FRAMTIDENS ARBETSKRAFT

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS FRAMTIDENS ARBETSKRAFT innehåll En tidning från SVERIGES INGENJÖRER Ingenjören ökar produktiviteten Småföretag som har rekryterat sin första ingenjör har utvecklats betydligt bättre än de som inte gjort det. En ingenjör skapar fem nya arbetstillfällen och ökar produktiviteten med nästan 300 procent. John Wibrand är ett levande exempel på det. Med kraft att förändra världen Sid.10 Tacka Sverige om vi hittar liv i rymden Elisabeth Nilsson, vd Jernkontoret, anser att ingenjören har fantastiska möjligheter att förbättra världen. Genom materialutveckling och tekniska lösningar kan ingenjören i stålbranschen göra samhället till ett bekvämare ställe för oss alla. Sid.6 Foto: Melker Dahlstrand Foto: Mats Samuelsson Sid.15 Ny Ingenjörsförmedling springer förbi AMS Medföljer som bilaga i DI maj 2007

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS Hallå där Vi är viktiga SSveriges Ingenjörer. Det är två var för sig starka och värdeladdade ord som från den 1 januari 2007 förenades. För mig ligger de redan bra i munnen. Namnet markerar också det nya förbundets ambition att bli tydligare i det samhällspolitiska arbetet. Ett arbete som år från år ökar i betydelse. Ingenjören hade i tidernas begynnelse en mycket självklar position i samhället och samhällsbygget. Detta gäller inte längre. I dag måste vi, likt alla andra yrkesgrupper, bedriva ett aktivt arbete för att hävda vår ställning. I det arbetet ska vi ingenjörer inte vara rädda för att lyfta fram våra starka sidor samtidigt som vi också gemensamt åtar oss att hantera det som uppfattas vara teknikens baksida. Bilden av oss ingenjörer är viktig att arbeta med. Som ingenjörer är vi själva övertygade om att vi på ett positivt och alldeles grundläggande sätt bidrar till Sveriges tillväxt. Men just genom att det är så självklart förtjänar det att tydliggöras på många olika sätt. Vi ingenjörer vet hur viktiga vi är för sjukhusen, för kommunikationerna, för vattenreningen, för... Men vet andra det? Det finns en oroande utveckling, till exempel att allt färre på ingenjörsutbildningarna har det som sitt försthandsval. Effekterna av det vet andra det?» Vi ingenjörer vet hur viktiga vi är för sjukhusen, för kommunikationerna, för vattenreningen, för... men vet andra det? «syns inte på kort sikt, utan kanske först långt senare. Det är viktigt för oss som tillhör Sveriges Ingenjörer att informera om vad det beror på samt hur ett tidigt teknikintresse kan stimuleras hos barn. Och då måste kanske de uppgifter och utmaningar samhällsnyttan som vi står inför göras ännu tydligare. Klimatförändringar, äldreboom och växande världsbefolkning är bara några av de områden där teknisk utveckling är en viktig väg för att möta problemen. Det är betydligt bättre att peka på dessa utmaningar än att klandra dagens unga för att välja media. Då behöver vi också bli tydligare i våra krav på politik och näringsliv, satsningarna på forskning och utbildning samt de goda villkoren för utveckling av teknik och företagande. Det finns bara två lösningar på de miljö- och försörjningsutmaningar som väntar oss. Antingen måste vi bli hälften så många på jorden som vi är idag eller så måste vi utveckla den teknik som är nödvändig för att tillgodose framtidens stora behov. Det finns inga genvägar. Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer Olof Faxander, vd SSAB, rankad etta bland de mäktigaste under 40 år i svenskt näringsliv av tidningen Affärsvärlden. Grattis till förstaplatsen! Tack, det känns jätteroligt. Det är en ära för mig eftersom det finns så många duktiga personer i svenskt näringsliv, men jag låter det inte stiga mig åt huvudet. Varför blev det just stålbranschen för dig? Jag är i botten bergsingenjör och har alltid arbetat med stål. Det är en speciell känsla att vara i ett stålverk och se hur det varma järnet blir till stålämnen. Samtidigt är det en stor utmaning att driva svensk stålindustri framåt. Jag vill bidra till att det förblir en framtidsbransch. Hur ser du på ingenjörsyrket? Det krävs skarpa hjärnor för att tillverka världens starkaste stål. Duktiga ingenjörer behövs alltid. På SSAB måste vi se till att nu liksom i framtiden attrahera duktiga ingenjörer som med sina kunskaper och idéer bidrar till att vi behåller vår konkurrensfördel. Vad vill du göra för att attrahera fler ingenjörer? Jag vill få ut att det inom svensk basindustri finns minst lika många intressanta och stimulerande arbeten som i telekom- och mediebranschen. Det är lika mycket high tech som i de mest avancerade processer som finns idag. Att styra ett stålverk idag, är som att styra ett kärnkraftverk. Vi måste kunna visa den bilden så att vi får duktiga ingenjörer som söker sig till företag som SSAB för att skapa nästa generations stålindustri. Vilka utmaningar ser du i din chefsroll? Vad har du för mål? Det finns många utmaningar. En är att ta svåra beslut som inte alla gillar och samtidigt försöka få med alla på spåret. Fördel eller nackdel att vara ung vd? Jag vet inte om det är en fördel eller nackdel att vara ung ledare. Det är nog både och, så det jämnar ut sig. Om man nu kallar att snart vara 37 år ung, haha. Tips till andra som vill klättra i karriären? Det går inte att glassa sig igenom varken arbetsliv eller livet generellt. Hårt arbete är det som belönar sig. Och att tro på sig själv är jätteviktigt! Producerad av Provisa Information AB Projektledare: Patrik Mood Red. projektledare: Anna Flemmert Annonser: Helen Lindqvist Formgivning: Ulf Johnson Traffic: Mei-Hsia Wang Repro: Provisa Information AB Omslagsbild: Magnus Eriksson Tryck: DNX/Sthlm, V-TAB/Aröd och MMP/Ö-vik Har du tips eller synpunkter? E-posta till synpunkter@provisa.se Strandvägen 19, 114 56 Stockholm Tel 08-555 400 00 www.provisa.se Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är en röst och en resurs att räkna med och består av 120 000 ingenjörer runt om i landet och utomlands, redo att utveckla samhällslivet i stort och smått. Tillsammans fortsätter vi att utföra stordåd, precis som så många ingenjörer gjort före oss. Vi ska driva en kraftig opinion för att göra ingenjörens betydelse tydlig. Inte bara för makthavare utan också för unga människor. Stora delar av samhället bygger på vårt arbete. Ingenjörerna löser problem och skapar tillväxt, nya jobb, högre standard, utveckling, demokratisering och ökad humanism i samhället. Ny teknik driver mänskligheten framåt, ingenjörer förbättrar världen. Vill du arbeta med rymdteknik? På Rymdbolaget i Solna är utvecklingen av Prismasatelliterna i full gång och snart påbörjas nästa satellitprojekt. Vi och våra dotterbolag ECAPS och NanoSpace behöver därför flera duktiga civilingenjörer. För mer information besök vår hemsida: www.ssc.se/jobb Rymdbolaget är ett komplett rymdföretag som konstruerar, testar, sänder upp och sköter driften av rymd- och flygsystem. I Sverige finns vi i Solna, Stockholm, Kiruna och Vidsel. I Solna utvecklar vi satelliter, delsystem till rymdfarkoster, nyttolaster till raketer. Rymdbolaget äger företagen ECAPS som utvecklar miljövänliga framdrivningsystem för satelliter och NanoSpace som utvecklar mikromekaniska system för rymdtillämpningar. Inom koncernen arbetar idag 420 personer.

Flygplanets 4DT (4-dimensionella flygbana) nedlänkas till flygtrafikledningen Beräknad 4DT/ankomsttid har skickats till flygplatsen i god tid före landning. Advanced Continous Descent Approach (ACDA)- Gröna inflygningen börjar Grafik: Hans Bergström Under den gröna inflygningen samarbetar flygledarna med piloterna via Collaborative Information Exchange System, CIES, över datalänk, för att möjliggöra för planet att beräkna den optimala flygningen. CIES tilldelar planet en Required Time of Arrival d.v.s. en tid när det ska nå banan. Planets 4DT länkas ned till flygtrafikledningen i god tid innan planet når Top of Descent punkten när flygplanet lämnar marschhöjd och uppdateras kontinuerligt för den taktiska planeringen. ACDA, Gröna inflygningar, syftar till att minska buller och utsläpp samt att underlätta en 4DT fram till landning.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS 2 snabba 1. Vad är viktig(as)t för dig i din karriär? 2. När är det dags att byta jobb? Jakob Skott, 30 år, Stockholm, civilingenjör inom datateknik, arbetar som systemutvecklare 1. Det som är viktigt är att jag ska se fram emot att gå till jobbet i stort sett varje dag. Det är summan av allt som är avgörande, till exempel kollegorna, arbetsuppgifterna och lönen. 2. Jag stannar så länge jag känner att jag själv och företaget utvecklas. Börjar jobbet tära och jag känner olust över att gå dit så är det dags att söka sig vidare. Min utbildning och arbetslivserfarenhet gör att jag kan pröva på olika områden i yrkeslivet och på så sätt behöver jag inte fastna i något enformigt eller monotont arbete. Ny jobbförmedling Sätt fler akademiker i arbete. Och uppmuntra fler att byta jobb genom att erbjuda hjälp med karriärutveckling. Det är målet med en ny gemensam jobbförmedling som startas av Sveriges Ingenjörer, Naturvetareförbundet, Jusek och Civilekonomerna i samarbete med Manpower och Salus Ansvar. Erik Hallberg, 30, Stavanger, civilingenjör inom oljebranschen, arbetar som Subsea Design Engineer 1. Jag vill ha roligt på jobbet. Och så vill jag tjäna pengar så att jag kan göra det jag vill när jag är ledig. Just nu jobbar jag i Norge där lönen är en klar fördel men jag får också jobba i en spännande bransch som inte finns i Sverige. 2. Det går nog inte att säga att efter en specifik tid är det dags att byta. Jag är just nu på mitt första jobb och kommer stanna här så länge jag känner att jag kan lära mig nya saker. Helena Östlund, 30, Stockholm, kemiingenjör med bioteknisk inriktning, arbetar som laboratorieingenjör på AstraZeneca. 1. För mig är det viktigaste att jag har stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter. Det är även viktigt för mig att kunna styra över min arbetstid, ha möjlighet och tid till andra sysselsättningar på fritiden. Även det sociala är viktigt på arbetet, att man trivs bra med dem man jobbar med. 2. När man tröttnat och inte längre hittar några utvecklingsmöjligheter är det dags att byta jobb. Egentligen tycker jag inte man ska vara på en arbetsplats mer än tre, fyra år utan variera och lära sig, se annat. Tyvärr har jag inte levt efter det mottot själv. Generellt kan man säga att AMS inte klarar av att hjälpa ingenjörer att hitta jobb man vet helt enkelt inte vilken typ av kompetens en ingenjör har. Det gäller även andra yrkesgrupper med hög utbildning, Natasha Kavalic bland andra medlemmarna i de förbund som vi startar förmedlingen med, säger Natasha Kavalic, ansvarig för karriärfrågor på Sveriges Ingenjörer. Att få en egen förmedling med förståelse för ingenjörers kunskap och arbetsmarknad har länge varit ett önskemål från förbundets medlemmar. Det handlar inte bara om att hjälpa dem som är arbetslösa, utan förmedlingen kommer också att hjälpa dem som vill byta jobb att hitta nya karriärvägar. Att vara ingenjör är nämligen ingen garanti för att få jobb. Idag är cirka 1 200 av förbundets 120 000 medlemmar arbetslösa. Ökad rörlighet Med dagens höga tekniska utvecklingstakt är det viktigt att ständigt lära sig nytt, menar Natasha Kavalic. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är därför ett prioriterat mål. Ett jobbyte innebär utveckling av den egna kompetensen men också att man blir mer attraktiv på arbetsmarknaden säger hon. Idag byter cirka 18 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar jobb varje år. Förbundets mål är att få upp frekvensen till 25 procent per år. När vi undersökte varför medlemmar inte hade bytt jobb återkom två skäl. Vissa var för passiva eftersom de trodde att de skulle bli kontaktade och tog därför inte själva initiativ. Andra visste inte riktigt var de skulle börja, säger Natasha Kavalic. Idag är arbetsmarknaden annorlunda. För att få ett intressant jobb måste man marknadsföra sig själv aktivt, och det är många akademiker ovana vid. En vanlig fråga från medlemmar som kanske hittat ett intressant företag som de gärna skulle vilja jobba på är vem de vända sig till. Här gäller det att tänka på vad man har för kunskap och vad man skulle vilja jobba med, tipsar Natasha Kavalic. Det är inte givet att man ska prata med personalavdelningen, man kanske ska vända sig direkt till produktions- eller utvecklingsavdelningen och höra efter vad de har för behov, säger hon. Skapa nya tjänster En annan mycket viktig uppgift för den nya förmedlingen blir att aktivt uppsöka företag och genom dialog med dessa skapa helt nya tjänster. Vi kan inte bara förvänta oss att företag snällt ska spotta ur sig nya jobb. Vi måste lära oss hur olika branscher fungerar och på vilket sätt en höjd teknisk kompetens kan skapa ökad lönsamhet. På så vis hoppas vi stimulera företag att anställa fler människor med hög teknisk eller annan akademisk kompetens, säger Natasha Kavalic. Att det är lönsamt att anställa en ingenjör är det nämligen inget tvivel om. Det visar en undersökning som Sveriges Ingenjörer gjorde under hösten 2006. De företag som anställde sin första ingenjör under perioden 1997-2003 förbättrade produktiviteten med närmare 300 procent jämfört med omkring 70 procent i företag som redan hade en ingenjör och försämrad produktivitet med 3,6 procent i företag som inte hade anställt en ingenjör. En ingenjör som hamnar på rätt plats kan göra stor skillnad. Att inte ta vara på den kompetens som finns hos ingenjörer, naturvetare, jurister och civilekonomer är ett stort slöseri med resurser för hela samhället, säger Natasha Kavalic. Men ansvaret för att få rätt person på rätt plats ligger inte bara hos intresseorganisationerna, påpekar hon. Universitet och högskolor har också ett ansvar, den så kallade tredje uppgiften, att knyta an sina utbildningar till samhället och arbetslivet. Utbildningsinstitutionerna måste bli mycket bättre på att i ett tidigt stadium informera studenterna om vilka jobb som utbildningen kan tänkas leda till och se till att studenter tidigt får kontakt med arbetsmarknaden. Även arbetsgivarna kan bli bättre på att ta tillvara den kompetens som finns ute i landet. Företagen måste börja leta mycket bredare. Företag klagar ofta på att de inte hittar rätt kompetens. Visst är det ont om vissa kategorier av specialister men den upplevda bristen kan lika gärna bero på en snäv eller slentrianmässig syn på vilken bakgrund den nya medarbetaren ska ha, säger hon. MATERIALS TESTING EUROPEAN TECHNOLOGY CENTRE

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS för ingenjörer Illustration: Helena Halvarsson Bred kontaktyta Genom den nya förmedlingen kommer medlemmarna att få en mycket bred, aktiv kontaktyta mot arbetsmarkanden. Dessutom har förbunden genom sina ombudsmän mycket god branschkännedom, vilket bland annat innebär kunskap om vilka branscher som expanderar eller krymper, säger Natasha Kavalic. En stor utmaning är den generella bristen på intresse för teknik och tekniska yrken, som till viss del beror på dålig information och marknadsföring. Både företag och intresseorganisationer måste bli bättre på att berätta vad en ingenjör egentligen arbetar med och vilken roll han eller hon kan tänkas spela på en arbetsplats, menar Natasha Kavalic. Vi måste komma ifrån bilden av uppfinnarjocke eller tekniker i vit rock som sitter och pillar med en räknesticka. Dagens ingenjörer är problemlösare med mycket bred kunskap om system och processer. Den här kompetensen är inte bara nödvändig för samhället den är en riktig guldgruva om den utnyttjas rätt, säger hon. Text: Johan Beer Skulle du vilja byta jobb? Ja 41% Vet inte 12% Nej 47% Om du vill byta jobb, inom vilken tidsperiod? 33% Nu Inom ett år 3% 39% 25% Inom tre år Senare än tre år Så hittar du rätt kompetens - Snöa inte in på konventionella arbetsbeskrivningar leta brett! - Starta samarbete med universitet och högskolor - Skapa intresse profilera ditt företag mot omvärlden Att söka jobb ett heltidsjobb - Börja med frågan: Vad kan jag? Vad vill jag? - Sätt upp mål, både kort- och långsiktigt - Ta själv initiativet att kontakta företag - Sök inte allt, men satsa helhjärtat på det du söker Källa: Marknadsundersökning CF Vågkraft bidrar till hållbart samhälle Debatten om förnyelsebara energikällor, till exempel vågkraft, har varit intensiv på senare tid och svenska ingenjörer spelar en nyckelroll i arbetet med att vidareutveckla och kommersialisera framtidens energiformer. Intresset för att bidra till ett hållbart samhälle ökar bland landets ingenjörer. På Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet bedrivs sedan 2002 vågkraftsprojektet Islandsberg. Under realistiska förhållanden testas ett nytt sätt att generera el från havsvågornas rörelser. Tjugo ingenjörer är involverade i projektet. Ingenjörerna spelar en avgörande roll i att utveckla vågkraft och andra förnyelsebara energikällor. Vågenergitekniken är känd sedan tidigare, men Islandsberg är den första satsningen som utvecklar den ingenjörsmässigt. Ingenjörernas största styrka är precisionen och förmågan att göra exakta uträkningar. Vi är beroende av ingenjörernas kompetens för att Sverige ska vara ett land som ligger i framkant vad gäller förnyelsebara energikällor, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala Universitet.

p a r t n e r s r e k l a m b y r a. s e Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer Med kraft att förändra världen Vår tids osynliga hjälte, ingenjören, har fantastiska möjligheter att förbättra världen. Genom materialutveckling och tekniska lösningar kan ingenjören i stålbranschen göra samhället till ett bekvämare ställe för oss alla. Foto: Melker Dahlstrand» Med en exportandel om 86 procent och försäljning över hela världen finns det många internationella möjligheter i stålbranschen. «Elisabeth Nilsson, vd Jernkontoret Fagersta Stainless ett världsledande företag på rostfri tråd Vi tillverkar varmvalsad och kalldragen rostfri tråd i ett stort antal stålsorter som passar olika kundkrav, allt från enkla stål till avancerade höglegerade stål. Tråden används för att tillverka produkter för olika ändamål som säkerhetsdetaljer inom bilindustrin, cykelekrar, fjädrar, hushållsredskap, implantatmaterial, svetstråd, transportband för ugnar och specialtråd för gas- och oljeindustrin. Vi arbetar intensivt med processutveckling för att förbättra vår effektivitet och ge oss möjligheter att tillverka mer avancerade stålsorter och legeringar till nya produkter. Fagersta Stainless är ett av de större företagen i världen inom rostfri tråd och är välkänt för sin höga och stabila kvalitet. www.fagersta-stainless.se info@fagersta-stainless.se tel: 0223-455 00 Den som letar efter en spännande framtidsbransch med stora karriärmöjligheter kan sluta leta. Nu. Svaret finns i stålet. Svenska företag står bakom flera av de världsledande stålprodukterna på marknaden och kan erbjuda mycket för den karriärsugne. Branschen efterfrågar ständigt kvalificerade ingenjörer inom många områden, till exempel materialdesign, metallurgi, kemi, data och ekonomi. Vi pratar om världens mest använda konstruktionsmaterial. Det finns fantastiska möjligheter för ingenjörer att förbättra världen genom att utveckla material och lösa tekniska problem. Det kan bidra till ett bekvämare samhälle för oss alla, säger Elisabeth Nilsson, vd Jernkontoret. Ingenjörer är helt avgörande för företagens utveckling och därmed även för konkurrenskraften, enligt Elisabeth Nilsson. Svensk stålindustri har en tätposition på sina högt specialiserade marknader, vilket hade varit omöjligt utan skickliga ingenjörer med djupa traditioner i en kunskapsintensiv bransch. Stål kan ges helt olika egenskaper beroende på vad det ska användas till. Drivkraften är att öka materialets kvalitet och prestanda för att förverkliga nya tekniska idéer och här finns det många utmaningar som väntar. Med en exportandel om 86 procent och försäljning över hela världen finns det också många internationella möjligheter, säger hon. Endast cirka 15 procent av de anställda i stålbranschen är kvinnor. Elisabeth Nilsson anser att det är en angelägenhet för alla företag att öka denna andel. Det måste bli fler kvinnliga chefer, vilket i sin tur kan locka fler kvinnor till företagen. Då blir det också lättare att uppmuntra kvinnor att göra karriär Redan på högstadiet börjar man informera om branschen och gå ut med budskapet att kvinnliga medarbetare är välkomna. Detta görs bland annat i samband med Stålbucklan - Sveriges största ishockeycup för flickor med 240 deltagare från hela landet. Andra aktiviteter för att stimulera rekrytering och karriärutveckling är mentorprogram, mångfaldspolicy och chefsnätverk. Stålindustrin som framtidsbransch kommer att fortsätta erbjuda spännande karriärmöjligheter. Ingenjören är branschens absolut viktigaste förebild när vi kommunicerar med olika målgrupper. Text: Anna Flemmert Raka vägen till stålbranschen Den viktigaste civilingenjörsutbildningen för stålindustrin är den som ges på materialdesignprogrammet. Det kan avslutas med fördjupningar i materialvetenskap och processdesign eller bearbetningsteknik, som då leder ingenjören direkt till stålindustrins företag. Att få tillräckligt många studenter att välja materialdesign är en av Jernkontorets viktigaste uppgifter. Rekryteringsarbetet börjar således långt innan civilingenjören är färdigutbildad och pågår sedan under utbildningen. Vid KTH och Högskolan i Dalarna finns dessutom två forskarskolor för branschen.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS Tony Andersson Stålmannen i stålindustrin ANNONS FRÅN ERASTEEL KLOSTER AB Tony Andersson, platschef på Erasteel i Långshyttan och Vikmanshyttan har ett passionerat förhållande till stål. Tony Andersson visste redan som barn att han ville arbeta med stål. Idag är han 40 år och platschef på Erasteel i Långshyttan och Vikmanshyttan och fortfarande lika passionerat intresserad av stål och stålproduktion. Mest förtjust är jag i den varma bearbetningen, säger Tony Andersson. Den är så vacker att se på! I hans familj finns en lång tradition av stålarbetare. Både pappa och farfar arbetade på Ovako i Hofors och där började också den unge Tony som operatör. Efter bergsskoleingenjörsexamen i Filipstad har han bl a arbetat som projektledare och med marknadsfrågor innan han kom till Erasteel för två år sedan. Hela miljön här i Långshyttan och Vikmanshyttan lockar mig, säger Tony Andersson. För att göra ett bra jobb måste man tycka om det man håller på med och vara genuint intresserad av produktionen, det är ju den som är viktigast. Utökat sortiment Långshyttan är i dag navet i Erasteel. Här tillverkas tråd och band av göt från Frankrike och Söderfors. I Vikmanshyttan tillverkas sedan bl.a. kallvalsade band för t.ex. sågblad. Erasteels anläggningar i bl.a. Frankrike, England och USA får också tråd från Långshyttan. Vi är ensamma på snabbstål i Norden och det rör på sig hela tiden, säger Tony Andersson. Vi har nyanställt och utökar sortimentet, i år börjar vi t ex tillverka 25 millimeters tråd. Men inte ens Tony Anderssons tränade öga kan skilja en tråd gjord i Långshyttan från en tråd tillverkad av en konkurrent. Nej, att känna igen en Erasteeltråd bara genom att titta på den det klarar jag inte. Men däremot vet jag att vår tråd är bäst. Tony Andersson saknar att han numera bara hinner vara ute i produktionen i Långshyttan och Vikmanshyttan ca en gång i veckan. För framtiden drömmer han om mer vidareförädling av företagets produkter för att på så sätt behålla vinsterna i företaget och för egen del vill han gärna arbeta utomlands när döttrarna blivit större. Eramet är ett roligt företag att arbeta för. Som platschef här i Dalarna är jag medlem i något större men samtidigt finns småföretagskänslan. Det känns mycket bra! Text: Lena Mattsson Erasteel Kloster AB har anläggningar i Söderfors, Långshyttan och Vikmanshyttan och är världsledande på snabbstål som används bl a vid tillverkning av sågar och borrar. ingår i den franska koncernen Eramet som har 13 500 anställda varav 225 i Dalarna. omsatte 2006 cirka en och en halv miljard kronor. Foto: Marie Larsson Marla knows how great it feels to enable a customer to achieve more. tetrapak.com/working This web page could be your door to a stimulating career. At Tetra Pak, you can make the most of your skills, develop professionally and personally, as part of a worldwide team dedicated to enabling food producers to achieve more. Read here, then get online for details! Operating in more than 165 markets with over 20,000 employees, Tetra Pak is one of the world s leading suppliers of food processing and packaging systems. Together with our suppliers, we help our customers to provide safe foods to the consumers of the world. Test engineers You ll be working with validation, test specifi cations and analysis to fulfi l product specifi cations as part of an innovative team in a creative and stimulating environment. Mechanical designers You ll be engaged in intensive engineering and coordination of machine functions, calculations, simulations, analyses in Pro/E, execution and follow-up as part of a team securing a stable machine platform. Automation engineers We offer you a stimulating opportunity for hands-on analytical work in our exciting development projects and a great place to develop your skills. These are examples of positions that are frequently available. Find out more at www.tetrapak.com/working, where you may also apply online. Tetra Pak, and protects what s good are trademarks belonging to the Tetra Pak Group. DI 252x176.indd 1 07-04-26 14.59.33

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS ANNONS FRÅN E.ON VÄRME Fjärrvärme ligger oss varmt om hjärtat utsläpp av koldioxid på 10 000 ton per år. Ett nytt värmeverk för kraftvärme planeras också i Järfälla. Nu kommer kraftvärmen! E.ON Värme satsar nu kraftigt på framtidens energilösning: kraftvärme. Prisstrategin är att fjärrvärmepriset alltid ska utmana kundens bästa alternativ på värmemarknaden. De främsta alternativen är idag värmepumpar och pellets. Värmepumparna kräver investeringar och drivs med el. Pellets kräver kontinuerlig hantering av bränsle och aska. Olja och el är idag inga verkliga alternativ på grund av priset. Genom att elda biobränslen och återvinna spillvärme kan värmeverken både leverera värme och producera el. Många menar att potentialen i outnyttjad kraftvärme i landet motsvarar många kärnkraftverk. Med utbyggd kraftvärme kan fastigheter och industrier i ökad utsträckning få lokalt producerad värme och el. Genom att dessutom utnyttja all spillvärme blir energianvändningen mycket effektivare. E.ON Värme ser stora ekonomiska och miljömässiga fördelar med att samtidigt producera värme och el. E.ON Värme Sverige satsar stort på fjärrvärme i hela landet. I ett ambitiöst investeringsprogram konverteras gamla värmeverk och byggs det nya som alla använder biobränsle och kan utnyttja spillvärme. Resultaten är effektivare användning av energi, minskat oljeberoende, mer inhemsk elproduktion och en renare miljö. E.ON Värme Sverige är ett nationellt energibolag inom värme/kyla och verksamt över hela landet. Stora kraftvärmeverk finns i Malmö, Norrköping, och Örebro, men det finns också en rad värmeanläggningar på mindre orter och vid industrier. Fjärrvärme ersätter kol och olja med spillvärme, biobränslen och naturgas. Utnyttjar resurser lokalt Ren fjärrvärme levereras till många kommuner, medan många företag köper så kallad totalvärme, där energieffektiva system kan utnyttja industrins spillvärme. För E.ON Värme är varje kunds behov unika där det gäller att hitta rätt energilösning. Projekt med totalvärme inkluderar ibland affärer även på elsidan. E.ON Värme menar att fjärrvärme är en prisvärd, enkel och bekymmersfri uppvärmningsform. Genom att utnyttja biobränsle lokalt i trakten och andra lokala resurser, tar fjärrvärmen tillvara energi som annars skulle gå förlorad. Fjärrvärmen bidrar också till en ökad inhemsk elproduktion. Med fjärrvärme kan man därför skapa energieffektiva system som är en förutsättning för det hållbara samhället. 1000 skorstenar kan bli två. Fastighetsområden, industrier och kommuner kan knytas samman i allt större fjärrvärmenät. Satsar stort i Stockholm Bara i Stockholmsområdet görs det en omfattande satsning på värmeanläggningar som använder biobränslen. Totalt satsar E.ON Värme cirka 60 miljoner kronor på att konvertera fem anläggningar från främst olja till biobränsle i Stockholm. För miljön betyder det minskade Foto: Pe-foto, Peter Ericsson Expansion med kraftvärme E.ON Värme har som mål att ta nya marknadsandelar och växa. Målet är att hjälpa allt fler kunder att komma bort från oljeeldning och användning av direktverkande el. Expansionen ska dels ske genom förtätning i områden där det finns kunder som ännu inte har fjärrvärme och dels genom att hitta områden där det byggs nytt. Med kraftvärmelösningar kan E.ON Värme erbjuda ett attraktivt alternativ som är energieffektivt och skapar både kund- och miljönytta. Prisstrategin är att fjärrvärmepriset alltid ska utmana kundens bästa alternativ på värmemarknaden. De främsta alternativen är idag värmepumpar och pellets. Värmepumparna kräver investeringar och drivs med el. Pellets kräver kontinuerlig hantering av bränsle och aska. Olja och el är idag inga verkliga alternativ på grund av priset. E.ON Värme E.ON Värme Sverige har 550 medarbetare och är indelat i fem regioner: Örebro, Norrköping, Malmö, Nord och Syd. Bolaget levererar fjärrvärme i över 40 nät och ansvarar för runt 800 TotalVärme- och KombiVärmeanläggningar. Energiproduktion är för fjärrvärme 5,7 TWh, lokal värme (Totalvärme) 1,1 TWh, kraftvärme 608 GWh och kyla 22 GWh. Bolaget ingår i E.ON som är världens största privata energiföretag med 35 miljoner kunder, 80 000 anställda och en omsättning på 600 miljarder kronor.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Ingenjörer ANNONS ANNONS FRÅN E.ON VÄRME Här kan jag stå för vad jag gör I sitt dagliga arbete ser Erik Hedström, projektledare på avdelningen Affärsutveckling, hur det han gör har betydelse för en effektivare och miljövänligare energianvändning i landet. Erik Hedström är utbildad civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. I september 2005 sökte och antogs han som trainee till E.ON Graduate Program. Jag sökte till E.ON eftersom jag tyckte det var ett intressant företag och hade hört att deras trainee-program var bra, säger Erik Hedström. Programmet har fyra block på vardera fyra månader där man varvar utbildning med att jobba självständigt med projekt. Erik började på marknadsbolaget, fortsatte med att projektera vindkraft för att därefter jobba på E.ON Market Unit Central Europe och sedan avsluta med fyra månader på avdelningen Affärsutveckling på E.ON Värme Sverige. Där har Erik sedan fortsatt att jobba som projektledare. Energifrågor påverkar alla Energibranschen är intressant. Alla är vi beroende av energi. Hur man löser energifrågor påverkar allas vardag och är ett ständigt aktuellt ämne för debatt, politiska beslut och miljökrav. Nu kommer också nya tuffare krav på företag att använda energi effektivare, säger Erik Hedström. På E.ON Värme jobbar man i vardagen mycket med lokala projekt, men har via E.ON en extra krydda med alla internationella kontakter och kan ta in kunskapshjälp vid behov, fortsätter Erik Hedström. På E.ON Värmes avdelning Affärsutveckling jobbar Erik och hans kollegor med att samordna omvärldsanalysen och odla nätverk för informationsutbyte, driva långsiktig planering och utveckla organisation, aktuella projekt och affärer mot kund. Ungefär 80 procent av Eriks tid går åt till att koordinera och driva projekt. Just nu arbetar han främst med ett projekt kring energieffektivisering. Tittar på hela kedjan En hel del lagstiftning kommer att ställa krav på företag att använda energi effektivare. I ett projekt tittar vi på hur man kan använda energi effektivare i hela kedjan, från bränsle till hur energi används i hus och industrier. Jag tycker fjärrvärme är överlägset då man både kan använda biobränsle och ta vara på spillvärme samt producera el. Här tittar vi också på hur vi kan utveckla vårt sätt att lösa kundens energibehov och skapa värde för olika kundsegment, berättar Erik Hedström. Erik Hedstöm Biomassa och spillvärme viktigt Alla E.ON Värmes nybyggen är anläggningar som använder biomassa och spillvärme för att producera värme och el. Erik menar att det går att uppnå mycket stora effektivitetsvinster genom att utnyttja spillvärme i industrier och där ställa om så många processer som möjligt från direktverkande el till värme eller kraftvärmeproducerad el. Biomassa och spillvärme är väldigt viktigt för E.ON Värme. Spillvärmen står faktiskt för 22 % av vår värmeleverans. E.ON Värme kan hjälpa företag som har någon form av spillvärme. Vi driver till exempel värmeanläggningar åt sågverk där vi eldar med restprodukter och både levererar ånga till deras torkar och överskottsvärme till närliggande bostadsområden, avslutar Erik Hedström med ett värmande leende. Kraftvärme löser Järfällas energibehov Kan ett nytt kraftvärmeverk bli Järfällas energieffektiva och långsiktigt hållbara energilösning? Det tror i alla fall E.ON Värme Sverige. Bolagets förslag är en biobränsleeldad anläggning vars produktion skulle motsvara årsbehovet av värme och varmvatten för 30 000 villor och 30 procent av Järfällas elbehov. Foto: Pe-foto, Peter Ericsson E.ON Värme äger sedan ett antal år fjärrvärmeverksamheten i Järfälla. Den verksamhetens produktion täcker idag 35 procent av Järfällas uppvärmningsbehov. Resten av värmen produceras än så länge med olja och direktverkande el. Men det finns problem på sikt. Med en växande befolkning kommer kommunens behov av värme och el att öka snabbt. E.ON Värme ser ett nytt kraftvärmeverk som en energieffektiv och långsiktigt hållbar lösning på problemen. Värme och el från biobränsle E.ON Värme vill kunna erbjuda fjärrvärme till konkurrenskraftigt pris både i befintlig bebyggelse och i expansionsområden i Järfälla. Fjärrvärmen kan också bli ett alternativ till uppvärmning med direktverkande el. Kraftvärmeverket ska i huvudsak eldas med biobränslen i form av grenar och toppar från träd, sågverksflis, bark och huggen bränsleved. I första hand planeras att använda restprodukter från skogsindustrin i nordvästra Mälardalsområdet. En färdig anläggning skulle kunna vara driftklar 2010. Stora miljövinster Miljövinsterna blir stora genom att Järfälla skulle kunna ersätta elvärme och oljepannor med fjärrvärme från biobränslen. Kraftvärme skapar dessutom ännu större klimatnytta genom att ersätta kolkondensproduktion på den europeiska elmarknaden. Det nya kraftvärmeverket i Järfälla kan bidra till en global nettominskning av koldioxidutsläpp på runt 200 000 ton per år, vilket motsvarar vad 55 000 oljeuppvärmda villor släpper ut i koldioxid per år.