Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors
Klimatsmart Hälsa/välbefinnande
Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Utgående från sociala bestämningsfaktorer (livsvillkor: utbildning, arbete, boende) Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, strategier, uppföljning Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Slutrapport december 2012
Hur mår malmöborna? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Nivå på hälsa & välfärd Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi
Hur mår malmöborna? Bättre, men skillnader i hälsa ökar Alla ska ha samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer Commission on Social Determinants of Health 2005-2008
Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas med förnuftigt handlande, är orättfärdiga. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala
Malmö - en hållbar stad ur alla perspektiv Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling Hälsa och välbefinnande Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt - Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Tillit - Valdeltagande - Medellivslängd Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 62% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar
Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation
21 mars KS delrapport 14 dec KS slutrapport
Områden Hur mår Malmö? Ge alla barn en bra start i livet Arbete och arbetsmiljö vuxenlivet Rimlig levnadsstandard inkomst och hälsa Skapa hållbara och hälsosamma samhällen Mäta ojämlikhet i hälsa mäta samhällsutveckling Vad kan man lära av historien Malmö i sin omgivning, urbanisering, globalisering, migration Implementering, ledarskap, organisation och styrning
STRATEGIER Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier
HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se anna.balkfors@malmo.se
Var modiga Tänk stort Tänk långsiktigt
Malmö en hållbar stad ur alla perspektiv
Malmö s demografiska utveckling Antal 310 000 300 000 290 000 Migration Globalisering Urbanisering 280 000 270 000 260 000 250 000 240 000 230 000 220 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa SCB, Malmö stad År Mellan år 1990-2008 har 500 000 bott i Malmö
HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se anna.balkfors@malmo.se Klimatsmart Hälsa/välbefinnande
Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlika skillnader i hälsa i Malmö. Analys av orsaker Mål och strategier Barn och ungas uppväxtvillkor Sociala och ekonomiska förutsättningar Demokrati och delaktighet
Klimatsmart Hälsa/välbefinnande HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se anna.balkfors@malmo.se
Återstående livslängd vid 30 år, svenska kvinnor 1986-2007 Ur: Folkhälsorapport 2009 Eftergymnasial Gymnasial Grundskola
Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Slutrapport december 2012
Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Utgående från sociala bestämningsfaktorer (livsvillkor: utbildning, arbete, boende) Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, strategier, uppföljning Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Slutrapport december 2012
Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% 73 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% 24 40 75% Förvärvsarbetande 66% 39 27% Lågt socialt deltagande 59% 25 84% Valdeltagande 6.4 74.6 år 81 år Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Ojämlikhet i hälsa Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas med förnuftigt handlande, är orättfärdiga. Det är sådana skillnader vi avser med begreppet ojämlikhet i hälsa. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Poängen med hållbar utveckling
Politiker Forskare Entreprenör Föreningsengagerade Medborgare
Sociala faktorer, några exempel Barns tidiga utveckling Oavslutad skolgång Inkomst fattigdom Arbete Livsstil Fysisk miljö Social närmiljö segregation Hälso- och sjukvården
Socioekonomiska skillnader
Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
misk status lsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom 500 450 400 350 Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsområdet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke råden 9, 10 och 11: ysisk aktivitet, goda or, minskat bruk av ch alkohol Daglig rökning Socioekonomisk status Malmö - män Överviktig Låg fysisk aktivitet Äter lite frukt och grönt Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne
Barn och ungas uppväxtvillkor Utbildning central faktor Prioritet lösningar som minskar inverkan från socioekonomiska förutsättningar Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review. Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study
Skillnaderna ökar Lägst Skillnad Högst 2010 2004 28% 72 % 100% Behörighet till gymnasiet 47% 51% 98 % Behörighet till gymnasiet
Alla Malmöbor ska ha samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor Kommission
Kunskapsunderlag VARFÖR HUR VAD 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter med koppling till ojämlikhet i hälsa 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden ÅTGÄRDER/ HANDLING
BMI > 30 fattigast rikast
Perinatal mortalitet / födelseland
Malmö Dagligrökning och utbildning Kommission Källa: Från för kunskapsunderlaget; ett socialt hållbart Livsvillkor, Malmö levnadsvanor och hälsa i Malmö Maria Rosval mfl.
Avkastning på investerat humankapital för barn från resursfattiga förhållanden, fördelat på skolformer (Heckman 2006) Källa: Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson
Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö och riket 2000 2009 Källa: Från kunskapsunderlaget;barnfattigdom, Tapio Salonen
Målsättning: Halvera barnfattigdomen till 2020 i Malmö Från 30 till 15 %
Förvärvsgrad i Malmö Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö och riket 2000 2009. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda 2000-2009. Källa: Från kunskapsunderlaget; Utvecklingen av inkomstojämlikhet och bostadssegregation, Tapio Salonen
Skillnader Lägst Skillnad Högst 35% 73 40 75% Förvärvsarbetande 24 Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011
misk status lsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom 500 450 400 350 Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsområdet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke råden 9, 10 och 11: ysisk aktivitet, goda or, minskat bruk av ch alkohol Daglig rökning Socioekonomisk status Malmö - män Överviktig Låg fysisk aktivitet Äter lite frukt och grönt Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne
Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9. Ginikoefficient 18-64 år med disponibel inkomst. Källa: Från kunskapsunderlaget; Utvecklingen av inkomstojämlikhet och bostadssegregation, Tapio Salonen
Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge The Norwegian Public Health Act. Rio Political Declaration on Social Determinants of Health (WHO 2012) Marmot- Europa: Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Human Development Report 2011, Stigliz Mis-measuring our lives SKL Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Region Skånes råd för jämlikhet i hälsa Västra Götalands regionen; beräkningar och strategier Medier Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!