppfräschning av sajt och nyhetsbrev I december 2013 fick sajten svenskfarmaci.se, i samarbete med webbyrån Guldfors, sin senaste ansiktslyftning, dock utan att nya funktionaliteter tillkom. Nyhetsbrevfunktionen byggdes då om i grunden. Inför hösten/vintern förbereder vi ytterligare översyn. Sociala medier Bland sociala medier är vi idag relativt starka på Facebook men förbereder till hösten en mer aktiv strategi för twitter. 16