Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008

Innehållsförteckning Förord... 3 Kort sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1. Syfte och Metod... 5 2. Utredarens förslag...7 3. Hur många företag kommer fortsatt att välja revision?... 9 4. Hur beroende av bankerna är småföretagen?... 10 5. Hur ser lånebehoven och lånemöjligheterna ut för småföretagen?... 12 6. Bankernas kreditbedömningar... 13 7. De lokala kontorschefernas syn på revisionens betydelse... 14 7.1 Bankernas syn på revisorns roll... 14 7.2 Chefernas allmänna uppfattning om förslaget... 14 7.3 Chefernas syn på revisionens betydelse för kreditbedömningen... 15 7. 4 Konsekvenser för företagen av en försämrad värdering... 18 7.5 Konklusioner av enkätundersökningen... 21 6. Slutsatser och avslutande diskussion... 22 2

Förord Regeringen och EU har under flera år bedrivit ett omfattande regelförenklingsarbete där målet är att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till år 2010. Flera utredningar har tillsatts och förslag på regelförenklingar har lämnats från departement och statliga myndigheter. I april i år lämnade en utredning ett förslag om att revisionsplikten ska avskaffas för små och medelstora företag. Eftersom flera olika intressentgrupper använder företagens externa redovisning för att få relevant information kan förslaget komma att påverka många olika grupper, så som exempelvis kapitalplacerare, kreditgivare, leverantörer, kunder och det allmänna. Kreditgivare behöver ekonomisk information om företaget för att kunna bedöma dess återbetalningsförmåga. Denna information kan anses mer tillförlitlig om den har granskats av en kvalificerad revisor. I syfte att närmare undersöka kreditgivarnas uppfattning om utredarens förslag har Sweco fått i uppdrag av FAR SRS Branschorganisationen för revisorer och rådgivare att närmare analysera bankernas inställning och förväntade hantering av en slopad revisionsplikt för de små och medelstora företagen. Denna rapport sammanfattar resultaten av detta uppdrag och består av två huvuddelar. Den första delen beskriver utredarens förslag samt redogör för de små och medelstora företagens behov av extern finansiering. Den andra delen presenterar och analyserar resultaten av den undersökning som vi genomfört för att belysa hur bankernas kreditgivning kan komma att påverkas av utredarens förslag och vilka konsekvenser förslaget kan få. 3

Kort sammanfattning Den undersökning vi genomfört grundar sig i huvudsak på en enkät ställd till drygt 80 lokala kreditchefer runtom i landet. Studien har fokuserat på revisionens betydelse för de små och medelstora företagens kreditmöjligheter. De små företagen i Sverige är mycket beroende av banksystemet för sin kapitalförsörjning och för att få en väl fungerande kreditmarknad krävs ett ömsesidigt förtroende mellan parterna. Inledningsvis kan vi konstatera att en stor majoritet av de tillfrågade kontorscheferna är negativa till utredarens förslag att avskaffa revisionsplikten för små företag och förvaltningsrevisionen för samtliga företag. Resultaten från enkätundersökningen understryker revisionens betydelse för bankernas bedömning av företagens kreditvärdighet. Revisorns granskning innebär en kvalitetsstämpel på räkenskaperna en garanti för att det är ordning och reda i företaget. Denna garanti minskar i sin tur bankernas risktagande och kostnader för inhämtande av kompletterande information. Resultaten visar att avsaknaden av revision i mycket stor utsträckning kan förväntas påverka bankernas värdering av företagen när osäkerheten i övrigt är stor d.v.s. när kunden har en sämre finansiell ställning och/eller är en ny kund i banken. Den vanligaste konsekvensen av den osäkerhet som avsaknaden av revision tycks innebära är enligt undersökningen att företagaren kan bli tvungen att lämna personlig borgen. Det är också mycket stor risk att en ny kund med sämre ekonomi inte kommer att beviljas kredit. Enkätsvaren indikerar också att kreditkostnaderna kan komma att öka för de företag som väljer att inte revidera räkenskaperna. Detta gäller för samtliga typer av företagskunder, såväl gamla som nya och såväl de med god finansiell ställning som de med sämre finansiell ställning, även om riskerna varierar. Den finansiella ställningen i allmänhet förefaller ha större påverkan på revisionens betydelse än längden på relationen mellan kunden och banken. Resultatet kan tolkas som att bankerna ogillar tanken på att möta framtida kunder med oreviderade årsredovisningar. Man ogillar också att själva behöva ta reda på huruvida detta är fallet eller inte. Sammantaget riskerar konsekvensen att bli en ökad osäkerhet och en ökad kostnad för bankerna för att inhämta mer information och för företagen som ska besvara bankernas frågor. Små och medelstora företag som vill låna i bank måste även framöver presentera en reviderad årsredovisning eller en årsredovisning med någon annan form av kvalitetsgaranti. Slutsatsen blir att de flesta företag som har behov av att låna i bank även fortsättningsvis, åtminstone initialt, kommer att anlita en revisor för att revidera sin årsredovisning. I förlängningen kan vi dock kanske se att auktoriserade redovisningskonsulter kan komma att fylla denna roll i ökande grad. 4

1. Inledning Småföretag är en av bankernas viktigaste kundkategorier. En grundläggande förutsättning för att banker ska kunna bevilja krediter är dock att de får förtroende för att företagen ska kunna betala tillbaka lånet över tid. För att detta förtroende ska kunna skapas är det av avgörande betydelse att företagens räkenskaper är tillförlitliga. Att företaget har anlitat en revisor förutsätts öka trovärdigheten och pålitligheten. Den 7 september 2006 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bl.a. reglerna om revision för små företag (dir.2006:96). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i september 2008. Redan i mars presenterades dock förslaget om en begränsad revisionsplikt i ett delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32). 1 Förslaget innebär att revisionsplikten, från att ha omfattat samtliga aktiebolag, endast kommer att omfatta ca 4 procent av aktiebolagen i Sverige. Förslaget är ett led i regeringens och EU:s regelförenklingsarbete samt en anpassning till hur regelverken ser ut i andra europeiska länder. Merparten av remissinstanserna har varit positiva till förslaget. I sitt remissvar har FAR SRS föreslagit att avskaffandet av revisionsplikten bör genomföras stegvis. Först avskaffas revisionsplikten för de minsta företagen, vilket definieras som företag som ligger under minst två av följande gränsvärden: 3 mkr i nettoomsättning, 1,5 mkr i balansomslutning eller maximalt 3 antal anställda. När konsekvenserna av denna regelförändring är kända kan man eventuellt överväga att höja gränsvärdena ytterligare. 1.1. Syfte och Metod Förslaget om att avskaffa revisionsplikten kan komma att påverka flera intressentgrupper. Däribland kreditgivare som behöver ekonomisk information om företaget för att kunna bedöma om företaget har en god återbetalningsförmåga. Denna information kan anses mer tillförlitlig om den har granskats av en kvalificerad revisor. 1 Utredningen lämnade i september 2007 delbetänkandet Revisionsutskott m.m.; genomförande av 2006 år revisorsdirektiv (SOU 2007:56). Slutbetänkandet Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) överlämnades den 17 september 2008 till regeringen. 5

Sweco Eurofutures har FAR SRS uppdrag att utreda konsekvenserna av en slopad revisionsplikt för de små och medelstora företagens kreditmöjligheter. Syftet med denna studie är att söka svara på följande huvudfrågor: S Vilken är bankernas övergripande syn på revisorns roll i företagen? S Vilken är bankernas övergripande syn på förslaget om slopad revisionsplikt? S Hur kommer förslaget att påverka synen på företagen ur bankernas perspektiv? S Kommer man att tvingas vidta några åtgärder som en följd av den slopade revisionsplikten? S Vad kan bli följden av dessa åtgärder? S Vilka blir konsekvenserna av slopad revisionsplikt vid utredarens förslag på gränsvärden jämfört med de gränsvärden som föreslås av FAR SRS? I syfte att svara på ovanstående frågor har Sweco skickat ut en webbenkät till de fyra största bankerna i Sverige: Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank. Enkäten har ställts till sammanlagt 86 kontorschefer eller företagsmarknadschefer runt om i landet. Både storstäder, medelstora städer och mindre orter från norr till söder är representerade. Vi har fått svar från 43 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 50 procent. Bortfallet är således även det 50 procent. I den här typen av undersökningar och med hänsyn tagen till att undersökningen genomförts under finanskrisen hösten 2008 får man bedöma detta som ett relativt normalt underlag. Vi har heller inte sett någon systematik i bortfallet, så vi har gjort bedömningen att det inte finns anledning att tro att bortfallet har påverkat undersökningens resultat. Resultaten från enkäten redovisas i sin helhet i bilaga 1. För att komplettera den bild som enkäten ger samt få en djupare förståelse för förslagets konsekvenser för kreditgivningen har vi även intervjuat ett mindre antal bankchefer på lokal, regional och central nivå samt en representant för Bankföreningen. 6

2. Utredarens förslag Utredaren föreslår att revisionsplikten avskaffas för samtliga aktiebolag som ligger under minst två av följande gränsvärden: S balansomslutning 41,5 miljoner kronor, S nettoomsättning 83 miljoner kronor, S antal anställda 50. Gränsvärdena är satta efter EU:s maximigräns, då EG-rätten medger möjligheten att undanta små och medelstora företag från kravet om en obligatorisk revision av aktiebolag eller motsvarande utländska associationer. EU:s definition av små företag ligger således vid ovanstående gränsvärden. 2 Samtliga gamla medlemsländer utom Sverige och Malta utnyttjar redan i större eller mindre utsträckning rätten enligt EGdirektivet att undanta små företag från revisionsplikt. Med gamla medlemsländer menas de som var medlemmar före utvidgningen av EU år 2004. Utöver slopad revisionsplikt för små företag förslår utredaren även att förvaltningsrevisionen ska avskaffas för samtliga företag. Förslaget får till följd att revisorer i aktiebolag i revisionsberättelsen inte längre behöver uttala sig om huruvida bolagsledningen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Denna fråga får i stället bedömas på de uppgifter som styrelsen lämnar i förvaltningsberättelsen och på årsstämman. Utredarens förslag om slopad revisionsplikt är tämligen långtgående och skulle innebära att ca 96 procent av alla aktiebolag i Sverige inte längre skulle vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor, som granskar räkenskaperna. Utredaren framhåller att om revisionsplikten avskaffas får dessa företag möjlighet att i stället välja de redovisningsoch revisionstjänster de behöver, vilket skulle leda till att utbudet av dessa tjänster blir mer varierat och priserna på tjänsterna lägre än i dag. Detta skulle, enligt utredaren, i sin tur ge de svenska företagen bättre förutsättningar att möta den hårdnande konkurrensen från företag som i dag inte har revisionsplikt eller som har lägre kostnader än de svenska för bl.a. revision. Förslaget ligger också i linje med regeringens ambition att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent fram till år 2010. Enligt utredningens beräkningar skulle förslaget innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor per år. 3 2 Artikel 51 i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. 3 I denna beräknade besparing ingår de kostnader som företagen idag har för det arbete som revisorn enligt nuvarande lag ska utföra. Beräkningen bygger på att samtliga företag väljer bort revision. Inga eventuellt ökade kostnader, som drabbar tredje part ingår i beräkningen 7

Utredningen har analyserat hur förslaget påverkar företagens intressenter så som exempelvis ägare, kreditgivare och det allmänna. Utredningen drar slutsatsen att förslaget endast marginellt begränsar aktieägarnas insyn i företagen bl.a. därför att de ofta aktivt deltar i bolagets verksamhet. Vad gäller förslagets konsekvenser för kreditgivare anför utredningen att dessa kan komma att försöka kompensera sig för den förhöjda risk som kan bli konsekvensen av att företaget inte reviderats. Denna förhöjda risk skulle kunna innebära högre räntor, kortare kredittid eller ökade krav på säkerhet av företaget i form av pant eller borgen. Utredningen gör vidare bedömningen att förslagets effekter på skatteintäkterna knappt blir märkbara. Den största farhågan ur skattekontrollsynpunkt är att redovisningsstandarden kan komma att försämras när revisionsplikten för små företag slopas. Utredningen hävdar att sambandet mellan revisionsplikt och kvaliteten på företagens uppgiftslämnande vid beskattningen är oviss. Utredningen lämnar dock två förslag som ska kompensera för eventuell försämrad skattekontroll. Skatteverket föreslås få möjlighet att under löpande beskattningsår göra en allmän kontroll av företagens bokföring. Därutöver föreslås att samtliga näringsidkare ska lämna uppgift i sin skattedeklaration huruvida deras årsbokslut har upprättats med biträde av en uppdragstagare samt om årsredovisningen har granskats av revisor. Utredaren föreslår slutligen att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar löpa efter den 30 juni 2010. Reaktionerna på regelförändringarna har i huvudsak varit positiva även om flera remissinstanser och andra debattörer har haft invändningar mot delar av förslagen eller i dess helhet. Till de positiva hör bland andra Svenskt Näringsliv och Företagarna som betonar att svenska företag nu får konkurrera på lika villkor med företag i andra länder. Även Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget i sitt remissvar liksom Finansbolagens Förening. Däremot invänder FAR SRS och Sparbankernas Riksförbund mot att gränsen för lagstadgad revision ska gå vid EU:s maximivärden. Dessa förordar istället en lägre maximigräns och att reformen sker stegvis samt att den utvärderas innan en eventuell ytterligare höjning av gränsvärdena sker. 8

3. Hur många företag kommer fortsatt att välja revision? En viktig fråga för bedömningen av konsekvenserna av förslaget blir naturligtvis hur företagen kan förväntas agera. Hur många företag kommer att på frivillig väg fortsätta att välja revision? Utredaren bedömer att många av de aktiebolag som föreslås undantas från revisionsplikt även fortsättningsvis kommer att anlita en revisor. Ett par undersökningar stödjer denna uppfattning. I en undersökning genomförd av företaget Visma, framkom att 12 procent av företagen tänker sluta anlita revisor om revisionsplikten avskaffas. 4 En dryg tredjedel - 38 procent - av företagen har ännu inte tagit ställning, medan 50 procent uppger att de tänker behålla revisorn. Resultaten liknar det som presenterades i en studie från Umeå universitet i somras. Den visade att 16 procent av de mindre aktiebolagen tänker välja bort revision. 2/3 uppger att de kommer att behålla revision och endast ett fåtal av företag med fler än tio anställda eller fler uppger att de skulle välja bort revision. 5 Denna bild överensstämmer med utvecklingen i Danmark, där endast omkring 7 procent av företagen nyttjat möjligheten att välja bort revision under det första året med avskaffat revisionskrav för företag med upp till 12 anställda. Eventuellt kan andelen som väljer bort revision komma att öka över tid, vilket har skett i Storbritannien som stegvis under en tioårsperiod avskaffade revisionsplikten för små företag. I dag omfattar undantaget i Storbritannien 900 000 företag och uppskattningsvis avstår 60-70 procent av dessa bolag från revision. 6 4 Företaget Visma, som erbjuder affärssystem och ekonomitjänster för ekonomisk redovisning, lät 1500 företagsledare med 5-50 anställda svara på frågor om effektivitet, regelbördor och verksamhetsutveckling (svarsfrekvens 15 %) 5 Revision och rådgivning: Efterfrågan, kvalitet och oberoende, Tobias Svanström Umeå Universitet 6 SOU 2008:32 Avskaffande av revisionsplikten för små företag 9

4. Hur beroende av bankerna är småföretagen? Denna undersökning handlar om revisionens betydelse för bankernas utlåning. För att sätta bankutlåningen i ett sammanhang har vi tittat närmare på hur betydelsefulla bankerna eventuellt är för småföretagens finansiering. Utlåningen från affärsbankerna till icke- finansiella företag har ökat stadigt de senaste åren. Lånestocken omfattade 1100 miljarder svenska kronor i januari 2008. Jämfört med januari 2007 ökade lånevolymen med 27 procent. I denna lånevolym ingår även utlåning till stora företag. Figur 1 Utlåningsvolym från affärsbanker till icke-finansiella företag Total utlåning från samtliga affärsbanker till ickefinansiella företag i MSEK, Källa SCB MSEK 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2005 2006 2007 2008 Januari månad Källa: SCB För att få perspektiv på den siffran kan vi jämföra med andra aktörer inom näringslivets kapitalförsörjning. Förutom bankerna bidrar också flera statliga organisationer med finansiering till små och medelstora företag. De största aktörerna är: Almi Företagspartner AB, Industrifonden Norrlandsfonden samt Innovationsbron. Vid årsskiftet 07/08 hade dessa organisationer en total utlåning till små och medelstora företag på sammanlagt ca 6 miljarder kronor, vilket motsvarar mindre än en halv procent av den totala lånestocken (till alla företag). Flera av de statliga aktörerna samverkar med bankerna. Almi och Norrlandsfonden är exempel på aktörer som ofta erbjuder lån i samarbete med banker och andra privata finansiärer. Utöver utlåning från banker och offentliga aktörer erbjuds även så kallat riskkapital. Riskkapital är ett samlingsnamn för det kapital som investeras i onoterade företag och 10

där investeraren får aktier i utbyte mot sin investering. Generellt sätt finns två typer av riskkapitalister. Det ena är riskkapitalbolag som investerar i företag genom att få aktier i utbyte mot sin investering. Det andra är affärsänglar vilka är privatpersoner som använder sin privata förmögenhet för att göra investeringar i små snabbväxande eller nystartade företag. Riskkapital är i allmänhet intressant för en mycket liten del av samtliga företag i Sverige. Riskkapitalbolagen investerar i drygt 1000 företag inom i huvudsak branscherna life science och IKT. Sammanfattningsvis kan konstateras att bankerna är mycket betydelsefulla som externa finansiärer i svensk ekonomi. Detta är en faktor som skiljer det svenska företagsfinansieringssystemet från det i andra länder. I forskningstermer talas ibland om att Sverige har ett bankbaserat finansieringssystem till skillnad från det anglosaxiska marknadsbaserade finansieringssystemet där finansiering med hjälp av aktier och obligationer används i stor utsträckning. I södra Europa förekommer också ett system med ömsesidiga garantier småföretagen emellan i det som brukar kallas kreditgarantiföreningar. 11

5. Hur ser lånebehoven och lånemöjligheterna ut för småföretagen? Verket för näringslivsutveckling (Nutek) gjorde 2005 en kartläggning av småföretagens finansieringssituation. Kartläggningen byggde på en omfattande enkätundersökning riktade till företag med färre än 50 anställda i alla branscher. 7 Av undersökningen framkom att 31 procent av småföretagen hade externa långfristiga lån. I denna grupp fanns det en tydlig skillnad när man jämförde företagens omsättning och lokalisering. Andelen företag med långfristiga externa lån var betydligt högre bland företag med hög omsättning och det var betydligt vanligare att företag i mindre regioner hade externa långfristiga lån ( 50 procent) jämfört med företag i storstadsregioner (25 procent). Ett faktum som sannolikt hänger samman med regionala variationer i branschstrukturen mellan storstäder och mindre regioner. Undersökningen visade att 44 procent av företagen hade ansökt om lån eller kredit under treårsperioden (2002-2004). Av dem som hade ansökt om lån hade 90 procent beviljats lån. 10 procent av småföretagen hade således ansökt men inte beviljats lån eller krediter under perioden. Undersökningen visade också på skiljda möjligheter att få krediter för olika typer av företag och företagare. Företag där företagsledaren var kvinna eller född utomlands eller i åldern 18 till 30 år verkade ha svårare att beviljas kredit. Undersökningen visade att 17 procent av företagen som leddes av kvinnor fick avslag på låneansökan jämfört med 9 procent av företagen ledda av män. Vid en närmare analys kunde dock konstateras att huvudorsaken till att företag med kvinnliga företagsledare oftare nekades lån var en effekt av den bransch inom vilket företagen var verksamma. Skillnaden i kreditgivningen mellan företagsledare födda utomlands respektive födda i Sverige var ännu större. Av företagsledare födda utomlands hade 27 procent nekats kredit jämfört med 8 procent av företagsledare födda i Sverige. Vid en närmare analys verkade denna skillnad i huvudsak bero på just det faktum att företagsledaren var född utomlands. Nuteks sammanfattande bedömning av undersökningen var att svenska småföretag totalt sett har god tillgång till externt kapital. Även om var sjunde småföretagare saknar långfristiga lån beviljas nio av tio företag lån eller kredit när de faktisk gör en ansökan. 7 R 2006:5 Företagens villkor och verklighet 2005 kapitalförsörjning i småföretag 12

6. Bankernas kreditbedömningar Krediter är lån grundade på ett förtroende mellan kreditgivaren och kredittagaren 8. Detta förtroende kan skapas på olika sätt genom personkännedom och personlig tillit och genom kunskap om kredittagarens ekonomiska ställning. Även säkerheter och panter utgör en form för att skapa ett reglerat förtroende mellan långivaren och låntagaren. Den ekonomiska ställningen i sin tur handlar om olika aspekter av företagets (och företagarens ekonomi) Grundläggande för all kreditgivning är att bedöma låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet över tid. Det viktigaste måttet i detta sammanhang är att bedöma kundernas framtida kassaflöde. 9 Framtida kassaflöde bedöms ofta genom att granska historisk information, såsom exempelvis tidigare årsredovisningar. Är företaget nystartat finns ingen sådan information. Även om företaget inte är nystartat är det svårare att bedöma företag under förändring eller företag som verkar på en starkt fluktuerande marknad. Framtida kassaflöden kan också bedömas genom en kvalitativ bedömning av företagarens personlighet eller genom att försöka bedöma den omgivning inom vilken företaget arbetar. Årsredovisningen är sannolikt den viktigaste källan för finansiell information när det gäller mindre företag. Ett problem med informationen i årsredovisningen är aktualiteten - att den visar ett tillstånd som gällde för mer än ett halvt år sedan. Visserligen kan banken kräva in kompletterande handlingar för att få den aktuella ekonomiska ställningen, men det tar tid och resurser i anspråk. Dessutom kan årsredovisningen, särskilt för mindre företag, ibland vara alltför knapphändig för att ge tillräcklig information för banken att bedöma om företaget är kreditvärdigt eller inte. Kompletterande information om den person som leder företaget kan behövas, särskilt som mindre företag i allmänhet är beroende av en eller ett par individers förmåga och vilja att utveckla företaget. Personbedömningen kan handla om att undersöka företagarens tidigare betalningsmoral eller betalningsförmåga, men även saker som erfarenhet från branschen inom vilket företaget verkar samt företagarens ledarskaps- och marknadsföringsförmåga kan vara andra viktiga aspekter i en sådan bedömning. Utöver detta har säkerheter alltid varit en viktig beståndsdel i bankers kreditbedömning. Det kan dock vara svårt att realisera tillgångar i exempelvis tillverkningsindustrin. Maskiner kanske inte går att sälja till någon annan part och priset på industrilokaler och kommersiella lokaler kan variera kraftigt. Personlig borgen kan vara en betydligt intressantare form av säkerhet för bankerna, eftersom företagare vid en eventuell konkurs verkligen kommer att anstränga sig för att betala tillbaka lånet. 8 Ordet kredit kommer av latinets credo och betyder tro på. 9 Underlagsrapport till ITPS Utvärdering av förmånsrättsreformens effekter utifrån ett kreditgivningsperspektiv, Ek Dr Lars Silver Cefin, KTH. 13

7. De lokala kontorschefernas syn på revisionens betydelse 7.1 Bankernas syn på revisorns roll Inledningsvis kan konstateras att revisorn spelar en förhållandevis betydelsefull roll som bankernas samtalspartner i samband med exempelvis en kreditprövning. Relativt många chefer anger att de brukar ta kontakt med företagets revisor vid en kreditprövning. 23 procent anger att detta vanligtvis sker, 71 procent anger att kontakt tas i vissa fall och endast 6 procent uppger att detta bara sker i undantagsfall. De två viktigaste informationskällorna när bankerna ska bedöma krediter till ny kund är enligt enkätsvaren årsredovisningen och kreditupplysningen. Samtliga svarar då att denna information alltid inhämtas. 7.2 Chefernas allmänna uppfattning om förslaget Bankerna har, enligt den enkät vi ställt till de lokala kontorscheferna, en bestämd uppfattning om det förslag till avskaffad revisionsplikt som föreligger. Hela 70 procent av de som svarat anser att förslaget att slopa revisionsplikten för små och medelstora företag samt att avskaffa förvaltningsrevisionen för samtliga företag är dåligt. Bara 9 procent anser att förslaget är bra och 20 procent uppger att de inte har någon åsikt. Vi kan i undersökningen notera en skillnad i synen på revisionens betydelse mellan de minsta företagen och de litet större. Kontorscheferna anser att revisionen är något mindre betydelsefull vid kreditgivningen till de minsta företagen jämfört med medelstora företag. För de minsta aktiebolagen (företag med maximalt 3 mkr i nettoomsättning, 1, 5 mkr i balansomslutning och 3 anställda) anser hela 72 procent att revisionen har ganska stor eller stor betydelse vid kreditgivningen. För företag som ligger över dessa gränsvärden men under maximalt 83 mkr i nettoomsättning, 41, 5 mkr i balansomslutning eller 50 antal anställda, anser samtliga att revisionen har stor betydelse för kreditgivningen Eftersom FAR SRS har föreslagit att revisionsplikten bör avskaffas stegvis har vi enkätsvaren frågat om det har något betydelse för bankerna om reformen genomförs i två steg d.v.s. först omfattas de minsta företag och efter en tid omfattas även medelstora företag. En majoritet av kontorscheferna svarar då i vår undersökning att detta inte har någon betydelse, 52 procent, medan 31 procent svarar att det skulle ha en betydelse. Två av tio har ingen uppfattning. 14

I den statliga utredningen föreslås även att förvaltningsrevisionen avskaffas för samtliga aktiebolag oavsett storlek. Förvaltningsrevision innebär att revisorn granskar hur styrelsen och verkställande direktören har skött bolagets förvaltning under det gångna året och med detta som grund lämnar en rekommendation till bolagsstämman om ansvarsfrihet. Vi har därför frågat i vilken utsträckning avskaffande av förvaltningsrevision kan komma att påverka kreditbedömning. Svaren visar att ju större företaget är desto mer kan detta komma att påverka kreditbedömningen. För de minsta företagen anger 37 procent av cheferna att detta inte alls eller bara i viss utsträckning påverkar kreditbedömningen, 63 procent anger att det i ganska stor eller stor utsträckning påverkar kreditbedömningen. För medelstora företag anger 8 procent av banktjänstemännen att slopad förvaltningsrevision i viss utsträckning kommer att påverka kreditbedömningen, 50 procent anger att det påverkar i ganska stor utsträckning och 42 procent anger att det påverkar i stor utsträckning. För stora företag anger 13 procent av respondenterna att det påverkar i viss utsträckning, 29 procent i ganska stor utsträckning och 58 procent anger att det påverkar i stor utsträckning. 7.3 Chefernas syn på revisionens betydelse för kreditbedömningen Vår utgångspunkt för undersökningen var att bankernas förtroenden för kunderna varierade med olika aspekter av kundens finansiella ställning och med relationen mellan banken och kunden. För att förenkla hypotesen delade vi in de potentiella kunderna efter två dimensioner den ena för att beskriva längden på relationen mellan banken och kunden och den andra för att beskriva kundens finansiella ställning. Detta gav oss nedanstående matris för de potentiella kunderna (figur 2) 15

Figur 2 Indelning i fyra olika kundkategorier efter dimensionerna: kundens finansiella ställning och tiden för bankrelationen Kundens finansiella ställning Nya kunder med starkare ställning Gamla kunder med starkare ställning Tiden för bankkundrelationen Nya kunder med svagare ställning Gamla kunder med svagare ställning I undersökningen bad vi kontorscheferna bedöma revisionens betydelse för värderingen av företagens återbetalningsförmåga, soliditet och säkerhet, vad avser ovanstående fyra olika kundkategorier. Undersökningen visar att revisionen har mycket stor betydelse för bankernas värdering av företag som är ny kund men med sämre finansiell ställning. Respondenterna anger att avsaknaden av revision i mycket stor utsträckning kommer att påverka bankernas värdering av företagets återbetalningsförmåga, soliditet och säkerhet. 91 procent anger att avsaknaden av revision kommer att påverka bankens värdering av företagets återbetalningsförmåga och värdering av företagets soliditet. 87 procent anger att avsaknaden av revision kommer att påverkar bankens värdering av företagets säkerhet. Avsaknaden av revision kommer även i stor utsträckning att påverka bankernas värdering av återbetalningsförmåga, soliditet och säkerhet för företag som är ny kund och som har en god finansiell ställning. Främst påverkas bankernas värdering av företagets soliditet, men även värderingen av företagets säkerhet berörs. 87 procent respektive 85 procent anger att värderingen av företagets soliditet respektive säkerhet kommer att påverkas av att företaget inte är reviderat. Bankernas värdering av företagets återbetalningsförmåga verkar påverkas i lite mindre utsträckning för denna kategori företag (74 procent). 16

Det är också tydligt att revisionen spelar en stor roll för bankens värdering av en långvarig kund med sämre finansiell ställning. Hela 84 procent uppger att värderingen av soliditeten påverkas av att företag med sämre finansiell ställning inte har reviderat räkenskaperna. 79 procent anger att värderingen av säkerheten påverkas och 77 procent att värderingen av återbetalningsförmågan påverkas. Revisionens betydelse minskar dock avsevärt när bankerna ska värdera återbetalningsförmåga, soliditet och säkerhet för företag som utgör långvarig kund med god finansiell ställning. Trots det är det en majoritet som anger att värderingen av säkerheten och soliditeten påverkas (56 procent respektive 53 procent). 51 procent anger att värderingen av företagets återbetalningsförmåga påverkas av avsaknaden av revision. 17

I figuren nedan har vi sammanfattat bankernas syn på revisionens betydelse för olika typer av kunder i förhållande till kundrelationens längd och kundernas allmänna finansiella ställning. Figur 3 Risken att företaget värderas negativt uppdelade efter dimensionerna: kundens finansiella ställning och tiden för bankrelationen Kundens finansiella ställning 8 av 10 anser att värderingen påverkas negativt 5 av 10 anser att värderingen påverkas negativt Tiden för bankkundrelationen 9 av 10 anser att värderingen påverkas negativt 8 av 10 anser att värderingen påverkas negativt 7. 4 Konsekvenser för företagen av en försämrad värdering I nästa del av undersökningen ville vi ta reda på konsekvenserna för företagen av en försämrad värdering. Vilka konsekvenser menar man att avsaknaden av reviderade räkenskaper skulle kunna få för företagen? Konsekvenserna uppges av cheferna kunna bli att bankerna ställer större krav på personlig borgen i oreviderade företag, som utgör ny kund med sämre finansiell ställning. Hela 56 procent av dem som svarat att avsaknaden av revision påverkar värderingen uppger att det är stor sannolikhet att kraven på personlig borgen ökar. En ny kund med sämre finansiell ställning riskerar också att företagets egendom intecknas. Nästan varannan chef (48 procent) anger att sannolikheten är stor att kravet på detta inträffar. 38 procent bedömer att det är stor sannolikhet att räntan på lånet blir högre 18

jämfört med om företaget hade haft revision och en relativt stor andel, 36 procent, anger att sannolikhet är stor att företaget nekas kredit. Även om bankernas företagsvärdering påverkas av att nya företagskunder med god finansiell ställning inte har reviderat räkenskaperna verkar konsekvenserna inte bli lika stora, som för dem med sämre finansiell ställning. 31 procent av respondenterna, som angivit att företagets värdering påverkas, bedömer att det är stor sannolikheten att kravet ökar på personlig borgen, 20 procent anger att sannolikheten är stor att kravet ökar på att företagets egendom intecknas och 17 procent bedömer att räntan på lånet blir högre till följd av att företaget saknar revision. Endast 10 procent anger att sannolikheten är stor att företaget nekas kredit jämfört med 36 procent för företag med sämre finansiell ställning. Undersökningen visar att 39 procent av de chefer som menar att revisionen påverkar bankernas värdering av långvarig kund med sämre finansiell ställning, bedömer att det är stor sannolikhet att kravet på personlig borgen ökar, var tredje chef (32 procent) anger att sannolikheten är stor att kravet på inteckningar av företagets egendom ökar, 29 procent bedömer att det är stor sannolikhet att räntan på lånet blir högre och 21 procent anger att sannolikheten är stor att företaget nekas kredit. En större andel bedömer således att sannolikheten är stor för att samtliga konsekvensalternativ inträffar för gruppen företag som utgör långvarig kund med sämre finansiell ställning jämfört med gruppen ny kund med god finansiell ställning. Den kategori företagare som utgör långvarig kund med god finansiell ställning riskerar i relativt liten utsträckning ökade kreditkostnader om de väljer att inte revidera företaget. 8 procent av de banktjänstemän som svarade att värderingen av företaget påverkades har angivit att det är stor sannolikt att kravet ökar på personlig borgen och på att företagets egendom intecknas, 12 procent bedömer att det är stor sannolikhet att räntan på lånet blir högre. Risken för att nekas kredit får bedömas som särskilt liten: 65 procent anger liten sannolikhet, 27 procent ganska sannolikt och 8 procent stor sannolikhet att företaget nekas kredit. I nedanstående tabell redovisas sammantaget kontorschefernas bedömning av konsekvenserna för oreviderade företag. Andelen motsvarar dem som har angivit att avsaknaden av revision påverkar värderingen av företaget och att det är stor sannolikhet att angiven konsekvens inträffar. 19

Tabell 1 Andelen som bedömer att sannolikheten är stor att företagen drabbas av ökade kreditkostnader eller nekas kredit. Effekt Personlig borgen Företagets egendom intecknas Högre ränta Nekad kredit Sämre ställning 56 % 48 % 38 % 36 % Ny kund God ställning 31 % 20 % 17 % 10 % Sämre ställning 39 % 32 % 29 % 21 % Långvarig kund God ställning 8 % 8 % 12 % 8 % Sammanfattningsvis kan vi konstatera att enkätsvaren indikerar att kreditkostnaderna kommer att öka för de företag som väljer att inte revidera räkenskaperna. Nya kunder med sämre ekonomi löper störst risk att drabbas av ökade kreditkostnader och risken är dessutom stor att de kan komma att nekas kredit. Även långvariga kunder med sämre ekonomi löper en stor risk att drabbas av ökade kreditkostnader eller att nekas kredit. Däremot minskar riskerna med att välja bort revision för gruppen ny kund med bättre ekonomisk ställning. Slutligen pekar undersökningen på att revisionen i liten utsträckning påverkar kreditkostnaderna för långvarig kund med bra ekonomi och risken för att ett oreviderat företag inom denna grupp skulle nekas kredit är mycket liten. 20

7.5 Konklusioner av enkätundersökningen Inledningsvis kan vi konstatera att en stor majoritet av kontorscheferna anser att utredarens förslag är dåligt och svaren visar att revisionen har stor betydelse för bankernas bedömning av företagens kreditvärdighet. Revisorns granskning innebär en kvalitetsstämpel på räkenskaperna en garanti för att det är ordning och reda i företaget. Denna garanti minskar i sin tur bankernas risktagande och kostnader för inhämtande av kompletterande information. Denna garanti verkar ha en något större betydelse för lite större företag, d.v.s. företag som ligger över FAR SRS föreslagna gränsvärden. Kan det vara så att denna kvalitetsstämpel skulle kunna ersättas av något annat kontrollinstrument? För att ta reda på det har vi ställt frågan Skulle det faktum att en redovisningskonsult biträtt det kredittagande aktiebolaget vid upprättande av det bokslut och den årsredovisning som ligger till grund för kreditprövningen, kunna ge en tillräcklig kvalitetskontroll av räkenskaperna? En stor majoritet (80 procent) svarar ja, under förutsättning att redovisningskonsulten är auktoriserad av branschförening, 13 procent svarar att de inte vet, 4 procent svarar nej och 2 procent svarar ja utan förbehåll. I undersökningen har vi bett kontorscheferna att bedöma betydelsen av revision vid bankens värdering av ett företags återbetalningsförmåga, soliditet och säkerhet. Resultaten visar att avsaknaden av revisionen i stor utsträckning påverkar bankernas värdering av företagen när osäkerheten är stor d.v.s. när kunden har en sämre finansiell ställning och/eller är en ny kund. Den vanligaste konsekvensen av den osäkerhet som avsaknaden av revision tycks innebära är enligt undersökningen att företagaren är tvungen att lämna personlig borgen. Det är också mycket stor risk att en ny kund med sämre ekonomi inte kommer att beviljas kredit. Enkätsvaren indikerar att kreditkostnaderna kommer att öka för de företag som väljer att inte revidera räkenskaperna. Den finansiella ställningen i allmänhet förefaller dock ha större påverkan på revisionens betydelse än längden på relationen mellan kunden och banken. 21

6. Slutsatser och avslutande diskussion Den undersökning vi genomfört grundar sig i huvudsak på en enkät ställd till drygt 80 lokala kreditchefer runtom i landet. Vi menar att detta betyder att undersökningen återspeglar kreditgivningens lokala vardagspraktik. I samtal med bankföreningen och med ett mindre urval centrala kreditchefer har en delvis annan bild tonat fram. Bankföreningen beskriver bakgrunden till det remissvar som man lämnat till utredningen som en resa, vars början liknar de svar vi i denna undersökning fått från de lokala cheferna. Det är således möjligt att tolka svaren på denna undersökning som att de bygger på en i dagsläget relativt begränsad information om förslagens innebörd och dess potentiella konsekvenser. Denna studie har fokuserat på revisionens betydelse för de små och medelstora företagens kreditmöjligheter. För det första vill vi då notera att krediternas förutsättning är ett ömsesidigt förtroende mellan parterna. För det andra poängterar vi att företagens beroende av banksystemet för sin kapitalförsörjning är stort. Det är till och med så att svenska små och medelstora företag kan vara mer beroende av banksystemet än företagen i många andra länder, där exempelvis privat riskkapital och ömsesidiga garantier och lån företagen emellan ibland är vanligare. Undersökningen har visat att revisorn och revisionen har en stor betydelse för bankerna i samband med kreditgivning. För bankerna är årsredovisningen en mycket viktig informationskälla i samband med kreditgivning till företag. En reviderad årsredovisning är en kvalitetsstämpel, som ökar bankernas förtroende för redovisningen, men också för företaget i sin helhet. Idag kan bankerna med automatik utgå från att alla företags redovisningar är reviderade, vilket gör att man inte ens behöver fundera på frågan. I samband med en slopad revisionsplikt blir förekomsten av revision eller inte en första fråga att ställa. Det är vår bedömning att detta innebär en merkostnad i form av ökade transaktionskostnader (kostnader för att inhämta information i detta fall). Studien visar också att en avsaknad av reviderade årsredovisningar innebär att kreditbedömningen kan komma att påverkas negativt för samtliga typer av företagskunder, såväl gamla som nya och såväl de med god finansiell ställning som de med sämre finansiell ställning. Störst är risken för kunder med sämre finansiell ställning. Konsekvenserna av en oreviderad årsredovisning kan komma att bli allt från högre kreditkostnader till nekad kredit. En påfallande stor andel av cheferna menar att oreviderade räkenskaper faktiskt kan leda till nekade krediter för många företag. Av undersökningen kan vi också konstatera att de flesta kreditchefer tycker att förslaget om slopad revisionsplikt liksom avskaffandet av förvaltningsrevisionen är dåligt. Merparten verkar inte heller mena att en uppdelning i två steg skulle innebära någon markant förbättring av förslaget. Undersökningens resultat kan tolkas som att bankerna ogillar tanken på att möta framtida kunder med oreviderade årsredovisningar. Man ogillar också att själva behöva ta reda på huruvida detta är fallet eller inte. Även om flertalet chefer menar att en kvalitetscertifierad redovisning under vissa omständigheter kan möta kraven på kontroll och garantier från bankerna så innebär detta sammantaget en ökad osäkerhet och en 22

ökad kostnad för bankerna för att inhämta mer information och för företagen som ska besvara bankernas frågor. Undersökningen kan vidare tolkas som att de små och medelstora företag som vill kunna komma i åtnjutande av krediter i banksystemet till konkurrenskraftiga villkor även i fortsättningen måste presentera en reviderad årsredovisning eller en årsredovisning med någon annan form av kvalitetsgaranti. Vår slutsats blir därför att vi bedömer att de flesta företag som har behov av att låna i bank även fortsättningsvis, åtminstone initialt, kommer att anlita en revisor för att revidera sin årsredovisning. I förlängningen kan vi dock kanske se att auktoriserade redovisningskonsulter kan komma att fylla denna roll i ökande grad. 23

24

Fråga 1 En av regeringen tillsatt utredning om revisorer och revision har bl.a. föreslagit att revisionsplikten dramatiskt förändras och att förvaltningsrevisionen avskaffas. Förslaget innebär att revisionsplikten avskaffas för aktiebolag som ligger under minst två av följande gränsvärden: 41, 5 miljoner kronor i balansomslutning, 83 miljoner kronor i nettoomsättning och 50 anställda. Vad anser du om förslaget? Bra Dåligt Ingen åsikt 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Bra 9 % Dåligt 70 % Ingen åsikt 20 % Fråga 2 Vilken betydelse har revision av räkenskaper vid kreditprövning av aktiebolag? Företag i storleken: maximalt 1, 5 mkr i balansomslutning, 3 mkr i nettoomsättning eller 3 antal anställda Ingen Liten Ganska stor Stor 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Ingen 0 % Liten 27 % Ganska stor 41 % Stor 31 %

Fråga 2.2 Vilken betydelse har revision av räkenskaper vid kreditprövning av aktiebolag? Företag i storleken: 1, 5 mkr - 41, 5 mkr i balansomslutning, 3-83 mkr i nettoomsättning eller 3-50 antal anställda Ingen Liten Ganska stor Stor 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Ingen 0 % Liten 0 % Ganska stor 31 % Stor 69 % Fråga 3.1 Förvaltningsrevision innebär att revisorn granskar hur styrelsen och verkställande direktören skött bolagets förvaltning under det gångna året samt på grundval härav lämnar en rekommendation till bolagsstämman om ansvarsfrihet. Genomförs förslaget om slopad förvaltningsrevision åligger det bolagsstämman att på egen hand bedöma förvaltningen samt att fatta beslut om ansvarsfrihet på egen hand. I vilken utsträckning kan detta komma att påverka en kreditprövning? Företag i storleken: maximalt 1, 5 mkr i balansomslutning, 3 mkr i nettoomsättning eller 3 antal anställda Inte alls I viss utsträckning I ganska stor utsträckning I stor utsträckning 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Inte alls 2 % I viss utsträckning 35 % I ganska stor utsträckning 38 % I stor utsträckning 25 %

Fråga 3.2 Företag i storleken: 1, 5 mkr - 41, 5 mkr i balansomslutning, 3-83 mkr i nettoomsättning eller 3-50 antal anställda Inte alls I viss utsträckning I ganska stor utsträckning I stor utsträckning 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Inte alls 0 % I viss utsträckning 8 % I ganska stor utsträckning 50 % I stor utsträckning 42 % Fråga 3.3 Företag i storleken: Större företag som ligger över gränsvärdena Inte alls I viss utsträckning I ganska stor utsträckning I stor utsträckning 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Inte alls 0 % I viss utsträckning 13 % I ganska stor utsträckning 29 % I stor utsträckning 58 %

Fråga 4 Brukar ni kontakta företagets revisor vid kreditprövning av aktiebolag? Ja, vanligtvis I vissa fall I undantagsfall 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Ja, vanligtvis 23 % I vissa fall 71 % I undantagsfall 6 % Fråga 5 Vilken information tar ni alltid in vid kreditprövning av aktiebolag, som är ny kund? Kreditupplysning Företagets tillgångar (t.e.x varulager, fast egendom) Årsredovisning om sådan finns Likviditetsbudget CV på ledningen Annan information 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Kreditupplysning 100 % Företagets tillgångar 85 % Årsredovisning 100 % Likviditetsbudget 81 % CV på ledningen 33 % Annan information 46 %

Fråga 6.1 Om du valt kreditupplysning ovan: Hur viktigt är det för dig att kreditupplysningsföretagen informerar om att företaget är oreviderat? Inte viktigt Mindre viktigt Viktigt Mycket viktigt 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Inte viktigt 4 % Mindre viktigt 17 % Viktigt 39 % Mycket viktigt 39 % Fråga 6.2 Hur viktigt är det för dig att kreditupplysningsföretagen tar hänsyn till detta i sin riskbedömning? Inte viktigt Mindre viktigt Viktigt Mycket viktigt 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Inte viktigt 7 % Mindre viktigt 15 % Viktigt 41 % Mycket viktigt 37 %

Fråga 7 Skiljer sig informationsinhämtningen mellan företag med revisor och ett utan (exempelvis enskild firma)? Ja Nej 0% 25% 50% 75% 100% Svarsalternativ Andel Ja 55 % Nej 45 % Fråga 8 Om du svarat Ja ange vilken information ni tar in Vid enskild firma tas UC samt referenser. Kompletterar med affärsplan och budget. Deklaration tas in vid enskild firma, krav på rapporter är större om inte revisor finns. Osäkerheten i informationen från enskild firma är större. Ett AB har idag avstämningar minst en gång per år vilket ger en viss trygghet och kvalitetsstämpel. Siffror måste ifrågasättas på ett helt annat sätt än när en revisor granskat det hela. När det gäller enskilda firmor måste vi titta på deklarationsblanketterna som en viktig parameter. Enskild firma då blir bl.a. deklarationen aktuell. RR o BR, budget, kassaflöde I det fall revisor saknar behöver vi göra en mera omfattande kontroll. Har företagaren ringa kunskap om bokföring hänvisas denne till bokföringshjälp vilket nästan är ett krav. Fler uppgifter om företagarens privatekonomi Extern bedömning av tillgångar/skulder. Den enskilde näringsidkarens självdeklaration med näringsbilaga. Periodredovisning resultat- och balansräkning och UC. Försöker få in samma information som jag vill ha från en revisor Vi är mycket mera noggranna då det inte finns någon revisor och försäkrar oss om at det är korrekta uppgifter. Deklaration samt eventuella resultat- och balansrapporter. För egen del rekommenderar jag alla kunder att driva rörelsen i aktiebolagsform om de avser låna pengar i bank.

Fråga 9 Kommer oreviderade räkenskaper påverka er bedömning av följande kriterier vid kreditgivningen? Företaget är etablerat, har god finansiell ställning och är ny kund i banken 100% 80% 60% 40% Ja Nej 20% 0% Värdering av återbetalningsförmåga Värdering av soliditet Värdering av säkerhet Fråga 10 Om du svarat Ja på ovanstående vad kan konsekvenserna för företaget bli? 100% 80% 60% 40% Liten sannolikhet Ganska sannolikt Stor sannolikhet 20% 0% Nekad kredit Högre ränta på lån Ökade krav på personlig borgen Ökade krav på inteckningar av företagets egendom

Fråga 11 Kommer oreviderade räkenskaper påverka er bedömning av följande kriterier vid kreditgivningen? Företaget är etablerat, har sämre finansiell ställning och är ny kund i banken 100% 80% 60% 40% Ja Nej 20% 0% Värdering av återbetalningsförmåga Värdering av säkerhet Fråga 12 Om du svarat Ja på ovanstående vad kan konsekvenserna för företaget bli? 100% 80% 60% 40% Liten sannolikhet Ganska sannolikt Stor sannolikhet 20% 0% Nekad kredit Högre ränta på lån Ökade krav på personlig borgen Ökade krav på inteckningar av företagets egendom

Fråga 13 Kommer avsaknaden av reviderade räkenskaper påverka er bedömning av följande kriterier vid kreditgivningen? Företaget är etablerat, har god finansiell ställning och utgör långvarig kund i banken. 100% 80% 60% 40% Ja Nej 20% 0% Värdering av återbetalningsförmåga Värdering av soliditet Värdering av säkerhet Fråga 14 Om du svarat Ja på ovanstående vad kan konsekvenserna för företaget bli? 100% 80% 60% 40% Liten sannolikhet Ganska sannolikt Stor sannolikhet 20% 0% Nekad kredit Högre ränta på lån Ökade krav på personlig borgen Ökade krav på inteckningar av företagets egendom

Fråga 15 Kommer avsaknaden av reviderade räkenskaper påverka er bedömning av följande kriterier vid kreditgivningen? Företaget är etablerat, har sämre finansiell ställning och utgör långvarig kund i banken. 100% 80% 60% 40% Ja Nej 20% 0% Värdering av återbetalningsförmåga Värdering av soliditet Värdering av säkerhet Fråga 16 Om du svarat Ja på ovanstående vad kan konsekvenserna för företaget bli? 100% 80% 60% 40% Liten sannolikhet Ganska sannolikt Stor sannolikhet 20% 0% Nekad kredit Högre ränta på lån Ökade krav på personlig borgen Ökade krav på inteckningar av företagets egendom