REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 1) Målformulering Syftet med programmet. Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Detta ska uppnås genom satsningar på bl.a. tillgänglighet till dagligvaror, drivmedel och samt insatser för att öka tillgängligheten till för personer med funktionsnedsättning. Även samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig och den ideella sektorn ska eftersträvas. Övergripande mål. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god nivå inom rimliga avstånd. Alla insatser som bedrivs inom ramen för programmet skall bidra till att uppfylla det övergripande målet samt syftet. Programmet överensstämmer väl med intentionerna i länets Regionala utvecklingsprogram (RUP) och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS). RUP har samordnats med RUFS som därmed utgör regionens samlade utvecklingsplan. Insatsspecifika mål. I programmet koncentreras de insatsspecifika målen till fyra områden: A dagligvaror, B drivmedel, C och D Samordnade lösningar kommersiell och offentlig. De insatsspecifika målen är uppdelade på tre nivåer: Aktivitetsmål, Resultatmål och Effektmål. Till dessa mål kopplas indikatorer som ska mäta måluppfyllelsen för respektive mål. Målstrukturen för Serviceprogrammet i Stockholms län kan sammanfattas av nedanstående figur:
Figur 1 Målstruktur i Stockholms regionala program Serviceprogrammets syfte Bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Serviceprogrammets övergripande mål Skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god nivå inom rimliga avstånd Insatsområde A till dagligvaror Insatsområde B till drivmedel Insatsområde C till Insatsområde D Samordnade lösningar kommersiell och offentlig Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Indikatorer Indikatorer Indikatorer Indikatorer Under år 2009 genomförde FLF (Föreningen Landsbygdshandelns Främjande), på uppdrag av Länsstyrelsen, en kartläggning av gles- och landsbygdsbutikerna i Stockholms län, inkl. skärgården. Det var första gången som butiker och drivmedelsanläggningar i hela länets gles- och landsbygd kartlades. Arbetet resulterade i en förstudie som skulle ingå i Länsstyrelsens arbete med ett regionalt program. Studien omfattade 66 butiker och 29 drivmedelsanläggningar. Av de deltagande 66 butikerna angav 67 % behov av investeringar och 56 % behov av kompetensutveckling. När det gäller åtgärder inom de olika insatsområdena gäller följande: Insatsområde A: Insatserna för livsmedelsbutikerna riktas till glesbygden, i första hand till skärgården. De syftar till att bevara de butiker som finns idag, inte att bygga nya. Investeringarna avser ofta effektiviseringar av butiksverksamheten och kompletterande verksamheter som kaférörelse och tillbehörsförsäljning av olika slag. 2 (11)
Serviceprogrammet riktar sig mot åretruntbutiker på mindre orter med en omsättning på högst 15 milj. kr. per år. Dessa begränsningar innebär att 45 butiker ingår i programmet. Insatsområde B: I likhet med butikerna inriktas insatserna till de drivmedelsanläggningar som finns idag. I programmet ingår, efter ytterligare inventeringar, 40 drivmedelsanläggningar, d.v.s. fler än de som fanns med i förstudien. Insatsområde C: När svensk Kassa lades ned 2008 försvann möjligheterna att ta ut kontanter, betala räkningar och lämna dagskassor. PTS har upphandlat (ej dagskassor) på fyra öar i Stockholms skärgård. Insatserna inriktas mot förbättringar av betaln, i glesbygd och skärgård. Målet är att, i första hand, skall finnas på de16 öar som av Länsstyrelsen och Landstinget utpekats som s.k. Skärgårdssamhällen/Kärnöar. Insatsområde D: Insatserna riktas mot en utökat samverkan mellan butiker, kommuner, myndigheter och lokala ideella föreningar vad gäller olika former av till medborgarna t.ex. post, turistinformation, kommuninformation och bank. I den ovannämnda förstudien besöktes 10 kommuner i länet, (Norrtälje, Vaxholm, Österåker, Värmdö, Haninge, Nynäshamn, Södertälje, Vallentuna, Sigtuna, Ekerö), för information om förutsättningarna för butikerna inom resp. kommun. I förstudien visade det sig att endast 25 % av butikerna haft kommunkontakter utöver Miljö och Hälsa. Vid besöken togs frågor, om översiktsplanering, bostadsbyggande, (skolor, äldrevård, sjukvård), turism, lokal upphandling mm, upp. De tre målnivåerna på insatsnivå skiljer sig åt med avseende på när i tiden de förväntas uppnås samt vilka möjligheter insatsen har att direkt påverka målen. Nedan följer en beskrivning av respektive målnivå. Aktivitetsmål (Aktivitetsmål är mål för de aktiviteter som genomförs inom insatsen). Insats A1: 32 beviljade investeringsstöd för upprustning/inventarier. Insats A2: 40 mentorsinsatser för skapande av attraktivare dagligvarubutiker (tillgänglighet, säkerhet, ekonomi, energi). Insats B: 8 beviljade investeringsstöd för upprustning/utrustning. Insats C: 16 stöd till betaltjänstlösningar har åstadkommits (möjligheter till kontantuttag, betalningsförmedling eller dagskasseinlämning). Insats D: 8 stöd till samordningsslösningar mellan butiker och stat/kommun/annan givare har etablerats. Resultatmål (Resultatmål är ett resultat av en insats). Insats A1: Antal dagligvarubutiker som fått en mer rationell eller breddad verksamhet. Insats A2: Antal genomförda mentorsinsatser. 3 (11)
Insats B: Antal drivmedelsanläggningar som fått en mer rationell eller breddad verksamhet. Insats C: Antal givare som fått ökad omsättning och antal kunder som fått kortare resväg. Insats D: Antal givare som fått ökad omsättning och antal kunder som fått kortare resväg. Effektmål (Effektmål är direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av en insats). Insats A1: Förbättrade överlevnadsmöjligheter bl.a. i form av högre omsättning. Insats A2: Ökad omsättning tack vare mentorsinsatserna. Insats B: Förbättrade överlevnadsmöjligheter bl.a. i form av högre omsättning. Insats C: Ökad tillgänglighet till. Insats D: Ökad tillgänglighet till kommersiell och offentlig. Effektmålen kan definieras på både kort och lång sikt. Effektmål på kort sikt kan mäta måluppfyllelsen under en pågående insats. Effektmål som ligger långt fram i tiden kan inte mätas förrän några år efter en insats är avslutad. Effektmålen ligger utanför insatsens direkta kontroll. 2) Tydliggörande vad programmet ska förändra och på vilket sätt? Den tänkta kopplingen mellan resurser, genomförda aktiviteter, uppnådda resultat och effekter åskådliggörs av figur 2 i bilaga. 2.1) Resurser Mot bakgrund av de begränsade regionalpolitiska medel som Länsstyrelsen, av tradition, tilldelas av Regeringen blir resurserna för insatserna inom det kommersiella området inte så omfattande. Under de senaste åren har ca 1-1,5 milj. kr. kunnat avsättas för kommersiell. Ca 8-10 investeringsstöd brukar kunna beviljas. Huvuddelen av projektverksamheten i länets lands- och glesbygder måste finansieras inom Landsbygdsprogrammet. Stöd till företag inom sektorn får dock inte beviljas inom detta program. Länsstyrelsens personella resurser för handläggningen av frågor inom kommersiell uppgår till ca en årsarbetskraft. 2.2) Partnerskap Länsstyrelsen har inte funnit det meningsfullt att forma ett nytt partnerskap för frågorna utan använt de befintliga partnerskap som redan finns, Skärgårdsrådet (ursprungligen bildat 1974) och Exekutivkommittén. Länsstyrelsens arbete med stöd till kommersiell har hittills, i första hand, riktats mot skärgården. Arbetet har dock påbörjats med att inkludera övriga lands- och glesbygdsdelar i länet. I Skärgårdsrådet och Exekutivkommittén ingår representanter för Länsstyrelsen, Landstinget, kommunerna, Skärgårdsstiftelsen, SL, Företagarna Skärgården och SIKO (Skärgårdarnas In- 4 (11)
tresseföreningars Kontaktorganisation). SIKO representerar de boende och har 14 medlemsföreningar. 3) Indikatorer Indikatorer är ett verktyg för att mäta programmets aktiviteter och måluppfyllelse. Indikatorerna ska mäta måluppfyllelse för programmets aktivitets-, resultat- och effektmål. Aktivitetsindikatorer avser utfall för de aktiviteter som gjorts inom insatsen: Insats A1: Antal genomförda investeringar. Insats A2: Antal medverkande butiker inom insatsen. Insats B: Antal genomförda investeringar. Insats C: Antal genomförda betaltjänstlösningar. Insats D: Antal genomförda samordningslösningar. Resultatindikatorer avser resultat av en insats: Insats A1: Antal butiker jämfört med utgångsläget. Insats A2: Antal företag som anser att mentorsinsatserna lett till ökad kompetens. Insats B: Antal drivmedelsstationer jämfört med utgångsläget. Insats C: Antal betaltjänstlösningar jämfört med utgångsläget. Insats D: Antal samordningslösningar jämfört med utgångsläget. Effektindikatorer avser de direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av en insats. Effekterna kan uppstå med en viss tidsförskjutning men har ändå en koppling till insatsen. Insats A1: Avstånd (km, tid) till närmaste butik. Insats A2: Genomsnittlig ekonomisk omsättning i medverkande butiker. Insats B: Avstånd (km, tid) till närmaste drivmedelsanläggning. Insats C: Avstånd (km, tid) till närmaste betaltjänst. Insats D: Avstånd (km, tid) till närmaste samordnade. 4) Uppföljning och utvärdering 4.1) Uppföljning Uppföljningar av det regionala programmet ska årligen (31 januari) genomföras av länsstyrelsen i enlighet med, av Tillväxtverket, fastställd redovisningsmall. Aktiviteter inom de olika insatsområdena ska redovisas. 4.2) Utvärdering Länsstyrelsen ansvarar också för genomförandet av en halvtidsutvärdering 2012 och en slututvärdering 2014. Dessa blir mer omfattande varför anlitande av en upphandlad extern konsult kan bli aktuell. 5 (11)
Särskilda uppföljningar och utvärderingar kan komma att genomföras under programmets löptid när aktiviteter av särskild dignitet genomförts. Länsstyrelsens uppföljnings- och utvärderingsplan redovisas i bilaga. 4.3) Nationell uppföljning av de regionala programmen Tillväxtverket har ansvar för den årliga nationella uppföljningen av de regionala programmen med rapport till Näringsdepartementet. Rapporteringen kommer dels att bygga på Tillväxtverkets egna undersökningar, dels på resultat från länens uppföljningar och utvärderingar. Syftet med den nationella uppföljningen är att ge en sammanfattande bild över områdets utveckling och status i landet. 6 (11)
Figur 2 Beskrivning av kopplingen mellan aktiviteter, resultat och effekter. Insatsområde Aktivitet Resultat Effekt Syfte dagligvaror till drivmedel 32 beviljade investeringsstöd för upprustning/inventarier 40 mentorsinsatser för skapande av attraktivare dagligvarubutiker 8 beviljade investeringsstöd för upprustning/utrustning Antal livsmedelsbutiker som fått en mer rationell eller breddad verksamhet Antal genomförda mentorsinsatser Antal drivmedelsanläggningar som fått en mer rationell eller breddad verksamhet Förbättrade överlevnadsmöjligheter bl.a. i form av högre omsättning Ökad omsättning tack vare mentorsinsatserna Förbättrade överlevnadsmöjligheter bl.a. i form av högre omsättning Programmet syftar till att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd 16 stöd till betaltjänstlösningar har åstadkommits Antal givare som fått ökad omsättning och antal kunder som fått kortare resvägar Ökad tillgänglighet till Samordnade lösningar kommersiell och offentlig 8 stöd till samordnade lösningar mellan stat/kommun/annan givare har etablerats Antal givare som fått ökad omsättn. och antal kunder som fått kortare resv. Ökad tillgänglighet till kommersiell och offentlig 7 (11)
Samordnade lösningar kommersiell och offentlig drivmedel dagligvaror Uppföljnings- och utvärderingsplan 1 Mål och indikatorer I de tre följande underrubrikerna anges programmet/insatsens mål och indikatorer utifrån de utfall, resultat och effekter som beskrivits i programmet. När det gäller kolumnen Källa är det Länsstyrelsen som via kontakter med givarna gör uppföljningen av alla insatser. 1.1 Aktivitetsmål och indikatorer Aktivitetsmål är mål för de aktiviteter som genomförs inom programmet/insatsen. Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Definition X antal beviljade Antal genomförda investeringar investeringsstöd för upprustning/inventarier X antal mentorsinsatser för Antal medverkande butiker inom skapande av attraktivare insatsen dagligvarubutiker (tillgänglighet, säkerhet, ekonomi, energi) X antal beviljade Antal genomförda investeringar investeringsstöd för upprustning/utrustning Källa X antal stöd till betaltjänstlösningar har åstadkommits Antal genomförda betaltjänstlösningar X antal stöd till samordningslösningar mellan butiker och stat/kommun/annan givare har etablerats Antal genomförda samordningslösningar 8 (11)
Samordnade lösningar kommersiell och offentlig drivmedel till dagligvaror 1.2 Resultatmål och indikatorer Resultatmåt är resultat av en insats. Resultatmål Resultatindikator Definit ion Antal dagligvarubutiker som Antal butiker jämfört med fått en mer rationell eller utgångsläget breddad verksamhet Antal genomförda mentorsinsatser Antal företag som anser att mentorsinsatserna lett till ökad kompetens Källa Antal drivmedelsanläggningar som fått en mer rationell eller breddad verksamhet. Antal drivmedelsanläggningar jämfört med utgångsläget Antal givare som fått ökad omsättning och antal kunder som fått kortare resväg Antal betaltjänstlösningar jämfört med utgångsläget Antal givare som fått ökad omsättning och antal kunder som fått kortare resväg Antal samordningslösningar jämfört med utgångsläget 9 (11)
Samordnade lösningar kommersiell och offentlig till drivmedel dagligvaror 1.3 Effektmål och indikatorer Effektmål är de direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av programmet/insatsen. Effektmål Effektindikator Definit ion Förbättrade Avstånd (km, tid) till närmaste överlevnadsmöjligheter butik bl.a. i form av högre omsättning Ökad omsättning tack vare mentorsinsatserna Genomsnittlig ekonomisk omsättning i medverkande butiker Källa Förbättrade överlevnadsmöjligheter bl.a. i form av högre omsättning Avstånd (km, tid) till närmaste drivmedelsanläggning. Ökad tillgänglighet till Avstånd (km, tid) till närmaste betaltjänst Ökad tillgänglighet till kommersiell och offentlig Avstånd (km, tid) till närmaste samordnade Horisontella kriterier De horisontella perspektiven Jämställdhet Mångfald Miljö integreras i programmet och i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Förhållningssätt till jämställdhet Insatserna i programmet riktas såväl till kvinnor som till män. Av förstudien 2009 framgår att av de 66 ingående butikerna är det 38 kvinnor och 42 män som är ägare/delägare/butikschefer/. Av tradition har glesbygdsbutikerna i Stockholms haft en jämn könsfördelning när det gäller ledningen i butikerna. 10 (11)
Förhållningssätt till mångfald Enligt förstudien 2009 är det endast två personer (män) med utländsk härkomst som driver butik. Utgångspunkten för arbetet i programmet är att insatserna skall utformas efter butikernas situation och de behov som finns bland handlare och personal, oavsett härkomst. Förhållningssätt till miljö Serviceprogrammet bidrar till att uppnå miljömålen på flera sätt. Genom att informera de aktörer som medverkar i programmet och påpeka vikten av att bevara den lokala n kan bilresor för att handla på andra orter begränsas. Grundpelaren i programmet är god tillgänglighet till. Varje nedlagt ställe betyder ökad miljöbelastning. I förstudiens kommunkontakter har lokal upphandling av närodlade produkter diskuterats. Syftet är att minska varutransporterna och därmed miljöbelastningen men också att skapa arbetstillfällen. 11 (11)