humanistiska vetenskaper

Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper Examenssystemen I enlighet med förordningen F 794/2004 kan man vid humanistiska fakulteten avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (hum. kand.) och filosofie magisterexamen (fil. mag.). Alla studerande avlägger först en treårig kandidatexamen (180 sp) i humanistiska vetenskaper och därefter en tvåårig filosofie magisterexamen (120 sp). Som påbyggnadsexamina kan man vid fakulteten avlägga filosofie licentiat (fil.lic.) och filosofie doktorsexamen (fil. dr). Fakulteten ger ut en separat handbok för påbyggnadsexamina. Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper är en lägre högskoleexamen. Alla nya studerande avlägger kandidatexamen i kandidatprogrammet. Utbildningen som leder till kandidatexamen skall ge den studerande kännedom om grunderna i huvudämnesstudierna, samt ge den studerande förutsättningar att följa utvecklingen inom området kännedom om grunderna i minst ett biämne beredskap för vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt förutsättningar för fortsatta studier som leder till högre högskoleexamen, samt för fortgående inlärning förutsättningar att i arbetslivet tillämpa inhämtad kunskap tillräckliga kunskaper i muntlig och skriftlig kommunikation. Kandidatexamen omfattar 180 studiepoäng (sp). I examen skall ingå grund- och ämnesstudier i huvudämnet, gemensamma studier för programmet, grundstudier i ett biämne, språk-, kommunikations- och allmänna studier samt övriga fritt valbara studier. Kandidatavhandling I huvudämnets ämnesstudier ingår en kandidatavhandling som omfattar 10 studiepoäng. Målet för kandidatavhandlingen är att den studerande bekantar sig med vetenskaplig forskning och argumentation, producerande av vetenskaplig text samt inhämtande av kunskapsstoff. Vitsordet för kandidatavhandlingen utgörs av såväl avhandlingen (70 %) som av själva kandidatavhandlingsseminariet (30 %). I det sistnämnda bedöms den studerandes aktivitet, opponentskap samt presentation av det egna arbetet. Skrivanvisningar för studenter inom de humanistiska vetenskaperna finns på webbsidor på adressen www. uva.fi/fi/for/student/materials/writing_guidelines. Den studerande skall därutöver skriva ett mognadsprov om hänför sig till kandidatavhandlingens tema. Mognadsprov för kandidatexamen Mognadsprovet för kandidatexamen skall påvisa att den studerande är insatt i det område som behandlas i avhandlingen, samt att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska. I de fall då sådan språkkunskap som examensförordningen 794/2004 6 1 mom. avser, inte krävs av den studerande, 21

dvs. om den studerandes modersmål inte är finska eller svenska, fattar dekanus beslut i ärendet utgående från den ämnesansvariges förslag. Skrivande och godkännande av mognadsprov När den studerande har lämnat in sin avhandling för bedömning i slutgiltig form, kan han/hon anmäla sig till mognadsprov. Provet skrivs vid ett sedvanligt tentamenstillfälle. Den studerande anmäler sig på ett tentamenskuvert som inlämnas till studiekansliet senast 7 dagar före tentamensdagen. Mognadsprovets längd är ca ett konceptark (fyra sidor, ca 500 ord). Handledaren ger (vanligen) två rubriker med anknytning till avhandlingens ämnesområde. Den studerande skall välja en av dessa rubriker och skriva en analytisk och välstrukturerad uppsats där han/hon presenterar och analyserar avhandlingens material, forskningsmetoder och resultat. Mognadsprovets språkdräkt granskas av en modersmålslärare (finska eller svenska), innehållet granskas av handledaren. Provet bedöms som godkänt eller underkänt och det registreras som en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng. Krav på mognadsprovets språkdräkt Mognadsprov som krävs för kandidatexamen, bör uppfylla följande minimikrav beträffande provets språkdräkt: 1. Handstilen skall vara läslig, stora och små bokstäver samt ordgränser skall kunna särskiljas. 2. Uppsatsen skall ha rubrik. Innehållet skall överensstämma med rubriken. 3. Texten skall ha tydlig styckeindelning. 4. Rättskrivning och skiljetecken skall vara korrekta. 5. Förhållandet mellan sats och mening skall tydligt framgå. 6. Ordföljden skall vara entydig och i harmoni med presenterad information. 7. Stilen är sakprosa. 8. Texten framställs i språklig form, inte med hjälp av t.ex. tabeller, diagram och figurer. 9. Texten skall utgöra en strukturerad och sammanhängande helhet. 10. Läsaren skall kunna förstå texten. Skribenten kan inte anta att läsaren tidigare bekantat sig med hans/ hennes avhandling. Mognadsprovet kan underkännas om det innehåller grova och systematiskt upprepade fel som hänför sig till något av ovannämnda problemområden, eller om det innehåller en stor mängd direkta fel av varierande slag. Kandidatprogrammen, läroämnen och studiehelheter Alla de nya studerande avlägger kandidatexamen i humanistiska vetenskaper i kandidatprogram. Inom det humanistiska vetenskapsområdet kan man avlägga kandidatexamen i följande kandidatprogram: Kandidatprogrammet för de inhemska språken huvudämnen: finska som det andra inhemska språket, modersmålet svenska och ruotsin kieli. Huvudämnet väljs under det första studieåret. Kandidatprogrammet för tyska språket och litteraturen Viestinnän, nykysuomen ja englannin kandidaattiohjelma Som biämnen kan väljas följande läroämnen och studiehelheter: engelska finska som det andra inhemska språket flerspråkighet franska språket interkulturell kommunikation modersmålet svenska nordiska studier nykysuomi ruotsin kieli ryska språket terminologi och teknisk kommunikation tolkning tyska språket och litteraturen viestintätieteet Efter kandidatprogrammet fortsätter man sina studier inom ramen för ett magisterprogram som man väljer under kandidatstudierna. Mer information om magisterprogrammen finns på adressen www.uva.fi/fi/education/master. Studieplanering och studierådgivning Såväl personalen som olika elektroniska verktyg fungerar som stöd och hjälp vid planeringen av studierna. Det är dock den studerande själv som har ansvar för att alla obligatoriska studier som ingår i examensfordringarna för kandidatprogrammet slutförs. Orientering till universitetsstudier Det som är kännetecknande för universitetsstudier är vetenskap, forskning, bildning och samhällelig växelverkan. Målet för studierna är att ge den studerande beredskap till såväl vetenskapligt tänkande och vetenskapligt arbete som beredskap till praktisk tillämpning av forskningsresultat och -metoder, samt beredskap att i arbetslivet fungera både som sakkunnig och som utvecklare inom det egna fackområdet. Andra färdigheter som hänför sig till universitetsundervisning och -studier är förmågan att tänka kritiskt, att söka fram, behärska och utvärdera information, att göra analyser och synteser, att skapa ny kunskap, att arbeta i grupp samt beredskap till internationellt samarbete. Alla dessa mål ingår i de olika läroämnenas studieplaner och de konkretiseras i undervisning och handledning. Undervisningen baserar sig på forskning. Den studerande lär sig att behärska forskningsprocessen som en helhet via olika lärdomsprov (t.ex. pro gradu-avhandling). Det som krävs av en universitetsstuderande är förmåga till logiskt tänkande, systematisk informationssökning samt att producera och presentera ny kunskap. Den studerande bör ta ansvar för sin egen inlärningsprocess och dess kvalitet. Läroämnena och undervisningspersonalen stöder inlärningen med hjälp av mångsidiga undervisningsmetoder, som i kombination med den studerandes feedback främjar reflektion och självevaluering och därmed även själva inlärningen. Huvudansvaret ligger dock hos den studerande själv. För de nya studerandena ordnar universitetet, fakulteten och studentkåren orienteringsdagar som det är skäl att aktivt delta i. Avsikten är att garantera de studerande en smidig studiestart och integration i studiesamfundet och den egna fakulteten. De studerande bekantar sig med det egna vetenskapsområdet, undervisnings- och studiepraxis, universitetsstudier, studentservice och studiemiljö. I orienteringsdagarna ingår handledning i smågrupper som förverkligas i tutorgrupper. Alla studerande har en tutor som själv studerar humaniora. Tutorhandledningens syfte är att bekanta den studerande med universitetet, studentorganisationerna, de egna studierna och studiekamraterna samt att ge råd i studiesociala frågor. Tutorn hjälper bl.a. till med anmälning till kurser samt introducerar olika elektroniska studiehjälpmedel. Tutorverksamheten koncentrerar sig till början av studierna. Individuell studieplan Vid alla universitet och inom alla utbildningsområden har man infört systemet med individuell studieplan (HOPS, fi. henkilöhohtainen opintosuunnitelma). Studerande gör upp sin studieplan, HOPS, minst två gånger under sina kandidatstudier. Den första studieplanen görs under det första studieåret. 22 23

HOPS Är den studerandes eget hjälpmedel vid studieplaneringen Skall hjälpa den studerande att redan från början utforma sina studier så, att de bildar en ändamålsenlig och välstrukturerad helhet Stöder den studerandes akademiska sakkunskap, vetenskapliga tänkande, samt utvecklar hans/hennes arbetslivsberedskap Är inte ett kontrollmedel för hur studierna framskrider Fakultetens studiechef, amanuens samt lärare och övriga personal ger den studerande studiehandledning och planeringshjälp Studierna planeras så att de kan framskrida genom uppnående av olika delmål Innehållsliga och tidsmässiga delmål planeras a) för examen som helhet b) för ett läsår c) en termin och d) för en enskild kurs Till att börja med uppgörs HOPS med sikte på kandidatexamen Den studerande uppdaterar sin HOPS minst en gång per läsår Den studerande ansvarar för uppföljning, förvaring och förverkligande av HOPS Rätt till ändringar under studiernas gång Utgör en del av en studie-och inlärningsprocess som sträcker sig över hela studietiden. Fakulteterna, läroämnena samt den gemensamma studentservicen ger stöd och hjälp vid HOPS-planering och -uppföljning under hela studietiden. Redan första gången när kandidatprogrammet presenterar sig för de nya studerandena talar man om vikten av att påbörja HOPSplaneringen. Studiehandledning I det följande presenteras studiehandledningens centrala aktörer vid Vasa universitet. Filosofiska fakulteten: Humanistiska utbildningsområdet För den studerande är den egna fakultetens roll i universitetets handlednings och rådgivningssystem central. På fakultetsnivå utformas och godkänns förutom läroämnenas undervisningsplaner även examensstrukturerna samt föreskrifter och anvisningar som gäller studierna. Inom humanistiska utbildningsområdet är det fakultetens studiechef Eija Heinonen-Özdemir, e-post: ehe@uva.fi, tfn 029 449 8149 och amanuens Marja-Liisa Liikkanen, e-post mll@uva.fi, tfn 029 449 8161, som ger handledning när det gäller examenstudierna som helhet. Råd som rör studierna får man också via adressen: opintoneuvonta. hum@uva.fi. Även på ämnesenheterna och på Språktjänst ger man studiehandledning. Som handledare kan man ha utnämnt en eller flera personer, som kan ha olika beteckningar, t.ex. lärartutor. Dessutom ger varje lärare råd i frågor som gäller hans/hennes egna kurser. Lärarnas och studieförvaltningens mottagningstider finns på adressen www.uva.fi/ sv/for/student. Gemensam student- och ansökningstjänst Student- och ansökningstjänst som finns i administrationsbyggnaden Luotsi erbjuder alla studerande allmän studierådgivning, kanslitjänster och studiestödsrådgivning: Studentkansliet: studieintyg, tentamensarrangemang, olika ansökningar, beställning av officiellt studieintyg. Studiestödsärenden sköts centralt vid Vasa universitet. Allmän studierådgivning inkl. studenturval. Ärenden som rör universitetspraktik och yrkeshandledning. Mer information: www.uva.fi/fi/for/student/guidance Enheten för internationella ärenden Enheten för internationella ärenden ger råd i alla frågor som gäller internationella studier och internationell praktik. Alla som studerar vid Vasa universitet har möjlighet att avlägga en del av sina examensstudier utomlands. Kontaktuppgifter, studiemöjligheter i olika länder samt länkar till utländska utbytesuniversitet finns på adressen www.uva. fi/fi/for/student/guidance/international_office. Studiehandböcker Den allmänna studiehandboken (Yleisopas) ges till alla nya studerande. Den allmänna handboken ger allmän information om studierna vid Vasa universitet, om studieplanering, handledning och rådgivning samt information om stödfunktioner och studiesociala tjänster. Alla nya studerande får också studiehandboken som innehåller information om examensfordringarna som gäller filosofie magisterexamen. Studiehandböcker finns på adressen www.uva.fi/fi/for/student/materials/handbooks. WebOodi Vasa universitet använder sig av en omfattande elektronisk studentservice. Varje studerande bör ta i bruk universitetets användarkod för att han/hon ska kunna utnyttja de elektroniska tjänsterna. De studerande får användarkoden antingen av sin tutor i samband med orienteringsdagarna eller vid ADB-centralen (HelpDesk) i Luotsi. Med hjälp av WebOodi kan studenten kontrollera sina egna studieresultat, göra terminsanmälan samt ändra sina person- och kontaktuppgifter. Via WebOodi anmäler man sig även till kurser och tentamina. WebOodi finns på adressen weboodi.uwasa.fi/oodi. Universitetets e- postkode fungerar som användarkod och lösenord. Via WebOodi kan man beställa ett inofficiellt studieutdrag till sin e-postadress. Ett officiellt studieutdrag försett med universitetets stämpel kan man beställa vid studentkansliet i Luotsi. Lukkari Undervisningsschemata för alla fakulteter finns i det elektroniska läsordningssystemet Lukkari på adressen www. uva.fi/fi/for/student. Universitetets internetsidor På Vasa universitets webbsidor (www.uva.fi) finns heltäckande aktuell information som gäller studierna. Studerandes verktyg finss på adressen www.uva.fi/sv/for/ student. Universitetsportalen fungerar som ett gemensamt intranet för såväl studerande som personal. Övrig service Studentkåren vid Vasa universitet fungerar som studenternas aktiva intressebevakare i utbildnings- och socialpolitiska frågor samt i internationella ärenden som ansluter sig till dessa. Kontaktuppgifter och ytterligare information: www.vyy.fi. Studentkårens medlemsavgift innehåller en hälsovårdsavgift som berättigar till användande av Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster (YTHS). Studenthälsovården erbjuder studenterna förebyggande hälsovård, sjukvård, mentalvårdstjänster samt tandvård. Mer information: www.yths.fi. ADB-förvaltningens (tietohallinto) uppgift är att utveckla och erbjuda databehandlingstjänster som används för universitetets undervisning, studier, forskning och förvaltning, samt att utveckla och upprätthålla universitetets datatrafiknät och övervaka användningen av både apparatur och program. ADB-förvaltningen publicerar bl.a. Opiskelijan atk-aapinen (Data abc för studerande). I fråga om datorproblem som gäller studierna kan man ta kontakt med ADB-dejouren Helpdesk, som finns i Luotsi. Vetenskapsbiblioteket Tritonia är ett gemensamt vetenskapsbibliotek för högskolorna i Vasa. Kontaktuppgifter och mer information på Tritonias www-sidor (www.tritonia.fi). 24 25

Hinderslös studiegång Hinderslöshet innebär att den fysiska, psykiska och sociala studiemiljön utformas så, att var och en oberoende av egenskaper kan fungera på samma villkor som alla andra. Hinderslösheten berör alla studenter och hela personalen vid Vasa universitet. Kontaktperson för hinderslös studiegång vid Vasa universitet är Sannakaisa Holmlund, planerare för studieärenden, (sayk@uva.fi) vid studentservice i Luotsi. Studierådgivning och e-postanvändning E-post är ofta det snabbaste sättet att göra förfrågan på, men det kräver gott omdöme av användaren. Ofta är det snabbaste sättet att uträtta ärenden ett personligt besök hos läraren eller den ansvariga studierådgivaren. Du skickar säkert inte e-post om saker som du lätt kan ta reda på i studiehandboken eller på universitetets www-sidor. När du skickar e-post till lärare eller annan personal bör du ge ditt meddelande en tydlig rubrik. När du frågar om saker som gäller studier eller tentamina ska du tillräckligt noggrant berätta vem du är, vilket ändamål, vilken genomförd studieperiod/kurs du frågar om. Många lärare och annan personal svarar på e-post endast vissa bestämda tider (jämförbart med mottagningstider), därför bör du vara beredd på att få svar med flera dagars fördröjning. Ytterligare information Ytterligare information finns i den allmänna handboken, på universitetets webbsidor (www.uva.fi/sv/for/student) samt hos studiechefen. Biämnesstudier Det är bäst att välja sitt biämne utgående från egna målsättningar och intressen. Inom universitetet är det möjligt att studera inte enbart andra läroämnen vid den egna fakulteten utan även läroämnen eller tvärvetenskapliga studiehelheter vid de övriga fakulteterna. Dessutom har Öppna universitetet och Sommaruniversitetet ett rikt utbud av kurser från Vasa universitet och andra finländska universitet. Den studerande kan inom ramen för det lokala JOO-avtalet och internationella utbytesavtal, studera antingen vid någon annan av de olika högskoleenheterna i Vasa eller utomlands. När det gäller inkluderande av studier som skall genomföras vid ett annat universitet är det alltid skäl att på förhand rådgöra med studiechefen. Biämnesstudier vid det egna universitetet Vasa universitet erbjuder goda möjligheter till biämnesstudier över fakultetsgränserna. Universitetets studiehandböcker, internet och fakulteternas studierådgivning tillhandahåller information om de olika studiehelheterna. De olika fakulteterna undervisar och koordinerar förutom rena biämnen även tvärvetenskapliga studiehelheter med biämnesstatus, som även de kan ingå i examen. Ytterligare information om studiehelheterna finns i respektive fakultets studiehandbok. Mer information om biämnesstudierna ger amanuens Marja-Liisa Liikkanen. Studier vid Öppna universitetet och Sommaruniversitetet I fråga om tillgodoräknande av kurser som genomförts vid annat universitet är det alltid skäl att på förhand komma överens om detta med ansvarig studierådgivare vid den egna fakulteten. JOO-studier I Vasa har de olika högskoleenheterna och yrkeshögskolorna ingått ett lokalt avtal om flexibel studierätt, som gör utbyte mellan universitetet/-n och yrkeshögskolorna möjligt. Mer information om JOO-studier ger amanuens Marja- Liisa Liikkanen. Studier utomlands Studier utomlands skapar bättre förutsättningar att möta främmande kulturer såväl i hemlandet som utomlands, samtidigt utvecklas språkfärdigheten och kommunikationsförmågan. Även arbetsgivarna uppskattar internationell erfarenhet. Studerande som är inskriven vid Vasa universitet har på basis av ömsesidiga avtal möjlighet at studera vid vissa utländska högskolor, men man kan också söka sig utomlands på eget initiativ, som s.k. freemover. Man kan ansöka om utbytesplats endast en gång per utbytesprogram. Var fjärde studerande vid Vasa universitet som genomför en del av sina studier utomlands. Universitetets strävan är också att erbjuda så många intresserade som möjligt chansen att studera utomlands. Studier som avlagts utomlands bör kunna räknas till godo i examensstudierna i hemlandet. Därför är det viktigt att studerande som ämnar söka sig utomlands diskuterar studieprogrammet i förväg med amanuens Marja-Liisa Liikkanen, samt kommer överens om tillgodoräknande av studiepoäng med respektive ämnesinstitution (Learning Agreement). De studerande rekommenderas söka sig till utlandsstudier under det andra eller tredje året av kandidatstudierna. Information om studier utomlands och gällande utbytesavtal, länkar till utländska högskolor finns på adressen www. uva.fi/fi/for/student/studies/study/internationalisation. Tillgodoräknande av studier och tidigare förvärvad kompetens Tillgodoräknande Studerande kan i sin examen tillgodoräkna sig studieperioder som fullgjorts vid annan finländsk eller utländsk högskola på två olika sätt: 1) obligatoriska studiehelheter och kurser vid Vasa universitet ersätts med motsvarande studier som genomförts vid annan högskola och/eller 2) studier som genomförts vid annan högskola inkluderas i examen. Tillgodoräknande och ersättande av studiehelheter kan även gälla kunskap som erhållits på annat sätt än genom regelrätta studier. Ersättning och inkludering Allmänt Med biämnesstudier avses sådana studier som den examensstuderande genomför utöver huvudämnesstudierna och som han/hon inkluderar i examen. I biämnet kan man genomföra antingen grundstudier (s.k. kort biämne) eller både grund- och ämnesstudier (s.k. långt biämne). Man skriver ingen kandidatavhandling i biämnet. All universitetsundervisning som ordnas av öppna universitetet vid Vasa universitet samt Sommaruniversitetet är godkänd enligt de examensfordringar som gäller för motsvarande undervisning vid respektive universitet. På programmet finns både Vasa universitets och andra finländska universitets kurser. Studiehelheter och kurser som ingår i Vasa universitets examensfordringar räknas till godo i examen utan särkild överenskommelse. Den som studerar utomlands har fortfarande kvar sina studiesociala förmåner i hemlandet, dvs. studiestöd, bostadstillägg och statligt studielån. Utöver dessa förmåner får den studerande ett resestipendium, som varierar i storlek beroende på utbytesprogram, utbytestidens längd och utbytesland. Ersättning innebär att obligatoriska studier kan ersättas med motsvarande studier vid annan högskola. Inkludering av studier innebär att man i sin examen vid Vasa universitet kan tillgodoräkna sig studier som genomförts vid annan högskola, om de på ett ändamålsenligt sätt kan ingå i examen som biämnes- eller fritt valbara studier. De inkluderade studierna behöver inte direkt motsvara studier vid Vasa universitet och de ersätter inte heller obligatoriska studieperioder. 26 27

Ersättningsprinciper för språk- och kommunikationsstudier 1. Obligatoriska skriftliga och muntliga stu dier i modersmålet och det andra inhemska språket, samt främmande språk som avlagts vid annat finländskt universitet eller yrkeshögskola, tillgodoräknas som fullödiga prestationer. Om omfattningen på dessa studier är mindre än på de studier som Vasa universitet fordrar, kan fakulteten kräva komplettering. 2. Det är inte möjligt att direkt, utgående från studentexamensbetygets vitsord laudatur eller eximia cum laude approbatur i lång kurs i ett främmande språk, påvisa den kunskap i främmande språk som ingår i fordringarna för universitetsexamina. Däremot kan den studerande delta i ett ersättande prov som ordnas av fakultetens Språktjänst. 3. Kunskaper i främmande språk kan påvisas genom uppvisande av internationellt studentexamensbetyg (IB-examen) eller europeiskt studentexamensbetyg (EB-examen) eller Reifeprüfung-examensbetyg. 4. Kunskaper i det obligatoriska främmande språket kan påvisas genom slutförande av kurser i ifrågavarande språk som ordnas vid humanistiska fakulteten. a. I språk där undervisningen inte startar på nybörjarnivå (dvs. man har förkunskaper), ersätts de obligatoriska studierna i främmande språk i huvudsak av grundstudier. Man kan dock påvisa kunskaper i främmande språk genom slutförande av särskilda kurser eller studiehelheter inom grundstudier som fakulteten fastställt för detta ändamål. b. I språk där undervisningen inte förutsätter förkunskaper, ersätts de obligatoriska studierna i huvudsak av ämnesstudier. 5. Ofullständiga vitsordsstudier som genomförts på annat håll godkänns inte som ersättande studier, däremot kan den studerande påvisa de språkkunskaper som ingår i examensfordringarna, antingen genom att avlägga ett ersättande prov eller genom att avlägga ifrågavarande kurs som även den ordnas av Språktjänst. 6. Grundstudier (25 sp) i finska/svenska språket ersätter kunskaper i finska/svenska när det gäller påvisande av den kunskap i det andra inhemska språket som de allmänna examensfordringarna kräver. Man kan dock påvisa kunskaper i det andra inhemska språket genom slutförande av de särskilda kurser inom grundstudier som fastställts för detta ändamål. 7. Det är inte möjligt att direkt, utgående från godkänt vitsord i modersmålsprovet finska/svenska i studentexamensbetyget påvisa kunskap i finska/svenska som det andra inhemska språket finska/svenska och inte heller genom att hänvisa till vitsorden laudatur, eximia cum laude approbatur eller magna cum laude approbatur i studentexamensprovet i finska/svenska som andra språk. (F 481/2003, 16 2, 3 mom.). Däremot kan den studerande delta i ersättande prov som ordnas av fakultetens Språktjänst. 8. Den skriftliga och muntliga kunskap i finska/svenska som den studerande givit prov på inför av undervisningsstyrelsen utsedd examinator i enlighet med de krav som faställts för statliga språkexamina, som avlagts med minst vitsordet nöjaktig (F 442/1987, 3, mom. 2 och 481/2003 1 ), räcker för att påvisa den språkkunskap som examensfordringarna kräver. 9. Språkstudier som genomförts som extra studier vid språkcentra eller andra inhemska eller utländska universitet kan godkännas att ingå som språkstudier i kandidat- eller magisterexamen. Tillgodoräknande av examensstudier som avlagts utomlands Universitetsstudier som genomförts utomlands tillgodoräknas till fullo inom examina. Ett studiepoäng motsvarar ett ECTS-poäng. Studier som genomförts utomlands tillgodoräknas i examen på två sätt: a) de ersätter studier som ingår i examensfordringarna b) de inkluderas i examensstrukturens fritt valbara studier. Läroämnen godkänner, på studerandesansökan, huvudämnes- och biämnesstudierande tillgodoräknande av examensstudier så fullödigt och smidigt som möjligt i enlighet med ECTS-Learning Agreement eller något annat avtal mellan läroämnet och den studerande. Språktjänst handhar tillgodoräknandet av studier i språk- och kommunikationsstudier. Fritt valbara studier och biämnesstudier som genomförts utomlands godkänns av utbildningsprogrammets ledare fakultetens studiechef eller amanuens. En biämneshelhet, som utgörs av studier utomlands bör omfatta minst 20 studiepoäng (ECTS). Ett biämne kan bestå antingen av studier inom ett läroämne eller studier inom ramen för ett utbildningsprogram. Om den studerande har genomfört enskilda studieprestationer inom olika ämnen, kan dessa studier inkluderas i studiehelheten Internationella studier (20 sp). Om ECTS inte tillämpats vid det universitet där studierna genomförts, bedöms omfattningen av studieprestationernas arbetsmängd från fall till fall. Då beaktas studiernas totala antal arbetstimmar samt prestationssätt (föreläsningar, tentamen, essä, föredrag, övriga eventuella skriftliga arbeten), samt instuderad litteratur. Amanuens Marja-Liisa Liikkanen ger ytterligare information om tillgodoräknande av studier och tidigare förvärvad kompetens. Språk- och arbetspraktik I kandidatexamen kan det ingå obligatorisk eller fritt valbar språkpraktik högst 10 studiepoäng. Kompetensutvecklande arbetspraktik kan det ingå högst 10 studiepoäng. Arbetspraktik räknas som fritt valbara studier. Den studerande presenterar vanligtvis innan praktiken börjar en praktikplan, som för arbetspraktikens del godkänns av kandidatprogrammet. För språkpraktikens del godkänns planen av den enhet som ansvarar för ifrågavarande språk. När praktiktiden är slut skall den studerande skriva en praktikrapport som godkänns av läraren som enheten utsett för detta ändamål. 28 29